Grundskola. Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Tibro, Vadstena och Vara

Transkript

1 Grundskola En jämförelse av miljön i kommunens Grundskola ur ett medborgarperspektiv Nätverk Rolf Deltagande kommuner: Bollebygd, Götene, Tibro, Vadstena och Vara Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll 1.1 Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Skolvägar Kostnader och nyckeltal Kvalitetsbild Elevernas nöjdhet Sammanfattning Inne- och utemiljö Lokalkostnader Kvalitetsbild Elevernas nöjdhet Toapatrull Sammanfattning Skolmaten Nyckeltal och kostnader Kvalitetsbild Elevernas nöjdhet Matpatrull Sammanfattning Projektledare för kommunerna i nätverket Rolf...43 Bilaga Underlag för beräkning av lokalkostnader

3 1.1 Bakgrund Nätverket Rolf är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Götene, Tibro, Vadstena och Vara. Tidigare har även Kinda och Skara ingått i nätverket. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket Rolf har tidigare publicerat rapporterna Särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv , Hemtjänst en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv , Barnomsorg en jämförelse av kommunens förskola och familjedaghem ur ett medborgarperspektiv och LSS en jämförelse av kommunens handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv I denna femte rapport har projektgruppen haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra miljön i grundskolan mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller brukar-/medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3

4 1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Skriften innehåller ett urval av finansiella nyckeltal och nyckeltal avseende olika verksamheter som bygger på det räkenskapssammandrag som kommunerna lämnat in till SCB avseende Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt, varav en del under gemensamma undersökningsveckor. Dessa uppgifter avser Där inget annat anges ingår förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Rapporten består av följande delar: Skolvägar Nyckeltal och kostnader Kvalitetsbild Elevernas nöjdhet Sammanfattning Inne-/utemiljö Lokalkostnader Kvalitetsbild Elevernas nöjdhet Toapatrull Sammanfattning Skolmat Nyckeltal och kostnader/policy Kvalitetsbild Elevernas nöjdhet Matpatrull Sammanfattning 4

5 2 Sammanfattning Nätverket Rolf är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Bollebygd, Götene, Tibro, Vadstena och Vara. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets femte och avser miljön i grundskolan ur ett medborgarperspektiv. Områden som fokuserats i denna rapport är elevernas väg till och från skolan, inne- och utemiljön samt skolmaten. Kostnaden per grundskoleelev för skolskjuts varierar mellan kommunerna och lägst kostnad har Tibro. När det gäller krav på trafiksäkerhetsfaktorer vid upphandling av skolskjutsar, ställer Bollebygd flest krav. En elevenkät har genomförts för att fånga eleverna uppfattning om sin väg till och från skolan. Flertalet elever är nöjda eller mycket nöjda med det sätt de tar sig till skolan och uppfattar sin skolväg som säker eller mycket säker. 96 procent av eleverna i Tibro är nöjda med sättet de tar sig till skolan och i Bollebygd upplever 99 procent av eleverna sin skolväg som säker. Kommunernas kostnad för skolskjutsar speglar inte mängden trafiksäkerhetsfaktorer som är ställda. Inte heller när det gäller elevernas nöjdhet går det att se något samband med vare sig kostnader eller ställda krav på skoltransporter. Skolorna städas i princip lika frekvent i alla kommuner men ändå skiljer sig städkostnaden sig åt med nästan 50 procent. Elevernas uppfattning om skolans miljö har också undersökts. Eleverna i Vadstena och Tibro är mest nöjda med innemiljön. En nationellt uppmärksammad fråga under senare tid är miljön på skoltoaletterna. Den negativa bilden bekräftas då en stor del av eleverna ofta eller alltid undviker att gå på toaletten. Många är missnöjda med hur renheten på skoltoaletterna. Elevernas nöjdhet tycks inte ha något samband med lokalkostnaderna. Kostnaderna för skolmat innefattande personal- och livsmedelskostnader varierar mellan kommunerna. I fyra av fem kommuner är mer än hälften av eleverna missnöjda med skolmaten. Alla fem kommunerna har också i någon omfattning elever som sällan/aldrig äter skolmaten. Andelen elever som väljer att inte äta skolmaten ligger i paritet med tidigare undersökningar av Skolmatens vänner och LRF som pekar på att 12 procent av elever skolkar från skolmaten. Kostnadsskillnaden framträder inte i elevernas omdöme om skolmaten. Det tycks inte finnas något samband mellan kommunernas kostnad och elevernas uppfattning om skolmaten. Vara är den kommun som får högst värde i den kvalitetsbild där skolmåltidspersonalen uppskattat förutsättningarna runt skolmåltiderna. 5

6 3 Skolvägar Skolvägar är en viktig del av elevernas skoldag. Vi har valt att titta på skolvägar generellt när det gäller upplevd trygghet och säkerhet. Vi har tittat särskilt på kommunernas krav vid upphandling av skolskjuts och elevernas nöjdhet. Kostnaderna för skolskjuts har även jämförts mellan kommunerna. 3.1 Kostnader och nyckeltal Utgångspunkt och beskrivning Jämförelsenätverket Rolf har sammanställt ett antal mått som ger en övergripande bild av kommunernas kostnad för skolskjutsar. Kostnad per elev för skolskjuts (kr) Kommunens totalkostnad för skolskjutsar dividerat med antal elever folkbokförda i kommunen. Hämtat ur respektive kommuns Räkenskapssammandrag och avser år Andel skolskjutsberättigade elever Andel av totala elevantalet (i kommunens skolor) som är berättigade till skolskjuts. Insamlat och uträknat i varje kommun för rapportens räkning och avser år Andel skolskjutsar som tillhandahålls via linjetrafik Andel av totala antalet skolskjutsberättigade elever som hänvisas till linjetrafik. Insamlat och uträknat i varje kommun för rapportens räkning och avser år Invånardistans (m) Mått på befolkningstäthet. Anger genomsnittligt avstånd i meter till närmaste granne om kommunens befolkning skulle spridas ut jämt över hela dess yta. Hämtat på Skolverkets hemsida ur tabell 1 Strukturella faktorer under statistik och kostnader för år Tätortsgrad Andel av befolkningen som bodde i tätorter i respektive kommun den 31 december Hämtat på Skolverkets hemsida ur tabell 1 Strukturella faktorer under statistik och kostnader. Kostnad per särskoleelev för skolskjuts (kr) - Kostnad för skolskjuts och reseersättning dividerat med genomsnittligt antal folkbokförda elever i grundsärskola och träningsskola inklusive integrerade elever. Hämtat ur respektive kommuns Räkenskapssammandrag och avser år

