K2-regler Upplever redovisningsbyråerna att de nya K2- reglerna är mindre komplicerade än de nuvarande reglerna?

Maria Hermansson Hua Yang K2-regler Upplever redovisningsbyråerna att de nya K2- reglerna är mindre komplicerade än de nuvarande reglerna? The K2-regulations Do the accounting offices believe that the new K2-regulations are less complicated than the current regulations? Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2010 Handledare: Hans Lindkvist

Sammanfattning Bakgrund och problem: BFN startade K-projektet 2004 och arbetet innefattar att ta fram samlade regelverk för olika företagskategorier. Projektet syftar till att förbättra och förenkla den nuvarande normgivningen för vad som är god redovisningssed. I juni 2008 publicerades BFNAR 2008:1 årsredovisning i mindre aktiebolag (K2). Denna kan tillämpas på årsbokslut 31 december 2008 eller senare och är just nu frivillig att tillämpa. Syftet med K2-reglerna var att de skulle bli lättare att förstå. Det är oklart hur de nya reglerna uppfattas och med anledning av detta har vi ställt följande frågor: Upplevs K2-reglerna som mindre komplicerade än de nuvarande redovisningsreglerna? Hur många av intervjuobjekten har påbörjat tillämpningen av K2? Vad är anledningen till att de har börjat eller valt att vänta? Syfte: Upplever redovisningsbyråerna att de nya K2-reglerna är mindre komplicerade än de nuvarande reglerna? Metod: För att få en djupare förståelse över vårt problem används en induktiv ansats, kvalitativ metod och primärdata som är insamlad och genomförd med intervjuer. Resultat och slutsats: Vår studie visar att K2-reglerna är enklare än de nuvarande redovisningsreglerna. De är förenklingar och lättare att förstå, men det är ändå inte särskilt många som har valt att påbörja tillämpningen av dem. Redovisningsbyråer som valt att avvakta har starka argument till varför de gjort det valet. Det kan vara bra att avvakta, även fast de då kan få jobba med många övergångar på samma gång. Att först få ett företag att gå över till K2 för att sedan eventuellt flytta över dem till K3 ger mer jobb som kunden i slutänden får betala för.

Abstract Background and problem: BFN started the K-project in 2004 and the work involves developing a collected regulation for different categories of enterprises. The project aims to improve and simplify the existing norms for what are fair accounting principles. In June 2008, BFNAR 2008:1 Annual report of the smaller companies (K2) was published. This could be applied to annual financial statements December 31 2008 or later and is currently optional to implement. The purpose of the K2-rules was that they would be easier to understand. It is unclear how the new rules are perceived and because of this we have developed the following questions: Are the K2-rules experienced as less complicated than the current accounting rules? How many of the interview objects have begun the implementation of K2? What is the reason why they have begun or have chosen to wait? Purpose: Do the accounting offices believe that the new K2-regulations are less complicated than the current regulation? Method: To gain a deeper understanding of our problem we used an inductive approach, qualitative methodology and primary data that is collected and conducted through interviews. Result and conclusion: Our study shows that the K2-rules are easier than the current accounting rules. They are simplifications and easier to understand, but it is still not very many who have chosen to begin with the application. Accounting offices who have chosen to await have a strong case for why they have made that choice. It could be good to await the application, even though they may have to work with many transitions at the same time. First getting a company to switch to K2 and then possibly move them to K3 give more jobs that the customer ultimately pays for.

Centrala begrepp och förkortningar Förkortningar BFN: Bokföringsnämnden BFNAR: Bokföringsnämndens Allmänna Råd FAR SRS: Föreningen Auktoriserade Revisorer och Svenska Revisorsamfundet IASB: International Accounting Standards Board RFR: Rådet för Finansiell Rapportering RR: Redovisningsrådet SamRoB: Sambandet mellan redovisning och beskattning ÅRL: Årsredovisningslagen Centrala begrepp K2-reglerna: K2 är en kategori som innefattar mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar (Overud 2010). Egentligen är K3 huvudalternativet, men mindre aktiebolag kan välja K2 istället (Öhrlings 2008). Det går att välja eftersom K2 innehåller ytterligare förenklingar jämfört med K3 (BFN 2010c). Mindre aktiebolag: ett mindre aktiebolag är ett företag som inte är ett större företag. För att definieras som ett större företag ska minst ett av följande uppfyllas: - Medelantalet anställda har uppgått till mer än 50 under vart och ett av de senaste räkenskapsåren, - För vart och ett av de senaste två räkenskapsåren har företagets redovisade balansomslutning uppgått till mer än 25 miljoner kronor, och - För vart och ett av de senaste räkenskapsåren har företagets redovisade nettoomsättning uppgått till mer än 50 miljoner kronor (ÅRL 1 kap, 3, punkt 4-5)

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1. Bakgrund... 7 1.2. Redovisningens syfte... 7 1.3. Problembeskrivning... 8 1.4. Syfte... 8 1.5. Avgränsning... 9 2. Metod... 10 2.1. Ansats... 10 2.2. Kvantitativ/kvalitativ... 10 2.3. Datainsamling (Primärdata/sekundärdata)... 11 2.4. Intervjuer... 11 2.4.1. Genomförande... 12 2.5. Tillförlitlighet, pålitlighet och objektivitet... 12 2.6. Problem... 13 3. Teori och referensram... 14 3.1. BFN... 14 3.2. K-projektet... 14 3.2.1. SamRoB och utredningen om enklare redovisning... 15 3.3. Grundläggande redovisningsprinciper... 16 3.4. Övriga redovisningsprinciper... 16 3.5. K2-reglerna... 17 3.5.1. Skillnader mot nuvarande normer... 19 3.5.2. Övergångsregler... 19 3.5.3. Tilläggsupplysningar... 20 3.5.4. Övervägande vid valet att tillämpa K2 eller inte... 20 3.5.5. XBRL... 22 4. Empiri... 23 4.1. Presentation av intervjupersonerna... 23 4.2. LRF Konsult... 23 4.3. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers... 24

4.4. Ernst & Young... 25 5. Analys... 27 5.1. 5 000 kronorsgränsen... 27 5.2. Motsvarar en befintlig praxis... 27 5.3. Avvaktar i väntan på K3... 28 5.4. SamRoB... 28 5.5. Redovisningsprinciper... 28 6. Slutsats... 30 6.1. Upplevs K2 som mindre komplicerade än de nuvarande redovisningsreglerna?... 30 6.2. Hur många av intervjuobjekten har påbörjat tillämpningen av K2?... 30 6.3. Vad är anledningen till att de valt att börja, eller valt att vänta?... 31 6.4. Slutdiskussion... 31 6.5. Förslag till vidare läsning... 32 Källförteckning... 33 Litteratur... 33 Elektroniska källor... 33 Bilagor... 35 Bilaga 1: Riktlinjer under intervjuernas gång... 35 Bilaga 2: LRF Konsult... 36 Bilaga 3: Öhrlings PriceWaterhouse Coopers... 37 Bilaga 4: Ernst & Young... 39

