Nämndplan 2013 Utbildningsnämnden 2013
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Övergripande beskrivning av organisationen... 4 3 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar... 8 4 Krav på förvaltningen... 9 5 Mål för nämnden... 12 6 Planerings- och utvärderingsprocess... 13 7 Ekonomi... 17 Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 2(17)
1 Inledning Nämndplanens syfte är att prioritera och förtydliga mål och strategier från statliga och kommunala styrdokument. Mål formulerade i nämndplanen skall ses som krav till förvaltning och till förvaltningens olika verksamheter. Kraven skall prioriteras på enheterna och utifrån lokala behov ska egna mätbara mål formuleras. Nämndplanen har tagits fram enligt rutinerna för kvalitetsarbetet. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 3(17)
2 Övergripande beskrivning av organisationen 2.1 Ansvarsområde / beskrivning av verksamheten Utbildningsnämnden har det övergripande politiska ansvaret och utbildningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för verksamheterna. I utbildningsförvaltningens regi finns gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola, Westerlundska gymnasiet (WGY), Komvux inklusive utbildning i svenska för invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna (Särvux), Vuxenutbildningscentrum (VUC), Yrkeshögskolan i Enköping (Yh), Arbetsmarknadsenhet (AME) och Integrationsenhet (IE) Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 4(17)
Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) El- och energiprogrammet (EE) Fordons- och transportprogrammet (FT) Handels- och administrationsprogrammet (HA) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Ekonomiprogrammet (EK) Estetiska programmet (ES) Naturvetenskapliga programmet (NA) Samhällsvetenskapliga programmet (SA) Teknikprogrammet (TE) Introduktionsprogrammet (IM) 2.2 Kunder I en vidare mening är arbetslivet i Enköping kunder i det samarbete som sker på alla nivåer i förvaltningens olika verksamheter. Wgy:s kunder är elever som genomför sin utbildning på Westerlundska gymnasiet samt deras vårdnadshavare. Blivande kunder är grundskolans elever och deras vårdnadshavare. Komvux kunder är de vuxenstuderande kommuninvånare som saknar eller behöver komplettera gymnasieutbildning, grundskolekompetens och/eller är nyanlända och som behöver lära sig svenska. Dessutom ansvarar Komvux för att vuxna utvecklingsstörda och vuxna med nyförvärvad hjärnskada ska få möjlighet till studier på grundläggande och gymnasial nivå. VUC:s kunder är de vuxenstuderande kommuninvånare som vill satsa på en yrkesutbildning eller vill läsa universitets/högskolekurser på distans eller de som saknar eller behöver komplettera sin gymnasieutbildningen. YH:s kunder är studenter med stor åldersspridning, skiftande yrkesbakgrund som vill satsa på en (ny) yrkeskarriär och som, geografiskt, kommer från hela landet.yh:s kunder är också de företag som är knutna till respektive utbildnings ledningsgrupp och som är i behov av ny eller fördjupad yrkeskompetens. AMEs kunder är långtidsarbetslösa som är inskrivna i Jobb och Utvecklingsgarantins fas 2 och 3 och är i behov av sysselsättning. Personer som via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan bedöms vara i behov av arbetsträning och arbetsprövning.ungdomar inom informationsansvaret. Elever från gymnasiets IM program som är i behov av alternativ sysselsättning. SFI studerande som ska genomföra språkpraktik. Ungdomar som önskar kommunalt feriearbete. IE:s kunder är nyanlända flyktingar som väljer att bosätta sig i Enköpings kommun. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 5(17)
