Vedeldade pannor och lokeldstäder. Programkonferens Växjö september 2009
|
|
- Olof Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vedeldade pannor och lokeldstäder Programkonferens Växjö september 2009
2 Inledning Magnus Davidsson SBBA Swedish Boilers and Burners Association Brasvärmeföreningen
3 Vedeldade pannor och lokaleldstäder Frågeställningar: Vilka kommer de nya EU-kraven för pellets /vedpannor och kaminer att vara och hur kan vi föra fram svenska synpunkter på dessa krav? Hur kan vi hitta bättre och mer (EU)-enhetliga metoder för bestämning av verkningsgrad och förlustposter? Vid hur låg effekt kan man elda en vedpanna, kan man elda motsvarande husets momentana värmebehov? Hur påverkar konsumentens handhavande utsläpp från braskaminer, hur skiljer sig ny och gammal teknik med avseende på utsläpp? Vilka tekniska fördelar, möjligheter och hinder finns att introducera en ny bränslestorlek Styckeved? Viktigt att föra ut kunskap till konstruktörer, branschen etc. kring tekniker för hur man kan minska partikelutsläpp och lagstiftning etc.
4 Delprojekt Bevakning av EU-krav och standardisering (Lennart Gustavsson SP) Bestämning av verkningsgrad och förlustposter metodförbättringar (Lennart Gustavsson SP) Konstruktiva förbättringar och begränsningar för miljövänlig direkteldad vedpanna (Hassan Salman ETC) Inverkan av teknik och handhavande på emissionsprestanda för moderna vedeldade lokaleldstäder (Henrik Winnikka ETC) Styckevedsprojektet (Jan-Erik Mattsson SLU) Utbildningsinsats Minimering av partikelutsläpp (Marie Rönnbäck SP)
5 Sammanfattning och reflektion Vilka, för vedeldad utrustning relevanta, områden hanterar vi Partikelutsläpp Designens betydelse Handhavandets betydelse Ny mätteknik Energieffektivitet Vilka områden hanterar vi inte Partikelutsläpp Studier av teknologi i verkligheten Energieffektivitet - Lagkrav och andra krav Lokala krav Ny teknologi Lagkrav och andra krav EU / Ecodesign Behov av nya standardmetoder
6 Bevakning av och deltagande i EU:s förstudie angående framtida miljökrav för småskalig förbränningsutrustning för biobränsle dvs. EUP Lot 15 Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig värmeförsörjning med biobränslen oktober 2009, Växjö
7 Vad är EcoDesign-direktivet? - Direktivet, 2005/32/EC, är ett ramdirektiv för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter (Energy-using products (EuP)) - Huvudtanken: att optimera produkternas totala miljöprestanda över hela livslängden - Kraftfullt bidra till en minskad energianvändning, särskilt el, och därmed minska utsläppen av växthusgaser - Genom gemensam lagstiftning undvika handelshinder och förbättra den inre marknadens funktion
8 EcoDesign-processen - Identifiering av EuP med kriteriet att minst enheter säljs per år inom EU (totalt ca 600 st) - Förstudier, s.k. Preparatory studies, för ca 30 st Priority EuPs som görs av konsulter. Alla intressenter inbjuds att delta I processen. Innehåller förslag till genomförandeåtgärder. - Kommissionsförslag samt Consultation Forum för medlemsstaterna. Tillsammans med Impact assessement utgör resultatet av Consultation Forum underlag för slutligt förslag. - Beslut om genomförandeåtgärder i EU-parlamentet.
9 Lot 15 Solid Fuel Small Combustion Installations - Förstudien utförs av Bio Intelligence Service (FR) i samarbete med AEA Technology and Environment (UK) och Silesian University of Technology (PL) - Produktområde: 4_ pdf
10 Metodik i förstudien - MEEUP
11 Utmaningar på vägen Målet: Att uppskatta hur mycket miljöpåverkan i Europa totalt kan minskas genom rimliga lagstiftnings- och incitamentsåtgärder Frågor: - Hur gruppera den stora produktfloran?? - Hur många enheter av varje typ finns i drift och hur många säljs det?? - Hur lång livslängd är rimligt att anta?? - Vilka emissionsnivåer är rimligt att anta?? - Hur många timmar per år används de olika produkttyperna?? - Hur eldar man och med vilken typ av bränsle??
12 Målsättning - Att se till att svensk industri och svenska myndigheter informeras tidigt och ges tillfälle att påverka arbetet med ta fram förslag till genomförandeåtgärder för EU:s Ecodesign-direktiv inom området Solid Fuel Small Combustion Installations - Att se till att relevant information om svenska förhållanden (teknik, marknad, lagstiftning etc.) tillförs studien - Att se till att svenska intressenter får tidig och relevant information om förslag till genomförandeåtgärder - Att aktivt delta i Stakeholder meetings inom förstudien
13 Arbetssätt i projektet - Fakta för svenska förhållanden tillförs konsultgruppen med hjälp av underlag från branschföreningar - Granskning av och synpunkter på delrapporter och annat skriftligt material, både formellt och underhand - Deltagande i Stakeholder s Meetings, Expert Meetings etc. - Arbetsmöten med branschföreningar (SBBA, Brasvärmeför.) - Kunskapsspridning om förstudien vid seminarier, branschmöten etc.)
