För kännedom till: Generaldirektör Ingrid Johansson Lind, Institutet för språk och folkminnen

Transkript

1 Umeå SO 25/80 Till: Kulturdepartementet Kulturutskottet Utbildningsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet För kännedom till: Generaldirektör Ingrid Johansson Lind, Institutet för språk och folkminnen Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset (STR-T) lämnar härmed följande skrivelse som en protest mot den planerade nedläggningen av DAUM:s verksamhet i Umeå. DAUM:s roll ska utvecklas inte avvecklas Med anledning av Institutet för språk och folkminnens (ISOF) planerade nedläggningsförslag av DAUM kräver vi således att ISOF ges ett nytt uppdrag som avser specifikt arkivverksamhet i form av dokumentation, insamling och bevarande av det samiska och det meänkieliska. Ett statligt utpekat ansvar saknas i Sverige idag för arkivverksamhet för minoritetsspråken samiska och meänkieli. Det statliga arkivet DAUM i Umeå har i praktiken utfört detta uppdrag för statens vägnar ända sedan DAUM:s begynnelse på 1950-talet. Ingen statlig myndighet har idag det formella ansvaret för arkivverksamheten i ett helhetsperspektiv för dessa nämnda språkområden. Vi delar Sametingets och Såhkie-Umeå sameförenings åsikt om att DAUM:s verksamhet i Umeå inte ska läggas ned. Vår åsikt är att det statliga arkivet DAUM, med en historik som går tillbaka till 1950-talet, ska förbli i Umeå. Vi vill också påpeka att varken de samiska organisationerna eller STR-T har fått yttra sig kring det Institutet för Språk och folkminnen, ISOF, definierar som en omlokalisering, men som vi menar i praktiken är en nedläggning av DAUM och dess verksamhet. Kravet på samråd i lagstiftningen har inga undantag, och samråd enligt Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724) ska ske i alla lägen då nationella minoriteter berörs på något vis. DAUM:s verksamhet På DAUM finns ett rikt material gällande norra Sverige, men här finns också material från Finland och Norge. Arkivets samlingar och bibliotek berör både språk, dialekter och folkminnen, dvs. berättelser om människornas liv och leverne, och detta arkivmaterial utgör en viktig grund för forskning och undervisning vid Umeå universitet. DAUM är ett välkänt arkiv bland forskare både i Sverige och utomlands och flera forskare har valt att lämna sina dokumentationer i DAUM:s vård. Sedan 2003 ingår SSR, DAUM och Umeå sameförening i Västerbottens museums samiska arbetsgrupp Lienkie. Den arbetsgruppen har fungerat mycket bra, och det har varit ett kontinuerligt utbyte av information om samiska kulturfrågor i gruppen. Läggs DAUM ner försvinner det goda

2 samarbetet som byggts upp under årens lopp. Privatpersoner och föreningar har valt att bevara material hos DAUM, t.ex. Karl Tiréns uppteckningar och Erik Nilsson Mankoks inspelningar. Risken är nu uppenbar att Sveriges största samling av samiska folkminnen försvinner från Umeå. Samlingarna i Umeå speglar samhällets mångfald, och varieteter av språk finns på ett naturligt sätt i arkivmaterialet. I och med tillkomsten av Umeå universitet år 1965 skapades en möjlighet att i norra Sverige etablera forskning avseende samiska förhållanden. År 1975 fick Umeå universitet sin första professor i samiska. Samma år framfördes ett krav av professor Israel Ruong, Uppsala universitet, och Alf Isak Keskitalo, Sámi Instittuta i Kautokeino, att en tjänst med samisk inriktning skulle inrättas vid DAUM. År 1979 anställdes Olavi Korhonen som den förste arkivarien för samiska vid DAUM. Han hade redan erfarenhet av arbete med meänkieliskt och samiskt material vid DAUM, både med insamling och arkivering, eftersom han även före tjänstens inrättande på olika sätt hade bidragit till arbetet vid DAUM. Från samiskt håll hade det vid denna tid utvecklats ett starkt engagemang för att DAUM skulle bli en resurs för samisk forskning, bl.a. som ett språkarkiv. Genom ett samarbete mellan institutioner i Sverige, Norge och Finland skapades så en mycket stor samling av inspelningar. DAUM:s historia går tillbaka till år 1955 men även äldre material finns tillgängliga hos DAUM bl.a. genom kopior från Landsmålsarkivet (ULMA) i Uppsala, vars arkiv också ingår i Institutet för språk och folkminnen. Det är mycket värdefullt att arkivmaterialet från Uppsala finns tillgängligt i Umeå. Genom de sammanhang som DAUM verkar inom får ULMA:s arkivmaterial ökad kontakt med människor som har relation till det som är dokumenterat. Ökad kontakt med ämnesinsatta personer tillför också dokumentationerna viktiga uppgifter. Dessa för oss så viktiga dokumentationer måste få möjlighet att leva tillsammans med människorna som det berör! Nedläggningen av DAUM strider mot konventioner Vi delar Umeå sameförenings åsikt om att den samiska kulturen behöver stärkas, inte försvagas. Vi delar Umeå universitets uppfattning, DAUM är en oerhört viktig resurs för utbildningen vid Umeå universitet, inte minst vad gäller de lagstadgade minoritetsspråken. Det är känt sedan länge att det råder en stor brist på läromedel på meänkieli och samiska, det har även Europarådet uppmärksammat. Umeå universitet har grundutbildningsansvaret för både meänkieli och samiska, och dessutom även lärarutbildningsansvaret för samiska. En nedläggning av DAUM kommer utan tvekan att drabba utbildningarna negativt. Sverige har åtagit sig att respektera och stärka urfolkets och lokalbefolkningens rättigheter till sitt eget kulturarv, bl.a. genom FN:s konvention om biologisk mångfald samt UNESCO konventionen till skydd för immateriellt kulturarv. Samerna, dess livsstil och kultur åtnjuter ett folkrättsligt skydd genom Förenta nationernas konvention om mänskliga och politiska rättigheter (ICCPR), artikel 27. Konventionen stadgar en rätt för urfolken och minoriteter att kräva skydd av staten för sin livsstil. Detta innefattar även urfolkens rätt till medbestämmande i angelägenheter som berör dem. I angiven artikel stadgas bl.a. att i de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, ska de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin religion och använda sitt eget språk. Åtnjutande av de rättigheter som anges i ICCPR kan kräva positiva rättsliga skyddsåtgärder och åtgärder i övrigt för att försäkra effektivt deltagande av medlemmar av

3 minoritetssamhällen i beslut som berör dem. 1 ICCPR undertecknades och ratificerades av Sverige år 1967 respektive 1971 samt trädde i kraft år En nedläggning av DAUM:s verksamhet i Umeå strider mot dessa ovan nämnda konventioner. Det minoritetsspråkliga materialet som DAUM under lång tid har samlat in, förvaltar och utvecklar, är en unik kulturskatt som vi vill värna om, och vilken hör hemma i Umeå. Samlingarna, som består av både arkivmaterial i ljud och text, kräver personal med mycket god kännedom och lång erfarenhet om dess innehåll. Vi vill därför belysa att en fortsatt helhetslösning för DAUM:s framtid i Umeå är ovärderlig och absolut nödvändig, dvs. en samlad lösning för både bibliotek, samlingar och personal. DAUM:s roll för insamling och forskning Människor i olika åldrar har kontinuerlig kontakt med DAUM, både som privatpersoner eller i mer organiserad form genom olika slags föreningar. Man besöker DAUM för att ta del av inspelningar där tidigare generationer är intervjuade och med hjälp av inspelningar och uppteckningar lär man sig mer om äldre uttrycksformer, i ord och ton. Arkivmaterial är således ett ovärderligt hjälpmedel för revitalisering av både språk- och kulturarv. Inom den vetenskapliga världen har samerna sedan mycket lång tid varit föremål för forskning och sedan länge har man arbetat med språket. Det samiska organisationsarbetet har nu bedrivits under lång tid och det samiska inflytandet när det gäller forskning och språkarbete har stärkts. Arbetet med meänkieli har historiskt sett varit i mindre omfattning och man står nu inför arbetsområden som sedan länge har behandlats inom det samiska. DAUM är idag på många sätt en naturlig samarbetspartner inom utvecklingsarbetet för meänkieli. I detta sammanhang kan nämnas vikten av att samla in och bevara de dokumentationer som finns hos t.ex. privatpersoner, samt arbetet med dokumentation, insamling och forskning om meänkielis språkliga varieteter. När heltidstjänsten för meänkieli vid DAUM tillsattes år 2007 har forskningsarkivarien för meänkieli arbetat mycket medvetet med att skapa acceptans, tolerans och öppenhet för varieteter av meänkieli, och särskilt Malmfältens varietet som fått stå tillbaka under oerhört lång tid. Det ska erkännas att det inte varit helt lätt alla gånger för forskningsarkivarien i meänkieli vid DAUM, som emellanåt har fått stå ut med en färgstark debatt om språkets villkor, mångfald och begränsningar, men som trots detta fortsatt sitt arbete i professionell och enträgen stil. Nu börjar vi se resultat av detta mödosamma arbete som bedrivits, och det vore ett mycket hårt slag mot språkutvecklingen för meänkieli om DAUM omlokaliseras. Kontinuitet, långsiktighet och medvetet identitetsstärkande arbete är centrala aspekter i revitaliseringen och här har DAUM en oerhört viktig framtida roll att fortsätta insamlingen, dokumentationen och bevarandet av meänkielis språkliga varieteter. Vi menar också att det har synnerligen stor betydelse att detta arbete bedrivs geografiskt så nära kärnområdet för meänkieli som möjligt. Umeå är redan en bit från kärnområdet för meänkieli, men eftersom DAUM bildades i Umeå före Umeå universitet grundande har banden mellan Umeå universitet med profilområdet det nordliga rummet och DAUM blivit starka, och DAUM har en alldeles naturlig koppling till både det samiska och meänkieliska området i hela norra Sverige, ett sammanhang som är uppbyggt under lång tid och detta får nu inte i ett svep av ren spariver förstöras. DAUM:s arkiv dess innehåll och användning DAUM:s samlingar speglar mångfald, både då det gäller språk och kultur. En styrka i DAUM:s samlingar är att det är människor själva som berättar om sina liv och erfarenheter, om samhället och medmänniskorna. Vi har förstått, att det i diskussionen om DAUM:s nedläggning, har föreslagits att arkivets samlingar för att räddas kvar i Norrland ska kunna delas upp efter olika 1 Se den allmänna kommentaren till ICCPR, nr 23 till IICCPR (General Comment No. 23: The rights of minorities (Art. 27): 08/04/94, ICCPR/C/21/Rev.1/Add.5)

4 kulturinstitutioners behov antingen språkligt, innehållsmässigt och/eller geografiskt. Detta är helt förkastligt! I dokumentationsarbetet har man, för det mesta, strävat efter att människorna uttrycker sig på sina hemspråk. I realiteten innebär det att man i samma dokumentation kan röra sig mellan två, och ibland tre språk. En människa kan byta identiteter flera gånger under en inspelning. I intervjuer med samer kan man få aspekter på det svenska samhället och tvärtom, och en person med samisk bakgrund kan på meänkieli berätta om annat än minoritetsrelaterade ämnen. Insamlingsprojekt och enskilda personers material kan omfatta flera kulturella och språkliga områden. En splittring av samlingarna är som en splittring av identiteten hos människor med flerspråkig bakgrund, och därför måste arkivmaterialet vid DAUM betraktas som en helhet. Umeå kommun tillhör det samiska och finska förvaltningsområdet och det är av stor betydelse att DAUM finns kvar i just Umeå även av detta skäl eftersom det är mycket viktigt att revitaliseringen av språk- och kulturarv fortsätter att öka. I detta avseende har DAUM en viktig funktion, och DAUM:s verksamhet i regionen bör således utvecklas, helt i enlighet med Institutet för språk och folkminnens egen bedömning som presenteras angående DAUM på sidan 9 i redovisningen av uppdraget Ökat regionalt perspektiv, och som lämnades till Regeringskansliet september Det pågår också en aktiv diskussion inom STR-T:s lokalavdelning i Umeå att till kommunen framföra krav på att Umeå kommun också ansluter sig till förvaltningsområdet för meänkieli. Vi menar att det är fråga om när, inte om, Umeå kommun blir ett förvaltningsområde även för meänkieli, och när detta sker är det givet att ett arkiv av DAUM:s karaktär är både en grundförutsättning och en absolut nödvändighet i regionen. Om ingen annan kommun i Sverige hinner före, blir Umeå kommun således den första kommunen utanför Norrbottens län som utgör ett förvaltningsområde för samtliga tre minoritetsspråk, och i ljuset av detta är det helt obegripligt att ett nedläggningsförslag av DAUM ens diskuteras. DAUM:s verksamhet och samlingar är ett resultat av att många människor har delat med sig av sina minnen. Med de fåtalet anställda som funnits och finns vid DAUM, hade aldrig ett så stort och betydelsefullt innehåll skapats vid DAUM, om inte så många människor hade varit oerhört engagerade i samlingarnas uppbyggnad. Människor har sett ett statligt arkiv som en trygg bevarandeform, och som en möjlighet att långsiktigt förmedla sig till framtiden, specifikt i den region som DAUM verkar i. Så vitt vi känner till är DAUM det enda statliga arkivet norr om Uppsala, som på samma sätt som Uppsala, har det immateriella kulturarvet i centrum. Det är inte rimligt att utgå ifrån att människor i framtiden ska transportera sitt norrländska kulturarv till Uppsala för säker förvaring i ett statligt arkiv. Det måste garanteras att det i Sverige även i framtiden finns statliga arkiv norr om om Uppsala av det slag DAUM utgör. Det är en grundförutsättning i arbetet med dokumentation, insamling och bevarande av det immateriella kulturarvet i övre Norrland, att det i övre Norrland finns statliga arkiv där det immateriella kulturarvet är i centrum i ett samlat helhetsperspektiv. Förtroendet till Institutet för språk och folkminnen riskerar att bli kraftigt rubbat om nedläggningen av DAUM verkställs. Under 2014 är Umeå utsedd till Europas kulturhuvudstad. Umeå vann utmärkelsen mycket på grund av att den samiska kulturen lyftes fram i ansökan. Omlokaliserig av Institutet för språk och folkminnens arkiv och verksamhet i Umeå, som i praktiken innebär en nedläggning av DAUM, är både inför, under och även efter kulturhuvudstadsåret 2014 således helt oacceptabelt. En stor förlust för Umeå. Uppdraget som föll mellan stolarna den statliga arkivverksamheten för samiska och meänkieli Med anledning av ISOF:s planerade nedläggningsförslag av DAUM kräver vi således att ISOF ges ett nytt uppdrag som avser specifikt arkivverksamhet i form av dokumentation, insamling och

5 bevarande av det samiska och det meänkieliska. Ett statligt utpekat ansvar saknas idag för arkivverksamhet för minoritetsspråken samiska och meänkieli. Det statliga arkivet DAUM i Umeå har i praktiken utfört detta uppdrag för statens vägnar ända sedan DAUM:s begynnelse på 1950-talet. Ingen statlig myndighet har idag det formella ansvaret för arkivverksamheten i ett helhetsperspektiv för dessa nämnda språkområden. Vi konstaterar nu bestört att arkivarbete inte ingår i det som definieras som språkvård för de nationella minoritetsspråken, och därför anser vi att det är ytterst viktigt att tillföra även arkivperspektivet till uppdraget för de nationella minoriteterna så att dokumentation, insamling och bevarande av språkliga varieteter kan få fortsatt kontinuitet vid DAUM. Eftersom arkivarbete i form av dokumentation, insamling och bevarande ändå inte likställs med språkvård idag, ser vi inga som helt bekymmer med att språkvården är uppdelad även fortsättningsvis som så att Sametinget har uppdraget för den samiska språkvården och ISOF uppdraget för språkvården av de resterande fyra minoritetsspråken, samt teckenspråket. ISOF har sedan lång tid tillbaka väl etablerade samarbetsformer med Sametinget, som inte har arkivverksamhet av det slag som finns vid DAUM. Därför kan vi inte se några som helst bekymmer med att arkivverksamheten för samiska och meänkieli fortsätter även i framtiden vid DAUM på samma vis som det gjort hitintills, och språkvården inom ISOF och vid Sametinget likaså. Liksom Ájtte, som till formen är en stiftelse, är DAUM en institution inom det samiska kulturarbetet, verksamt och utvecklat genom samiskt engagemang. Dessa två enheter utgör komplement till varandra, och mellan dessa finns således inget motsatsförhållande. DAUM uppfyller regeringens åtagande i minoritetsspråkkonventionen ang. arkivverksamhet för samiska Enligt propositionen Nationella minoriteter i Sverige (1998/99:143), betänkandet Arkiv för alla nu och i framtiden (SOU 2002:78), propositionen angående arkivfrågor (2004/05:124) och Bästa språket en samlad svensk språkpolitik (2005/06:2) är ett specifikt uppdrag som ovan, för ISOF, helt i linje med regeringens egen strategi, och innebär ett verkställande av ett uppdrag som i och med språkvårdens tillkomst bokstavligt talat har fallit mellan stolarna eftersom statens minoritetspolitik på språkområdet efter språkvårdens tillkomst enbart och endast handlat om språkvård. Vi vill också uppmärksamma att DAUM nämns i många av ovan nämnda utredningar som just den instans som faktiskt i statens regi utfört arkivverksamheten kring det samiska. Artikel 12.1g i minoritetsspråkkonventionen innehåller en bestämmelse rörande arkivering. Här anges att i fråga om kulturell verksamhet och kulturella inrättningar skall staterna uppmuntra och/eller underlätta upprättandet av organ med uppgift att insamla samt förvara, presentera eller offentliggöra verk framställda på landsdels- eller minoritetsspråk. I minoritetspropositionen 1998/99:143, och senare i propositionen 2004/05:124, bedömde regeringen att Sverige uppfyllde nämnda artikel endast för samiska genom den samiska arkivarietjänst som finns vid DAUM, som till sin uppgift haft insamling, dokumentation och bevarande av det samiska, tillsammans med att det fanns och fortfarande finns medel att söka från Sametinget till stöd för samiskt språk och kultur. I ovan nämnda propositioner anges dessa funktioner som skäl till att Sverige uppfyllde minoritetskonventionens artikel 12.1g rörande arkivering för samiska. Eftersom ISOF inte formellt har något sådant utpekat uppdrag är det väl inte mer än helt korrekt att ge ISOF och DAUM legitimitet för redan utfört arbete ända sedan 1950-talet genom att ISOF får uppdraget för detta, explicit i styrdokumentet. Det finns ingen som helst rimlighet i att ett uppdrag enligt ovan kan hanteras från Uppsala, och en sådan lösning är vi helt emot, och därför kräver vi att regeringen ger ISOF explicit uppdraget kring arkivverksamhet för samiska och meänkieli, så att DAUM:s roll kan utvecklas, inte avvecklas.

6 Utifrån ovanstående argumentation kräver vi att regeringen fullgör sina åtaganden och ger ett nytt uppdrag till Institutet för språk och folkminnen (ISOF) angående arkivverksamhet för samiska och meänkieli. Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM) är det självklara valet för denna arkivverksamhet på grund av sina gedigna samlingar och sin geografiska placering med närhet till både samiska och meänkieli. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) Jenny Wik-Karlsson Förbundsjurist Svenska Tornedalingars Riksförbund Tornionlaaksolaiset (STR-T) Maja Mella Verksamhetsledare Kopia för kännedom: Sophia Metelius vid arbetsmarknadsdepartementet Lena Hallerby vid arbetsmarknadsdepartementet Jasenko Selimović vid arbetsmarknadsdepartementet Riksdagsledamöterna från Västerbotten Riksdagsledamöterna från Norrbotten Umeå universitet Forskningsarkivet inom Umeå universitetsbibliotek Luleå tekniska universitet Norrbottens läns landsting Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Norrbotten Länsstyrelsen i Västerbotten Norrbottens museum Västerbottens museum Kommunförbundet Norrbotten Region Västerbotten Riksarkivet Landsarkivet i Härnösand Landsarkivet i Östersund Svenskt visarkiv Sametinget Ájtte Minoritetshandläggare i kommuner för förvaltningsområden Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM)