Nya företags försörjning av riskkapital.

7 juni 2012 Företagsamt ägande 4Rapport till projektet Företagsamt ägande Nya företags försörjning av riskkapital. Ulf Jakobsson & Jan Herin

Företagsamt ägande Denna skrift är en del i projektet Företagsamt ägande. Projektet ska öka kunskapen om för näringslivet viktiga ägarfrågor samt skapa uppmärksamhet för det privata ägandets centrala betydelse för tillväxt och välstånd. Med detta projekt vill Svenskt Näringsliv ge sitt bidrag till en framgångsrik politik på dessa områden. Företagsamt ägande kommer att ta fram expertrapporter och arrangera hearingar och rundabordssamtal för att få igång en bred diskussion om framtidens ägarvillkor och hur det privata ägandet kan stärkas. Projektet leds av Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström. Centrala områden för Företagsamt ägande är frågan om utvecklingen av den svenska ägarmodellen, beskattning av ägande samt kopplingen mellan privat förmögenhetsbildning och företagande. För att utveckla debatten om privat ägande ger Svenskt Näringsliv ett antal aktörer möjlighet att uttrycka sina egna tankar och förslag i skrifter och på seminarier. De tankar och förslag som framförs i denna skrift är således författarens egna. Svenskt Näringsliv kommer framöver att presentera egna förslag kring hur det privata företagsägandet ska stärkas. Att utveckla och förbättra villkoren för det privata ägandet är en självklar del i en reformagenda för att skapa ökad tillväxt och möta globaliseringens utmaningar. Jan Herin Jan.herin@foretagarna.se, +46 70 5812175. Jan Herin är nationalekonom och har tidigare varit lärare vid Stockholm Universitet, departementsråd vid Finansdepartementet, chef för EFTA`s ekonomiska sekretariat i Geneve, chefekonom och vice VD i SAF samt chef för Svenskt Näringslivs EUkontor i Bryssel. Han arbetar idag som konsult i nationalekonomiska frågor. Ulf Jakobsson ulf.jakobsson@jakab.se, +46 70 5644617. Ulf Jakobsson är docent i nationalekonomi och arbetar som konsult i nationalekonomiska frågor. Han har varit chef för Industriens Utredningsinstitut, numera Institutet för Näringslivsforskning och har publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter kring den svenska modellen för företagstyrning. 2 företagsamt ägande

Innehåll 1. Inledning...4 2. Små- och nyföretagandet i Sverige...6 Entreprenörskap i Sverige genom tiden... 12 3. Varför är små- och nyföretagandet i Sverige viktigt?... 15 Innovationer... 15 Produktivitet... 15 Sysselsättningen... 16 Tillväxt... 17 4. Privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap... 18 5. Enkät om finansiering av företagsstart och företagstillväxt... 22 Kapitalstrukturen i ett nystartat företag... 27 6. Privata förmögenheter i Sverige... 29 Det kollektiva kapitalet... 32 7. Sammanfattning och slutsatser... 34 8. Referenser... 36 9. Appendix enkätundersökning... 38 innehåll 3

1. Inledning En avgörande faktor för om ett företag ska bli framgångsrikt eller inte är givetvis om det finns en affärsidé som kan skapa lönsamhet för företaget. I den mest förenklade modellvärlden blir i detta fall finansieringen av företagets start och fortsatta verksamhet inte något problem. I en värld med fullständig information och utan osäkerhet får alla lönsamma projekt sin finansiering på en perfekt fungerande kapitalmarknad. Så länge det finns lönsamma projekt som inte fått sin finansiering är systemet inte i jämvikt. Denna modell kan vara ett användbart verktyg för att finansiera stora börsnoterade företag. Där finns vanligen en omfattande information tillgänglig om företaget för alla placerare. Om det av denna framgår att företaget inte har ett värde som motsvarar dess förväntade avkastning kan man förvänta sig ett inflöde av investeringar i företagets aktie tills dess att den fått sitt rätta värde. När det gäller små företag eller företag som precis befinner sig i en uppstartsfas är denna modell inte tillämplig. Informationen om företaget är vanligtvis svårtillgänglig för de investerare som verkar på kapitalmarknaderna. Företagens relativa litenhet medför också att kostnaderna för att skaffa information om företaget kan förväntas vara mycket höga i förhållande till det kapital som kan vara lämpligt att investera i företaget. När det gäller ett företag som startas kan man vanligtvis inte räkna med att det finns någon information av den typ som kapitalmarknaden kräver. Affärsidén är inte utvecklad och än mindre prövad. Det nya företagets framtidsutsikter beror heller inte bara på affärsidéns styrka utan också på förmågan och uthålligheten hos den person som skall utföra den. Det säger sig självt att avståndet till den reguljära kapitalmarknaden är mycket stort för den typ av investeringar som det här är fråga om. I praktiken visar det sig att externt kapital överhuvud taget spelar en relativt liten roll för finansieringen av små och nystartade företag. Här blir företagarna ofta hänvisade till att finansiera med egna medel. Denna möjlighet står ofta inte till buds för den potentielle företagaren. Vi kan därför förvänta oss att bristen på eget kapital förhindrar tillkomsten av många nya företag och blir ett hinder för tillväxten i många nya och mindre företag. Avsikten med denna skrift är att belysa frågan om finansieringen av ny- och småföretagande. Vi kommer här särskilt att intressera oss för den roll som spelas av företagarens eget kapital. En slutsats av vår analys är att eget kapital är av avgörande betydelse för finansieringen i företagets tidiga faser. Vi visar också att finansieringssvårigheter begränsar tillväxten i småföretags sektorn. I skriftens avslutande del diskuterar vi vilka politiska åtgärder som kan vidtas för att minska finansieringsproblemen och därmed skapa bättre förutsättningar för nystarter och tillväxt bland de små företagen. Skriften är disponerad på följande sätt. Vi inleder med en översikt över företagandets 4 inledning