14 Stakeholder s Meetings - First general stakeholder meeting, 3th March 2008: - omfattning och produktdefinitioner - preliminära data för marknads-, kund- och infrastrukturanalys - Interim stakeholder meeting, 18th December 2008: - rev. av d:o, rapport om teknisk analys av dagens produkter - förslag till base cases, upplägg av teknisk analys av BAT samt analys av förbättringspotential - Final stakeholder meeting, 13th July 2009: - preliminära rapporter för base cases, upplägg av teknisk analys av BAT samt analys av förbättringspotential
15 Redovisning juli
16 Status oktober Utkast till delrapporter för base cases, teknisk analys av BAT samt analys av förbättringspotential presenterades i juli - Ofärdigt material som mötte mycket kritik på mötet - Efterföljande uppstädning i presentationsmaterialet klarlägger en del strukturer - Nytt, mycket förbättrat förslag till Base Cases behandlas vid Stakeholder consultation meeting i november
17 Nytt förslag till Base cases
18 Projektets fortsättning - Stakeholder consultation meeting i november 2009: - to further explain and clarify the life cycle analysis and the base cases - to gain further acceptance from the industry and experts - for final comments, feedback and discussions on the information used for Tasks Branschmöten som förberedelse för detta, för granskning av resterande rapporter samt förslag till genomförandeåtgärder - Möjligen kommer Lot 15 att delas upp i en del för lokaleldstäder och en för fastbränsleeldade pannor som samordnas med Lot 1, (olje-, gaseldade pannor, elpannor samt vp- och solsystem)
19 Bestämning av verkningsgrad och förlustposter för biobränslepannor - metodförbättringar Lennart Gustavsson. Mathias Johansson, Henrik Persson och Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig värmeförsörjning med biobränslen oktober 2009, Växjö
20 Varför behövs detta? Allt högre krav på verkningsgraden ställs i lagstiftning och/eller incitamentsprogram i olika länder Implementering av ekodesigndirektivet kommer att ställa gemensamma höga krav på verkningsgrad Dagens metoder otillfredsställande i fråga om noggrannhet och reproducerbarhet då kraven skärps Systematiska skillnader i resultat mellan olika provningslaboratorier??
21 Alternativa metoder Direkt bestämning av nyttiggjord energi, t.ex. i värmevattnet Indirekt bestämning av samtliga förluster: Termiska rökgasförluster Förluster i oförbränt i rökgaserna Askförluster Strålnings- och konvektionsförluster Genomströmningsförluster I båda fallen divideras med tillförd energi
22 Knäckfrågorna Energibalansen!! Restposten blir ibland orimligt stor. Strålnings- och konvektionsförluster samt genomströmningsförluster svåra att mäta separat eftersom inget eller endast svagt strömmande medium finns att mäta på. Anses ofta därför vara lika med restposten i energibalansen. Definition av utvärderingsperiod: bränsleförbrukning/tidsenhet, luftöverskott, kvarvarande bränslemängd, okulär bild av förbränningen eller vad???
23 Konsekvenser Säkerheten i data för verkningsgrad kan kanske ifrågasättas, otillfredsställande spec. när kraven höjs Svårt att optimera pannkonstruktioner på ett effektivt sätt p.g.a. osäkerheten i de olika förlustposterna Risk för att strävan att minska de termiska rökgasförlusterna leder till: - ofullständig förbränning vid lågt luftöverskott - kondens och korrosion i skorstenen vid låg rökgastemperatur - temperaturhöjningar bakåt i pelletsbrännare - högt tryckfall över pannan, dvs stora krav på skorstensdrag
24 Målsättning Att jämföra olika metoder för att bestämma verkningsgraden och för att beräkna rökgasförlusterna och värdera dessa. Att ta fram relevanta värden på strålnings-, konvektions- och genomströmningsförluster för två typ-produkter. Detta görs i s.k. kalorimeterrum. Att studera inverkan på verkningsgraden av några typiska åtgärder för optimering, t.ex. ökning av värmeöverföringen i konvektionsdelen samt ökning av isoleringsgraden för heta ytor.