7 3.1.2 Resultat 2009 Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Kostnad per grundskoleelev för skolskjuts (kr) Andel skolskjutsberättigade elever* 34 % 45 % 38 % 25 % 57 % Andel skolskjutsar som tillhandahålls via linjetrafik* 21 % 73 % 1 % 0 % 24 % Invånardistans (m) Tätortsgrad 56 % 61 % 81 % 78 % 54 % Kostnad per elev i grundsärskola för skolskjuts (kr) *Avser läsåret 2009/ Kostnad per grundskoleelev för skolskjuts varierar mellan Tibros kr och Bollebygds kr, en skillnad på 35 procent. När det gäller hur stor andel av eleverna som är skolskjutsberättigade skiljer det från Vadstenas 25 procent till Varas 57 procent. I Götene tillhandahålls 73 procent av skolskjutsarna via linjetrafik medan motsvarande siffra för Vadstena är 0 procent. Invånardistansen i Vara (226 meter) är 72 meter längre än gruppens lägsta mått som Tibro har med 154 meter. År 2005 bodde i Tibro 81 procent av befolkningen i tätort medan motsvarande siffra för Vara var 54 procent. I nätverket finns det ett visst samband mellan kostnaden och tätortsgrad, invånardistans samt andel elever som har skolskjuts. Vid lägre andel befolkning i tätorter och längre invånardistans tycks kostnaderna vara högre. Kostnaden per elev i grundsärskola för skolskjuts varierar mellan Tibros kr och Vadstenas kr, en skillnad på 535 procent. En jämförelse mellan kommunernas kostnader är svår då kostnaderna påverkas av antalet elever, grad av funktionsnedsättning och hur kommunen valt att tillhandahålla grundsärskola. 3.2 Kvalitetsbild Utgångspunkt och beskrivning Under 2006 genomförde Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) en landsomfattande undersökning där uppgifter om vilka trafiksäkerhetskrav Sveriges kommuner ställer på både den upphandlade skolskjutsen och de skolskjutsar som sker i linjetrafik. Den enkäten har respektive kommuns skolskjutshandläggare nu fått besvara samt några enstaka frågor om 7

8 kommunens riktlinjer för skolskjutsar. Denna undersökning omfattar förskoleklass och grundskola. Denna undersökning omfattar förskoleklass och grundskola Resultat = Ja = Delvis = Nej Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara 1. Vilken/vilka skolskjutsformer använder ni i er kommun? 2. Vilka krav ställer ni på den upphandlade skolskjutsen? Upphandlad skolskjuts (andel elever) 79 % 27 % 99 % 100 % 76 % Buss i linjetrafik (andel elever) 21 % 73 % 1 % 0 % 24 % Ställer kommunen krav på att av- och påstigning ska ske på rätt sida i förhållande till hem och skola för att förhindra att barnen tvingas korsa vägar med en högsta tillåten hastighet som överstiger 30km/h? Vad är den, i er kommun, högsta tillåtna hastigheten på vägar med av- och påstigningsplatser som används för skolskjutstransporter? Ställs krav på att det ska finnas bälten på alla platser i de fordon som används för skolskjutstransporter? Ställs krav på att alla fordon som används för skolskjutstransporter ska vara utrustade med Alkolås? ** * Ställs krav på antal barn per sittplats? Om ja, hur många vid upphandlad skolskjuts? (om alla barn har en garanterad sittplats redovisas detta på följande sätt; 1/1) Har ni satt en gräns för hur gamla de fordon som används för skolskjutstransporter får vara? 1/1 1/1 1/1 1/1 1/1 Om ja, hur gammal vid upphandlad skolskjuts? Måste alla fordon som används för skolskjutstransporter genomgå extra bromsprover? Ställer ni krav på att alla fordon som används för skolskjutstransporter utrustas med vinterdäck? Ställer ni krav på någon form av extra utbildning av föraren för just skolskjutstransporter? Måste eleverna genomgå någon form av skolskjutsutbildning vid läsårets början? Har ni satt en tidsbegränsning på hur länge barnen ska behöva vänta på skolskjutstransporten? Om ja, hur länge vid upphandlad skolskjuts? Kontrollerar ni att entreprenören uppfyller de krav som ställs i kontraktet? Om ja, hur ofta och på vilket sätt vid upphandlad skolskjuts? *om bussen stannar på fel sida ska chauffören följa barnet över vägen. * **Möte varje månad med depåchef samt kontakt med chaufförer. 1g/mån Dagligen *** - 1g/år - **Från hösten -10 ställs kraven 8

9 Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara 3. Vilka krav ställer ni på de skoltransporter som sker med linjetrafik? Ställer ni krav på att av- och påstigning ska ske på rätt sida i förhållande till hem och skola för att förhindra att barnen tvingas korsa vägar med en högsta tillåten hastighet som överstiger 30km/h? Vad är den, i er kommun, högsta tillåtna hastigheten på vägar med av- och påstigningsplatser som används för skolskjutstransporter? Ställs krav på att det ska finnas bälten på alla platser i de fordon som används för skolskjutstransporter? Ställs krav på att alla fordon som används för skolskjutstransporter ska vara utrustade med Alkolås? Ställs krav på antal barn per sittplats?(om alla barn har en garanterad sittplats redovisas detta på följande sätt; 1/1) Om ja, hur många vid transport med buss i linjetrafik? Har ni satt en gräns för hur gamla de fordon som används för skolskjutstransporter får vara? Om ja, hur gammal vid skolskjuts i linjetrafik? Måste alla fordon som används för skolskjutstransporter genomgå extra bromsprover? Ställer ni krav på att alla fordon som används för skolskjutstransporter utrustas med vinterdäck? Ställer ni krav på någon form av extra utbildning av föraren för just skolskjutstransporter? Måste eleverna genomgå någon form av skolskjutsutbildning vid läsårets början? Har ni satt en tidsbegränsning på hur länge barnen ska behöva vänta på skolskjutstransporten? Om ja, hur länge vid skolskjuts i linjetrafik? Kontrollerar kommunen att entreprenören uppfyller de krav som ställs i kontraktet? Om ja, hur ofta och på vilket sätt när skoltransporten sker med buss i linjetrafik?

