11/03/2013 PAGE 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN. Plan och miljö. MHN 12 mars 2013

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "11/03/2013 PAGE 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN. Plan och miljö. MHN 12 mars 2013"

Transkript

1 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 1 Plan och miljö MHN 12 mars 2013

2 VP 2013 Tillsynen Miljöfrågor i planeringen 7050 Planerad tid 2013 Tillsyn Klimatarbetet Miljöbilar i Stockholm Miljöfrågor i planeringen Klimat och energiarbete Miljöbilar 8446 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 2

3 Några exempel från årets planering Bullerarbetet, Magnus Lindqvist Norra Djurgårdsstaden, Grönytefaktor, Klimatanpassning, Christina Wikberger/ Magnus Sannebro Energieffektivisering och solenergi, Gustaf Landahl MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 3

4 Buller MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN 4

5 Buller Åtgärder Industribuller i planeringen Hamnbuller

6 Direktiv om omgivningsbuller 2002/49/EG Svensk förordning 2004:675 Tre delar Väg, spår, flyg, industri 2008 kartläggning, åtgärdsprogram 2013

7 Åtgärdsprogram buller 2013 Bullervallar Befintliga skärmar Återstående fönsteråtgärder inkl ventilationsdon Absorbenter Bussar Rekreationsområden Hastigheter Vägbeläggningar Flera källor Utveckla stockholmsmodellen Industribuller i planeringen

8 Trafikbuller och planering Regler/riktvärden Samsyn Goda exempel Ljudkvalitetspoäng

9 Problem - industribuller Nybyggnad av bostäder Stränga krav Gränsvärden Olika källor Kvarstående oklarheter

10 Industribuller - förslag till förhållningssätt Inomhus Kompensationstänkande Typ av buller Definition natt Trafik

11 STADENS LJUD samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Centrala Älvstaden Göteborg Norra Djurgårdsstaden Stockholm Västra hamnen Malmö H+ Helsingborg

12 STADENS LJUD slutsatser Motiv till dagens riktvärden Europeisk utblick Förhållningssätt Akustisk design

13 Viktiga bullerfrågor 2013 Kartläggning/åtgärdsprogram Buller i planeringen NDS Extern samverkan

14 Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Urbana ekosystemtjänster Klimatanpassning

15 2010 Oljedepå Container terminal Hamnar Gasverk Norra Djurgårdsstaden nya bostäder 35,000 nya arbetsplatser 600,000 m2 handel Modern hamn och kryssningsterminal 236 hektar hållbart stadsutvecklingsområde Gångavstånd till city

16 Fokus: Energi Transporter Klimatanpassning Kretslopplösningar Livsstil

17 Mål 5: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

18 Klimatförändringar i Stockholm till o C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla dagar (under 10 o C) försvinner Högre havsnivå, ca 1 m globalt, 0,5 m i Stockholm Ökad risk för översvämning Torra somrar och fler värmeböljor, hälsoproblem Längre växtsäsong Förändringar i ekosystemen

19 Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Dagvattenlösningar, där dagvatten ses som en resurs och system som klarar kraftiga regn och ökad nederbörd. Grönytefaktor och lokalt anpassad grönska bidrar till att stärka ekosystemet och rekreativa funktioner samt dämpar negativa effekter av ett förändrat klimat. Stadsdelen ska vara anpassad för att klara framtida höga havsnivåer

20 Dagvatten bevattna träd lagra vatten klara avrinning

21 Grönytefaktor - ekosystemtjänster Klimatanpassning Rekreation Biodiversitet

22

23 Sociotopkarta, parkprogram Fiskarfjärdsstranden Ba,G,L,R,U Vårbergs ip Bo,G

24 Underlag, ytor för beräkning: Hela tomtens yta kvm Byggnadsyta/takyta kvm Hårdgjord yta 150 kvm Ekoeffektiv yta kvm Överglasad innergård kvm Valda åtgärder: Tunna sedumtak kvm Tjockare ängsbiotoptak 400 kvm Kargt tak 150 kvm Gemensam takterrass 150 kvm Plantering mot gata 41 kvm Tjockare växtbädd för 5 mindre träd 45 kvm Gröna väggar 13 kvm