25 Status oktober 2009 Teoretiska studier klara Experimentella metodjämförelser under oktober december 2009 Mätning av strålnings-, konvektions- och genomströmningsförluster under januari februari 2010 Optimeringsstudier under mars april 2010 Utvärdering och metodrekommendationer under maj juni 2010
26 Konstruktiva förbättringar och begränsningar för miljövänlig direkteldad vedpanna Hassan Salman Programkonferens och seminarium för småskalig värmeförsörjning Växjö oktober 2009 Energy Technology Centre
27 Syfte 1. Finns det beskrivet i litteraturen vilka förutsättningarna är för att möjliggöra eldning vid låg effekt i vedeldade förbränningsutrustningar med låga utsläpp? En litteraturstudie skall göras. 2. Experimentellt fastställa den lägsta effekt som en prototypkonstruktion kan eldas kontinuerligt med vid utsläpp motsvarande god pelletseldning. Konstruktion av en optimal prototyp baserad på teoretiska och praktiska erfarenheter som parterna i projektet sitter på som ska byggas och testas. Partner: ETC SP Baxi AB Vedosol AB Nedskalning Energy Technology Centre
28 Steg 1: Teoretisk förstudie Utfört av: Lennart Gustavsson och Daniel Bäckström, SP MÅL: förutsättningar och begränsningar för att upprätthålla en förbränningsprocess med någon slags styckeved vid en effekt av några få kw med låga utsläpp praktiska erfarenheter av utformning av förbränningsrum med detta syfte ev. andra produkttyper på marknaden där idéer kan hämtas Energy Technology Centre
29 De tre viktigaste faktorerna för en bra förbränning Temperature Turbulence Time Hög temperatur krävs för att förbränningsreaktionerna skall reagera tillräckligt snabbt En god omblandning av luft och bränsle krävs för att allt bränsle skall förbrännas En tilräckligt lång uppehållstid för förbränningsgaserna vid en hög temperatur krävs för att förbrännignsreaktionerna skall hinna reagera fullt Energy Technology Centre
30 Vilka problem uppstår vid minskad effekt Låg effekt kräver liten vedmängd som brinner samtidigt, vilket är svårt att kontrollera Låg effekt ger lägre förbränningstemperatur i samma förbränningsrum Låg effekt ger mindre gasflöden och därmed lägre hastigheter, dvs sämre omblandning mellan primärgaser och luft Låg effekt ger alltså normalt högre utsläpp och sämre stabilitet Energy Technology Centre
31 Erfarenhet från Europa Kombinerad Ved-pellets panna Energy Technology Centre
32 Vad krävs för att lösa problemen? En storlek och utformning av vedmagasin, roster och gasförbränningsrum så att en stabil, kontrollerad förbränning kan upprätthållas vid några få kw En utformning av lufttillförseln som möjliggör bra inblandning i förbränningsgaserna även vid låga flöden En kontinuerlig reglering av luftmängder i förhållande till effektbehovet Energy Technology Centre
33 Fokus #1: Sambandet rosteryta - effektavgivning I en större rostpanna är bränslet och lufttillförseln jämnt utspridd över rosterytan, och rostens storlek dimensioneras mot en önskad belastning i kw/m 2 I en vedpanna finns oftast endast en enda rosterspalt, dvs randeffekter blir väsentliga vid dimensioneringen Kan effektavgivningen påverkas via rosteröppningens storlek? Kan rosteröppningens storlek regleras beroende på effektbehov? Energy Technology Centre
34 Fokus #2: Primärlufttillförsel I en större rostpanna styrs oftast effektavgivningen med mängden primärluft Kan detta göras också i en vedpanna? Ja, jfr den gamla dragregulatorn i en överförbränningspanna! Kan placeringen av primärlufttillförseln styra hur stor vedmängd som brinner samtidigt? Energy Technology Centre
35 Fokus #3: Kontinuerlig reglering Troligen ett nödvändigt villkor för att upprätthålla stabil förbränning vid låg effekt Målet: att upprätthålla rimligt luftöverskott och god utbränning vid varierande laster Tänkbara insignaler: * temperaturer eller d:o differenser *luftöverskott och/eller halt av oförbränt i rökgaserna (CO) Styrda parametrar: *mängd och fördelning av primär- resp. sekundärluft Energy Technology Centre
36 Fokus #4: Bränslet Normal styckeved för stor för att effekten skall kunna regleras ned på ett bra sätt? Risk för genombränningar och hängningar pga längd/tvärsnitts-förhållandet Fungerar kubb (dvs. korta bitar, cm) bättre? Är detta i så fall realistiskt om bra resultat på låglast därmed kan åstadkommas? Energy Technology Centre
37 Fokus #5: Modellering CFD-modellering idag ett fungerande verktyg för geometrisk och termisk utformning av större pannor I simulering av småpannor fås en kraftig inverkan av randvillkor som påverkar resultaten signifikant. Begränsad tillförlitlighet i modelleringsresultaten pga av detta. MEN: modellering kan ge bra kvalitativa jämförelser mellan olika alternativa utföranden! OM: den som modellerar har gedigen erfarenhet av att tolka resultat från modellering! Energy Technology Centre
38 Förstudiens resultat Modeller för bäddförbränning av biobränsle finns men svåra (omöjliga?) att tillämpa på styckeved i småpannor Problematiken rosteryta effektavgivning stora randeffekter i små pannor ej undersökt systematiskt Teknik för kontinuerlig reglering av luftöverskott och utbränningsgrad (dvs. luftflöden) under stark utveckling och visar lovande resultat Något enstaka exempel på produkter med syfte att nå låga effekter med låga utsläpp Energy Technology Centre