1. Inledning I det inledande kapitlet tar vi upp bakgrunden till varför K-projektet påbörjades samt förklarar redovisningens syfte. Vi fortsätter med en problembeskrivning och syftet. I slutet av kapitlet berättar vi vilka avgränsningar vi har valt att göra. 1.1. Bakgrund En av anledningarna till att K-projektet startades var att svenska redovisningsregler uppfattades som svåra att överblicka. Användare hade svårt att tyda vilka olika alternativa regler som fick eller inte fick tillämpas. För mindre företag upplevdes även svenska redovisningsnormer som onödigt komplicerade (Öhrlings 2008). K-projektet startade 2004 och arbetet innefattar att ta fram samlade regelverk för olika företagskategorier. Projektet syftar till att förbättra och förenkla den nuvarande normgivningen för vad som är god redovisningssed. De fyra olika företagskategorierna är K1, K2, K3 samt K4 (Overud 2010). K1 innefattar små enskilda näringsidkare och små handelsbolag som ägs av fysiska personer K2 innehåller mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar K3 innebär större företag som inte ska följa IFRS, och K4 innefattar företag som ska tillämpa IFRS (Overud 2010) BFN utformar reglerna för K1, K2 samt K3. Reglerna för K4 tas fram av IASB, men RFR ger kompletterande anvisningar avseende vissa svenska krav (Öhrlings 2008). I juni 2008 publicerades BFNAR 2008:1 årsredovisning i mindre aktiebolag (K2). Denna kan tillämpas på årsbokslut 31 december 2008 eller senare och är just nu frivillig att tillämpa (BFN 2010d). 1.2. Redovisningens syfte Redovisningssystem syftar till att ge ett företags olika intressenter information om verksamhetens ekonomiska ställning och resultat. Det innebär att redovisningen måste vara systematisk och på ett tillförlitligt sätt kunna presentera olika delar av verksamheten (Johansson et al. 1997). 7

Dagens redovisning ger mycket mer information än lagstiftningen kräver, vilket beror på att den datatekniska utvecklingen gör det lättare att uppnå målsättningen för rapporteringen och att tillfredsställa både de externa och interna intressenterna. Intressenternas stora krav är att: Redovisningen ska mäta företagets resultat. Resultat är skillnaden mellan intäkter och kostnader under en viss period, till exempel ett år, en månad eller ett kvartal. Dessa poster ska presenteras i en resultatrapport eller resultaträkning. Redovisning ska visa den ekonomiska ställningen vid en viss tidpunkt, det vill säga redovisa företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Dessa poster ska presenteras i en balansrapport eller balansräkning. Redovisning ska fördela intäkter och kostnader på olika enheter och detta har som syfte att underlätta bedömningen av olika avdelningars verksamhet. Redovisning ska uppfylla samhällets krav på information. Företagets redovisning är bland annat underlag för deklarationen (Johansson et al. 1997). 1.3. Problembeskrivning K-projektet påbörjades eftersom de nuvarande redovisningsreglerna har varit komplicerade och krångliga. Syftet var att reglerna skulle bli lättare att förstå. Det är oklart hur de nya reglerna uppfattas av de som dagligen är i kontakt med dem och utifrån detta har vi formulerat frågorna: Upplevs K2 som mindre komplicerade än de nuvarande redovisningsreglerna? Hur många av intervjuobjekten har påbörjat tillämpningen av K2? Vad är anledningen till att de har börjat eller valt att vänta? 1.4. Syfte Upplever redovisningsbyråerna att de nya K2-reglerna är mindre komplicerade än de nuvarande reglerna? 8

1.5. Avgränsning I arbetet med denna uppsats har vi valt att göra vissa avgränsningar. En av dem är att vi begränsar oss till de lite större redovisningsbyråerna i Karlstad. Vi bedömde att de var mer troliga att ha kontakt med företag som innefattas i begreppet mindre aktiebolag. Ännu en klar avgränsning är att vi valt att hålla oss till mindre aktiebolag och tar inte med ekonomiska föreningar. 9

2. Metod I metodkapitlet beskrivs hur vi gått tillväga med uppsatsen. Vi berättar vilken ansats och metod vi har valt. Vi förklarar även hur vi gjort för att uppsatsen ska vara tillförlitlig, pålitlig och objektiv. I slutet av kapitlet tar vi upp några av de problem vi stött på under uppsatsens gång. 2.1. Ansats Induktion och deduktion är två sätt som man kan dra slutsatser på (Thurén 2007). Enligt Nordin 1 skapar en induktiv ansats något nytt. Förutom det bygger den även på empirin eftersom slutsatserna dras från de empiriska fakta som finns, det vill säga vad som framkommer vid intervjuerna (Thurén 2007). Nordin 2 berättar att i en deduktiv ansats finns en teori och med det menas en uppfattning om hur någonting fungerar. Han menar även att den deduktiva ansatsen är det normala för en uppsats. Logik är vad deduktion bygger på och slutsatsen anses vara giltig om den är logiskt sammanhängande. Detta behöver dock inte betyda att den överensstämmer med verkligheten (Thurén 2007). Trots att den deduktiva ansatsen är det vanliga för en uppsats bedömer vi att vi drar våra slutsatser genom den induktiva. Empirin, de intervjuer vi genomför, är vad som utgör grunden för våra slutsatser. 2.2. Kvantitativ/kvalitativ Sigmund Grønmo (Grønmo 1996 refererad i Jacobsen 2002) beskriver kvantitativa och kvalitativa ansatser: Kvalitativa och kvantitativa ansatser principiellt sett inte står i ett konkurrerande utan ett komplementärt förhållande till varandra. Den ena kan sällan ersätta den andra. Mycket ofta kan de stödja varandra ömsesidigt (Jacobsen 2002, s.49) Den kvalitativa metoden handlar om att informationen som samlas in är ord. Det är ett flexibelt upplägg där datainsamlingen kan anpassas till den verklighet som forskningsobjektet befinner sig i. Den kvantitativa metodens grundläggande utgångspunkt är att informationen fås i form av siffror, vilka undersöks med hjälp av statistiska metoder (Jacobsen 2002). I en kvalitativ metod är möjligheterna till generalisering lägre än med kvantitativa studier. Vid 1 Dan Nordin, universitetslektor vid Karlstads Universitet, föreläsning 9 februari 2010 2 Ibid 10