10 Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Finns det riktlinjer med avstånd för rätt till skolskjuts? Elev i åk 2 = avstånd till skola Elev i åk 2 = avstånd till hållplats Elev i åk 5 = avstånd till skola Elev i åk 5 = avstånd till hållplats Elev i åk 8 = avstånd till skola Elev i åk 8 = avstånd till hållplats Får elev ta med en kompis hem från skolan utan extra kostnad? *På upphandlade turer/fordon * * * Hur många och vilka krav som ställs på den upphandlade skolskjutsen varierar mellan kommunerna. Bollebygd ställer flest krav, tätt följda av Tibro och Vadstena. Bollebygd ställer alla krav utom ett av de elva efterfrågade, medan Vara ställer fyra krav. Nedanstående tre krav ställer alla fem kommunerna på den upphandlade skolskjutsen. o Ställs krav på att det ska finnas bälten på alla platser i de fordon som används för skolskjutstransporter? o Ställs krav på antal barn per sittplats? (Alla kommuner kräver ett säte per barn.) o Måste alla fordon som används för skolskjutstransporter genomgå extra bromsprover? Följande krav är kommunerna sämre på att ställa: o Ställer kommunen krav på att av- och påstigning ska ske på rätt sida i förhållande till hem och skola för att förhindra att barnen tvingas korsa vägar med en högsta tillåten hastighet som överstiger 30km/h? o Ställer ni krav på att alla fordon som används för skolskjutstransporter utrustas med vinterdäck? o Ställer ni krav på någon form av extra utbildning av föraren för just skolskjutstransporter? När det gäller skolskjutsar som utförs via linjetrafik ställer kommunerna färre krav. Där är det enbart tre av kommunerna som ställer något krav. Bollebygd och Tibro har som krav att även elever som åker linjetrafik ska genomgå någon form av skolskjutsutbildning vid läsårets början. Götene är den enda kommun har satt en tidsbegränsning för hur länge barnen ska behöva vänta på skolskjutstransporten. 10

11 De stora skillnaderna mellan hur stor andel av skolskjutsarna som tillhandahålls genom linjetrafik respektive upphandlade skjutsar gör att blir det stora skillnader i vilka krav som ställs. För Vadstena, som inte använder linjetrafik, ställs kraven högre än för Götene där 73 procent av eleverna med skolskjuts åker linjetrafik. Vilka krav som ändå uppfylls av linjetrafiken har inte undersökts. Alla kommuner har riktlinjer för avstånd för rätt till skolskjuts. Avstånden är 2 km till skola för årskurs 2 för alla fem kommunerna. För årskurs 5 har Vara och Tibro 2 km till skola medan övriga kommuner har 3 km. I Tibro och Götene behövs i årskurs 8 mer än 4 km till skolan för att få rätt till skolskjuts samtidigt som det i övriga kommuner räcker med 3 km. I Bollebygd och Vadstena får alla elever ta med kompis på skolskjutsen hem från skolan utan extra kostnad, medan det i övriga kommuner enbart går på upphandlade turer. Andelen elever som kan ta med kompis hem gratis är i Götene 27 procent, medan det i Vara är 76 procent och i Tibro 99 procent. 3.3 Elevernas nöjdhet Utgångspunkt och beskrivning Enkätundersökningen genomfördes under våren 2010 bland elever i årskurs 7 i nätverkets kommuner. Följande frågor ställdes till eleverna: Hur brukar du oftast ta dig till skolan? Hur nöjd är du med ditt sätt att ta dig till skolan? Hur säker upplever du din väg till skolan? De elever som åker skolskjuts fick även följande frågor: Hur nöjd är du med väntetiden (före och efter skolan)? Hur ofta kommer och går skolskjutsen i tid? Hur nöjd är du med restiden? Hur nöjd är du med tillgången på sittplatser? Resultat Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Antal svar

12 Skolvägen 10 8 Hur brukar du oftast ta dig till skolan? Privat bil Skolskjuts Cykel/moped Går 4 Det är stora skillnader mellan hur eleverna tar sig till skolan. I Tibro och Vadstena är det procent av eleverna som går eller cyklar/åker moped. För övriga kommuner är motsvarande siffra cirka procent, medan procent åker skolskjuts. I både Tibro och Vadstena är det 15 procent som åker skolskjuts. Andel som åker privat bil varierar mellan Tibros 10 procent och Götenes 2 procent Hur nöjd är du med ditt sätt att ta dig till skolan? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna är genomgående nöjda eller mycket nöjda med sitt sätt att ta sig till skolan. Götene har en något högre andel missnöjda och mycket missnöjda (15 procent). I Tibro och Vadstena är cirka 55 procent mycket nöjda. Noterbart är att detta är samma kommuner som har högst andel som går, cyklar eller åker moped. 12

13 10 8 Hur säker upplever du din väg till skolan? Mycket riskfylld Riskfylld Säker Mycket säker 4 I Bollbygd upplever 99 procent av eleverna sin väg till skolan som mycket säker eller säker, samtidigt som det i både Götene och Vara är 91 procent. Skolskjuts 10 8 Hur nöjd är du med skolskjutstiderna i förhållande till ditt schema? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 För eleverna med skolskjuts uppger drygt 80 procent i Tibro att de är nöjda eller mycket nöjda med skolskjutstiderna i förhållande till det egna schemat. Övriga kommuner ligger mellan procent. 13