39 FÖRSÖK till STRATEGI (iterativ?) Utgå från en existerande panna med stabil förbränningsprocess och låga utsläpp. Skala ned roster, slutförbränningszon så att den nominella effekten blir det som maximalt behövs vid direkteldning Utforma tillförseln av förbränningsluft så att endast en liten mängd ved brinner samtidigt Implementera kontinuerlig reglering av luftflöden efter momentant effektbehov. Optimera blandning av sekundärluft och förbränningsgaser så att god utbränning fås även vid låga flöden Energy Technology Centre
40 Inverkan av teknik och handhavande på emissions prestanda för moderna vedeldade lokaleldstäder Henrik Wiinikka och Rikard Öhman Energitekniskt centrum i Piteå 1
41 Inledning Intresset för att installera olika typer av moderna eldstäder har ökat på senare år Parallellt med detta pågår en debatt kring den småskaliga vedeldningens påverkan på luftkvaliteten För vedkaminer finns det stora osäkerheter vad gäller utsläppen (oförbrända gaser och partiklar) som funktion av anläggningstyp, och funktion vid verklig användning Det finns en almänn uppfattning att dessa anläggningar (i likhet med övrig vedeldning) ofta eldas under ineffektiva förhållanden => höga utsläpp => Skepticism hos myndigheterna för denna vedeldningsteknik i större skala Energitekniskt centrum i Piteå 2
42 Målsättning Förbättra kunskapsläget vad gäller emissioner från olika typer av lokaleldstäder m a p typiska emissionsnivåer och variationer under normala och varierande driftbetingelser och på så sätt förbättra underlaget för olika tekniska och miljömässiga bedömningar Specifika delsyften (i) Bestämma emissionsprestanda och utsläppsnivåer vid normal rekommenderad eldning för moderna och äldre vedkaminer (ii) Bestämma olika typiska anläggningars funktion, prestanda och känslighet vid varierande driftbetingelser och effektuttag (iii) Applicera en AMS (Aerosol Mass Spektrometer) för att få information om den kemiska sammansättningen av partiklar i rökgaserna Energitekniskt centrum i Piteå 3
43 Kaminer Moderna kaminer Traditionella kaminer Energitekniskt centrum i Piteå 4
44 Försök och labbuppställning Försök Lufttilförsel (spjället) Vedfukten (10% och 25%) Vedmängden Vedstorleken Energitekniskt centrum i Piteå 5
45 Fortsatt arbete Utvärdering av förbränningstesterna Experiment med Aerosol Mass Spektometerns (AMS), Joakim Pagels, Lunds Universitet Energitekniskt centrum i Piteå 6
46 Styckeved lägesrapport Styckeved ett nytt sortiment Jan Erik Mattsson Projektet drivs tillsammans med Jan-Erik Liss, Högskolan Dalarna Partner: Baxi och Ved och Sol Samarbete med ETC Direkteldad panna Förlängd tid till t.o.m Styckeved (chunkwood) har mm bitlängd och kan tillverkas på liknande sätt som bränsleflis. Jan Erik Mattsson SLU Alnarp Jan Erik Mattsson SLU Alnarp Projektets huvudpunkter Läget i projektet Några glimtar Eldningstest i befintliga vedpannor under 50 kw med olika bitlängd på styckeveden. Utvärdering av automatisk småskalig eldning (matning och förbränning). Utvärdering av torkning, lagring och hantering. Utvärdering av ett helt styckevedssystem från skog till värme. Påbörjat. Slutförs under vintern Har hittat en lovande panna som finns på marknaden. Uppdatering och värdering av tidigare forskningsresultat. Kritiskt är distribution av styckeved. Småskalig produktion av styckeved Storsäck för lagring, torkning och distribution Exempel på en liten panna som kan elda styckeved Jan Erik Mattsson SLU Alnarp Jan Erik Mattsson SLU Alnarp På marknaden finns redan en maskintyp för produktion av styckeved Här syns den minsta modellen av en skruvhugg/skruvskärare Maskinen är kompakt och har förvånansvärt hög kapacitet och den ger fin styckeved. Storsäck som hanteringsenhet Styckeveden kan flisas direkt i en storsäck för ved Storsäcken kan också vara enheten för lagring, torkning och distribution Skruvhugg Kopo/Sasmo/Laimet Jan Erik Mattsson SLU Alnarp Jan Erik Mattsson SLU Alnarp 1
47 Småskalig eldning av styckeved Det finns minst en panna på marknaden, REFO, som kan elda styckeved. Storlek: 30, 40, 50, 80 resp 120 kw panneffekt. Ingen revolutionerande teknik, men den verkar vara genomtänkt. Omrörare i magasinet Jan Erik Mattsson SLU Alnarp Vad behövs för att styckeved ska slå igenom på marknaden? Följdfråga: Vilken marknad? Troligen de som tröttnat på arbetet med traditionell vedeldning Kanske de som tycker att pellets börjar bli för dyra Det behövs goda exempel på system som når ut till den potentiella markanden Det behövs några traditionella småskaliga vedhandlare som kompletterar sitt sortiment med styckeved Vi måste få ner behovet av hantering, t ex genom storsäckar som är hanteringsenhet direkt från tillverkning i/vid skogen och under lagring, torkning och distribution Jan Erik Mattsson SLU Alnarp 2
48 Utbildningsinsats: Partikelutsläpp från biobränsleförbränning Marie Rönnbäck, Linda Bäfver, Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Budget: Energimyndigheten Avslutat projekt Tre utbildningsdagar genomfördes våren 2009 Sammanlagt 43 personer närvarade, De flesta var tillverkare av pannor och kaminer villastorlek