kvalitativa studier är observationer och intervjuer mer lämpade, men vilken form av information som fås avgörs egentligen av det praktiska tillvägagångssättet (Björklund & Paulsson 2003). Vi har valt att samla in information med en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring K2-regelverket och hur det uppfattas för redovisningsbyråerna. K2 är ett relativt nytt projekt och på grund av det kan vi inte med hjälp av enkätdata, trender eller kurvor över datamängder göra analyser enligt den kvantitativa metoden. Istället passar den kvalitativa undersökningen bättre, där intervjuer ger en närhet till respondenterna. Vi är medvetna om att det är svårt att göra generaliseringar efter endast tre intervjuer, men genom deras egna ord och resonemang kommer vi ändå fram till deras uppfattning av verkligheten och därmed får vi en ökad förståelse för K2-regelverkets effekt inom redovisningen. 2.3. Datainsamling (Primärdata/sekundärdata) Med primärdata menas att den informationen som samlas in är direkt hämtad av författarna. Med sekundärdata menas den informationen som är insamlad av andra. Det insamlade materialet av författaren syftar till specifika problemställningar i den aktuella studien (Jacobssen 2002). Uppsatsens primärdata innebär de djupintervjuer som genomförts med de som är ansvariga för K2-företag i redovisningsbyråer. Sekundärdata betyder att informationen samlas in för en annan problemställning än den aktuella studien, vilket menas att datainsamling påverkas av andras synpunkter och erfarenheter. Denna typ av information kan vara av både kvalitativt och kvantitativt slag. Kvalitativ sekundärdata samlas och tolkas av texter. Kvantitativ sekundärdata används bland annat till befintlig statistik, räkenskaper, årsredogörelser, börsnoteringar och dylikt. Det är viktigt att vara källkritiskt vid urvalet av källor till dessa data (Jacobssen 2002). I uppsatsen har vi tagit informationen från böcker, tidningsartiklar samt från elektroniska källor, för att skapa en komplett bild av K-projektet och de nya K2-reglerna. 2.4. Intervjuer Ett sätt att samla in information på är att göra intervjuer. De utförs genom personliga möten. Fördelen med intervjuer är att respondenten är en individ med stor möjlighet att svara på komplicerade frågor och att de även har möjlighet att ta hjälp av statistik. 11

Nackdelen med denna metod är att intervjuareffekter kan uppstå under själva intervjun. Det är många påverkande faktor, såsom intervjuarens äkta intresse och förståelse för intervjupersonen samt kroppsspråk. Kroppsspråket kan lätt påverka intervjupersonens agerande då han/hon kan dra sig tillbaka i en försvarsattityd eller uppleva att han/hon blir kritiserad. För att minska intervjuareffekter kan intervjuaren agera neutralt och vara medvetenhet om påverkande faktorer (Patel & Davidson 2003). Naturligtvis att vi är medvetna om de faktorer som kan ge effekter och försöker att vara så neutrala som möjligt under bemötandet. För att nå uppsatsens syfte och besvara den aktuella frågeställningen har vi genomfört tre så kallade kvalitativa intervjuer. Syftet med en kvalitativ intervju är att förstå uppfattningen av den valda frågeställningen hos de vi intervjuar. I vår uppsats vill vi ta reda på hur K2-reglerna uppfattas av respondenterna i de tillfrågade redovisningsbyråerna. Det innebär att vi inte vet vad respondenten kommer svara eller vad som är det sanna svaret på en fråga (Patel & Davidson 2003). 2.4.1. Genomförande Det första vi gjorde var att ringa till de intressanta redovisningsbyråerna för att få en tid för en intervju. Efter en tid blev inbokad skickade vi ett mejl med de frågor vi planerade att ställa och de finns som bilaga 1. Innan intervjun påbörjades fick vi godkännande från dem att spela in intervjun. Efter en genomförd intervju lyssnade vi igenom bandet och skrev hela intervjun på datorn. Dessa intervjuer finns som bilaga 2, 3 och 4. 2.5. Tillförlitlighet, pålitlighet och objektivitet En undersöknings trovärdighet kan mätas på tre sätt. Dessa är tillförlitlighet, pålitlighet och objektivitet (Björklund & Paulsson 2003). En tillförlitlig undersökning ska ha genomförts på ett korrekt sätt och med det menas att den ska bygga på ett representativt urval av personer (Thurén 2007). Informationen får inte vara vinklad eller innehålla väsentliga fel (FAR SRS), men undersökningens tillförlitlighet baseras även på andra undersökningar med samma metod. Kommer dessa undersökare fram till samma resultat är undersökningen tillförlitlig (Thurén 2007). 12

Man kan kort och gott säga att pålitlighet innebär att hålla sig till det man ska undersöka utan att komma in på olika sidospår (Thurén 2007). Enligt Nordin 3 innebär pålitlighet att man har en metod som gör att man på ett bra sätt kan uppnå det man avser. Vid en intervju kan det då till exempel vara att ha frågor som har med syftet att göra. Att vara objektiv innebär att man är opartisk i sitt förhållningssätt. Detta är idealet i en undersökning eftersom man då inte påverkar läsaren på något sätt (Wales, J & Sanger, L. 2010). Att undersökningen ska vara tillförlitlig, pålitlig och objektiv har vi försökt tänka på i vårt arbete med uppsatsen. Ett slumpmässigt urval av respondenter är det ultimata för en undersökning, men vi valde att välja ut de lite större redovisningsbyråerna (LRF Konsult, Öhrlings PriceWaterhouse Coopers samt Ernst & Young). De frågor vi ställt till dem har enbart med vårt syfte att göra, och det är ett sätt att få undersökningen mer tillförlitlig och pålitlig. Det vi har gjort för att uppsatsen ska vara objektiv är att vi har försökt att inte vinkla den på något sätt för att inte påverka läsaren. 2.6. Problem Ett problem vi har haft är att få en tid för en intervju med någon på redovisningsbyråerna. Vi valde de största just för att vi trodde att de skulle ha större möjlighet att träffa oss. Det vi har fått göra för att lösa detta var att ringa igen för att påminna dem. 3 Dan Nordin, universitetslektor vid Karlstads Universitet, föreläsning 9 februari 2010 13

3. Teori och referensram Inom teorikapitlet beskrivs vad BFN är och vad de gör, samt vad K-projektet handlar om. Efter detta går vi in lite djupare på vad K2-reglerna är och vad de innebär. Till sist berättar vi om fördelarna och nackdelarna med K2. 3.1. BFN BFN:s ansvar är att utveckla god redovisningssed vilket kan ske genom att de ger allmänna råd. Utöver de allmänna råden ges även yttranden om vad god redovisningssed innebär i olika avseenden. BFN är regeringens experter gällande redovisning och det är till dem regeringen vänder sig till när det behövs svar på redovisningsfrågor (BFN 2010b). I det regleringsbrev som regeringen har gett till BFN framkommer att de mål BFN ska uppfylla bland annat är att: BFN ska vara ett expertorgan åt staten inom redovisningsområdet BFN ska verka för att standarden i de mindre och medelstora företagens bokföring förbättras, samt att BFN ska verka för att regelverket är enkelt och anpassat till användarens behov (BFN 2010a). 3.2. K-projektet K-projektet handlar om att BFN gör om normerna för god redovisningssed till det bättre. Syftet är att förenkla regelverken genom de fyra olika företagskategorierna (K1 K4) (Overud 2010). De nuvarande reglerna på redovisningsområdet består av allmänna råd, rekommendationer och uttalanden från BFN. RR och FAR SRS ger rekommendationer och uttalanden som ett komplement till BFN (Öhrlings 2008). De nuvarande reglerna är samlade per område. Det kan till exempel då vara en för varulager, en annan för intäkter och så vidare. K-projektet är en förenkling mot detta (BFN 2010c). K2-reglerna får tillämpas på årsredovisningar som upprättas 31 december 2008 eller senare (Faktabank 2010). Tills de slutliga versionerna av regelverken är färdiga finns fortfarande möjligheten att välja att fortsätta med nuvarande regelverk (Overud 2010). 14

K3 är huvudalternativet för alla svenska aktiebolag, men som tidigare nämnts kan mindre aktiebolag välja att tillämpa K2. När man har valt vilket av dem man vill tillämpa är det som Öhrlings säger; Allt eller inget (Öhrlings 2008, s.8), vilket betyder att man inte kan välja regler från båda kategorierna som man vill utan man får hålla sig till det regelverk man har valt (Öhrlings 2008). 3.2.1. SamRoB och utredningen om enklare redovisning Det finns två utredningar som regeringen har tillsatt efter det att BFN påbörjade sitt arbete. Dessa är SamRoB och Ytterligare förenklingar av redovisningsreglerna m.m.. Meningen med dem är att de ska leda till anpassningar av K2 och K3 (Overud 2010). Både SamRoB och utredningen om enklare redovisning kommer att ha en direkt påverkan på utvecklingen av K2. I SamRoB utredningen har BFN och Skatteverket arbetat tillsammans för att begränsa skillnaderna mellan redovisning och beskattning. I K2 är det ingen stor skillnad mellan redovisning och beskattning eftersom reglerna delvis är anpassade för att stämma överens med hur olika poster hanteras i beskattningen. Några konkreta exempel på detta är: Koncernbidrag som redovisas i resultaträkningen Erhållna återbetalningar av aktieägartillskott redovisas inte som intäkt i resultaträkningen utan direkt som en reducering av bokförda värdet på aktierna i det bolag som återbetalar tillskottet Skattemässiga regler för avskrivningstider får användas som schablon i redovisningen och försäljning av anläggningsfastigheter får som alternativ redovisas enligt skatteregler trots att K2 rekommenderar en annan redovisning (Öhrlings 2008) Perioden fram till dess att resultatet av SamRoB utredningen är färdig kallas övergångsperiod. Under denna övergångsperiod är K2 och K3 frivilliga att tillämpas och perioden kan förväntas vara till 2011 (Öhrlings 2008). Utredningen om enklare redovisning arbetar bland annat med att undersöka om vissa informationskrav som finns på en årsredovisning i Sverige ska tas bort. Upplysningar om personal och ersättning är exempel på krav. De gränsvärden som finns, det vill säga de krav som finns för att ett företag ska räknas som ett mindre aktiebolag, är något som utredningen om enklare 15

redovisning försöker ändra. De vill att dessa gränsvärden ska stämma överens med gränsvärden i EG:s fjärde direktiv. Det föreslås att värdena istället ska vara: 50 anställda (Öhrlings 2008, s.49), vilket är samma som tidigare 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (Öhrlings 2008, s.49), istället för 25 miljoner kronor 83 miljoner kronor i omsättning (Öhrlings 2008, s.49), istället för 50 miljoner kronor En konsekvens av en ökning av gränsvärdena är att fler företag kommer att kunna tillämpa K2 (Öhrlings 2008). 3.3. Grundläggande redovisningsprinciper ÅRL beskriver följande tre begrepp som viktiga principer: God redovisningssed: Bokföringslagen definierar god redovisningssed som en faktiskt förekommande praxis hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga (Lundén 2010). God redovisningssed innebär att lagarna och redovisningsprinciperna ska följas (Öhrlings 2008). Rättvisande bild: Innebörden i rättvisande bild är att redovisningen ska vara relevant för läsare och beslutfattare (Lönnqvist 2006). Överskådlighet: Principen innebär att årsredovisningens utformning och innehåll ska kunna förstås och läsas utan svårigheter (Lundén 2010). 3.4. Övriga redovisningsprinciper De grundläggande principer som K2 tar upp stämmer överens med ÅRL (Öhrlings 2008). Dessa principer är: Fortlevnadsprincipen: det ska förutsättas att företaget ska fortsätta sin verksamhet Konsekvent tillämpning: samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat 16

Försiktighetsprincipen: värdering av de olika posterna ska göras med försiktighet, vilket innebär att: a) Endast de konstaterade intäkterna under ett räkenskapsår får tas med i resultaträkningen b) Hänsyn ska tas till alla ekonomiska förpliktelser även om dessa blir kända först efter räkenskapsårets utgång c) Oavsett om resultatet för räkenskapsåret är en vinst eller förlust ska hänsyn tas till värdenedgångar Periodiseringsprincipen: oavsett tidpunkten för betalningen ska intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret tas med Individuell vägledning: de olika beståndsdelar som balansräkningens poster och delposter består av ska värderas var för sig Kvittningsförbud: intäkter och kostnader får inte kvittas mot varandra. Det får inte heller tillgångar och avsättningar eller skulder göras. Kontinuitetsprincipen: den utgående balansen år 1 ska stämma överens med den ingående balansen år 2 (ÅRL 2 kap, 4, punkt 1-7) Den stora skillnaden mellan K2 och BFN:s nuvarande normer är hur de grundläggande principerna presenteras (Öhrlings 2008). De flesta mindre företag följer redan den utformning av årsredovisningen som K2 har lagt upp. Ett exempel på en av de reglerna på utformningen är att ordningsföljden ska vara förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter (Öhrlings 2008). 3.5. K2-reglerna Öhrlings berättar att förenklingarna i K2 i huvudsak uppnås på sex olika sätt: 1. Reglerna är samlade i ett dokument K2 samlar alla regler och principer i ett dokument där det klart och tydligt framkommer att användaren inte ska tillämpa andra regler eller söka vägledning någon annanstans. Att reglerna koncentreras i ett samlat dokument är en förenkling eftersom de tidigare reglerna varit uppdelade i olika allmänna råd, rekommendationer och uttalanden. 17

Dessa regler överlappar ofta varandra eftersom de ges ut av flera olika organ. Det har då även varit svårt att veta vilka regler som finns samt vilka val som kan göras (Öhrlings 2008). 2. Antalet tillåtna alternativ är begränsade Att begränsa antalet tillåtna alternativ är något både av en fördel och en nackdel. Fördelen är att personen som upprättar årsredovisningen inte behöver ha kunskap om andra redovisningsmetoder vilket betyder att de inte heller behöver välja mellan dem. Nackdelen däremot är att det inte går att välja alternativ som i vissa fall är mer lämpliga. Blir redovisningen försämrad av att använda K2 kan det vara bättre att använda de nuvarande reglerna och i framtiden K3 (Öhrlings 2008). 3. De enskilda reglerna är förenklade och förtydligade Reglerna har skrivits utifrån användarens behov och perspektiv. Vissa regler är inte helt riktiga redovisningsteoretiskt på grund av de förenklingar och schabloniseringar som görs, vilket BFN är medvetna om (Öhrlings 2008). 4. Det krävs mindre tilläggsupplysningar Det är enklare för de som upprättar en årsredovisning när det krävs färre noter och tilläggsupplysningar, men Öhrlings är kritiska till om det är en förenkling även för läsaren (Öhrlings 2008). 5. Väsentlighetsreglerna är mer tydliga K2 specificerar vad som ska anses vara väsentligt gällande ett stort antal regler. Vad som ska vara med i förvaltningsberättelsen och vad som ska lämnas utanför beskrivs mer detaljerat i K2 än de nuvarande reglerna (Öhrlings 2008). K2 specificerar även ett antal beloppsgränser för vad som är väsentligt gällande enskilda poster i resultat- och balansräkningen. Oftast går dessa gränser vid 5 000 kronor vilket är mycket lågt (Öhrlings 2008). 5 000 kronorsgränsen innebär att företag inte behöver periodisera inkomster och utgifter som understiger detta belopp (BFN 2010d). Många företag har förmodligen redan vetat om att de poster som faller inom denna beloppsgräns är oväsentliga (Öhrlings 2008). 6. Förenklingar i språk och pedagogik 18

Den redovisningsteoretiska inledningen till de olika avsnitten är mer kortfattad vilket är en skillnad mot nuvarande och fokus ligger numera på att beskriva hur reglerna ska tillämpas (Öhrlings 2008). 3.5.1. Skillnader mot nuvarande normer Öhrlings delar in skillnaderna i tre olika grupper då de anser att de har olika karaktär. Den första skillnaden är Skillnader där K2 anger att redovisning ska ske på ett sätt som inte är förenligt med nuvarande regler (Öhrlings 2008, s.29). Kriterierna för när en avsättning ska redovisas är den mest påtagliga skillnaden i denna grupp. Periodisering av kostnader anser de vara intressant då den är av en mer svårtolkad karaktär. Den andra skillnaden är Situationer där nuvarande regler tillåter olika alternativ men K2 begränsar valmöjligheterna mellan dessa alternativ (Öhrlings 2008, s.29). De flesta skillnaderna finns inom denna grupp. Det är inte så många områden kvar i K2 där det fortfarande finns valmöjligheter. Tillämpning av huvudregel eller alternativregel vid redovisning av intäkter från tjänsteuppdrag och entreprenader är ett område där valmöjligheten kvarstår. Ytterligare ett område är tidpunkten för när en fastighetsförsäljning ska redovisas. Öhrlings ger exempel på områden där K2 begränsar alternativen och några av dessa är: Funktionsindelad resultaträkning får inte användas (Öhrlings 2008), men det vanligaste för ett företag är den kostnadsslagsindelade (Faktabank 2010). Det är inte tillåtet att redovisa uppskjuten skatt Det är inte tillåtet med uppskrivning av andra tillgångar än byggnader och mark (Öhrlings 2008) Den tredje och sista skillnaden har de benämnt K2 medger alternativ eller lättnader som inte är tillåtna med nuvarande regler (Öhrlings 2008, s.29). Den nya regeln som K2 format motsvarar ofta en befintlig praxis för mindre företag. Reglerna om avskrivningar är exempel på en skillnad inom denna grupp (Öhrlings). 3.5.2. Övergångsregler Det allmänna rådet har beskrivit detaljerade övergångsregler första gången K2 ska tillämpas. Reglerna kan delas in i två grupper: 1. De som kräver korrigering av ingående eget kapital 19

2. De som inte kräver korrigering av ingående eget kapital trots att värdering avviker från K2 (LRF Konsult, OH-bild 2010) Exempel på poster som ingår i den första gruppen är: egenupparbetad immateriell anläggningstillgång, materiell anläggningstillgång som redovisats som finansiell leasing, skuld till följd av finansiell leasing, uppskjuten skattefordran/skuld, åtagande som tidigare ej redovisats som avsättning och finansiella instrument som värderats till verkligt värde (LRF Konsult, OH-bild 2010). Några exempel på poster som ingår i den andra gruppen är: vissa ingående värden får kvarstå (det vill säga anskaffningsvärden på egentillverkade materiella anläggningstillgångar, fastigheter som skrivits upp över taxeringsvärdet och anskaffningsvärden på varulager) och andra värden ska värderas korrekt vid räkenskapsårets slut (till exempel avsättningar) (LRF Konsult, OH-bild 2010). 3.5.3. Tilläggsupplysningar Alla företag är skyldiga att lämna upplysningar om det allmänna rådet tillämpas för första gången och det innebär att de ska lämna föregående års bokslut och årsredovisning, om ingen korrigering sker mot eget kapital. Om företaget väljer att göra korrigering enligt övergångsreglerna kan de välja att lämna jämförelsetal, det vill säga resultat- och balansräkning samt noter (Öhrlings 2008). Enligt förslaget till K2-reglerna ställs låga krav på tilläggsupplysningar. Företag är endast skyldiga att lämna lagstadgade upplysningar för att uppfylla kravet på rättvisande bild (Broberg 2007). Enligt K2 ska följande upplysningar lämnas i resultaträkningen: personalkostnader, sjukfrånvaro, könsfördelning i styrelse och ledning samt löner och andra ersättningar. I balansräkningen ska bland annat anläggningstillgångar, uppgift om taxeringsvärde på fastigheter, uppskrivningar, omsättningstillgångar, eget kapital, avsättningar, skulder och ställda säkerheter samt ansvarsförbindelser lämnas in (Broberg 2007). 3.5.4. Övervägande vid valet att tillämpa K2 eller inte Det finns både fördelar och nackdelar med att tillämpa K2. Dessa kommer i form av såväl förenklingar som begränsningar. Fördelarna och nackdelarna med att tillämpa K2 är följande: 20

Fördelar: Ett samlat regelverk. Information om redovisningsreglerna ska endast inhämtas från ett dokument. Begränsat antal alternativa redovisningsregler. Detta innebär att det är färre olika regler att känna till och det krävs inte att företaget tar ställning till och väljer mellan olika alternativ. Standardiserad och förenklad struktur på vissa textdelar i årsredovisningen. Med detta avses främst förvaltningsberättelse och redogörelsen för tillämpade redovisningsprinciper. Standardiserad struktur gör det lättare att sköta myndighetsrapportering med hjälp av XBRL. Överensstämmelse med beskattningen. Bortsett från redovisningen av koncernbidrag, behöver dock inte nuvarande regler ge upphov till mer avvikelser mot beskattningen än K2. Denna fråga kan emellertid få större betydelse i framtiden beroende på utvecklingen av SamRoB och i vilken mån det kommer ske en sammanjämkning mellan K2 och de redovisningsregler som eventuellt införs i inkomstskattelagen. I något högre grad än i nuvarande regelverk anges i olika situationer tydligt och entydigt hur en transaktion ska bokföras. Något förenklad och standardiserad struktur på tilläggsupplysningarna (Öhrlings 2008, s.53). Nackdelar: K2 är ett förenklat regelverk. Vissa läsare av årsredovisningen kan känna osäkerhet (befogad eller obefogad) om huruvida ett bokslut upprättat enligt K2 ger lika bra information om företagets ställning och resultat, som ett bokslut upprättat enligt nuvarande regler eller K3. Det är inte tillåtet att avvika från uppställningsformerna för resultatoch balansräkningarna. För vissa branscher eller enskilda företag kan detta begränsa möjligheterna att på ett tydligt sätt lämna bransch- eller företagsspecifik information. 21

Det är inte tillåtet att avvika från de redovisningsprinciper eller redovisningsregler som anges i K2 inte ens för att i enskilda situationer uppnå en mer rättvisande bild. Ett antal alternativa redovisningstillämpningar är inte tillåtna enligt K2. De väsentligaste begränsningarna är att K2 inte tillåter att redovisa: o Egenupparbetade immateriella tillgångar som tillgångar i balansräkningen, o Uppskrivningar av andra tillgångar än byggnader och mark, o Uppskjuten skatt, o Enligt reglerna för finansiell leasing, o Finansiella instrument till verkligt värde enligt ÅRL 4:14a samt o Säkringar av framtida kassaflöden I vissa situationer (vid informella åtaganden) begränsas möjligheten att redovisa avsättningar. Detta får även genomslag genom minskat utrymme för skattemässiga avdrag. För ett företag som är dotterbolag i en större koncern kan det innebära dubbelarbete att tillämpa K2 om den interna koncernrapporteringen ändå baseras på K3 (Öhrlings 2008, s.53). 3.5.5. XBRL XBRL är ett elektroniskt system där små och medelstora aktiebolag kan lagra, överföra och presentera ekonomisk information. Systemet sker i form av en taxonomi, en mall som finns i olika storlekar anpassade till företag. Taxonomi är lätt att tillämpa för K2-företag, eftersom K2-regelverket är formbundet. Detta ger orsak till en ökad påtalighet för företag att hantera mängden årsredovisningar och bokslut (Öhlings 2008). 22

4. Empiri Inom empirikapitlet görs först en presentation av intervjupersonerna, vilket följs av en sammanfattning av uppfattningarna de har i förhållande till K2-reglerna. 4.1. Presentation av intervjupersonerna Marie Skoog är redovisningskonsult på LRF Konsult. Hon har arbetat där sedan 1998. Innan hon började på LRF har hon varit ekonomiansvarig, arbetat på två redovisningsbyråer samt drivit en egen redovisningsbyrå i fyra år. Skoog gick ekonomprogrammet vid Karlstads Universitet. Karin Andersson är auktoriserad revisor på Öhrlings PriceWaterhouse Coopers och har arbetat där sedan 1995. Innan hon började på Öhrlings gick hon ekonomprogrammet vid Karlstads Universitet. Andersson jobbar med blandade företag, allt från små till ganska stora företag, men även med ideella organisationer. Therése Jonasson är auktoriserad redovisningskonsult på Ernst & Young. Hon har arbetat på Ernst & Young sedan hennes examen från ekonomprogrammet i Kristianstad. Hon arbetade 4 år på Ernst & Young i Kristianstad och kom till Karlstad hösten 2005. Jonasson började som revisionsmedarbetare, men 2006 bytte hon uppgifter och blev redovisningskonsult. Idag är hon auktoriserad redovisningskonsult. 4.2. LRF Konsult Enligt Marie Skoog 4 har LRF Konsult börjat med K2-reglerna för en hel del företag. Innan övergången tog de en dialog med kunden som handlade om de skulle gå över eller inte. Alla företag har däremot inte gått över vilket betyder att de fortfarande har en del som de behöver ta en diskussion med. Skoog 5 berättar att LRF Konsult valde att börja med tillämpningen så fort det gick. Detta för att dela upp det lite och inte alla övergångar sker samtidigt. Det var redan hösten 2008 som de började gå igenom de förändringarna som var. Skoog trodde inte innan att övergången skulle vara krånglig och det upplevde hon inte heller att den var. Hon tycker inte att K2-reglerna varken var krångliga eller komplicerade, men hon nämner att det finns vissa skillnader 4 Marie Skoog, redovisningskonsult LRF Konsult, intervju 16 april 2010 5 Ibid 23

och att alla kanske inte är förenklingar, men en klar förenkling är periodiseringen och 5 000 kronorsgränsen. På LRF Konsult hade de det ganska förspänt med K2-reglerna. De känner duktiga människor på en skatte- och redovisningsbyrå och denna byrå är LRF:s support. En person som jobbar på denna byrå, Peter Nilsson, har även suttit med i utredningen om K1 och K2. Under utredningens gång har de på LRF fått utbildningsmaterial vilket var en av anledningarna till att Skoog inte upplevde reglerna som krångliga. Skoog 6 tror däremot att andra kan uppleva reglerna som krångliga. Hon har pratat med några revisorer och de hade inte fått någon utbildning om K2. Revisorerna har förmodligen trott att i och med revisionspliktens avskaffande behöver de inte ha några K2-företag och att de därmed inte behöver sätta sig in i det regelverket. Skoog menar att detta är något de nu behöver göra i alla fall. 4.3. Öhrlings PriceWaterhouseCoopers Karin Andersson 7 är revisor och ger oss sin synvinkel om K2. Hon berättar även om den diskussion Öhrlings har haft. Andersson 8 har inte personligen stött på några företag som börjat redovisa enligt K2. Företagen själva har inte pushat på om att tillämpa reglerna och hon tror att detta förmodligen beror på att de inte har någon koll på vad skillnaden mellan regelverken är. De följer bara vad de anser vara god redovisningssed och gör det som man alltid har gjort. Andersson 9 förklarar med ett mejl varför de på Öhrlings har valt att avvakta och inte tillämpa reglerna. Mejlet är från förra våren, som var det första året med de nya reglerna. I detta mejl diskuterades om K2-reglerna och hur de skulle göra internt på Öhrlings. Det pratades om vilka mallar de har, eftersom de vid granskning har en mall som de utgår ifrån. De har jämfört mallar för mindre företag med K2-reglerna och kollat om det är lämpligt att byta till K2. Redovisningsspecialistavdelningen i Stockholm har skrivit en bok som kan läsas både som intern och extern partner och denna bok har även varit rekommendation till dem på Öhrlings att följa. Den rekommendation som de fick var att de skulle avvakta med tillämpning eftersom de nuvarande reglerna 6 Marie Skoog, redovisningskonsult LRF Konsult, intervju 16 april 2010 7 Karin Andersson, auktoriserad revisor Öhrlings PriceWaterhouse Coopers, intervju 16 april 2010 8 Ibid 9 Ibid 24

egentligen tillåter ganska många av de förenklingsalternativ som K2-reglerna skulle innebära. De skulle även vänta med tillämpning tills SamRoB är klar eftersom denna utredning fortfarande pågår. I och med att de tror att det kommer bli en del förändringar i K2 så kommer de att fortsätta vänta med tillämpningen. En väsentlig förändring, som skulle innebära tidsbesparing, är om småföretagen inte behöver upprätta årsredovisning över huvudtaget. Andersson 10 tror att företagen kommer gå över så småningom, men det beror på situationen för K2-reglerna är väldigt styrda då det är väldigt klara regler för hur man ska göra. Detta tror hon är en ovana för som redovisningsreglerna är gäller god redovisningssed. Andersson tar speciellt upp att det inte alltid är rimligt att sätta en beloppsgräns, oberoende av hur företaget ser ut. Hon tror att det mentalt kan vara en ganska stor omställning. Det är även många utredningar som pågår samtidigt vilket är ytterligare en anledning att avvakta. Andersson 11 tror inte att övergången kommer upplevas som krånglig. Bara man väl bestämmer sig för vilket regelverk man vill jobba efter tror hon inte att det ska vara något bekymmer. Men hon tror att man måste komma till den punkt där man säger men nu kör vi K2 och då gör man det. Det är ungefär som när alla andra nya regler kommer, bara man bestämmer sig för att tillämpa dem sätter man sig in i det och kör på. Andersson 12 tycker inte att det är krångligt, men hon tror som sagt att man måste inse vilka begränsningar det ändå innebär för hon tycker inte det är svårt innan mot vad som gäller idag. Andersson 13 har inte heller någon uppfattning om vad mindre redovisningsbyråer kan ha fått för utbildning, men tror att bristen på utbildning om reglerna kan vara en anledning till att de inte pushat på för en övergång. På Öhrlings har de fått utbildning varje år sedan förslaget kom. Men en utbildning är en utbildning och sedan måste man göra det i praktiken. Andersson tycker att det är så med alla saker som man stöter på. 4.4. Ernst & Young På Ernst & Young har de inte börjat i någon större utsträckning att redovisa enligt K2-reglerna. Det har faktiskt knappt börjat över huvudtaget, det är bara några fåtal årsredovisningar som de ser som är gjorde efter K2-reglementet. 10 Karin Andersson, auktoriserad revisor Öhrlings PriceWaterhouse Coopers, intervju 16 april 2010 11 Ibid 12 Ibid 13 Ibid 25

Therése Jonasson 14 har frågat runt lite bland andra redovisningskonsulter och revisorer och bristen på årsredovisningar enligt K2 gäller för hela Ernst & Young i Karlstad. Jonasson 15 tror att de flesta inte har börjat tillämpa K2 eftersom det är få företag som vet något om dem då varken kunder eller redovisningskonsulter är speciellt inlästa på dem. De har stora databaser och matas hela tiden med information, men det är inga kunder som efterfrågar K2. K3 är inte heller klart utan det finns idag en fungerande lagstiftning. Innan K3 är klart vill de på Ernst & Young inte slussa in kunderna på K2 utan då behåller de dem i det som finns idag. Jonasson 16 säger att de kommer vänta tills K3 är klart helt enkelt. De vill även avvakta tills SamRoB är färdig. Detta för att de ska veta vad som kommer hända. Anledningen till att de valt att avvakta är för att det kan mycket väl vara att en kund skulle kunna vara i K2. Men om denna vill ha en funktionsindelad årsredovisning får de inte vara i K2 utan måste in i K3. Då vill inte Ernst & Young i en fungerande lagstiftning idag, slussa in företaget i K2 för att sedan flytta över dem till K3. Jonasson 17 tycker inte det känns som att övergången kommer vara krånglig. De har många programvaror som hjälper till och de har sina databaser. Det kommer inte vara någon brist på information och när allt väl är klart kommer de att få mycket utbildning om K2. De har hittills inte fått mycket utbildningar inom området, inte mer än det som funnits i deras databaser. Tittar man på IREV och de andra stora utbildningsinstituten som är kopplade till redovisningsbranschen finns det inte mycket utbildningar där heller idag. Branschen väntar. 14 Therése Jonasson, auktoriserad redovisningskonsult Ernst & Young, intervju 28 april 2010 15 Ibid 16 Ibid 17 Ibid 26

5. Analys I detta kapitel analyserar vi det som framkommit under våra genomförda intervjuer. Detta jämför vi sedan med teori och referensram. Analysen som görs här kommer sedan vara grund för slutsatsen. Första gången K2-reglerna kunde tillämpas var på årsredovisningar som upprättades 31 december 2008 eller senare. Vi är nu inne i 2010 och det är inte många som har påbörjat tillämpningen av K2. Av de tre redovisningsbyråerna vi har intervjuat var det enbart LRF Konsult som har övergått till K2. 5.1. 5 000 kronorsgränsen Marie Skoog på LRF Konsult började med tillämpningen av K2 direkt, vilket berodde på att hon inte tyckte att reglerna var komplicerade. Hon tog speciellt upp att 5 000 kronorsgränsen är en klar förenkling. Denna förenkling ingår i kategorin tydliga väsentlighetsregler. Hon menar att det är en förenkling eftersom det är klart och tydligt att allt som är under 5 000 kronor kan räknas som oväsentligt och alltså inte behöver periodiseras. Tydliga väsentlighetsregler är inte det enda sättet som förenklingar kan uppnås på. De resterande fem sätten är att reglerna ska samlas i ett dokument, antalet tillåtna alternativ begränsas, förenkla och förtydliga de enskilda reglerna, färre tilläggsupplysningar samt språkliga och pedagogiska förändringar. Då Skoog inte upplever att något är komplicerat med reglerna verkar det som att dessa sex sätten verkligen är förenklingar, precis som de ska vara. 5.2. Motsvarar en befintlig praxis Karin Andersson på Öhrlings berättade att de avvaktar med tillämpningen av K2. En av anledningarna till det var att de tycker att de nuvarande reglerna egentligen tillåter ganska många av de förenklingsalternativ som K2-reglerna skulle innebära. Det här är något de har tagit upp i boken Årsredovisning enligt K2-reglerna. De berättar om vilka skillnader de bedömer vara de största och en av dem är K2 medger alternativ eller lättnader som inte är tillåtna med nuvarande regler. Under denna skillnad säger de att den nya regeln som K2 format ofta motsvarar en befintlig praxis för mindre företag. Andersson tar inte upp något exempel på detta, men enligt boken är avskrivningar ett av dem. Ytterligare ett exempel på att reglerna i K2 motsvarar en redan existerande praxis är att de flesta företag redan följer den utformning på årsredovisningen som K2 lagt upp. Ett exempel på utformningen är att 27

ordningsföljden ska vara förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter. Även fast många företag kanske redan följer denna ordning kan det vara en fördel att vänta tills K3 är klart för att se hur reglerna kommer se ut där. 5.3. Avvaktar i väntan på K3 Therése Jonasson berättar att även de på Ernst & Young har valt att avvakta med tillämpning av K2. Detta är bland annat för att de vill vänta tills K3 är klart. K3 är huvudalternativet för alla svenska aktiebolag, men de mindre aktiebolagen kan välja att tillämpa K2. Eftersom man vid tillämpning inte kan välja vilka regler från de olika företagskategorierna man vill tillämpa, måste man välja ett av dem K2 eller K3. Ett exempel att vänta tills K3 är klart är eftersom K2 inte tillåter en funktionsindelad årsredovisning. Om företaget inte vill ha en kostnadsslagsindelad utan en funktionsindelad årsredovisning måste de välja K3. Då det finns en fungerande lagstiftning idag vill de inte flytta över något till K2 för att sedan igen eventuellt flytta över dem till K3. 5.4. SamRoB Både Andersson och Jonasson pratade om SamRoB och att de vill vänta tills resultatet av denna utredning är klar. Ingen av de tre redovisningsbyråerna däremot nämnde den andra pågående utredningen Ytterligare förenklingar av redovisningsreglerna m.m. även fast Andersson berör området att det finns andra utredningar som pågår samtidigt. Båda utredningarna har meningen att de ska leda till anpassningar av K2 och K3 och de kommer även att ha en direkt påverkan på utvecklingen av K2. I SamRoB förelås att det inte ska finnas någon koppling mellan reglerna för redovisning och reglerna för beskattning. Det är under tiden som SamRoB utvecklas och fram tills resultatet av utredningen är klar som K2 och K3 är frivilliga att tillämpas. Så småningom kommer alla att behöva gå över till något av regelverken, vilket Andersson och Jonasson berättar att det kommer de också att göra. 5.5. Redovisningsprinciper Ingen av de tre redovisningsbyråerna tar speciellt upp de grundläggande redovisningsprinciperna god redovisningssed, rättvisande bild och överskådlighet, men dessa tre reflekteras i allt som har med redovisning att göra. Redovisningsprinciperna är samma i K2 som de är i de befintliga reglerna, men skillnaden ligger i hur de presenteras. Det gäller inte bara god redovisningssed, rättvisande bild och överskådlighet utan även 28

fortlevnadsprincipen, konsekvent tillämpning, försiktighetsprincipen, periodiseringsprincipen, individuell vägledning, kvittningsförbud samt kontinuitetsprincipen. 29

6. Slutsats I detta sista kapitel presenteras våra slutsatser. Här är det problemformuleringen och syftet som är grunden. I slutsatsen svarar vi på de frågorna som vi ställde under problemformuleringen, det vill säga: Upplevs K2 som mindre komplicerade än de nuvarande redovisningsreglerna? Hur många av intervjuobjekten har påbörjat tillämpningen av K2? Vad är anledningen till att de har börjat eller valt att vänta? Vi kommer nu att gå in på varje fråga för att se vad som framkommit under intervjuernas gång. Då vi enbart intervjuat tre redovisningsbyråer kan vi inte göra generaliseringar för hela branschen, men vi kan ändå genom dem se en trend. 6.1. Upplevs K2 som mindre komplicerade än de nuvarande redovisningsreglerna? Det var enbart en av de tre redovisningsbyråerna som hade gått över till K2 och Skoog på LRF Konsult tyckte att reglerna var enkla och lätta att förstå. De andra två hade troligen inte satt sig in i K2-regelverket ordentligt eftersom de inte har börjat tillämpa reglerna, men av vad de har sett upplevde de inte reglerna som krångliga eller komplicerade. Det stödjer då BFN:s syfte att K2- reglerna ska vara mindre komplicerade, vilket skett genom de förenklingar de gjort. När vi påbörjade arbetet med denna uppsats var vi av den åsikten att reglerna var mindre krångliga och enklare än de nuvarande redovisningsreglerna. Efter att ha haft dessa intervjuer bedömer vi att vår hypotes stöds av dem. Även de som inte har övergått till K2 tycker inte att det är krångligt, utan det gäller bara att sätta sig in i regelverket så går det bra. 6.2. Hur många av intervjuobjekten har påbörjat tillämpningen av K2? Av de vi har pratat med är det inte särskilt många som har påbörjat att tillämpa K2-reglerna. På både Öhrlings PriceWaterHouse och Ernst & Young har de valt att vänta och det hör till ovanligheten att någon vill redovisa enligt K2. På 30