14 10 8 Hur ofta kommer och går skolskjutsen i tid? Aldrig Ibland Ofta Alltid 4 Tibro har den högsta andel som svarat att skolskjutsarna ofta eller alltid kommer och går i tid. Vadstena har både högst andel som svarat alltid och högst andel som har svarat aldrig Hur nöjd är du med restiden? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Skillnaderna mellan hur nöjda eleverna är med restiden varierar inte så mycket mellan kommunerna (63-73 procent). Återigen har dock Vadstena både den högsta andelen mycket nöjda och mycket missnöjda. 14

15 10 8 Hur nöjd är du med tillgången på sittplatser? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Götene har, med sin höga andel linjetrafik, flest elever som är missnöjda eller mycket missnöjda med tillgången på sittplatser med 31 procent. Hela 17 procent är missnöjda eller mycket missnöjda i Vadstena trots att det i upphandling ställs krav på en sittplats per elev och all trafik är upphandlad Sammanfattande kommentar Övervägande delen av eleverna är nöjda med hur de tar sig till skolan och upplever skolvägen som säker. När det gäller skolskjutsar får Tibro genomgående goda omdömen. 3.4 Sammanfattning Kostnaden per grundskoleelev för skolskjuts varierar med 35 procent mellan kommunerna och lägst kostnad har Tibro. Kostnaden per särskoleelev för skolskjuts skiljer mellan kommunerna med 535 procent och även här har Tibro lägst kostnad. I kvalitetsbilden mäts framförallt trafiksäkerhetsfaktorer utifrån vilka krav som ställs på skolskjutsar, både upphandlade och via linjetrafik. Bollebygd ställer flest krav, tätt följda av Tibro och Vadstena, när det gäller upphandlad skjuts. Ingen kommun ställer mer än högst ett krav på linjetrafik. Vadstena använder inte linjetrafik alls och Tibro endast med en procent. Flertalet elever är nöjda eller mycket nöjda med det sätt de tar sig till skolan samt uppfattar sin skolväg som säker eller mycket säker. 96 procent av eleverna i Tibro är nöjda med sättet de tar sig till skolan och i Bollebygd upplever 99 procent av eleverna sin skolväg som säker. Kostnadsbilden speglar inte mängden trafiksäkerhetsfaktorer som är ställda. Inte heller när det gäller elevernas nöjdhet går det att se något samband med vare sig kostnader eller ställda krav på skoltransporter. I nätverket finns det ett visst 15

16 samband mellan kostnaden och tätortsgrad, invånardistans samt andel elever som har skolskjuts. Vid lägre andel befolkning i tätorter och längre invånardistans tycks kostnaderna vara högre Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Ställda krav Nöjdhet Kostnad

17 4 Inne- och utemiljö Skolans fysiska miljö omfattar termiskt klimat (temperatur, drag och luftfuktighet), akustisk miljö (buller), belysning och luft (så som organiska ämnen och damm). I dag tillbringar vi alla mellan procent av vår tid inomhus. Till största delen tillbringar vi den tiden i våra hem. Vid sidan om bostadsmiljön är skolmiljön den viktigaste innemiljön för barn. Inberäknat eleverna är skolan den största arbetsplatsen i Sverige. Skollokaler ska enligt såväl arbetsmiljölagen som grundskoleförordningen vara ändamålsenliga. Flera av Arbetsmiljöverkets föreskrifter tillämpas också för skolan. Skolbarn är inne i skolan procent av året och några procent tillbringar de utomhus. I början av skolans historia var odling i centrum för skolans utemiljö års folkskolestadga föreskrev att barn skulle lära sig odla för att klara sig i samhället. Idag kan skolans utemiljö ses som skolans ansikte utåt. Skolornas utemiljöer är ofta sterila med mycket asfalt och inbjuder inte till någon större fantasi. Skolgården är för det mesta en konstruerad och opersonlig miljö där man placerat redskap och platser för olika spel. En stimulerande utemiljö för barn ska locka så att man vill vara där. Utemiljön ska vara spännande och varierande för barnen men samtidigt trygg och säker. Den ska också innehålla platser för möten men också ge möjlighet för barn att kunna vara för sig själva. 4.1 Lokalkostnader Utgångspunkt och beskrivning Vid jämförelse av nyckeltal avseende lokaler har nätverket valt att jämföra antal kvadratmeter skollokaler per barn samt kostnad per kvadratmeter. Antal kvadratmeter har definierats som bruttoarean det vill säga summan av arean i samtliga våningar, mätt vid omslutande ytterväggars utsidor. Antalet elever i verksamheten är hämtade från den nationella statistiken per den 15 oktober Kostnaderna har delats upp i olika kostnadsslag. Uppgifterna är hämtade från kommunernas egen redovisning och avser år Eftersom det inte funnits klara definitioner av vilka kostnader som ska redovisas under respektive rubrik (kostnadsslag) har en sammanställning av vad som ingår i respektive kommuns uppgifter tagits fram. Dessa redovisas i bilaga. 17

18 4.1.2 Resultat Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Antal barn i verksamheten Kvm BRA Kvm/barn 21,7 19,7 16,9 20,5 22,9 Årskostnad kr/kvm Kapitalkostnader Underhåll och reparation Varav planerat Administration Försäkring Energikostnader Övrig driftskostnad Summa Städkostnader Summa total kr Antal kvadratmeter per elev är högst i Vara och lägst i Tibro. Kapitalkostnaden per kvadratmeter skiljer sig åt mellan kommunerna. I Bollebygd är kapitalkostnaden dubbelt så hög som i Tibro och Vadstena. Energikostnaden per kvadratmeter skiljer sig åt mellan kommunerna. I Bollebygd är kostnaden 193 kr per kvadratmeter, vilket kan jämföras med 139 kr i Tibro. Vadstena har högsta städkostnaden per kvadratmeter medan Vara har den lägsta. 4.2 Kvalitetsbild Utgångspunkt och beskrivning För att ge en bild av de undersökta kommunernas skollokaler har information om lokalerna samlats in (underhåll, energi, buller, städ, skolgård och inflytande). De fyra första frågorna kring underhåll och energi har ställts till fastighetschef eller motsvarande. Eftersom svaren kan skilja sig åt mellan skolor i kommunen har antal kvadratmeter använts vid beräkning av hur stor andel av kommunens skolor som har en underhållsplan, värms upp med förnyelsebar energi samt har en plan för energieffektivisering. 18