2.3 Verksamhetsidé Wgy ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Utbildningen i gymnasieskolan ska i huvudsak bygga på de kunskaper eleverna fått i grundskolan eller i motsvarande utbildning. (skollagen 15 kap, 2 ) Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och en bas för rekrytering till högskolesektorn (skollagen 15 kap 3 ). Gymnasieskolan har högskoleförberedande program, yrkesprogram, introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Introduktionsprogrammen består av; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion (skollagen 17 kap). Gymnasiesärskolan ske ge elever med utvecklingsstörning en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Komvux och VUC:s uppdrag är att stödja och stimulera de vuxna i sitt lärande. De ska ges möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildas behov och förutsättningar, de som fått minst utbildning ska prioriteras YH ska hjälpa till med att minska utbildningsklyftorna i samhället genom att erbjuda flexibla möjligheter till livslångt lärande för vuxna. Utbildningsinsatserna ska hålla god kvalitet och anpassas till arbetsmarknadens behov samt till den studerandes önskemål. Verksamheten ska snabbt kunna anpassa sig till förändringar och nya villkor i samhället. AME ska erbjuda alla ungdomar upp till 20 år som inte studerar på nationellt program olika alternativ och årligen anordna feriearbete för kommunens ungdomar. På uppdrag av Arbetsförmedlingen ska AME anordna sysselsättning för personer inom Jobb och utvecklingsgarantins Fas 2 och 3. AME ska även anordna praktikplatser för SFIstuderande (språkpraktik). Projektet L4U blir från 2013 en permanent verksamhet inom AME:s ram. Målet är att i första hand minska arbetslösheten för ungdomar upp till 24 år och i andra hand även minska arbetslösheten för andra grupper som står utanför arbetsmarknaden. IE ska erbjuda en introduktion för nyanlända flyktingar som inte har rätt till etableringsplan. På uppdrag av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska IE erbjuda bosättning och praktisk hjälp vid bosättning för flyktingar som ingår i etableringsuppdraget. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 6(17)
2.4 Vision Vår verksamhet skall ge kunskaper för framtiden. Vi arbetar för att öka gemenskapen och trivseln samt skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Entreprenörskap är ett förhållningssätt. Alla inom Utbildningsförvaltningens verksamheter ska ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden och ges möjligheter att utveckla sig till entreprenörer i sina egna liv. 2.5 Värdegrund Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom nämndens ansvarsområde ska vara förtrogen med den gemensamma värdegrunden som framtagits för hela kommunen. Värdegrunden består av fyra ledord; ansvar, trygghet, service och ambition. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 7(17)
3 Övergripande strategier för att förbättra verksamhetens resultat / ständiga förbättringar 3.1 Kvalitetssäkringsprocess Alla verksamheter ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningarna. Redovisningen är ett led i den ständigt pågående uppföljningen och en utvärdering av verksamheten. 3.2 Processen att göra medarbetare delaktiga i att aktivt arbeta mot mål / resultat Utbildningsnämnden skriver sin plan utifrån statliga och kommunala styrdokument. Utbildningsförvaltningen har en struktur för arbetet med målstyrning där respektive nivå ska se målen på den övre nivån som krav. Arbetslagen inom gymnasieskolan, vuxenutbildningen och övriga verksamheter utgår från verksamhetsplaner där målen i nämndens plan är krav på dessa enheter. Arbetslagen utgår från enheternas verksamhetsplaner och skriver teamkontrakt. Varje nivå har möjlighet att göra en prioritering bland kraven. Denna prioritering ska godkännas av närmaste chef. På detta sätt gör respektive nivå målen till sina egna, vilket gör medarbetarna delaktiga i arbetet att nå måluppfyllelsen. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 8(17)
4 Krav på förvaltningen 4.1 Statliga styrdokument Skollag (2010:800) Förordningar för gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, svenska för invandrare Läroplan för de frivilliga skolformerna Skolverkets författningssamling Lagen (2010:197) om etableringsinsatserna för vissa nyanlända invandrare Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar Allmänna råd om statens ersättning för flyktingmottagande FN:s Barnkonvention FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lag och förordning för Jobb och utvecklingsgaranti Lag och förordning för Yrkeshögskolan Socialtjänstlagen Kommunallag 4.2 Kommunala styrdokument Vision 2015 Kommunala policys och riktlinjer 4.3 Omvärldsanalys Westerlundska gymnasiet Antal elever på Westerlundska gymnasiet kommer att minska med