omfattning i Sverige. Det är välbekant att företagandet i Sverige är mindre till sin omfattning än i de flesta jämförbara länder. I avsnitt 2 diskuterar vi vilken betydelse detta kan ha för den svenska ekonomin. I avsnitt 3 analyserar vi med hjälp av forskningslitteraturen på området sambandet mellan privat förmögenhetsbildning och små- och nyföretagande. En huvudfråga är huruvida bristande finansiering utgör en restriktion för framväxten av nya och livskraftiga företag. I avsnitt 4 presenteras huvudresultaten från en enkät kring företagens finansiering som vi låtit genomföra. Ett av huvudresultaten är att företagarens eget kapital är den dominerande finansieringskällan både vad gäller företagsstarter och expansion av mera etablerade småföretag. De resultat som presenteras i avsnitten 3 och 4 understryker betydelsen av den privata förmögenhetsbildningen för framväxten av nya företag. I avsnitt 5 studerar vi därför omfattningen och fördelningen av de privata förmögenheterna i ett internationellt perspektiv. Det framgår att den svenska förmögenhetsfördelningen är mycket ojämn och den typiske svenske medborgaren har mycket små finansiella tillgångar. I det avslutande avsnittet 6 diskuteras de politiska implikationerna av den tidigare analysen. Huvudfrågan är där vilka politiska åtgärder som mot bakgrund av de presenterade resultaten skall vidtas för att bidra till ett mera dynamiskt företagande. inledning 5

2. Små- och nyföretagandet i Sverige I detta kapitel belyses hur små- och nyföretagandet utvecklats i Sverige över tiden samt i jämförelse med länder i vår omvärld. I svensk ekonomi dominerar de små företagen. 99 procent av samtliga företag har mellan 1 och 50 anställda. De sysselsätter 53,1 procent av samtliga anställda i privat sektor eller 1,6 miljoner personer (se figur 1). Figur 1 Småföretagens andel av det totala antalet företag samt av sysselsättningen i privat sektor 2011. 50+ anst; 0,8 % 0 49 anst; 99,2 % 50+ anst; 46,9 % 0 49 anst; 53,1 % Andel företag Andel sysselsatta Källa: SCB Antalet företagare som andel av befolkningen är dock lägre i Sverige än i EU15. I Sverige var år 2010 6,9 procent av befolkningen, mellan 15 och 74 år, företagare medan motsvarande tal för EU-27 var 8,5 procent (figur 2). 6 små- och nyföretagandet i sverige

Figur Figur 22 Andel Andel företagare av av befolkningen i arbetsför i ålder ålder (15 74 (15 74 år) år) år år 2010. 2010. 18% 18% 16% 16% 14% 14% 12% 12% 10% 10% 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% 0% 0% 6,9% 6,9% Grekland Grekland Portugal Portugal Rumänien Rumänien Italien Italien Cypern Cypern Polen Polen Tjeckien Tjeckien Nederländerna Nederländerna Irland Irland EU-27 EU-27 Storbritannien Storbritannien Slovakien Slovakien Spanien Spanien Finland Finland Österrike Österrike Belgien Belgien Slovenien Slovenien Malta Malta Sverige Sverige Tyskland Tyskland Frankrike Frankrike Bulgarien Bulgarien Ungern Ungern Danmark Danmark Lettland Lettland Litauen Litauen Estland Estland Luxemburg Luxemburg Källa: Eurostat, LFS Källa: Eurostat, LFS Även nyföretagandet är lägre i Sverige än i flertalet andra länder. Om nyföretagandet, som i figur 3, räknas som andel av samtliga företag i landet, kommer Sverige relativt långt ner i europeisk jämförelse. Av 26 länder hamnar Sverige på femte plats från slutet. Figur 3 Nystartade företag internationellt. Nystartade företag som andel av det totala antalet företag i ett land, år 2009. Estland * Bulgarien Lettland Slovakien Frankrike Litauen Polen Nederländerna Slovenien Portugal Tjeckien Turkiet Storbritannien Rumänien Luxemburg Finland Ungern Norge Tyskland Italien Spanien Sverige Österrike Irland Belgien Cypern 0% 5% 10% 15% 20% * Avser 2008 Källa: Eurostat små- och nyföretagandet i sverige 7