25 YTA: FAKTOR: ANTAL AREA: SUMMA: Delfaktorer grönska Ej underbyggd markgrönska Växtbädd ( 800 mm) 1, Växtbädd ( ) 0, Gröna tak (> 300 mm) 0,4 0 0 Gröna tak ( mm) 0, Grönska på väggar 0, Balkonglådor 0,3 0 0 Tilläggsfaktorer grönska/biodiversitet Fjärilsrestauranger Naturligt arturval 0, Diversitet i fältskiktet 0,7 0 0 Diversitet på tunna Sedum-tak 0,1 0 0 Integrerade balkonglådor med klätterväxter 0,3 0 0 Buskar generellt 0, Bärande buskar 0, Stora träd (stam >30) 2,4 0 Mellanstora träd (stam 20-30) 1, Små träd (stam 16-20) Ek Bärande träd 0, Baggholkar Fågelholkar Faunadepåer Tilläggsfaktorer grönska/rekreativa & sociala värden Gräsyta användbar för bollspel och lek 1, Odlingsytor på gården 0,5 0 Balkonger och terrasser förberedda för odling 0,5 0 0 Gemensamma takterasser 0,2 0 0 Synliga gröna tak 0, Blomsterprakt 0, Buskar upplevelsevärde 0, Bärande buskar med ätliga frukter m.m. Beräkning 0,2 av Träd, upplevelsevärden 0, Fruktträd och blommande träd grönytefaktor = 0, Pergolor, lövgångar m.m. med grönska. 0, Fågelholkar, upplevelsevärden 0, Tilläggsfaktorer grönska/klimat-heat island Träd m lövskugga över lekplats m.m. 0, Pergolor, lövgångar m.m som ger lövskugga 0, Gröna tak, flerskiktad markgrönska - temp.utj. 0, Delfaktorer vatten Hela tomtens yta m2 Byggnadsyta m2 Gård m2 Grön gård 750 m2 damm/våtmark 50 m2 Gröna tak 500 m2 Gröna väggar 500 m2 3 ekar (medelstora) 5 träd med bär 6 holkar (fåglar, fladdermöss, insekter) Djupa jordar gräsytor för lek blommor, buskar Total = /5200=0,6 Ekologiskt effektiv yta Green Area Factor = 0,6 Hela tomtens yta

26 HELBILD MÅL Synliggöra och kvantifiera urbana ekosystemtjänster. Utveckla konkreta planerings-/uppföjningsverktyg. Data som påvisar sambandet mellan urbana ekosystemtjänster och resiliens.

27 Klimatanpassning Miljöförvaltningen Effekter på markföroreningar och biologisk mångfald av ett förändrat klimat uppdatering behövs + lst underlag Anpassning till ett förändrat klimat uppdatering behövs + lst underlag Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden - grönytefaktor utvecklas - dagvattenstrategi utvecklas - höjdsättning/havsnivåer - klart - temperaturstudier, strålningstemperatur behöver vidareutvecklas med hälsoeffekter Ekosystemtjänster data, verktyg tas fram Stigande havsnivåer fakta uppdateras Grönytefaktor Klimatanpassning Rekreation Biologisk mångfald

28 EU:s klimatanpassningsstrategi lanseras IPCC konferens i september 2013 i Stockholm. AR5 - Ny klimatmodell. WG I (the Physical Science Basis) WG I bedömer de fysiska vetenskapliga aspekterna av klimatsystemet och klimatförändringar. Huvudämnena innefattar: förändringar i växthusgaser och aerosoler i atmosfären, konstaterade förändringar i luft, mark och hav temperaturer, nederbörd, glaciärer och inlandsisar, hav och sjö nivå, historiska och paleoklimatiska perspektiv på klimatförändringar, biogeokemi, kolcykeln, gaser och aerosoler, satellituppgifter och andra data, klimatmodeller, klimatprognoser, orsaker och fördelning av klimatförändringarna.