mellan 40 50 elever per år fram år 2015. Därefter blir det en svag ökning av antal elever (20 30 elever) per år fram till år 2024 (allt utifrån dagens befolkningsstatistik). Interkommunala nettokostnader (IKE) har under ett stort antal år ökat. Orsaken är att många elever har studerat hos annan utbildningsanordnare samt att de externa utbildningarna har blivit dyrare för varje år. Förhoppningen är nu att denna ökning planar ut och stabiliseras på dagens nivå, detta förutsätter dock att gymnasieskolan har sådan kvalitet och attraktionskraft att eleverna väljer Westerlundska gymnasiet i samma utsträckning som idag. Vidare kommer införandet av den nya läroplanen för gymnasiesärskolan, Gysär 2013, att medföra ökade kostnader. Nämnden anser att det är viktigt att våga tänka nytt, att våga ifrågasätta, t.ex. vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i egen regi. Är det mer ekonomiskt hållbart att ibland låta elever delta i utbildning i andra kommuner? Hösten 2012 fanns ingen gymnasiefriskola i Enköping men flera i närområdet, främst i Uppsala och Västerås. Frisök, dvs elevernas rättighet att söka till andra gymnasieskolor, har ökat elevernas valfrihet och rörlighet. Minskande elevkullar innebär också en ökad konkurrens om eleverna. Genom att behålla den höga kvaliteten och kommunicera den än tydligare kan Westerlundska gymnasiet vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 9(17)
gymnasieskolor. Genom införandet av Nationella idrottsutbildningar (NIU) har Westerlundska gymnasiet ytterligare en konkurrensfördel jämfört med andra aktörer. Andel elever som söker till Westerlundska gymnasiet har ökat och hösten 2012 valde ca 75% av eleverna att gå på Westerlundska gymnasiet. Komvux Tendensen de senaste åren har varit att det är fler som studerar på deltid och kombinerar sina studier med arbete. Från och med den 1 juli 2012 ska den nya skollagen tillämpas inom den kommunala vuxenutbildningen. Det innebär bl.a. ett förstärkt individperspektiv, att individuella studieplaner ska finnas inom alla skolformerna, nya ämnes- och kursplaner och en ny betygsskala. Huvudregeln är också att enbart gymnasieexamen ska utfärdas på gymnasial nivå. Den som genomgått ett yrkesprogram på gymnasieskolan utan att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier ges rätten att göra det inom den kommunala vuxenutbildningen. Den som vill pröva att höja betyg på redan godkänd kurs hänvisas till en särskild prövning. Från och med läsåret 2012/13 har studier på grundläggande och gymnasiala kurser delats in i fyra tioveckorsperioder där möjlighet finns att välja mellan närstudier och/eller distans. Vuxenutbildningscentrum Yrkesvux är en statlig satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras samt för de som har behov av att ändra yrkesbana. Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux. Årets sökandesiffror har varit mycket stora till ett litet antal platser vilket lett till att många dessvärre fått negativa antagningsbesked. Företräde ges till dem som oavsett tidigare utbildning har svag ställning på arbetsmarknaden. Yrkeshögskola Behovet av eftergymnasiala utbildningar som är utformade av arbetslivets branschorganisationer och som kombinerar teori och praktik är omfattande. Särskilt inom de tekniska, ekonomiska och samhällsbyggande sektorerna är fortbildningsbehovet av eftergymnasiala kunskaper stort. Intresset från unga vuxna att efter ett par år som yrkesverksam byta yrkesbana blir allt större och kommer med största sannolikhet fortsätta öka. Kostnaden för att bedriva de flesta yrkeshögskoleutbildningar är i de flesta fall omfattande. Konkurrensen om beviljade statliga medel för yrkeshögskoleutbildningar har dock ökat betydligt, vilket gör verksamheten på lång sikt osäker och allt mer kostsam. Arbetsmarknadsenhet Det är svårt att veta hur sysselsättningen kommer att utvecklas under 2013. Den ekonomiska krisen i Europa har fördjupats och Sverige är ett exportberoende land vilket kan innebära att konjunkturen sjunker ytterligare. Tendensen har under 2012 varit att arbetslösheten legat kvar på ungefär samma nivå som under senare delen 2011. Detta kan innebära att de som lämnar utbildningar under 2013 har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och de som nu står utanför kommer att få det svårare att återetablera sig. AME:s verksamhet kan komma att påverkas av detta. Det framgångsrika projektet L4U som avslutas under 2012 och som övergår i permanent verksamhet kommer troligtvis också få större problem att hitta lämpliga praktikplatser. Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 10(17)