49 Lektionspass Miljö och hälsoeffekter av olika typer av utsläpp Utsläppskraven i Sverige och övriga Europa, idag och i morgon Bildning av olika typer av utsläpp Partiklar, kolmonoxid, kolväten och kväveoxider Metoder för partikelmätning Demonstration av förbränningsteknik och stoftmätningsutrustning i Energitekniks laboratorium Primär reduktion av stoft Sekundär reduktion av stoft Gästföreläsare: Filtrering av partiklar Anders Flyckt SP Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer för utomhusluft Maria Ullerstam, Naturvårdsverket
50 Utbildningspärm En pärm med material delades ut till varje deltagare med: Information om kursen (inbjudan, deltagarlista, dagsprogram), utvärderingsenkät, anteckningssidor från varje lektionspass, gästföreläsarens föredrag, fördjupningsmaterial (ett urval huvudsakligen skrivet på svenska), bl.a. fanns kopior på aktuella artiklar från pressen en lista med referenser och tips på vidare läsning
51 Utvärdering Innehåll: 3,8 (skala 1-5) Svårighetsgrad: 2,0 (skala 1-3) Medelvärdet för det paktiska (lokal, bemötande, material etc) var 4,2. (skala 1-5) Deltagarna var mycket intresserade och aktiva. Stämningen var god och det övergripande intrycket var att de var nöjda med kursen och ser positivt på liknande aktiviteter i framtiden.
Bevakning av och deltagande i EU:s förstudie angående framtida miljökrav för småskalig förbränningsutrustning för biobränsle. dvs.
Bevakning av och deltagande i EU:s förstudie angående framtida miljökrav för småskalig förbränningsutrustning för biobränsle dvs. EUP Lot 15 Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig
Läs merEnergimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret
Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt
Läs merViktigt att minska utsläppen
Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Läs merSmåskalig värmeförsörjning med biobränslen. Projekt och status oktober 09
Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Projekt och status oktober 09 Projektlista, beslutade projekt Småskalig pelletsteknik a) Integrerad pelletsenhet med ny förbränningsteknik som klarar pellets,
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merMinskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik
Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar
Läs merSMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Läs merDragluckans betydelse i skorstenssystemet
Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen
Läs merVad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik
Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet
Läs merBohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND
STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning
Läs merVedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1
Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är
Läs merMiljöenheten Vedeldning
Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De
Läs merden kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw - 300 kw
tema: BIOENERGI FÖR FASTIGHET OCH INDUSTRI Extra exemplar av "Fastighetsvärme" beställer du på: bioenergitidningen.se Bioenergi för FASTIGHET och industri den kompletta översikten av företag som levererar
Läs merFältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar
Läs merUNICONFORT GLOBAL. - Powered by Swebo.
UNICONFORT GLOBAL - Powered by Swebo. Den nuvarande energi politiken grundas uteslutande på att användningen av fossila bränslen inte längre kan fortsätta. Ur miljömässig synpunkt är användningen av de
Läs merVEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) Med braskande rubriker i media trummas ett mantra in att vedeldning skulle vara hälsovådlig. Forskarna vid SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program presenterade
Läs merGaselle Combi ved/pelletspanna
Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För
Läs merRiktlinjer för hantering av ärenden om småskalig fastbränsleeldning
) MILJÖKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Christer Solander 2005-12-13 Telefon: 018-727 43 50 Riktlinjer för hantering av ärenden om småskalig fastbränsleeldning Sammanfattning Till skillnad mot oljeeldning
Läs merCAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014
CAMP 2050 Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 Detta vill jag berätta om Ekodesign och energimärkning uppvärmning Certifierad installatör Resumé av några tester
Läs merE. Konvertering till och förbättring av vedeldning
Sidan E. 1 E. Konvertering till och förbättring av vedeldning Detta kapitel vill visa på möjligheter att konvertera befintliga system till vedeldning samt att visa att det finns många möjligheter att förbättra
Läs merPellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Läs merVÄRMEPANNOR HPK-RA. 12,5-150kW PELLETS
VÄRMEPANNOR HPK-RA 1,5-150kW PELLETS Pelletspanna HPK-RA 1,5-160 Över 90% effektivitet! Denna högprestandapanna är tillverkad som en spänningsfri svetsad konstruktion. De värmeisolerade dörrarna i fronten
Läs merVed eller pellets? 2012-01-19
Ved eller pellets? Innehåll Ekonomi... 2 Effektivitet, verkningsgrad... 3 Arbetsinsats... 4 Mysfaktor... 5 Värmespridning... 5 Miljö... 5 Energivärde i olika bränsleslag... 6 Energivärde i vedråvara...