29 Påverkan Naturliga klimatvariation er Utsläpp av växthusgaser Återkopplingsmekanismer (+/-) Respons Klimatsystemet Klimatförändringar Effekter Risker Ökade samhällskostnader Minskad klimatpåverkan Utsläppsbegränsning ar av växthusgaser Åtgärder Behov av klimatanpassning

30 Världsbankens rapport, november 2012 Koncentrationen av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären är nu 391 ppm (miljondelar). Den förindustriella CO 2 - koncentrationen var ca 278 ppm. Den globala medeltemperaturen är nu ca 0,8 C över förindustriella nivåer. Med nuvarande utsläppsnivåer blir 2 C målet svårt att nå. Havsisen i Arktis uppmättes i september 2012 till en rekordlåg utbredning. Den globala av havsnivåhöjningen var ca cm under 1900-talet. Det senaste decenniet har havsnivåhöjningen varit ca 3,2 mm/år. En temperaturökning med 4 C beräknas medföra en global havsnivåhöjning om 0,5-1,0 meter, och möjligen mer till Det är inte en fullständig vetenskaplig rapport, man hänvisar där till IPCC:s kommande Fifth Assessment Report

31 Energi och klimatarbete Effektivisering & Sol MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN 32

32 Miljöprogram , Energi Under programperioden ska följande delmål uppnås 3.1 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med 10 procent. 3.2 Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. 3.3 Vid markanvisning ska staden kräva att energianvändningen är högst 55 kwh/m2 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Staden ska verka för att följande delmål uppnås under programperioden 3.5 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO2e per stockholmare SIDAN 33

33 Energieffektivisering 10% Energicentrum Utbilda driftspersonal och förvaltare Hjälpa förvaltningar och bolag, t ex Kulturförvaltningen (pågår) Hjälpa SLK med solcellssatsningar på stadens tak Hjälpa SLK med att stadens förvaltningar ska bli fossilbränslefria till 2030 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 34

34 Energi vid nyproduktion 55kwh/m2 Skrivs in i alla markupplåtelser from 1 juli 2012 Milkromiljöprofilområden MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 35

35 Energieffektivisering vid större ombyggnader MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 36

36 Järva: Beräknade energivärden ersätts av uppmätta Åtgärder Täthet Ventilation Fönster Tilläggsisolering Avloppsväxlare Solfångare Solceller FTX u-värde fasad kv Kvarnseglet 2 0,6 Voltair 90 % 1,0 100 mm kv Nystad 7 0,4 Korsström 80% 1,0 80 mm JA kv Nystad 8 0,4 Korsström 80% 1,0 80 mm JA JA JA Trondheimsg 28 1,2 Korsström 79% 1,0 100 mm Trondheimsg 30 0,4 Voltair 89 % 0,9 50 mm kv Storkvarnen 4 0,6 Motström 85% 1,0 100 mm JA JA Sammanställning: Energiberäkning Kvarnseglet 2 Kvarnseglet 2 Nystad 7 Nystad 8 Trondheim 4 Trondheim 4 Storkvarnen 4 Totalt Lilla huset Stora huset Sibeliusg 2 Sibeliusg 4 Trondheimsg 28 Trondheimsg 30 Västerby backe A-temp yta Energianvändning ,03 inkl fast el Fastighetsel 13,5 13, Beräkningsmetod VIP Energy VIP Energy verkligt utfall 3mån VIP Energy Verkligt utfall 1år Utfall 3 mån VIP Energy Beräknare Jarl Magn AB Jarl Magn AB verkligt utfall 3mån WSP Verkligt utfall 1år Utfall 3 mån Jarl Magn AB Kontrollber maj 2012 Bengt Dahlgren Bengt Dahlgren verkligt utfall 3mån Bengt Dahlgren Verkligt utfall 1år Bengt Dahlgren Bengt Dahlgren Total energiförbrukning: genomsnitt i 7st byggnader: 91 kwh/m ² A-temp Krav i projektet 88 kwh/m ² A-temp Osäkerhetsfaktorer: Varmvattenförbrukningen (Storleken på familjer som flyttar in) Fastighetselen (Närvarostyrd belysning) Vädringsfaktor Tätheten i byggnaderna är uppskattade MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 37