Integrationsenheten Antalet flyktingar beräknas öka, för 2013 rör det sig om ett totalt mottagningsbehov på ca 40 900 personer jämfört med 19 700 för 2012. Under de senaste åren har det varit svårt att få fram bostäder till flyktingar i Enköping. I och med Migrationsöverdomstolens beslut rörande familjeåterförening kan detta för Enköpings kommun innebära att ca 50 barn och 12 vuxna kommer att ansöka om familjeåterförening. 4.4 Prioriterade krav för året Enköpings kommuns strategiska mål för 2012-2015 är nämndens prioriterade krav. Hållbar utveckling 1. Goda gröna Enköping 2. Kreativ tillväxtzon 3. Attraktiv skolkommun 4. God livskvalitet God ekonomisk hushållning 5. God kompetensförsörjning 6. Stark ekonomi och effektiv förvaltning Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 11(17)
5 Mål för nämnden Kommunens strategiska mål Nämndens slutmål SMART-mål Enköpings kommun är den miljövänliga och gröna kommunen "Goda gröna Enköping" Enköpings kommun är en kreativ tillväxtzon med ett engagerat näringsliv Enköping en attraktiv skolkommun Enköpings kommun ger förutsättningar för en god livskvalitet Enköpings kommun har en god kompetensförsörjning Enköpings kommun har en stark ekonomi och en effektiv förvaltning Inom utbildningsnämndens verksamheter arbetar vi handlingsinriktat med hållbar utveckling Inom utbildningsnämndens verksamheter finns ett etablerat samarbete mellan skola, arbetsmarknad och eftergymnasial utbildning Utbildningsnämndens verksamheter utbildar för framtidens kompetensbehov Utbildningsnämndens verksamheter är fortsatt attraktiva för såväl kunder som personal Inom utbildningsnämndens verksamheter strävar vi efter att utveckla den pedagogiska miljön Utbildningsnämndens verksamhetsområde är en trygg och motiverande arbetsmiljö präglad av höga förväntningar Inom utbildningsnämndens verksamheter har vi personal med rätt kompetens för sitt uppdrag som utövar gott ledarskap, förmår stimulera samt inspirera kunder och medarbetare Utbildningsnämndens verksamheter genomsyras av förvaltningsövergripande samarbete Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 12(17)
6 Planerings- och utvärderingsprocess Nyckeltal på utbildningsförvaltningen Wgy (uppdaterad 12-08- 09) SL = Skollagen GyF=gymnasieförord ning Lagtext Område Kontrollpunkter Rpport hur ofta SL kap 2, 13 Huvudmän o ansvarsfördelning Behöriga lärare, kärnämnen Behöriga lärare karaktärsämnen Rapport till förvaltni ng läsår aug jan läsår aug jan Tas upp i nämnd Sjukfrånvaro kvartal kvartal delårsb SL kap 3, 13-21 GyF kap 8 Elevers utveckling mot målen Betyg, gyexamen och prövning GyF kap 9, 1-3 Betygsstatistik, godkända per program Antal elever med högskolebehörighet Antal elever med yrkesexamen Antal IG/ F per program läsår juni aug läsår juni aug läsår juni aug läsår juni aug Antal avhopp maj, aug Antal som går om en kurs läsår aug aug SL kap 15, 8 Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Antal sökande till Wgy (februari) februari februari februar i Antal sökande till Wgy (maj),slutansökan maj maj maj Antal som startar i augusti aug aug aug GyF kap 7 Behörighet, urval mm vid antagning Antal behöriga till gymnasiet maj maj maj Meritpoäng på sökande maj maj maj SL kap 16 Utbildning på nationellt program Antal elever som går mer än 3 år läsår aug aug Antal elever på lärlingsplatser läsår aug aug Antal APL-veckor på resp yrkesprogram läsår aug aug Meritpoäng avgångsklasser läsår juni juni Uppföljning av matteprojekt, antal läsår juni juni Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 13(17)
Nyckeltal på utbildningsförvaltningen Personalens tjänstgöring (uppdaterad 12-08- 09) godkända i ma Antal lärare per 100 elever (denna siffra redovisas även vid bokslut i januari) läsår sept sept GyF Kap 1, 8 Inledande bestämmelser Programråd på alla yrkesprogram läsår aug aug Antal programråd per jan, aug jan.aug GyF Kap 5, 27-31 Avvikelser inom de nationella programmen i gymnasieskolan Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU), inriktn läsår aug sept Antal elever på resp inriktning läsår aug sept Antal från Enköpings kommun läsår aug sept GyF, Kap 6, 1-9 Introduktionsprogr am Antal elever på resp program jan, aug jan, aug Antal som går vidare till nat. program, jan, aug jan, aug Avhopp från introduktionsprogram met jan, aug jan, aug Komvux/V uc SL kap 2, 13 Huvudmän o ansvarsfördelning Behöriga lärare jan, aug feb, sept Sjukfrånvaro kvartal delårsb Personalens tjänstgöring Verksamhetspoäng (summa av poäng på kurs x antal elever i kursen) jan, aug jan, aug SL kap 20, 10 o f Grundläggande nivå Antal elever (heltidsstuderande) som går på grundläggande nivå 4 ggr/år 4 ggr/år SL kap 20, 16 o f Gymnasial nivå Antal elever (heltisstud) som går på gymnasial nivå per period 4 ggr/år 4 ggr/år Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 14(17)
Nyckeltal på utbildningsförvaltningen SL kap 22, Svenska för invandrare (uppdaterad 12-08- 09) Antal elever som går på SFI jan, aug jan aug Antal som får SFIbonus jan, aug jan, aug Studieresultat Avbrott i studier Integrationsenheten (IE) Antal mottagna Antal godkända på de olika kurserna Antal som avbryter sina studier (ej fullföljt kurs) Anledning till avbrott Antal som vi ordnar bostad till (månadsredovisning) Antal EBO:s (månadsredovisning) månad månad jan månad månad jan Antal kvotflyktingar kvartal kvartal jan Statistik över antal som har egenförsörjning Extra aktiviteter som anordnas av IE kvartal kvartal jan halvår jan Arbetsmarknadsenheten (AME) Fas 2 och 3 Antal personer i Fas 2 månad månad jan Antal personer i Fas 2 som fått jobb månad månad jan Antal personer i Fas3 månad månad jan Antal personer i fas 3 som fått jobb Samverkan med JoarSocia månad månad jan halvår jan Feriejobb (Sommarjobb) Bitmap KSKuppdrag Antal som erbjudits feriejobb, totalt Antal inom sommarlovsentrepren örer Uppföljning/utvärderin g av ungdomarsnas feriejobb år juni aug år juni aug år jan Avhoppselever Antal mottagna avhoppselever Antal elever som erbjudits praktikplatser Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 15(17)
Nyckeltal på utbildningsförvaltningen (uppdaterad 12-08- 09) L4U-projektet (Ungdomslyftet) Antal ungdomar i projektet månad månad Antal ungdomar som gått tillarbete eller studier månad månad SL kap 29, 9 Uppföljningsansva r Antal ungdomar som ej går i gymnasiet halvår Informationsansva r (avser ungdomar upp till 20 år) Språkpraktik Antal SFI-studerande som är på språkpraktik halvår Yrkesintroduktion Antal ungdomar från yrkesintroduktion hos AME halvår Yrkeshögskolan (YH) Inriktningar Antal utbildningar (inriktningar) Antal genomförda starter år jan jan år jan jan Studenter Antal studenter på resp utbildning Antal som kommer från Enköpings kommun år jan jan år jan jan Studieresultat Arbete eller gått vidare till studier Antal godkända med examen på resp utbildning Avslutad Avslutad Avsluta d utbildn utbildn utbildn Erbjudits anställning Avslutad Avslutad Anställning inom området som utbildningen avser Avsluta d utbild- utbild- utbild- Vidare studier ning ning ning Nya ansökningar Antal nya ansökningar och inriktning Antal beviljade ansökningar år sept sept år feb feb Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 16(17)
7 Ekonomi Budgetfördelning i Nämndplan 2013 Obs! Nettobudget Alla siffror i tkr Budget Budget Budget Budget Budget Gymnasiet 2009 2010 2011 2012 2013 Delsumma 107 000 106 500 107 150 110 000 112 200 IT (Wgy) 3 697 3 600 3 600 0 0 Skolmåltider 4 982 5 000 5 000 5 000 5 000 Skolskjutsar 8 549 8 600 8 700 8 800 8 600 Delsumma 17 228 17 200 17 300 13 800 13 600 Övriga verksamheter Komvux, Särvux 11 490 11 460 11 600 12 400 12 600 VUC 4 100 4 300 4 200 4 000 4 200 YH -600-200 0 0 0 AME 3 920 3 900 3 900 3 700 4 100 Integrationsenhet -500-500 -500-500 -500 Delsumma 18 410 18 960 19 200 19 600 20 400 Kansli 9 922 9 600 11 500 12 000 11 000 Nämnd 540 540 550 600 600 Delsumma 10 462 10 140 12 050 12 600 11 600 Summa verksamheter 153 100 152 800 155 700 156 000 157 800 IKE (nettokostnad) 38 000 37 000 37 500 42 100 40 300 Totalt 191 100 189 800 193 200 198 100 198 100 Utbildningsnämnden, Nämndplan 2013 17(17)