Läs merYrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,
Läs merUtvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna
Delrapport 3. Bioenergigårdar Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna Norsjö februari 2010 Håkan Örberg SLU Biomassa Teknologi och Kemi Bakgrund Småskalig förbränning
Läs mer1. Identifikation Baxi Bonus Light
2014-04-22 3P03880-01 1 (6) 1. Identifikation Baxi Bonus Light Leverantör av panna : HS Perifal AB Provobjekt: Panna Baxi Bonus Light Serie nr: BNLT0113021 Provobjektet ankom SP 2013-05-31. Pannan var
Läs merKMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB
KMP Neptuni (Konventionell skorsten) Ariterm Sweden AB Ariterm Sweden AB/Sverige 34 900 kr Två fasta effektlägen 3,1 5,8 kw 93 % 91 % 41 47 db(a) 52 x 58 x 104 cm 100 125 kg 20 25 kg Kan drivas med batteri
Läs merInformation om fastbränsleeldning
Information om fastbränsleeldning Fastbränsleeldning innebär eldning av ved eller pellets i lokal eldstad, braskamin, öppen spis eller kakelugn. Miljönämnden i Hörby kommun har tagit fram riktlinjer för
Läs merAmerikanskt genombrott för Woods flisbrännare - Ny Teknik
Först och främst med teknik och IT Torsdag 15 januari 2009 Amerikanskt genombrott för Woods flisbrännare Av: Lars Anders Karlberg Publicerad 13 januari 2009 11:26 24 kommentarer Senaste av Karl idag, 14:04
Läs merInverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar
Inverkan av förbränningsbetingelser på emitterade vedpartiklar Esbjörn Pettersson 1 Det finns inga övertygande bevis på att vedeldningspartiklar är mindre farliga än andra förbränningspartiklar i samma
Läs merRiktlinjer för småskalig fastbränsleeldning
Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,
Läs merRENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN
RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN FAH Kommunerna och Miljön, Sundsvall, 4 okt 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-19 1 Renare luft
Läs merEnergibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning
Energibalans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Innehåll Värme i förbränning Energibalans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 5 20.4.2010 Värme i förbränning balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merProgram och hålltider
Program och hålltider 9.30 Registrering och kaffe 10.00 Linnéuniversitetet aktuell forskning Projekt: Energi från skogen, sammanfattning och nuläge Sune Bengtsson Projekt: Mätning och analys av heta rökgaser
Läs merÖnskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall
Stockholm 2017-05-30 Raziyeh Khodayari Raziyeh.khodayari@energiföretagen.se Jakob Sahlén jakob.sahlen@avfallsverige.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Naturvårdsverket
Läs merVEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR
VEDOLUX ROBUSTA MILJÖVÄNLIGA VEDPANNOR SVENSKTILLVERKADE VEDOLUX Att elda med ved är det absolut billigaste sättet att värma sitt hus. Med Vedolux Lambda-serien blir det billigare och enklare än någonsin.
Läs merEffektivitet & tillförlitlighet
Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.
Läs merMöjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige
Möjligheter för småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB EnergiTing Sydost 12 November 2015, Västervik Med
Läs merKonsekvensutredning BBR 25. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 6:741
Konsekvensutredning BBR 25 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 6:741 Konsekvensutredning BBR 25 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets
Läs merMorgondagens elgenererande villapanna
Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi
Läs merInformation om fastbränsleeldning
Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga
Läs merRENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN
RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN SKL:s Miljöchefsnätverk, Stockholm, 29 sep 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-02 1 Renare luft
Läs merSvedala Kommuns 1:30 Författningssamling 1(12)
Författningssamling 1(12) Riktlinjer för småskalig eldning antagna av kommunfullmäktige 2000-09-13, 92 Gäller från 2000-10-01 SAMMANFATTNING Syftet med detta förslag till riktlinjer är att ge invånarna
Läs merEassist Combustion Light
MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5
Läs merBioenergikluster Småland. En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt:
Bioenergikluster Småland En rapport inom Energimyndighetens Euforiprojekt: Kommersiella förutsättningar för att implementera gassensorer i biobränsleeldade närvärmeanläggningar David Eskilsson & Claes
Läs merInverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar
Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar Värme- och kraftföreningen Panndagarna 2018 Örebro Steve Andersson Valmet AB 4412 MW th Nytt från Valmet 2017 2020 120 MW, Borås, bio, 2018 194 MW, Oulu,
Läs merFramtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik
Framtidens avfallsbränslen Inge Johansson SP Energiteknik OM SP SP-koncernen ägs till 100% RISE Dotterbolag 10 Anställda 1300 Omsättning 1 335 MSEK Kunder Fler än 10 000 FORSKNING OCH VETENSKAP Forskarutbildade
Läs merUTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt
UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-10-14 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden
Läs merPulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd
Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent
Läs mer70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB
b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB20 RB50 RB70 R B - P e l l e t s b r ä n n a r e... ger dig en koldioxidneutral eldning och bidrar inte till global uppvärmning eller klimatförändringar. Askan kan
Läs merManual till paketmärkningsverktyg
Manual till paketmärkningsverktyg För beräkning av säsongsmedelverkningsgrad och energieffektivitetsklass för paket i enlighet med EUkommissionens delegerade förordningar (EU) nr 811/2013 och 812/2013
Läs merEkodesign vad betyda det för industrin?
Ekodesign vad betyda det för industrin? Carlos Lopes, Energimyndigheten carlos.lopes@energimyndigheten.se Mölndal 2010-04-21 2010-04-21 1 Ekodesigndirektivet vad betyder det för industrin? Hur kan jag
Läs merReferensgruppsmöte Boverket den 23 april 2015
Referensgruppsmöte Boverket den 23 april 2015 Om protokollet: den här versionen är ofärdig. Syftet med att skicka ut en ofärdig version är att ni ska få möjlighet att inkomma med korrigeringar och förtydliganden.
Läs merPRODUKTBLAD VÄRMEPUMP LUFT/VATTEN
Kostnadseffektiva produkter för maximal besparing! Anslut energisparprodukter för vattenburen värme maximalt för pengarna! Om din bostad har vattenburen värme kan du reducera dina uppvärmningskostnader
Läs merMinskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon
Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG
Läs merFöretagspresentation
Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa
Läs merRichard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk
Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen
Läs merCLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING
CLASSIC KASSETT INSATS BRUKSANVISNING www.heta.dk SE 1 Grattis till din nya Classic kassett insats! Vi är övertygade om att du kommer att få stor nytta och glädje av din investering, särskilt om du följer
Läs merSmåskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU
Småskalig förbränningsteknik på kursen Förbränningsteknik 7.5 hp, Markus Broström ETPC/UmU 1 Ibb-Anna Rassa eldar jårbukdållå, ur boken Eld av Yngve Rask. 2 Akvarell av Kerstin Westin, Bagarstugan 3 Bild
Läs merSmåskalig elproduktion från biobränsle
Småskalig elproduktion från biobränsle Det omöjliga har blivit möjligt Teknik för en Miljömässigt Och Ekonomiskt hållbar framtid Ett projekt inom ramen för EU:s Life+ program Emåmejeriet kort presentation
Läs merVad är en pelletskamin?
Vad är en pelletskamin? Enkelt uttryckt kan man säga att en pelletskamin är en maskin där man stoppar in pellets och ut kommer det värme till halva elpriset. Man ställer bara in önskad temperatur, sedan
Läs merEurofire 2064 INSTALLATIONS- & BRUKSANVISNING
Eurofire 2064 INSTALLATIONS- & BRUKSANVISNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bruksanvisning EuroFire 2064... 3 Introduktion... 3 Teknisk data... 3 Installation... 4 Placering eldstadsplan... 4 Placering mot rakvägg
Läs merdesign l teknik 10 ÅRS GARANTI MÖTER DI LUSSO - MODERN STIL OCH NYSKAPANDE KÄNSLA
design möter teknik DI LUSSO - MODERN STIL OCH NYSKAPANDE KÄNSLA Vår unika Dynamic Control teknik har utvecklats för att skapa ett utbud av kaminer som kan brinna effektivt vid både låga och höga temperaturer
Läs merVad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen
Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda
Läs merInnehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen
Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt
Läs merSMÅSKALIG VÄRMEFÖRSÖRJNING MED BIOBRÄNSLEN. Ett samarbete mellan:
Ett samarbete mellan: Bioenergi håller dig uppdaterad om den aktuella utvecklingen inom Energimyndighetens forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram för värmesystem baserade på biobränslen för
Läs merTill dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin
Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin En kamin som eldas med ved eller annat biobränsle är ett klimatsmart komplement till din befintliga värmekälla. Den kan också vara ett mysigt inslag i innemiljön.
Läs merVedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden
Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:
Läs merVad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen
Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda
Läs merVarför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Läs merRAPPORT 2016:6 REGERINGSUPPDRAG. Småskalig vedeldning. Återrapporteringskrav om tidigareläggande av ekodesign
RAPPORT 2016:6 REGERINGSUPPDRAG Småskalig vedeldning Återrapporteringskrav om tidigareläggande av ekodesign Småskalig vedeldning Återrapporteringskrav om tidigareläggande av ekodesign Titel: Småskalig
Läs merKondenserande gaspanna. Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet. ecocraft exclusiv
Kondenserande gaspanna Varför Vaillant? För att vi erbjuder kraft, effektivitet och tillförlitlighet ecocraft exclusiv ecocraft exclusiv gaspanna Kraftfull gaspanna för de stora uppdragen i sex effektstorlekar
Läs merVinst för er vinst för Sverige!
Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund
Läs merLogoBloc. 90-600kW. Datum 081006, rev 0
LogoBloc 90-600kW Datum 081006, rev 0 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN VIKTIG INFORMATION... 3 LEVERANSKONTROLL... 3 ANSVAR... 3 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL... 3 SÄKERHET... 3 REKLAMATION...
Läs merKörschema för Umeå Energis produktionsanläggningar
Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige
Läs merMILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande
Läs merPellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem
Pellets från en bredare råmaterialbas utveckling av ett kvalitetssäkringssystem Lennart Gustavsson and Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Småskalig värmeförsörjning med biobränslen
Läs merUTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt
UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER NO X FRÅN KREMATORIER Forskningsprojekt 2015-16 2016-09-15 Teknisk rådgivare Torbjörn Samuelsson Bakgrund krematorierna i Södermanland för höga NO X -utsläpp vilket i ett fall resulterat
Läs merTellus vedpanna DP-serien. Lättskött och prisvärd
Tellus vedpanna DP-serien Lättskött och prisvärd Vedpanna för expert och novis Enkel att sköta och mycket prisvärd. En panna ur Tellus DP-serie som passar den inbitne vedeldaren lika bra som nybörjaren.
Läs merDIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR
DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merInstuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5
Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merEnkelheten med pellets möter mysfaktorn med ved
ET YH SN LD VÄ R heten med pellets möter mysfaktorn med ved Hybridkamin Aduro H1 Elda med pellets eller ved Kanske världens vackraste pelletskamin installation Naturlig värmefördelning via konvektion (utan
Läs merVEDPANNA. Svensk tillverkning V202KUB
VEDPANNA Svensk tillverkning V202KUB Vedpannor anpassade för kundens behov Extuna V202 K UB är en självdragspanna för halvmetersved. Den arbetar med omvänd förbränning för att utnyttja vedens energi maximalt.
Läs merRegeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm
Frisk Luft Nu! är ett nätverk av människor från Norrland till Skåne. Vi kämpar för hälsosam och ren luft i vår boendemiljö fri från rök och andra hälsofarliga utsläpp från husuppvärmning. För ett friskt
Läs merGILLES VÄRMEPANNOR. - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor.
GILLES VÄRMEPANNOR - Högkvalitativa och helautomatiska pelletspannor. HPK-RA 12,5-160 - Högpresterande pelletspanna. Pannan tillverkas enligt de högsta kvalitetskraven. All svetsning sker så att inga spänningar
Läs merPartikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention,
1 Partikelburna organiska luftföroreningar från förbränning och trafik förekomst identifiering prevention, 2012-11-20 Nanoprojektet Kort sammanfattning Projektet har utförts av Arbetsmiljökemi i Hässleholm
Läs merTOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!
TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med
Läs merFörbränning av energigrödor
Förbränning av energigrödor Bränsleutvecklare Bränsledata för olika grödor Beläggningar på värmeöverföringsytor Askegenskaper hos rörflen Rörflenaska Vedaska Kalium är nyckel elementet för sintringsproblem
Läs merUtvärdering/test av ViessmannVitola200 med BlueFlame pelletsbränare
Äfab rapport 2-12 Utvärdering/test av ViessmannVitola2 med BlueFlame pelletsbränare Bengt- Erik Löfgren; Äfab Benny Windestål; Äfab 22-1-21 Innehållsförteckning 1. Uppdraget 3 2 Metod och genomförande
Läs merInformation från Sveriges främsta proffs på uppvärmning av lokaler och byggnader
Information från Sveriges främsta proffs på uppvärmning av lokaler och byggnader SBBA - Swedish Heating Boilers and Burners Association, är branschföreningen för tillverkare och leverantörer av värmepannor,
Läs merSHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?
Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp
Läs merVedeldning. Hänsyn och ansvar. Information 2011. Miljö & Teknik
Vedeldning Hänsyn och ansvar Information 2011 Miljö & Teknik Vedeldning Allt fler eldar med ved och andra biobränslen istället för olja eller el. Detta är positivt ur klimatsynpunkt eftersom det minskar
Läs merFärdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP
Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri
Läs merVattenmantlade eldstäder
Vattenmantlade eldstäder Lacunza har under lång tid utvecklat vedeldade produkter för god hushålls ekonomi, ekologi och med hänsyn för miljön. Vi har utvecklat produkter som ger skön och billig värme
Läs merEkodesign vad kommer det konkret att betyda?
Ekodesign vad kommer det konkret att betyda? Carlos Lopes, Energimyndigheten carlos.lopes@energimyndigheten.se Stockholm 2010-02-18 2010-02-18 1 Innehåll Generellt om ekodesigndirektivet Ekodesignprocessen:
Läs mer