37 KV Nystad 7, Sibeliusgatan 2 Uppmätta värden (kwh/m2) Radiatorvärme 22 Varmvatten 62 Fastighetsel 14 Totalt 98 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 38

38 KV Nystad 7, Sibeliusgatan 2 Uppmätta värden kwh/m2 Radiatorvärme 22 Varmvatten 62 Fastighetsel 14 Totalt 98 Jämförelse kwh/m2 Radiatorvärme 22 Varmvatten 25 Fastighetsel 14 Solenergi & avlopp -14 Totalt 47 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 39

39 Solcellssatsning inklusive uppföljning och visualisering Hus Minsta storl. Antal m 2 Årsprod. kwh Effekt kwp Kostnad mkr Svenska Bostäder ,0 Familjebostäder ,6 Stockholmshem ,0 Fastighetskontoret ,9 Uppföljning/visualisering 1,0 Totalt ,5 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 40

40 Tidsplan 1:a etapp 2013 Förfrågningsunderlag ska ut den 15:e april. Ligger ute 3 veckor. Entreprenör utses i maj. 5 veckors leveranstid på mtrl. Byggstart aug/sep. Produktionstid ca 2-3 dagar/fastighet. Arbete med bygglov påbörjad MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 41

41 Nå klimatmålen Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Åtgärdsplan för klimat och energi Nytt mål efter 3,0 ton /inv Samarbete med fastighetsägarna i Stockholm Fossiloberoende fordonsflotta ton CO2e/person och år 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvarvarande klimatgaser , ton år ,1 fossila 0,3 övr fossila utsläpp ton övriga utsläpp ton år MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 42

42 85 % av de lönsamma åtgärderna för effektivisering genomförs normalt inte (Statens energieffektivitetsutredning 2008, SOU 2008:110). THE CITY OF STOCKHOLM 11/03/2013 PAGE 43

43 En fossiloberoende fordonsflotta till 2030 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 44

44 Sammanfattning 2013 blir ett viktigt år! Buller och byggande Ekologi-grönytor Energieffektivisering och klimat Hållbara transporter MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN 45

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö PAGE 1 Klimatförändringar i Stockholm: o + 4-6 C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla o dagar (under 10 C) försvinner Högre havsnivå

Läs mer

YTA: FAKTOR: ANTAL: AREA: FAKTORBERÄKN. AREA: Delfaktorer grönska BSK Ej underbyggd markgrönska 1,6-0 0 BSK Växtbädd >800 mm djup 1,5-0 0 BSK Växtbädd 600-800 mm djup 0,4-0 0 BSK Växtbädd 200-600 mm djup

Läs mer

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor

Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor 2013-06-19 Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor Nils Göransson, Stockholms stad STOCKHOLMS UTVECKLINGSOMRÅDEN 2013-06-19 KLIMATANPASSNING OCH GRÖNSTRUKTUR Stadsdelen anpassas till kommande klimatförändringar

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

CREATING LIVING CITIES

CREATING LIVING CITIES ECODISTR-ICT 2015-11-17 CREATING LIVING CITIES CAREOFCITY.COM Christina Wikberger, City of Stockholm HELBILD URBAN ECOSYSTEM SERVICES TARGETS Raise awareness of the potential of ecosystem services in urban

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050. MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Klimatanpassning in i minsta detalj

Klimatanpassning in i minsta detalj Klimatanpassning in i minsta detalj Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad.

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN 2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad Copenhage n Västra Hamnen Western Harbour MALMÖ Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad då 1 Malmö nu och nu towards sustainable living 2 Grönytefaktorn i Malmö Stad Varför grönytor även på kvartersmark?