19 Övriga frågor i tabellen har ställts till rektorer. Eftersom svaren kan skilja sig åt mellan skolor i kommunen har antal elever använts vid beräkning av hur stor andel av eleverna som omfattas. Varje kommuns resultat har sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Poängen har indelats i följande värden: En färgskala har även använts för ytterligare tydliggöra resultaten. Denna fördelning är: 0 % = 0 poäng 1-25 % = 1 poäng % = 2 poäng % = 3 poäng % = 4 poäng 100 % = 5 poäng En färgskala har även använts för ytterligare tydliggöra resultaten. Denna fördelning är: = 0-1 poäng = 2-3 poäng = 4-5 poäng Resultat Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Finns en plan för ett löpande underhåll på skolorna för att matcha avskrivningarna? Värms byggnaden upp med förnyelsebar energi? Finns en plan för att energieffektivisera skolorna? Fungerar regleringen av inomhusmiljön, värme/kyla? Har bullermätning genomförts i klassrummen under de senaste två åren? Om bullermätning har genomförts, har den visat på behov av åtgärder Om bullermätningen visade på behov av åtgärder har dessa genomförts? Städas toaletterna minst en gång per dag? Städas dusch och omklädningsrum minst en gång per dag?

20 Städas gymnastiksalen minst en gång per dag? Städas klassrummen minst en gång per dag? Finns tillgång till varierade utomhusmiljöer för olika aktiviteter? Finns närhet (gångavstånd) till skog? Är skolgården fri från fordonstrafik? Diskuteras den fysiska miljön med föräldrarna i samband med utvecklingssamtal eller liknande Tar ni regelbundet reda på vad eleverna tycker om lokaler och utomhusmiljö? Poäng Rankning I Götene värms alla skollokaler upp av förnyelsebar energi. I övriga kommuner värms endast delvis lokalerna upp av förnyelsebar energi. Frekvensen på städningen av skollokalerna skiljer sig inte mycket åt mellan kommunerna. De flesta lokaler städas minst en gång per dag. I Vara städas 40 procent av klassrummen en gång per dag. Tillgången till varierade utomhusmiljöer skiljer sig åt mellan kommunerna. I Bollebygd anser rektorerna att 23 procent av eleverna har tillgång till en varierad utomhusmiljö. I Götene och Vadstena anses samtliga elever ha tillgång till detta. I Bollebygd och Götene anses samtliga elever ha nära till skog. I Tibro diskuteras den fysiska arbetsmiljön med föräldrarna i samband med utvecklingssamtal eller liknande (71 procent av eleverna), medan det endast görs för 12 procent av eleverna i Bollebygd. 20

21 4.3 Elevernas nöjdhet Utgångspunkt och beskrivning Elevernas nöjdhet med lokaler och arbetsmiljö, skolgård och toaletter har undersökts genom en enkät. Enkätundersökningen genomfördes under våren 2010 bland elever i årskurs 7 i nätverkets kommuner. Följande frågor ställdes till eleverna: Lokaler och arbetsmiljö: Hur nöjd är du med skolans lokaler? Hur nöjd är du med ljudnivån i klassrummen? Hur nöjd är du med temperaturen i skolans lokaler? Hur nöjd är du med hur rent det är på din skola? Skolgård: Hur nöjd är du med skolgården? Hur nöjd är du med möjligheterna till aktiviteter på skolgården? Hur nöjd är du med tillgången på sittplatser? Hur nöjd är du med tillgång till skydd mot snö, regn, sol och båst? Toaletter: Hur nöjd är du med skolans toaletter? Händer det att du undviker att använda skolans toaletter? Hur nöjd är du med hur rent det är på skolans toaletter? Hur nöjd är du med tillgången på toalettpapper, tvål, och pappershanddukar på skolans toaletter? Resultat Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Antal svar

22 Lokaler och arbetsmiljö 10 8 Hur nöjd är du med skolans lokaler? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vadstena är mest nöjda med skolans lokaler, 94 procent anger där att de är mycket nöjda eller nöjda Hur nöjd är du med ljudnivån i klassrummen? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vadstena är mest nöjda med ljudnivån i klassrummen, 85 procent anger där att de är mycket nöjda eller nöjda. 22

23 10 8 Hur nöjd är du med temperaturen i skolans lokaler? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna Tibro är mest nöjda med inomhustemperaturen i skolans lokaler, 82 procent anger där att de är mycket nöjda eller nöjda Hur nöjd är du med hur rent och snyggt det är på din skolan? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vadstena är mest nöjda med hur rent och snyggt det är på skolan. 23

24 Skolgård 10 8 Hur nöjd är du med skolgården? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vadstena och Tibro är mest nöjda med sin skolgård. I de båda kommunerna anger över 80 procent att de är nöja eller mycket nöjda med skolgården Hur nöjd ar du med möjligheterna till aktiviteter på skolgården? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vadstena och Tibro är mest nöjda med möjligheterna till aktiviteter på skolgården. 24

25 10 8 Hur nöjd är du med tillgången på sittplatser? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vara och Bollebygd är mest nöjda med tillgången på sittplatser Hur nöjd är du med tillgång till skydd mot snö, regn, sol och blåst? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Drygt 80 procent av eleverna i Vadstena är nöjda/mycket nöjda med tillgång till skydd mot snö, regn, sol och blåst. Framförallt andelen mycket nöjda är högre i Vadstena än i övriga kommuner. 25

26 Toaletter 10 8 Hur nöjd är du med skolans toaletter? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna är generellt missnöjda med skolans toaletter. Bland nätverkets kommuner är det Tibro och Vadstena som har lägst andel missnöjda elever Händer det att du undviker att använda skolans toaletter? Alltid Ofta Ibland Aldrig 4 Resultatet visar att en relativt stor andel elever i nätverkets kommuner någon gång undviker att gå på toaletten. I Götene, Vadstena och Vara svarar över 20 procent av eleverna att de alltid undviker att använda skolans toaletter. 26

27 10 8 Hur nöjd är du med hur rent det är på skolans toaletter? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vadstena är mest nöjda med hur rent det är på skolans toaletter. I övriga kommuner är flertalet av eleverna missnöjda Hur nöjd är du med tillgången på papper, tvål och pappershanddukar på skolans toaletter? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Eleverna i Vara är mest nöjda med tillgången på papper, tvål och pappershanddukar på skolans toaletter Sammanfattande kommentar Eleverna är nöjda med skolans lokaler totalt sett, men de är missnöjda med toaletterna. Eleverna i Tibro och Vadstena är generellt något nöjdare än elever i övriga kommuner. 27

28 4.4 Toapatrull Utgångspunkt och beskrivning För att få en uppfattning om de deltagande kommunernas grundskolor valde vi att förlägga våra projektmöten i respektive kommuns största grundskola med elever i årskurs 7-9. Frågeenkäter för bedömning av skolornas toaletter och skolmat utformades. Projektdeltagarna fick till uppgift att vid varje skolbesök gå runt i skolans lokaler och söka upp elevtoaletter för att göra sin egen personliga bedömning. Frågorna kategoriserades i fyra områden: 1. Allmänt om toaletter - så som: Finns tvål? 2. Avskildhet - Är det möjligt att låsa om sig? 3. Toalettens hygien - Upplevs toaletten som ren och fräsch? 4. Värme - Finns tillgång till varmvatten? För varje fråga har kommunens resultat sammanvägts till en totalpoäng med en färgmarkering. Här redovisas det sammanställda resultatet från projektdeltagarnas svar på toalettenkätens 16 frågor. Två typer av frågor utformades. De som enbart besvarades med Ja eller Nej och andra med Mycket bra, Bra, Ganska bra och Ej godtagbart. Svarsalternativen har poängsatts på följande sätt Ja (100 %), Nej (0 %), Mycket bra (100 %), Bra (67 %), Ganska bra (33 %), Ej godtagbart (0 %). Exempel: Finns tvål? Omvandling av svar till andelsprocent: Svar Procent Andelsprocent Deltagare 1 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 2 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 3 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 4 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 5 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 6 NEJ 0 % 0,0 % Summa: 83,3 % Därefter har procentandelen omvandlats till poäng enligt nedan. 0 % = 0 poäng 1-25 % = 1 poäng % = 2 poäng % = 3 poäng % = 4 poäng 100 % = 5 poäng En färgskala har även här använts för att tydliggöra resultaten. Fördelning är: = 0-1 poäng = 2-3 poäng = 4-5 poäng I exemplet ovan ger 83,3 % ett värde av 4 poäng och markeras med grön färg. 28

29 4.4.2 Resultat Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Finns tvål? Finns möjlighet att torka händerna? Finns toalettpapper? Finns spegel? Fungerar ljuset? Finns krok att hänga upp kläder och väska på? Fungerar spolningen? Finns det möjlighet att slänga papper i papperskorgen? Hur är möjligheten att låsa om sig? Upplevs toaletten som avskild till övriga utrymmen? Upplevs toalettstolen som ren och fräsch? Upplevs golvet som rent och fräscht? Upplevs handfatet som rent och fräscht? Luktar det gott och fräscht? Finns det tillgång till varmvatten? Hur upplevs rumstemperaturen? Poäng (av max 80) Rankning Allmänt om toaletter Även om alla kommuner fick höga poäng inom området kunde man på tre av de fem skolorna hitta toaletter utan tvål. På en av skolorna saknades även möjligheten att torka händerna. Resultaten visar också att det är långt ifrån självklart att toaletterna alltid är utrustade med spegel eller krok för att hänga upp kläder och väskor på. Vi konstaterade också att det kunde saknas papperskorg för att slänga använda pappershanddukar i. Avskildhet Möjligheten att låsa om sig på toaletterna bedömdes som bra i alla kommunerna men upplevelsen av avskildhet var sämre. 29

30 Toalettens hygien Toalettens hygien var det område med sämst resultat. Bollebygd och Götene klarade sig bäst i undersökningen då man inte på någon av dessa frågor fick resultatet Ej godtagbart. Den fråga som fick lägst poängantal var om det luktade gott och fräscht på toaletterna. Värme Här var det överlag godkänt förutom hos Vadstena där tillgång till varmvatten till stor del saknades. 4.5 Sammanfattning Eleverna i Vadstena och Tibro är mest nöjda med innemiljön. Elevernas nöjdhet tycks inte ha något samband med lokalkostnaderna. I Tibro är både rektorer och elever nöjda med inomhustemperaturen. Skolornas städas i princip lika frekvent, en gång om dagen. Städkostnaden skiljer sig åt med nästan 50 procent högre kostnad i Vadstena jämfört med Vara. Eleverna i Vadstena är mest nöjda med hur rent det är på skolan. Så som frågeställningen är formulerad kan eleverna även innefattat skolgården i sin bedömning. En stor del av eleverna undviker ofta/alltid att gå på toaletten. Många är missnöjda med hur rent det är på skoltoaletterna Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Kvalite Nöjdhet Kostnad Frågor - Toaletter städas varje dag, men ingår det då inte samtidigt att kontrollera tillgången på tvål och papper? - Varför saknas det krokar i Tibro, Vadstena och Vara men inte i Bollebygd och Götene? - Vad är orsaken till att toaletternas hygien fick sämst resultat? Beror det på att man städar dåligt eller är eleverna bra på att smutsa ner? - Varför saknas det varmvatten i Vadstena? 30

31 5 Skolmaten Skolans uppdrag att främja inlärandet underlättas och gynnas av att skolbarnen är mätta. Hungriga skolbarn har svårt att koncentrera sig, och har därmed svårt att lära sig. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig under lektionerna och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Skollunchen är därför viktig för skolarbetet. Bra matvanor är också en förutsättning för att må bra, växa och utvecklas. Skolan kan göra en viktig insats genom att systematiskt och pedagogiskt arbeta för bra matvanor. En del i detta är att med gemensamma måltider bidra till att ge barnen en positiv upplevelse av och en naturlig inställning till mat. Skolbarnen behöver vuxna som förebilder. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger också tillfälle till samtal om mat och måltider. Livsmedelsverkets råd om bra mat i förskolan och skolan är till för att främja hälsosamma matvanor genom stöd till alla som arbetar med maten i förskolan eller skolan: Se till att det finns frukt till lågt pris att köpa på skolan. Ta bort godis, bakverk, läsk och snacks från skolans kafeteria/kiosk eller automater. Servera endast vatten och lättmjölk som måltidsdryck till skollunchen. Se till att det finns färskt kallt vatten att dricka för den som är törstig på rasten. Lägg schemat så att alla elever får en chans att äta lunch i lugn och ro. För att maten ska tillgodose ungdomarnas näringsbehov ställs krav på näringsinnehåll och smaklighet. Förluster i näringsinnehåll och smaklighet blir mindre ju kortare tid som går mellan tillagning och servering. För en bra och trevlig måltidsmiljö är det avgörande med välfungerande lokaler. I Sverige vill vi ge skolmaten en stor betydelse vilket bl a innebär att ett antal myndigheter ger råd och anvisningar i ämnet t ex Folkhälsoinstitutet, Skolverket, Arbetsmiljöverket och Livsmedelsverket. 5.1 Nyckeltal och kostnader Utgångspunkt och beskrivning I våra kommuner finns tre olika begrepp som orienterar oss vilken typ av kök som levererar maten till skolan. Med centralkök avses ett kök där maten tillagas för att transporteras ut till skolan. Ett tillagningskök ligger i anslutning till skolans matsal och där tillagas den mat som serveras. Med mottagningskök avses ett kök som tar emot huvudrätten från ett central- eller tillagningskök. 31

32 5.1.2 Resultat 2009 Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Antal årsarbetare som arbetar med skolmat i egen produktion (inklusive tillagningskök och mottagningskök) Antal portioner per dag och årsarbetare* Livsmedelskostnader per elev och år Personalkostnader per elev och år Andel portioner som serveras via mottagningskök Finns styrdokument för kosten för grundskolan? Följs styrdokumenten upp och utvärderas årligen? Finns det mål/policy för ekologisk mat? Hur stor är andelen inköpt ekologisk mat i kronor ekologisk mat? Uppskattad andel av måltidens huvudkomponenter som tillagas från grunden. Hur många gånger per läsår är huvudmenyn helt vegetarisk? 7,8 15,3 10,2 6,8 12, ** % 53 % 23 % 100 % 12 % Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Väldigt låg 3 % 1 % 2 % 5 % % 76 % 84 % 90 % 80 % *Underlag är antal elever ** Livsmedelskostnaden för Götene är uträknad som snittpris per portion multiplicerat med antalet läsårsdagar. Orsaken är att förskolan och skolan är bokförda tillsammans när det gäller livsmedelsinköp Livsmedelskostnaderna per elev och år är lägst i Vara med kronor och högst i Götene med kronor - en skillnad på 2,56 kronor per skoldag. Vadstena är den enda av kommunerna som lagar all skolmat i centralkök medan Vara lagar minst andel skolmat i centralkök. Regeringen fattade 2006 beslut om att konsumtionen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor bör uppgå till 25 procent år Ingen av deltagande kommuner når upp till den nivån. Vadstena serverar vegetarisk huvudmeny en gång i veckan vilket är mest frekvent bland våra kommuner. Att laga mat från grunden, vilket samtliga deltagande kommunerna gör med mer än hälften av skolmaten, innebär en strävan att ta bort hel- och halvfabrikat i 32

33 matlagningen. För att bättre förstå begreppet ges nedan ett exempel på en månads skolmatsedel med dagar då maten ej är lagad från grunden är brunmarkerade. Potatisbullar, fiskpanetter och köttbullar köps i exemplet som helfabrikat och värms i ugn. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag VECKA MAJ VECKA MAJ VECKA MAJ VECKA MAJ VECKA MAJ Korv stroganoff, serveras med jasminris Falukorv i ugn, serveras med potatismos Fullkornspasta med Tuvas morotssås Tacogratäng Kyckling i currysås, serveras med jasminris Pastagratäng Fisksoppa, serveras med ostsmörgås, frukt Köttfärs i form, serveras med potatis och gräddsås Kryddstark korvgryta, serveras med ris/bulgur Kokt sej i varm dillsås, serveras med potatis Potatisbullar, serveras med keso och lingonsylt Studiedag Ledigt Ledigt Fiskpanett, serveras med potatis och kall sås Ugnstekt fisk serveras med potatis och citronsås Köttbullar, serveras med potatismos Lasagne Burgundisk köttgryta, serveras med potatis Kotlettrad, serveras med potatisgratäng Ängamat (grönsakssopp a), serveras med ostsmörgås, frukt 5.2 Kvalitetsbild Utgångspunkt och beskrivning Kostansvarig samt skolmatpersonal har svarat på en enkät som ger en bild av vilka förutsättningar de uppfattar att respektive kommun har Resultat Varje kommuns resultat har sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde. Poängen har indelats i följande värden: 0 % = 0 poäng 1-25 % = 1 poäng % = 2 poäng % = 3 poäng % = 4 poäng 100 % = 5 poäng En färgskala har även använts för ytterligare tydliggöra resultaten. Denna fördelning är: = 0-1 poäng = 2-3 poäng = 4-5 poäng 33

34 Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Veckans meny finns utanför skolrestaurangen eller på annan central plats i skolan? Finns samtliga alternativa rätter med i menyn? Finns skolmatsedeln publicerad på kommunens hemsida? Finns det en tallrik med upplagd mat så att barn/vuxna kan se hur proportionerna ska vara av dagens lunch? Startar lunchen tidigaste klockan 11.00? Finns det sittplatser för alla? Finns det tillräckligt med tid för måltiden (minst 20 minuter) Upplever måltidspersonalen ljudmiljön som acceptabel? Det serveras dagligen mjölk och vatten? Det serveras dagligen hårt och mjukt bröd? Det finns minst två maträtter att välja för normalkost? (fil räknas inte som maträtt här) Finns vegetariskt alternativ som alla får ta del av? Serveras frukost för de elever som så önskar och som inte får detta inom fritidsverksamheten (t.ex de som kommer med skolskjuts)? * 2 * 2 0 Erbjuds frukt till mellanmål? 2* 3** 0 2 * 2 Tar ni regelbundet reda på vad eleverna tycker om maten för att få uppslag till förbättringar? Har föräldrarna möjlighet att ta del av skolmaten kostnadsfritt? Summa (av max 80) * Till självkostnadspris **Varav ca 50 % till självkostnadspris Trots att Vara har lägsta livsmedelskostnad och personalkostnad per skolbarn och år har de det största utbudet då det gäller bröd, flera rätter att välja på samt vegetariskt alternativ till alla. 34

35 5.3 Elevernas nöjdhet Utgångspunkt och beskrivning Enkätundersökningen genomfördes under vecka 15 och 16 våren 2010 bland elever i årskurs sju i nätverkets kommuner. Följande frågor ställdes till eleverna: Maten och måltiden: Hur nöjd är du med skolmaten? Hur nöjd är du med tidpunkten för när ni äter lunch? Hur nöjd är du med längden på lunchrasten? Hur nöjd är du med skolmåltidspersonalen? Hur nöjd är du med trivsel och stämning i matsalen? Hur många dagar i veckan brukar du äta i matsalen? Hur nöjd är du med din möjlighet att påverka skolmåltiden? Resultat Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Antal svar Maten och måltiden 10 8 Hur nöjd är du med skolmaten? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 I Tibro är över hälften av eleverna nöjda/mycket nöjda. Ingen av övriga kommuner når över 40 procent. 35

36 10 8 Hur nöjd är du med tidpunkten för när ni äter lunch? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 De flesta eleverna är nöjda med tidpunkten för lunchen med Bollebygd som ett gott exempel Hur nöjd är du med längden på lunchrasten? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Mellan procent är nöjda med längden på lunchrasten. 36

37 10 8 Hur nöjd är du med skolmåltidspersonalen? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Elever är nöjda med skolmåltidspersonalen. I Vara är dock över 30 procent mycket missnöjda/missnöjda Hur nöjd är du med trivsel och stämning i matsalen? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Här skiljer sig Vadstena från övriga kommuner med ett fåtal som är missnöjda och 40 procent som är mycket nöjda. 37

38 10 8 Hur många dagar i veckan brukar du äta i matsalen? Sällan/aldrig I samtliga kommuner finns elever på årskurs 7 som inte äter någon dag i veckan. En stor andel avstår någon eller några dagar i veckan Hur nöjd är du med din möjlighet att påverka skolmåltiden? Mycket missnöjd Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 4 Av våra fem deltagande kommuner är det Tibros elever som känner störst möjlighet att påverka skolmåltiden medan i Vara känner över hälften att de inte kan påverka Sammanfattande kommentar Ska man få eleverna att välja att äta skollunchen och dessutom uppskatta skolmaten så kan det finnas fler dimensioner som behöver utvecklas. I samtliga deltagande kommuner finns elever som sällan/eller aldrig äter skollunch. Trots att Vara är den kommun som har två rätter att välja på förutom vegetarisk så finns ett bortfall av elever till skollunchen. 38

39 Livsmedelsverket rekommenderar att måltider placeras någon gång mellan kl och att den ligger på samma tidpunkt alla veckans dagar. 5.4 Matpatrull Utgångspunkt och beskrivning Nätverkets projektledare har i undersökningen besökt en högstadieskola i respektive kommun för att på plats skapa sig en bild av skolmat och den miljö som ges elevernas måltidssituation. Nedanstående tabeller är en sammanställning av våra intryck från dessa besök Resultat I nedanstående tabell redovisas de förutsättningar vi fann vid respektive högstadieskola som projektledarna besökt i de deltagande kommunerna. = Ja = Nej Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Finns menyn anslagen? Finns menyn anslagen för specialkost? Finns det möjlighet att välja på två rätter, utöver vegetariskt alternativ? Finns självservering? Finns en tallrik med upplagd mat så att barn/vuxna kan se hur proportionerna ska vara av dagens lunch? Finns servetter? Finns det tillgång till handfat att tvätta händerna? Finns toaletter i närheten? 39

40 Nedan har på samma sätt som i avsnitt har varje kommuns resultat sammanvägts till ett sammantaget kvalitetsvärde med en färgmarkering. Exempel: Upplevs matsalen som ren och fräsch? Omvandling av svar till andelsprocent: Svar Procent Andelsprocent Deltagare 1 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 2 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 3 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 4 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 5 JA 100 % 100/6 = 16,7 % Deltagare 6 NEJ 0 % 0,0 % Summa: 83,3 % Därefter har procentandelen omvandlats till poäng enligt nedan. 0 % = 0 poäng 1-25 % = 1 poäng % = 2 poäng % = 3 poäng % = 4 poäng 100 % = 5 poäng En färgskala har även här använts för att tydliggöra resultaten. Fördelning är: = 0-1 poäng = 2-3 poäng = 4-5 poäng I exemplet ovan ger 83,3 % ett värde av 4 poäng och markeras med grön färg. Bollebygd Götene Tibro Vadstena Vara Vilket intryck ger möbleringen? Upplevs lokalen som ren och fräsch? Upplevs lokalen som trivsam? Hur upplevs flödet? Hur upplevs ljudnivån? Hur upplevs salladsbordet? Ser maten smaklig ut?

41 Hur smakar maten? Upplevs maten som näringsrik? Är matborden rena? Är tallrikar och bestick hela och fräscha? Ger serveringsdiskarna ett fräscht intryck? Hur är skolmåltidspersonalens bemötande av eleverna? Hur bemöter eleverna varandra? Poäng (av max 70) Rankning Vara har som enda kommun lyckats tillgodo se samtliga av de förutsättningar vi redovisat i första tabellen under rubriken resultat. Nedan ses den presentation av dagens olika rätter som sågs i Vara. I matpatrullens betygsättning av förutsättningarna har Bollebygd fått bäst betyg. För övriga delar i protokollet är betygen mer jämna mellan kommunerna utan att någon sticket ut åt endera hållet. 41