Knappt var tionde man i arbetsför ålder (15 74 år) är företagare i Sverige, vilket är klart lägre än genomsnittet i EU. Som synes är det svenska kvinnornas företagande betydligt lägre än männens. Endast 3,6 procent av den arbetsföra kvinnopopulationen driver ett företag. Det är alltså nästan tre gånger vanligare att en svensk företagare är man än kvinna. Jämför man med övriga Europa är det också tydligt att männen, i detta avseende, klarar sig bättre än kvinnorna. Männen placerar sig på en 16:e plats när det gäller företagande kvinnorna hamnar först på en 20:e plats. Ett skäl till det lägre företagandet bland kvinnor kan vara att en mindre del av offentlig sektor är öppen för privat företagande. Figur 4a Mäns företagande som andel av den vuxna befolkningen år 2009. 25% 23,3% 20% 15% 12,3% 10% 9,9% 5% 0% Grekland Cypern Italien Irland Rumänien Portugal Tjeckien Polen Spanien Storbritannien EU-27 Slovakien Nederländerna Malta Finland Belgien Sverige Österrike Danmark Tyskland Slovenien Ungern Bulgarien Litauen Frankrike Lettland Estland Luxemburg Källa: Eurostat, 2008 Figur 4b Kvinnors företagande som andel av den vuxna befolkningen år 2009. 12% 11,3% 10% 8% 6% 5,2% 4% 3,6% 2% 0% Portugal Grekland Italien Polen Rumänien Nederländernal Spanien Cypern EU-27 Österrike Finland Tjeckien Storbritannien Belgien Bulgarien Tyskland Slovenien Irland Litauen Lettland Sverige Ungern Frankrike Slovenien Danmark Luxemburg Estland Malta Källa: Eurostat, 2008 8 små- och nyföretagandet i sverige

Sverige har EU:s äldsta företagare. Bara 28 procent av alla företagare i företag med upp till 50 anställda är yngre än 40 år. I en nyligen gjord undersökning uppger 23 procent av småföretagarna att de vill trappa ner på fem års sikt och ytterligare 15 procent inom 5 till 10 år. 1 Totalt är det alltså närmare fyra av tio företag som anser att ett generationsskifte/ägarbyte kan bli aktuellt på tio års sikt. På fem års sikt motsvarar detta cirka 55 000 60 000 småföretag med upp till 50 anställda, eller cirka 175 000 företag om även egenföretagarna räknas med. På tio års sikt är antalet företag med anställda som påverkas 90 000 100 000, och totalt sett omkring 290 000 företag. Detta innebär att 40 procent av alla som nu är småföretagare, på tio års sikt, kommer att vara pensionärer. Figur 5 Andel företagare yngre än 40 år, 2008. 50% 45% 46,5%% 40% 35% 30% 27,9% 25% 20% 15% Slovakien Estland Rumänien Italien Tjeckien Malta Litauen Polen Luxemburg Lettland Spanien Ungern Belgien Storbritannien Cypern Irland Grekland Bulgarien Nederländerna Slovenien Frankrike Norge Österrike Danmark Portugal Tyskland Finland Sverige Källa: Eurostat, 2008 Internationella jämförelser av företagsamheten bör ske mellan länder på samma standardnivå. Drivkrafterna till företagande kan vara så olika mellan rikare och fattigare länder. Man brukar skilja mellan nödvändighetsbaserat och möjlighetsbaserat entreprenörskap. I det första fallet blir en individ entreprenör för att han eller hon upptäckt eller skapat en affärsmöjlighet som han eller hon vill utveckla. I det senare fallet startar en individ ett företag därför att andra försörjningsmöjligheter saknas. Länder med en lägre inkomstnivå har ofta en större andel nödvändighetsbaserat entreprenörskap. För att ta hänsyn till detta brukar företagandet jämföras med länder på samma utvecklingsnivå. I GEM, Global International Monitor, ett internationellt forskningsprojekt jämförs företagandet i ett antal länder. 2 Länderna ordnas efter BNP per capita och då framträder företagandets U-kurva. Fattiga länder har högt företagande ( nödvändighetsföretagande ), därefter faller det med inkomstnivån för att ånyo öka ( möjlighetsföretagande ) ju rikare landet blir. Att det möjlighetsbaserade småföretagandet växer med högre BNP per capita anses ha flera förklaringar 3 : 1 Hur klarar företagen generationsväxlingen? Företagarna, mars 2011. 2 Entreprenörskap i Sverige, Nationell Rapport 2011;GEM och Entreprenörskapsforum. 3 Henrekson M. och Stenkula M. Entreprenörskap SNS 2007. små- och nyföretagandet i sverige 9