Läs mer

Svenska Bostäders arbete på Järva

Svenska Bostäders arbete på Järva Svenska Bostäders arbete på Järva Några exempel på upprustning, energieffektivisering och nöjda hyresgäster Yngve Green Energiansvarig Svenska Bostäder AB Järvafältet 2/3 naturreservat på 20 km2, 1/3 bostäder

Läs mer

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad

Ingmarie Ahlberg. Exploateringskontoret Stockholms stad Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholms stad, * Hammarby sjöstad * Tre nya miljöprofilprojekt - Lövholmen - Norra Djurgårdsstaden - Miljöprofilering Järva upprustning miljonprogramsområdena 2

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

NORRA DJURGÅRDSSTADEN

NORRA DJURGÅRDSSTADEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN GRÖNYTEFAKTOR HJORTHAGEN Version 2.0 2011-11-11 EXPLOATERINGSKONTORET Bakgrund och syfte INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 4 1.1 Anpassning till ett förändrat klimat 5 1. Övergripande

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x

GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden

Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Energimål i fokus Norra Djurgårdsstaden Mats Nissling Projektchef Region Boende Stockholm 2011-01-25 1 Innehåll NCC s miljöstrategi NCC s energimål bostäder NCC s energimål kontor Energiåtgärder i Norra

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Besparingspotential i miljonprogramhusen

Besparingspotential i miljonprogramhusen Besparingspotential i miljonprogramhusen Renovering till passivhusprestanda myt eller verklighet 23 okt 2007 Catarina Warfvinge Bitr Miljöchef Bengt Dahlgren AB Univ lekt vid Lunds Tekniska Högskola Den

Läs mer

[SAMRÅDSHANDLING] 2013-08-29 SBN 158/2009-20. Västra Roslags-Näsby. Foto: Daniel larsson / wsp. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se

[SAMRÅDSHANDLING] 2013-08-29 SBN 158/2009-20. Västra Roslags-Näsby. Foto: Daniel larsson / wsp. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se [SAMRÅDSHANDLING] 2013-08-29 SBN 158/2009-20 grönytefaktor för Västra Roslags-Näsby Foto: Daniel larsson / wsp STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad

Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Energieffektiviseringar vid renovering och nybyggnad Åsa Wahlström CIT Energy Management LTH 2015-06-23 Varför Lågan? Bidra till att Sverige ska nå sina energimål genom att bostadsoch lokalsektorn starkt

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering

Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering 1 Grönytefaktor på byggnadstomterna Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. Delytorna inom tomten får ett värde mellan

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel

Läs mer

H+ - som helhetstanke. Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg

H+ - som helhetstanke. Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg H+ - som helhetstanke Sofia Öreberg, strategisk planering Helsingborg En vision att bygga stad i hamn En plats med utmaningar och möjligheter Början Söder i förändring Boendedialog och förbättringsåtgärder

Läs mer

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående

Läs mer

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad

Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen Ombyggnation i Halmstad Maratonvägen 579 lgh Den nya tidens hyresrätt 1 Byggmöte 18 november i Göteborg Maratonvägen Ett miljonprogramsområde i Halmstad 21 huskroppar med totalt 579 lägenheter

Läs mer

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden Klimatsmarta brf Timotejen Träff 1: omvärlden Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36 Kvällens innehåll 19.00 Klimatproblematiken

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Uppsala kommuns arbete med systematisk uppföljning. Rebecca Sandström Avdelningen för Hållbar utveckling Uppsala kommun

Uppsala kommuns arbete med systematisk uppföljning. Rebecca Sandström Avdelningen för Hållbar utveckling Uppsala kommun Uppsala kommuns arbete med systematisk uppföljning Rebecca Sandström Avdelningen för Hållbar utveckling Uppsala kommun Vår resa Hållbarhetspolicy: Arbeta aktivt för att minska våra klimatgasutsläpp 2007

Läs mer

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar

Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens

Läs mer

H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+

H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+ H+ ett strategiskt stadsutvecklingsprojekt för hela staden! 2012-05-07 Avvägning mellan förtätning och ljudmiljö i Helsingborg exemplet H+ H+ Fakta H+ Utveckling fram till år 2035 Yta: 100 hektar, 1 000

Läs mer

Ett av Sveriges mest spännande stadsförnyelseprojekt!

Ett av Sveriges mest spännande stadsförnyelseprojekt! Ett av Sveriges mest spännande stadsförnyelseprojekt! Resan FÖP H+ Kommunfullmäktige 2011 - Beslut om inriktning för markanvändning. Klargör förutsättningar för buller, risk, lukt Bullerpolicy remissversion

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär

Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär Lotsa rätt I solsystemet Hur blir solel en lönsam affär PPAM SOLKRAFT 1 1 Agenda 1 Miljöeffekter, förändring & historia 2 Solelpotential Linköpings Kommun 3 Kalkyl & Övriga exempel 2 Miljöeffekter: Mänsklighetens

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden tockholm växer o och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden he Capital of candinavia Att bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden tadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1 PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB

Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Varför massiva trähus i åtta våningar med passivhusteknik i Växjö? Erik Hallonsten, Vd Hyresbostäder i Växjö AB Hyresbostäder i Växjö AB Äger och förvaltar» bostäder till en yta av 261 870 m 2 fördelade

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE

GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR GRÖNA VÄRDEN OCH LOKALA MILJÖMÅL KNUTPUNKTEN ORMINGE 2016-06-17 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum!

Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! Från Anna-Karin Hatts twitterkonto efter invigningen av Stadsskogenskolan Alingsås energiomställningens epicentrum! www.passivhuscentrum.se 0322-61 68 00 Besöksadress/Utställning: Stora Torget, Alingsås

Läs mer

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,

Läs mer

Att utveckla en ny grönytefaktormodell. Jesper Persson

Att utveckla en ny grönytefaktormodell. Jesper Persson Att utveckla en ny grönytefaktormodell Jesper Persson WHATS THE PROBLEM? Environmental degradation due to exploitation: } } } COMPENSATE REDUCE AVOID VERKTYGS OLIKA MÅLSÄTTNING: Skapa en acceptabel vegetationsvolym

Läs mer

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 1 Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 2015-10-20 2 Stockholms stad har beslutat om vision 2014 Ett Stockholm för alla. Visionen omfattar fyra avsnitt

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG

ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG ENERGIRÅDGIVARNA FRAMTIDEN REDAN I DAG Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 DE FYRA STEGEN Stoppa slöseriet Effektivisera Energieffektivisera Tillförsel 1 STOPPA

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen Beslutsunderlag, information & kunskap SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Ytor och kvalitéer YTOR BILAGA A

Ytor och kvalitéer YTOR BILAGA A BILAGA A Ytor och kvalitéer YTOR GRÖNSKA PÅ MARK OCH BJÄLKLAG (GÅRDSBJÄLKLAG) Bevarad naturmark 1,5 Ej underbyggd markgrönska 1,1 Växtbädd på bjälklag > 800 mm 0,9 Växtbädd på bjälklag 600 800 mm 0,4 Växtbädd

Läs mer

Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl.(mp) om att 20 procent av Stockholm stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020

Motion (2012:56) av Stefan Nilsson m.fl.(mp) om att 20 procent av Stockholm stads elkonsumtion ska täckas av el från solceller till år 2020 MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJLÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-12-13 Handläggare: Jan-Ulric Sjögren Telefon: 08 508 28719 Till Miljö och Hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p.14 Motion (2012:56) av Stefan

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass 2012-05-07 VISION NDS - en miljöstadsdel i världsklass Klimat ÖVERGRIPANDE MÅL Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet FOKUSOMRÅDEN

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

arbetstillfällen

arbetstillfällen Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län? Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir

Läs mer

Midroc Property Development

Midroc Property Development Midroc Property Development Energieffektivisering som inte bara skummar grädden Skumma (grädden av) = ta ut det bästa av Energieffektivisering som inte bara tar ut go bitarna Skummar du/jag grädden? Varför

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blåklockan 2 Utgåva 1:1 2015-02-09 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blåklockan 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage CBI Betonginstitutet GRÖNA TAK Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage Vinnova UDI Steg 2 Samverkansprojekt inom Hållbara Attraktiva Städer

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det? Klimatanpassningsdag 2015 på temat Varför kommunala klimatanpassningsplaner? Länsstyrelsen i Västra Götaland den 3 september 2015 Cecilia Wyser, Pussel

Läs mer

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer