11/03/2013 PAGE 1 MILJÖFÖRVALTNINGEN. Plan och miljö. MHN 12 mars 2013

Transkript

1 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 1 Plan och miljö MHN 12 mars 2013

2 VP 2013 Tillsynen Miljöfrågor i planeringen 7050 Planerad tid 2013 Tillsyn Klimatarbetet Miljöbilar i Stockholm Miljöfrågor i planeringen Klimat och energiarbete Miljöbilar 8446 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 2

3 Några exempel från årets planering Bullerarbetet, Magnus Lindqvist Norra Djurgårdsstaden, Grönytefaktor, Klimatanpassning, Christina Wikberger/ Magnus Sannebro Energieffektivisering och solenergi, Gustaf Landahl MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 3

4 Buller MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN 4

5 Buller Åtgärder Industribuller i planeringen Hamnbuller

6 Direktiv om omgivningsbuller 2002/49/EG Svensk förordning 2004:675 Tre delar Väg, spår, flyg, industri 2008 kartläggning, åtgärdsprogram 2013

7 Åtgärdsprogram buller 2013 Bullervallar Befintliga skärmar Återstående fönsteråtgärder inkl ventilationsdon Absorbenter Bussar Rekreationsområden Hastigheter Vägbeläggningar Flera källor Utveckla stockholmsmodellen Industribuller i planeringen

8 Trafikbuller och planering Regler/riktvärden Samsyn Goda exempel Ljudkvalitetspoäng

9 Problem - industribuller Nybyggnad av bostäder Stränga krav Gränsvärden Olika källor Kvarstående oklarheter

10 Industribuller - förslag till förhållningssätt Inomhus Kompensationstänkande Typ av buller Definition natt Trafik

11 STADENS LJUD samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet Centrala Älvstaden Göteborg Norra Djurgårdsstaden Stockholm Västra hamnen Malmö H+ Helsingborg

12 STADENS LJUD slutsatser Motiv till dagens riktvärden Europeisk utblick Förhållningssätt Akustisk design

13 Viktiga bullerfrågor 2013 Kartläggning/åtgärdsprogram Buller i planeringen NDS Extern samverkan

14 Norra Djurgårdsstaden Grönytefaktor Urbana ekosystemtjänster Klimatanpassning

15 2010 Oljedepå Container terminal Hamnar Gasverk Norra Djurgårdsstaden nya bostäder 35,000 nya arbetsplatser 600,000 m2 handel Modern hamn och kryssningsterminal 236 hektar hållbart stadsutvecklingsområde Gångavstånd till city

16 Fokus: Energi Transporter Klimatanpassning Kretslopplösningar Livsstil

17 Mål 5: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

18 Klimatförändringar i Stockholm till o C varmare Mer regn (20%), skyfall Mildare vintrar & riktigt kalla dagar (under 10 o C) försvinner Högre havsnivå, ca 1 m globalt, 0,5 m i Stockholm Ökad risk för översvämning Torra somrar och fler värmeböljor, hälsoproblem Längre växtsäsong Förändringar i ekosystemen

19 Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö Dagvattenlösningar, där dagvatten ses som en resurs och system som klarar kraftiga regn och ökad nederbörd. Grönytefaktor och lokalt anpassad grönska bidrar till att stärka ekosystemet och rekreativa funktioner samt dämpar negativa effekter av ett förändrat klimat. Stadsdelen ska vara anpassad för att klara framtida höga havsnivåer

20 Dagvatten bevattna träd lagra vatten klara avrinning

21 Grönytefaktor - ekosystemtjänster Klimatanpassning Rekreation Biodiversitet

22

23 Sociotopkarta, parkprogram Fiskarfjärdsstranden Ba,G,L,R,U Vårbergs ip Bo,G

24 Underlag, ytor för beräkning: Hela tomtens yta kvm Byggnadsyta/takyta kvm Hårdgjord yta 150 kvm Ekoeffektiv yta kvm Överglasad innergård kvm Valda åtgärder: Tunna sedumtak kvm Tjockare ängsbiotoptak 400 kvm Kargt tak 150 kvm Gemensam takterrass 150 kvm Plantering mot gata 41 kvm Tjockare växtbädd för 5 mindre träd 45 kvm Gröna väggar 13 kvm

25 YTA: FAKTOR: ANTAL AREA: SUMMA: Delfaktorer grönska Ej underbyggd markgrönska Växtbädd ( 800 mm) 1, Växtbädd ( ) 0, Gröna tak (> 300 mm) 0,4 0 0 Gröna tak ( mm) 0, Grönska på väggar 0, Balkonglådor 0,3 0 0 Tilläggsfaktorer grönska/biodiversitet Fjärilsrestauranger Naturligt arturval 0, Diversitet i fältskiktet 0,7 0 0 Diversitet på tunna Sedum-tak 0,1 0 0 Integrerade balkonglådor med klätterväxter 0,3 0 0 Buskar generellt 0, Bärande buskar 0, Stora träd (stam >30) 2,4 0 Mellanstora träd (stam 20-30) 1, Små träd (stam 16-20) Ek Bärande träd 0, Baggholkar Fågelholkar Faunadepåer Tilläggsfaktorer grönska/rekreativa & sociala värden Gräsyta användbar för bollspel och lek 1, Odlingsytor på gården 0,5 0 Balkonger och terrasser förberedda för odling 0,5 0 0 Gemensamma takterasser 0,2 0 0 Synliga gröna tak 0, Blomsterprakt 0, Buskar upplevelsevärde 0, Bärande buskar med ätliga frukter m.m. Beräkning 0,2 av Träd, upplevelsevärden 0, Fruktträd och blommande träd grönytefaktor = 0, Pergolor, lövgångar m.m. med grönska. 0, Fågelholkar, upplevelsevärden 0, Tilläggsfaktorer grönska/klimat-heat island Träd m lövskugga över lekplats m.m. 0, Pergolor, lövgångar m.m som ger lövskugga 0, Gröna tak, flerskiktad markgrönska - temp.utj. 0, Delfaktorer vatten Hela tomtens yta m2 Byggnadsyta m2 Gård m2 Grön gård 750 m2 damm/våtmark 50 m2 Gröna tak 500 m2 Gröna väggar 500 m2 3 ekar (medelstora) 5 träd med bär 6 holkar (fåglar, fladdermöss, insekter) Djupa jordar gräsytor för lek blommor, buskar Total = /5200=0,6 Ekologiskt effektiv yta Green Area Factor = 0,6 Hela tomtens yta

26 HELBILD MÅL Synliggöra och kvantifiera urbana ekosystemtjänster. Utveckla konkreta planerings-/uppföjningsverktyg. Data som påvisar sambandet mellan urbana ekosystemtjänster och resiliens.

27 Klimatanpassning Miljöförvaltningen Effekter på markföroreningar och biologisk mångfald av ett förändrat klimat uppdatering behövs + lst underlag Anpassning till ett förändrat klimat uppdatering behövs + lst underlag Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden - grönytefaktor utvecklas - dagvattenstrategi utvecklas - höjdsättning/havsnivåer - klart - temperaturstudier, strålningstemperatur behöver vidareutvecklas med hälsoeffekter Ekosystemtjänster data, verktyg tas fram Stigande havsnivåer fakta uppdateras Grönytefaktor Klimatanpassning Rekreation Biologisk mångfald

28 EU:s klimatanpassningsstrategi lanseras IPCC konferens i september 2013 i Stockholm. AR5 - Ny klimatmodell. WG I (the Physical Science Basis) WG I bedömer de fysiska vetenskapliga aspekterna av klimatsystemet och klimatförändringar. Huvudämnena innefattar: förändringar i växthusgaser och aerosoler i atmosfären, konstaterade förändringar i luft, mark och hav temperaturer, nederbörd, glaciärer och inlandsisar, hav och sjö nivå, historiska och paleoklimatiska perspektiv på klimatförändringar, biogeokemi, kolcykeln, gaser och aerosoler, satellituppgifter och andra data, klimatmodeller, klimatprognoser, orsaker och fördelning av klimatförändringarna.

29 Påverkan Naturliga klimatvariation er Utsläpp av växthusgaser Återkopplingsmekanismer (+/-) Respons Klimatsystemet Klimatförändringar Effekter Risker Ökade samhällskostnader Minskad klimatpåverkan Utsläppsbegränsning ar av växthusgaser Åtgärder Behov av klimatanpassning

30 Världsbankens rapport, november 2012 Koncentrationen av koldioxid (CO 2 ) i atmosfären är nu 391 ppm (miljondelar). Den förindustriella CO 2 - koncentrationen var ca 278 ppm. Den globala medeltemperaturen är nu ca 0,8 C över förindustriella nivåer. Med nuvarande utsläppsnivåer blir 2 C målet svårt att nå. Havsisen i Arktis uppmättes i september 2012 till en rekordlåg utbredning. Den globala av havsnivåhöjningen var ca cm under 1900-talet. Det senaste decenniet har havsnivåhöjningen varit ca 3,2 mm/år. En temperaturökning med 4 C beräknas medföra en global havsnivåhöjning om 0,5-1,0 meter, och möjligen mer till Det är inte en fullständig vetenskaplig rapport, man hänvisar där till IPCC:s kommande Fifth Assessment Report

31 Energi och klimatarbete Effektivisering & Sol MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN 32

32 Miljöprogram , Energi Under programperioden ska följande delmål uppnås 3.1 Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med 10 procent. 3.2 Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. 3.3 Vid markanvisning ska staden kräva att energianvändningen är högst 55 kwh/m2 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. Staden ska verka för att följande delmål uppnås under programperioden 3.5 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO2e per stockholmare SIDAN 33

33 Energieffektivisering 10% Energicentrum Utbilda driftspersonal och förvaltare Hjälpa förvaltningar och bolag, t ex Kulturförvaltningen (pågår) Hjälpa SLK med solcellssatsningar på stadens tak Hjälpa SLK med att stadens förvaltningar ska bli fossilbränslefria till 2030 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 34

34 Energi vid nyproduktion 55kwh/m2 Skrivs in i alla markupplåtelser from 1 juli 2012 Milkromiljöprofilområden MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 35

35 Energieffektivisering vid större ombyggnader MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 36

36 Järva: Beräknade energivärden ersätts av uppmätta Åtgärder Täthet Ventilation Fönster Tilläggsisolering Avloppsväxlare Solfångare Solceller FTX u-värde fasad kv Kvarnseglet 2 0,6 Voltair 90 % 1,0 100 mm kv Nystad 7 0,4 Korsström 80% 1,0 80 mm JA kv Nystad 8 0,4 Korsström 80% 1,0 80 mm JA JA JA Trondheimsg 28 1,2 Korsström 79% 1,0 100 mm Trondheimsg 30 0,4 Voltair 89 % 0,9 50 mm kv Storkvarnen 4 0,6 Motström 85% 1,0 100 mm JA JA Sammanställning: Energiberäkning Kvarnseglet 2 Kvarnseglet 2 Nystad 7 Nystad 8 Trondheim 4 Trondheim 4 Storkvarnen 4 Totalt Lilla huset Stora huset Sibeliusg 2 Sibeliusg 4 Trondheimsg 28 Trondheimsg 30 Västerby backe A-temp yta Energianvändning ,03 inkl fast el Fastighetsel 13,5 13, Beräkningsmetod VIP Energy VIP Energy verkligt utfall 3mån VIP Energy Verkligt utfall 1år Utfall 3 mån VIP Energy Beräknare Jarl Magn AB Jarl Magn AB verkligt utfall 3mån WSP Verkligt utfall 1år Utfall 3 mån Jarl Magn AB Kontrollber maj 2012 Bengt Dahlgren Bengt Dahlgren verkligt utfall 3mån Bengt Dahlgren Verkligt utfall 1år Bengt Dahlgren Bengt Dahlgren Total energiförbrukning: genomsnitt i 7st byggnader: 91 kwh/m ² A-temp Krav i projektet 88 kwh/m ² A-temp Osäkerhetsfaktorer: Varmvattenförbrukningen (Storleken på familjer som flyttar in) Fastighetselen (Närvarostyrd belysning) Vädringsfaktor Tätheten i byggnaderna är uppskattade MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 37

37 KV Nystad 7, Sibeliusgatan 2 Uppmätta värden (kwh/m2) Radiatorvärme 22 Varmvatten 62 Fastighetsel 14 Totalt 98 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 38

38 KV Nystad 7, Sibeliusgatan 2 Uppmätta värden kwh/m2 Radiatorvärme 22 Varmvatten 62 Fastighetsel 14 Totalt 98 Jämförelse kwh/m2 Radiatorvärme 22 Varmvatten 25 Fastighetsel 14 Solenergi & avlopp -14 Totalt 47 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 39

39 Solcellssatsning inklusive uppföljning och visualisering Hus Minsta storl. Antal m 2 Årsprod. kwh Effekt kwp Kostnad mkr Svenska Bostäder ,0 Familjebostäder ,6 Stockholmshem ,0 Fastighetskontoret ,9 Uppföljning/visualisering 1,0 Totalt ,5 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 40

40 Tidsplan 1:a etapp 2013 Förfrågningsunderlag ska ut den 15:e april. Ligger ute 3 veckor. Entreprenör utses i maj. 5 veckors leveranstid på mtrl. Byggstart aug/sep. Produktionstid ca 2-3 dagar/fastighet. Arbete med bygglov påbörjad MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 41

41 Nå klimatmålen Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Åtgärdsplan för klimat och energi Nytt mål efter 3,0 ton /inv Samarbete med fastighetsägarna i Stockholm Fossiloberoende fordonsflotta ton CO2e/person och år 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Kvarvarande klimatgaser , ton år ,1 fossila 0,3 övr fossila utsläpp ton övriga utsläpp ton år MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 42

42 85 % av de lönsamma åtgärderna för effektivisering genomförs normalt inte (Statens energieffektivitetsutredning 2008, SOU 2008:110). THE CITY OF STOCKHOLM 11/03/2013 PAGE 43

43 En fossiloberoende fordonsflotta till 2030 MILJÖFÖRVALTNINGEN 11/03/2013 PAGE 44

44 Sammanfattning 2013 blir ett viktigt år! Buller och byggande Ekologi-grönytor Energieffektivisering och klimat Hållbara transporter MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN 45