I de rikare länderna har det skett en strukturomvandling från branscher med stora företag och anläggningar till tjänstebranscher där företagen och anläggningarna är mindre. Med stigande inkomster har konsumenterna i högre grad kommit att efterfråga mer differentierade och skräddarsydda produkter snarare än standardiserade produkter. De skräddartsydda produkterna lämpar sig bäst i småskalig produktion. Generellt har den teknologiska utvecklingen sänkt transaktions- och informationskostnaderna på marknaden och möjliggjort en ökad specialisering i mindre enheter. Verksamheter har utlokaliserats till ett stort antal mindre specialiserade företag som sammankopplas på marknaden i olika nätverk. I figur 6 placerar sig Sverige (SE i figuren) under den U-formade kurvan, vilket indikerar att Sverige i jämförelse med flertalet andra länder har en klenare företagsamhet än genomsnittet bland de utvecklade länderna och är därmed svagare rustat när det gäller uppbyggnaden av framtidens företagsbestånd. Figur 6 Entreprenörskap i tidiga skeden och BNP per capita år 2010. 1 Andel av befolkningen engagerad i entreprenörskap i tidiga skeden 35 30 25 20 15 10 5 GH ZM UG PK GT AO EG CN EC CO JM BA TN AO Angola AR Argentina AU Australien BA Bosnien och Herzegovina BE Belgien BR Brasilien CL Chile CN China CO Colombia CR Costa Rica DE Tyskland DK Danmark EC Ecuador EG Egypten BR CR IR ZA MK CL MF AR UY MX LV TR MY RO RU HU HR SA ES Spanien FI Finland FR Frankrike GH Ghana GR Grekland GT Guatemala HR Kroatien HU Ungern IE Irland IL Israel IR Iran IS Island IT Italien JM Jamaica PT TT KR IL SI GR FR ES JP IT JP Japan KR Sydkorea LV Lettland ME Montenegro MK Makedonien MX Mexiko MY Malaysia NL Nederländerna NO Norge PE Peru PK Pakistan PT Portugal RO Rumänien RU Ryssland IS TW AU NL UK IE FI DE SE DK BE SA Saudiarabien SE Sverige SI Slovenien SW Schweiz TN Tunisien TR Turkiet TT Trinidad och Tobago TW Taiwan UG Uganda UK Storbritannien US USA UY Uruguay ZA Sydafrika ZM Zambia R 2 =0.51 US SW NO 0 0 10 20 30 40 50 60 BNP per capita, köpkraftsjusterat (tusental dollar). 1 Bolivia och Vanuatu saknas i figuren på grund av att deras TEA-tal hamnar utanför. Källa: GEM Adult Population Survey (APS). 10 små- och nyföretagandet i sverige

GEM delar också in länderna efter utvecklingsnivå (inkomst per capita) och formar tre olika inkomstgrupper för att särskilja drivkrafterna till tillväxten: Factor driven economies, utvecklingsländer där tillväxten drivs av råvaror, billig arbetskraft etc, efficiency driven economies, något rikare länder i vilka tillväxten bärs upp av investeringar, utbildning etc samt innovation driven economies, där drivkrafterna är högre utbildning, innovationer, FoU etc. Sverige hör till denna tredje kategori av länder. I GEM studien mäts Total Early-Stage Entrepreneurial Activity (TEA) vilket omfattar dels individer som står i begrepp att starta ett företag, dels de som driver ett företag som inte är äldre än 3½ år (figur 7). TEA-måttet, även kallat total entreprenöriell aktivitet, visar de högsta värdena i de faktordrivna ekonomierna och sjunker med graden av ekonomisk utveckling. Vid de högsta BNP-nivåerna per capita återfinns en liten uppgång i TEA-nivåer. Bland de 22 utvecklade ekonomierna kommer Sverige på 14:e plats när andelen unga företag (upp till 3,5 år) sätts i relation till befolkningen. Figur 7 Total entreprenöriell aktivitet (TEA) för 59 länder år 2010, uppdelad på tre utvecklingsfaser. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Egypten Pakistan Saudiarabien Västbanken och Gaza Jamaica Iran Guatemala Uganda Angola Zambia Ghana Bolivia Vanuatu Ryssland Rumänien Malaysia Kroatien Tunisien Ungern Bosnien och Herzegovina Makedonien Taiwan Turkiet Sydafrika Lettland Uruguay Costa Rica Argentina Kina Montenegro Trinidad och Tobago Chile Brasilien Colombia Ecuador Peru Italien Japan Belgien Danmark Tyskland Spanien Portugal Slovenien Sverige Schweiz Grekland Israel Finland Frankrike Storbritannien Sydkorea Irland Nederländerna USA Norge Australien Island Faktordrivna ekonomier Effektivitetsdrivna ekonomier Innovationsdrivna ekonomier Källa: GEM Adult Population Survey (APS) små- och nyföretagandet i sverige 11

Entreprenörskap i Sverige över tiden I figurerna 8 10 jämförs entreprenörskapet i Sverige under de senaste tio åren med utvecklingen i ett urval av stora EU länder, små EU länder, Norden samt Kina och USA. 4 Företagsägandet i Sverige minskade under de första sju åren av 2000-talet från cirka sex procent av den vuxna befolkningen 2001 till drygt 4,5 procent 2007 (Figur 8). Även om den nedåtgående trenden förefaller ha brutits och andelen 2010 återgått till 2001 års nivå, är andelen av befolkningen som äger och leder ett företag i Sverige fortfarande lägre än i jämförbara EU-länder. Kina ligger högst bland de jämförda länderna med andelar som är två till tre gånger högre. Figur 8 Etablerat företagsägande 2001 2010. Andel av befolkningen i åldrarna 18 64 år som för närvarande äger och leder ett etablerat företag, dvs. äger och leder ett aktivt företag som har betalat ut lön eller annan ersättning till ägarna under mer än 3,5 år. Sverige Norden Stora EU-länder Kina USA Små EU-länder 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Anm: Stora EU-länder inkluderar Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden inkluderar inte Sverige. Avsaknad av markör för Sverige och Kina för ett enskilt år indikerar saknad data. Källa: GEM I figur 9 redovisas den entreprenöriella aktiviteten för företag som precis håller på att starta. Gruppen företag i vardande, utgörs av de företag som vid varje årligt mättillfälle, startats under de senaste 3,5 åren. Som framgår har den entreprenöriella aktiviteten i Sverige varit mycket låg under hela den studerade tidsperioden och imånga fall lägre än för samtliga jämförda länder och ländergrupper. Andelen av den 4 Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden aggregatet inkluderar Danmark, Finland, Island och Norge, men inte Sverige. Statistiken för ländergrupperna är sammanvägd data för de enskilda länderna där vikterna baseras på ländernas populationsstorlek i åldrarna 18 64 år. Källa: Entreprenörskap i Sverige, Nationell rapport, 2011, GEM och Entreprenörskapsforum. 12 små- och nyföretagandet i sverige

vuxna befolkningen som anger att de för närvarande håller på att starta ett företag har fluktuerat inom ett smalt intervall runt 4 procent utan att visa någon upp- eller nedåtgående trend. Övriga Europeiska länder uppvisar i stort sett samma mönster som Sverige, om än på en något högre nivå, medan i synnerhet USA visat en fallande trend under andra halvan av 2000-talet avseende företag i vardande. Figur 9 Företag i vardande 2001 2010. Andel av befolkningen i åldrarna 18 64 år som för närvarande håller på att starta ett företag, dvs. är aktivt involverad med att starta ett företag som de kommer att äga ensam eller tillsammans med andra. Företaget har inte betalat ut lön eller annan ersättning till ägarna under fler än 3 månader. Sverige Norden Stora EU-länder Kina USA Små EU-länder 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Anm: Stora EU-länder inkluderar Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden inkluderar inte Sverige. Avsaknad av markör för Sverige och Kina för ett enskilt år indikerar saknad data. Källa: GEM Figur 10 inkluderar såväl företag i vardande som mer etablerade småföretag och ger därmed en samlad bild över den entreprenöriella aktiviteten i tidigt stadium i länderna. Två saker framstår som särskilt tydliga för Sveriges del. För det första var den entreprenöriella aktiviteten i Sverige låg under hela tidsperioden drygt 4 procent av den vuxna befolkningen var involverad i någon form av tidigt företagande mellan 2001 och 2007. En viss ökning kan dock skönjas under 2010 då den entreprenöriella aktiviteten uppgick till knappt fem procent. För det andra är andelen av befolkningen som är involverad i entreprenöriell aktivitet förvånansvärt konstant över tiden. Den finansiella krisen under åren 2008-09 verkar endast ha haft en begränsad påverkan på den totala entreprenöriella aktiviteten. Ser vi till samtliga länder i figuren framgår att omfattningen av nyföretagandet i USA trendmässigt minskat och närmat sig den i Europa, medan Kina tvärtom fortlöpande ökat sitt nyföretagande under 2000-talet, borträknat 2010 då andelen föll kraftigt. små- och nyföretagandet i sverige 13

Figur 10 Total entreprenöriell aktivitet (TEA) i ett tidigt stadium 2001 2010. Andel av befolkningen i åldrarna 18 64 år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag. Sverige Norden Stora EU-länder Kina USA Små EU-länder 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Anm: Stora EU-länder inkluderar Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden inkluderar inte Sverige. Avsaknad av markör för Sverige och Kina för ett enskilt år indikerar saknad data. Källa: GEM Sammanfattnigsvis placerar sig Sverige, i en internationell jämförelse, relativt lågt när det gäller entreprenöriell aktivitet hos befolkningen. Sverige behöver fler entreprenörer och ett ökat nyföretagande. 5 Nyföretagandet är lägre i Sverige än i många jämförbara länder. Sverige synes även i internationell jämförelse ha få småföretag (1 50 anställda) som kan utvecklas och bli stora. Av tio företag överlever tre inte sin treårsdag. Ett av tio växer och har fler än 50 anställda efter tio år. Ett av hundra företag blir ett Gasellföretag (med en tillväxt på minst 20 procent fyra år i rad) och 10 procent av de snabbast växande företagen i termer av sysselsättning står för 89 procent av alla jobb som skapas i svensk ekonomi. 6 Om Sverige vill se att fler företag utvecklas måste basen av företag bli bredare. 5 C. Karlsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och K. Nyström, Avdelningen för nationalekonomi, KTH och Ratio, skriver i sin underlagsrapport nr 5 till Globaliseringsrådet: Nyföretagande, näringslivsdynamik och tillväxt i den nya världsekonomin att Tillsammantaget ger ett flertal mått på entreprenörskap indikationer på att Sverige behöver fler entreprenörer och ökat nyföretagande. 6 Varför växer inte vissa företag, Daunfeldt SO och Bornhäll A, RATIO 2011. 14 små- och nyföretagandet i sverige

3. Varför är ny- och småföretagandet viktigt? I detta avsnitt behandlas den roll som nytillkomst och avgång av företag har för tillväxt av sysselsättning och produktivitet och därmed för bruttonationalproduktens utveckling. 7 Näringslivets strukturomvandling, är en fundamental drivkraft för den ekonomiska tillväxten. Nya och befintliga företag, som introducerar innovationer, bidrar till ökad produktivitet som i sin tur genom ökade realinkomster leder till ökad efterfrågan. Ökad efterfrågan skapar en ökad sysselsättning i de fall där efterfrågeökningen är större än produktivitetsökningen. Eftersom relationen mellan produktivitets- och efterfrågeökningarna skiljer sig åt mellan olika branscher blir resultatet att branscherna utvecklas olika och vi får en strukturomvandling parallellt med tillväxtprocessen där vissa företag växer medan andra krymper eller läggs ner. Innovationer Nyföretagandet har en stor betydelse för innovationsverksamheten i en ekonomi. I forskningen görs en distinktion mellan inkrementella och radikala innovationer. 8 Inkrementella innovationer kan vara att nya produktvarianter tas fram. Radikala innovationer leder till att helt nya produkter lanseras på marknaden ofta baserade på ny teknologisk kunskap. Effekterna på näringslivsdynamiken vid introduktionen av radikala innovationer är ofta mycket dramatisk. Sammantaget betyder detta att radikala innovationer efter hand leder till kraftiga förskjutningar i ekonomiernas investerings-, produktions och konsumtionsmönster. Nya företag tycks spela en oproportionerligt stor roll för introduktionen av radikala innovationer medan stora företag tycks dominera de inkrementella innovationerna. 9 Produktivitet Nyföretagandet samt småföretagens strukturomvandling är av fundamental betydelse för produktivitetstillväxten. Nedläggning av mindre produktiva företag, tillkomsten av mer produktiva företag samt omvandlingen inom befintliga företag bidrar till en stor del av den produktivitetstillväxt som vår ekonomi uppvisar. Denna företagsdynamik synes vara än mer betydelsefull för produktivitetsutvecklingen i servicesektorn än i tillverkningsindustrin. 10 7 Framställningen bygger främst på: Karlsson C. och Nyström K. Nyföretagande, näringslivsdynamik och tillväxt i den nya ekonomin, Underlag nr. 5 till Globaliseringsrådet, Henrekson M. och Stenkula M., Entreprenörskap, SNS, 2007 samt Braunerhjelm P. Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt, Ekonomisk Debatt no.6, 2007. 8 Karlsson C. och Nyström K.op. cit. sid 20. 9 Karlsson C och Nyström K, op.cit. sid 37. 10 Karlsson C och Nyström K, op.cit. sid 38. varför är ny- och småföretagandet så viktigt? 15

Sysselsättningen Flera empiriska studier för Sverige och andra utvecklade länder visar att små och särskilt unga företag växer snabbare än gamla och större företag. 11 De mindre företagen står även för en stor del av de nya jobb som skapas, både brutto och netto. Den kortsiktiga effekten av nyföretagandet på antalet jobb kan vara relativt liten, men sysselsättningseffekten är mer påtaglig på längre sikt. Under de senaste årtiondena har tillväxten och sysselsättningen i Sverige i allt högre grad skapats i de små företagen. 12 Som figur 11 visar har den helt dominerande andelen nya jobb kommit i de små företagen. Totalt har nästan nio av tio nya jobb sedan 1990 skapats i småföretag med upp till 50 anställda. 13 Under de senaste årtiondena visar studier för Sverige att cirka en tredjedel av sysselsättningstillväxten i småföretag skapas av nya företag. 14 Sveriges ekonomi och välfärd är alltså i hög grad beroende av att de små företagen går bra och kan fortsätta växa och anställa nya medarbetare. Figur 11 Ackumulerad sysselsättningsförändring (netto) i småföretag, större företag samt offentlig sektor 1990 2010. 0 49 anställda 50+ anställda Offentlig sektor 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000-200 000-300 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB, Företagarna 11 Henrekson M.och Johansson D., Gazelles as job creators: a survey and interpretastion of the evidence, Small Business Economics, 2009. Daunfeldt S-O, Halvarsson D och Johansson D Snabbväxande företag en fördjupad analys av mått och definitioner Myndigheten för Tillväxtanalys, 2011:27 och Haltiwanger J C, Jarmin R S och Miranda J Who creates jobs? Small vs Large vs Young, NBER Working Paper no 16300, 2010. 12 Braunerhielm P. Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt. Ekonomisk Debatt no. 6, 2007. 13 Småföretagen draglok i 20 år, Företagarna 2012. 14 Davidsson P, Lindmark L. och Olofsson C., Dynamiken i svenskt näringsliv, Studentlitteratur, Lund 1994. 16 varför är ny- och småföretagandet så viktigt?

Tillväxt Om nyföretagande samt tillväxt i små företag förväntas öka såväl produktivitet som sysselsättning är det även logiskt att den övergripande BNP-tillväxten i landet ökar. Flera studier finner också, för de mer utvecklade ekonomierna, ett positivt samband mellan ökat entreprenörskap och den övergripande tillväxten. 15 Vi har ovan visat att det finns starka indikationer på att nyföretagandet i Sverige ligger på en för låg nivå samt att Sverige har en lägre andel småföretag jämfört med länder på motsvarande utvecklingsnivå. Ovanstående litteraturgenomgång visar dessutom att start och tillväxt av nya företag på längre sikt är en viktig källa till tillväxt av sysselsättning, produktivitet och BNP. Vi har också beskrivit den viktiga roll som nya företag spelar för att hålla uppe innovationstakten i ekonomin. Ett inflöde av nya entreprenöriella företag är nödvändig för ekonomins utveckling, förnyelse och omvandling. Sambandet mellan entreprenörskap och tillväxt är inte bara direktverkande utan verkar även genom entreprenörskapets effekter på effektivitet, omvandling, innovationsförmåga i alla företag, det vill säga även i de redan etablerade företagen. I förlängningen blir därmed nyföretagande och entreprenörskap avgörande för ekonomins produktivitetsutveckling, tillväxt och jobbskapande. 16 15 Braunerhjelm P. Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt, Ekonomisk Debatt no.6, 3007. 16 Karlsson C. och Nyström K., op. cit, sid 19. varför är ny- och småföretagandet så viktigt? 17

4. Privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap Man kan förvänta sig att det finns ett dubbelriktat samband mellan privat förmögenhetsbildning och företagande. För det första kräver såväl nyföretagande som ett mera utvecklat företagande tillskott av kapital för att finansiera utveckling och tillväxt i företaget. Ju större och ju mer väletablerat företaget är desto större möjligheter har företaget att finansiera sig på de reguljära finansiella marknaderna, där institutionella placerare och internationellt finanskapital dominerar. För väletablerade företag är därtill egna vinstmedel en viktig finansieringskälla. För små företag och nya företag står dessa finansieringskällor inte till buds. Innan egna vinstmedel kan användas för fortsatt tillväxt krävs att företaget redan är etablerat med en historia av framgång och goda vinster. Inte heller de reguljära finansiella marknaderna är en realistisk finansieringsväg för små och/eller nystartade företag. Informationen om företaget är för otillräcklig och osäkerheten om företagets framtid är för stor för att denna finansieringsväg skall kunna användas. Ett finansieringsalternativ för mindre företag och nya företag är lån från lokala banker. Även här blir emellertid möjligheterna ofta begränsade i mycket tidiga skeden av företagets livscykel. I senare skeden är det vanligen ett krav från bankerna att det finns ett eget kapital i företaget för att ett lån skall kunna beviljas. Även sett ur företagarens egen synvinkel är ett eget kapital ett naturligt krav för finansiering av såväl företagsstart som expansion av företaget. Lånat kapital kräver förräntning från första dagen och första kronan. Ett högbelånat företag måste därför alltid ha en ström av intäkter som täcker ränteutgifterna. En företagsstart eller en företagsexpansion som i sin helhet eller till övervägande del är finansierat med lånat kapital ger därför en mycket liten beredskap att stå emot även tillfälliga motgångar. Ur såväl bankens som företagets synvinkel torde därmed eget kapital vara ett nödvändigt villkor för att starta eller expandera ett företag. Teoretiskt sett kan det egna kapitalet i företaget komma från någon annan än den som startar eller driver företaget. Entreprenören och investeraren behöver inte vara samma person. Så kan i praktiken också vara fallet när en riskkapitalist går in i ett företag. Vanligen sker dock detta i en senare fas än i starten av ett företagets livscykel. Därmed skulle entreprenören i de tidiga skedena av företagets liv vara hänvisad till den egna förmögenheten eller till förmögenheten hos familj eller närstående. Detta skulle i sin tur betyda att dynamiken när det gäller små och nystartade företag i hög grad är beroende av förekomsten av tillgångar som kan användas som eget kapital av potentiella entreprenörer. För det andra finns det ett samband i den andra riktningen genom att företagandet bidrar till den privata förmögenhetsbildningen. I ett växande företag växer också det egna kapitalet. I nya och mindre företag ägs detta vanligen av enskilda individer eller familjer. En dynamisk utveckling bland nya och mindre företag ger därför ett bidrag 18 privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap

till den privata förmögenhetsbildningen och sannolikt också till den privata förmögenhetsspridningen. I denna skrift intresserar vi oss i första hand för det förra sambandet. Det finns en relativt omfattande forskningslitteratur som stöder den argumentation som gavs ovan för ett positivt samband mellan privata tillgångar å ena sidan och företagande å den andra sidan. Några exempel är Holtz- Eakin m. fl. (1994), Engelhart (1996), Johansson (2000), Taylor (2001), Lindh och Ohlsson (1996). Till de mest citerade arbetena på området hör Blanchflower och Oswald (1998), (2007), vilka vi skall återkomma till. En genomgående hypotes i den refererade litteraturen är att bristen på eget kapital är en begränsning för entreprenörens ambitioner att starta ett företag eller att låta sitt företag växa. Detta är en hypotes eller en tes som går tillbaka ända till Adam Smith. Han använde sig av specerihandlaren som exempel för att illustrera tesen. Denne företagare:...must be able to read, write, and account, and must be a tolerable judge too, of perhaps fifty or sixty different sort of goods, their prices, qualities, and the markets where they are to be had cheapest. He must have all the knowledge, in short, that is necessary for a great merchant, which nothing hinders him from becoming but the want of sufficient capital. Denna hypotes är en utgångspunkt också för Blanchflower och Oswald (1998), (2007). Inledninigsvis troliggör de på ett intiutivt sätt sin hypotes genom att presentera en internationell enkätundersökning, där ett urval av individer från en rad olika länder fått följande fråga: Antag att du arbetar och kan välja mellan olika slag av arbeten. Vilket av de följande skulle du välja: Att vara anställd Att arbeta i mitt eget företag Kan inte välja. Svarsfrekvenserna från de olika länderna ställs sedan av författarna emot den andel personer i respektive land som faktiskt arbetar i ett eget företag. I tabell 1 presenteras resultaten av undersökningen för ett urval av länder. I alla länder från vilka det rapporterats svar från enkätundersökningen finns det ett mycket stort gap mellan antalet individer som skulle vilja vara anställda i sina egna företag och den andel som faktiskt är det. För USA är gapet, i andel, i storleksordningen 50 procent. Ser vi till Sverige kan vi konstatera att andelen som vill bli egenföretagare i ett internationellt perspektiv är relativt låg. Samtidigt är gapet även här betydande. Denna systematiska skillnad mellan önskad anställningsform och faktisk kan ha flera förklaringar. En stark kandidat, som inte utesluter kompletterande förklaringar, är kapitalbrist hos de personer som inte kan förverkliga sina önskningar om att bli egenföretagare. privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap 19

Blanchflower och Oswald undersöker kapitalbristhypotesen med utgångspunkt i brittiska befolkningsdata. Om undersökningen görs med utgångspunkt i samband mellan företagande och rapporterade personliga förmögenheter stöter man på betydande identifikationsproblem. Detta beror på det dubbelriktade samband som vi pekade på i inledningen till denna avdelning. Man kan på individnivå förvänta sig en hög korrelation mellan personlig förmögenhet, och egenföretagande därför att en stor del av förmögenhetsbildingen sker just genom företagande. Om man istället studerar relationen mellan arv och egenföretagande elimineras i stor utsträckning 17 detta problem genom att utfallet av ett arv skapar mera av den naturliga experimentsituation som det vanligen är så svårt för ekonomer att få tillgång till i sina empiriska studier. 18 Författarna finner genomgående i sin statistiska analys av materialet ett signifikant samband mellan större arv å ena sidan, och frekvens av egenföretagande å den andra sidan. Den statistiska analysen möjliggör också en uppskattning av storleksordningen på den effekt det är fråga om. Det vill säga, man kan analysera frågan hur mycket ett visst belopp i arv ökar sannolikheten för individen att bli egenföretagare. Resultatet av denna analys återfinns i tabell 2. Tabell 1 Egenföretagande bland arbetare, 2001 2006, i procent. Utvalda länder. Egenföretagare Föredrar att vara egenföretagare Länder över 25 år 25 år eller yngre över 25 år 25 år eller yngre Danmark 8,5 3,9 36,4 59,0 Finland 13,5 12,4 28,2 27,0 Frankrike 11,7 7,9 41,9 53,1 Tyskland 11,7 6,2 42,1 50,1 Sverige 11,5 6,9 35,0 45,2 Storbritannien 10,8 6,8 44,1 49,0 USA 9,9 2,7 63,5 58,8 Källa: Blanchflower och Oswald (2011). Tabell 2 Sannolikhet (procent) att vara egenföretagare vid 23 års ålder m.a.p. storlek av arv. Två typer av individer. Kvinnor (K) och Män (M). Arv (1) M (2) K (3) M (4) K Noll 16,3 7,2 3,3 1,0 500 18,1 8,0 3,8 1,2 1 000 20,0 8,2 4,4 1,4 5 000 37,4 20,9 11,7 3,7 Källa: Blanchflower och Oswald (1998). 17 Blanchflower och Oswald(1998) rensar också i sitt material bort de individer som är anställda i egna familjeföretag. Därigenom rensar man bort den del av populationen som ärvt det egna företaget. 18 Flera av de refererade studierna har använt sig av likande metoder. Lindh och Ohlsson (1996) använder sig av större lotterivinster i sin studie. 20 privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap