Examensarbeten 1996-1999

Examensarbeten 1996-1999 Sammanställning av abstracts Institutionen för Odontologi Tandteknikerprogrammet Huvudämne: Tandteknik Examensarbete C-nivå, 10 poäng

EXAMENSARBETEN, KURS 93, UTGIVNINGSDATUM 1996...3 KVALITETSSÄKRINGEN AV TANDTEKNISKA LABORATORIER...3 ÖGONPROTESTILLVERKNING I SVERIGE...3 PROCERA ALLCERAM. EN HÅLLFASTHETSSTUDIE...3 SUPRAKONSTRUKTIONER AV KOBOLT-KROM VID KBF-KONSTRUKTIONER. EN HÅLLFASTHETSSTUDIE...4 UNDERSÖKNING AV BARNS OCH VUXNAS UPPLEVELSER AV BEHANDLING MED LINGUALBÅGE MED FRONTAL PÅBITNINGSVALL...4 GJUTDEFEKTER HOS DENTALA GULDLEGERINGAR...4 DENTALA KERAMERS VÄTBARHET EFTER OLIKA YTBEHANDLINGAR...5 COMPOSYPLY: ETT EFFEKTIVT FÖRSTÄRKNINGSMATERIAL?...5 EXAMENSARBETEN, KURS 94, UTGIVNINGSDATUM 1997...6 EN JÄMFÖRELSE AV TVÅ FOSFATBUNDNA INBÄDDNINGSMASSOR GÄLLANDE EXPANSIONEN VID GJUTNINGAR AV HELKERAMEN LPS EMPRESS...6 SILIKONEPITESENS ADHESION TILL RETENTIONSBASPLATTAN...6 MIKROLÄCKAGE HOS DENTALA POLYMERER VID FRAMSTÄLLNINGEN AV TEMPORÄRA BROAR...6 PÅVERKAS FÄSTSKRUVENS OCH IMPLANTATS UTMATTNINGSHÅLLFASTHET OM MAN INFÖR ETT KRAFTABSORBERANDE ELEMENT?...7 BÄTTRE ESTETIK? OPAKENS FÄRG MED ELLER UTAN GULDPASTA PÅ METALLKERAMIK OCH HUR FÄRGEN PÅVERKAS AV BRÄNNINGAR....8 MODELLSYSTEM - PRECISION FÖR PENGARNA?...8 ADHESION OCH DENTALA CEMENT...9 STABILISERINGSSKENANS UTFORMNING, SI ELLER SÅ?...9 LINJÄR POLYMERISATIONSKRYMPNING EN STUDIE JÄMFÖRANDE AV TVÅ OLIKA POLYMERISATIONSMETODER...9 ÖGA FÖR ÖGA, TAND FÖR TAND...10 LJUSHÄRDANDE ELLER KALLPOLYMERISERANDE MATERIAL INOM ORTODONTIN?...10 IMPLANTAT: GUIDNING MOT BÄTTRE ESTETIK!...11 EXAMENSARBETEN, KURS 95, UTGIVNINGSDATUM 1998...12 EN STUDIE MED AVSEENDE PÅ KOLHALTEN I GJUTET MK-LEGERING...12 LINGUALBÅGAR...12 SNARK OCH APNÉBEHANDLING UR ETT ODONTOLOGISKT PERSPEKTIV...12 SINGELIMPLANTAT: KARTLÄGGNING AV SINGELIMPLANTATPRODUKTER OCH DESS ANTIROTATIONSSYSTEM...13 ABRASIONSTEST: EN JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ KOMPOSITER OCH EN AKRYL...13 KONUSKONSTRUKTIONENS RETENTION. EN JÄMFÖRANDE STUDIE MELLAN GULD OCH TITAN...14 KLARAR MICROBASE TRYCKET? EN JÄMFÖRELSE I HÅLLFASTHET MELLAN TVÅ AKRYLAT, PROBASE HOT OCH MICROBASE...14 VÄTMEDEL: PSEUDOVETENSKAP ELLER REALITET?...15 KAN SNABBMASSOR ERSÄTTA VANLIGA INBÄDDNINGSMASSOR?...15 EN JÄMFÖRELSE AV TRE POLERPASTORS VERKAN PÅ TYP 4 GULD...15 KOHESIVT ELLER ADHESIVT BROTT MELLAN PROTESTAND OCH BASMATERIAL?...16 EN STUDIE I HÅLLFASTHET: JÄMFÖRELSE AV TVÅ PRESSKERAMER...16 MARGINALA KANTANSLUTNINGEN PÅ MK-KRONOR. EN JÄMFÖRELSE MELLAN KOBOLT-KROM OCH SKULDER PORSLIN...17 EXAMENSARBETEN, KURS 96, UTGIVNINGSDATUM 1999...17 VILKA ARBETSMETODER OCH MATERIAL TILLÄMPAR LABORATORIERNA VID TILLVERKNING AV AVTAGBAR PROTES?...17 ABRASIONSTEST/ TANDBORSTNING. JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ KOMPOSITER...18 SUPRAKONSTRUKTIONENS PASSFORM VID OSSEOINTEGERADE MAXILLO-FACIALA PROTESER...18 RÄTTSODONTOLOGI...18 EN JÄMFÖRELSE AV POLYMERISATIONSKONTRAKTIONEN MELLAN TVÅ AKRYLAT...19 KVALITETSSÄKRING...19 BÖJBROTTHÅLLFASTHETSTEST. EN JÄMFÖRELSE MELLAN TVÅ KOMPOSITER...20 IMPLANTAT...20 MISSFÄRGNINGAR...21 TANDTEKNIKERN PÅ VÄG IN I 2000-TALET...21 EFFEKTEN AV OLIKA FÖRBEHANDLINGAR PÅ BINDNINGSSTYRKAN MELLAN GULD OCH COMPOSIT...22 2

Examensarbeten, Kurs 93, utgivningsdatum 1996 Kvalitetssäkringen av tandtekniska laboratorier Författare: Joyce Ackermann Det här examensarbetet handlar om kvalitetssäkringen av tandtekniska laboratorier. Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur, när och varför laboratorierna ska kvalitetssäkras samt vad ISO 9000 har för samband med kvalitetssäkringen. Resultaten har erhållits med hjälp av litteratur, informationsmöten, föreläsningar och intervjuer. Resultatet blev följande: alla tandtekniska laboratorier ska vara kvalitetsäkrade senast den 14 juni 1998. De ska vara kvalitetsäkrade efter de krav som står i socialstyrelsens författningssamling (1994:20). Författningssamlingen är socialstyrelsens tolkning av de krav och regler som finns i EU-direktivet för medicin- tekniska produkter, Council Direktive 93/42/FEG of June. Orsaken till att laboratorierna ska kvalitetssäkras är att det ska vara samma sorts kvalitet på tandtekniska produkter alla länder inom EU (Europeiska Unionen). Med det menas att en patient ska få samma garanti på t ex en MK-krona oavsett var denne bor i EU. ISO 9000 har vid flera tillfällen nämnts i samband med kvalitetssäkringen och de kvalitetssäkringsprojekt som DR (Dentallaboratorieägarnas Riksförbund) och NIOM (Nordiska Institutet för Odontologisk Material) har sammanställt. Kvalitetssäkringsprojekten är till för att hjälpa de tandtekniska laboratorieägarna med kvalitetssäkringen. ISO 9000 är en internationell samling av standards för området kvalitet. En av dessa standarder anses av DR och NIOM vara lämplig som hjälpmedel för laboratorieägarna vid kvalitetssäkringen. Ögonprotestillverkning i Sverige Författare: Mozhan Dezfoulian Handledare: Jan Ringvall Syftet med detta arbete var att jämföra akrylproteser respektive glasproteser samt undersökta om det har skett någon förändring sedan 1974 vad gäller antal akrylproteser och glasproteser. Metoder som jag använde mig av var intervjuer och litteraturnderrsökning. Resultaten visar att antal ögonproteser har mer än fördubblats de senaste 20 åren. Detta kan bero på många saker, bland annat på fler olyckor framförallt sport och bilolyckor, samt svåra sjukdomar som cancer, tumörer och diabetes. Det är svårt att ta ställning till vilket material som är bäst, det finns både fördelar och nackdelar med respektive material. Procera AllCeram. En hållfasthetsstudie Författare: Jenny Christensson och Åsa Wirseen Syftet med detta arbete var att studera hållfastheten på PROCERA AllCeram hättor och kronor med olika vägg och porslinstjocklekar. Brottlasttester utfördes på provkroppar cementerade på stansar i olika material. Alla tester visar att hållfastheten ökar med tjockleken på hättan och detta sker i det närmaste linjärt. Hättor cementerade på stansar av olika material, med olika E-moduler, gav mycket olika resultat. 3

Resultaten tillsammans visar att om hållfastheten ska ökas så ska detta ske i hättan av tätsintrad aluminiumoxid, porslinets tjocklek har ingen större inverkan på hållfastheten. Resultaten visar även att PROCFRA AllCeram har en hög hållfasthet och att det inte finns någon, enligt de tester som finns i nuläget, som kan konkurrera med den. Suprakonstruktioner av kobolt-krom vid kbf-konstruktioner. En hållfasthetsstudie Författare: Albert Shamon Handledare. Ove Lindh Syftet med examensarbetet var att hållfasthetstesta sammanfogning mellan No-Ox hättor och suprakonstruktioner i kobolt-krom legering vid KBF-konstruktioner. Infästningen gjordes med tre olika plaster. - Vertex pulver och vätska i kallpolymerisat. - Vertex pulver och vätska i varmpolymerisat. - SR 3/60 pulver och vätska i varmpolymerisat. Dessa hållfasthetstester utfördes på grund av förslaget från riksdagen att patienten ska betala hela kostnaden för ädelmetall. De patienter som inte har råd skall kunna erbjudas andra alternativ till guld. Testerna gjordes i Alwerton testmaskin på Novum forskningsavdelning. Tre prov tester gjordes på varje sorts plast. Sammanlagt gjordes nio provtester och testresultatet visade inte någon stor skillnad mellan de tre olika plasterna. Medelvärden låg på 786 N för Vertex kallakrylat, 784 N för Vertex varmakrylat och 633 N för SR 3/60 varmakrylat. Då guldskruven är den svagaste länken i Brånemarksystemet och har en draghållfasthet på 600 N, visar detta att inplastning av No- Ox hättan i suprakonstruktionen skulle vara tillräcklig ur hållfasthetssynpunkt. Undersökning av barns och vuxnas upplevelser av behandling med lingualbåge med frontal påbitningsvall Författare: M. Lindqvist och A. Åresjö Handledare: Karin Nordin-Ivanow Vi har i vårt examensarbete undersökt skillnaderna mellan barns och vuxnas upplevelser i samband med behandling av djupbett med lingualbåge med frontal påbitningsvall. Metoden vi använde var att ställa frågor i en postenkät. Frågorna var av både psykosocial och praktisk karaktär. Enkäten sändes till de 24 senast behandlade barnen respektive de 24 senast behandlade vuxna på specialistkliniken ortodonti, odontologiska fakulteten i Huddinge. Svarsfrekvensen var oväntat hög då 91,2 % av de vuxna och 83,3 % av barnen besvarade enkäten. Då vi tolkade enkätsvaren kunde vi utläsa såväl skillnader som likheter. Den största skillnaden var att de vuxna lade större vikt vid funktion, medan estetiken tycktes vara viktigare för barnen. Likheterna bestod i att mobbning inte förekom varken hos barnen eller de vuxna samt att samtliga ansåg det viktigt med tandreglering. Gjutdefekter hos dentala guldlegeringar Författare: Annika Norrthon 4

Uppkomster av defekter under gjutprocessen hos två olika typer av gjutguld konventionellt guld och Mk-guld under påverkan av olika faktorer som förvärmningstemperatur och gjuttemperatur Olika typer av gjutkanalers tjocklek och placering studerades hos18 standardiserade provkroppar noterades att vid förhöjd förvärmningstemperatur (kyvettemperatur) påverkas materialets sammansättning och struktur. Detta kan leda till försämrad hållfasthet. Det visade sig också att kanalsystemet, dess placering och dimensionering i kombination med överhettning påverkar konventionellt guld mer än Mk-legeringar. Dentala keramers vätbarhet efter olika ytbehandlingar Författare: Ola Andersson - Pierre Dour och Håkan Eriksson Handledare: Lars-Åke Lindén Avsikten med undersökningen var att jämföra olika keramers ytenergi och vätbarhet. Studien avsåg både cementeringsytan och ytan som vetter ut mot munhålan. För ändamålet framställdes provbitar i flera keramiska material, (Carat, Empress, Alpha, In-Ceram och AllCeram) som sedan utsattes för olika ytbehandlingar. Kontaktvinkelmätning och svepelekronmikroskopi användes för att fastställa om skillnader fanns mellan de olika materialen, och inom varje enskilt material. Stora skillnader mellan materialen iakttogs på cementeringsytorna, medan ytterytorna uppvisade mindre variationer. Vätbarhetens relation till ytstrukturen diskuteras. Composyply: ett effektivt förstärkningsmaterial? En undersökning av böjhållfasthet och utmattning hos glasfiberförstärkt komposit. Författare: C. Flumée - J. Johansson och K. Ruck Målet med den här studien var att undersöka om de mekaniska egenskaperna förbättras hos några dentala kompositer förstärkta med Composiply glasfiberväv samt att undersöka utmattningshållfastheten hos några optimalt framställda glasfiberförstärkta broar. Detta försökte vi uppnå genom att: - undersöka brotthållfastheten hos glasfiberförstärkt komposit. - undersöka utmattningshållfastheten på glasfiberförstärkta 3-leds broar. - undersöka möjligheten att använda olika kompositer till Composiply-väven. Ett 3-punkts böjtest (Alwetron) användes för att mäta böjhållfasthets- värden hos provkroppar i vått tillstånd, på två huvudgrupper,labframställda (n = 10 per materialgrupp) och fabriksframställda (n = 20 per materialgrupp). Ett utmattningstest utfördes med en utrustning för cyklisk belastning, där broarna (n =10) utsattes för upprepad och ökad belastning. Resultaten av 3-punkts böjtestet visade på att förstärkning av komposit med Composiply glasfiberväv (8 lager) ökade brotthållfastheten med mellan 85% och 173%. Elasticitetsmodulen både ökade och minskade hos de olika materialgrupperna beroende på olika materialsammansättningar och materialegenskaper. Utmattningshållfastheten på 3-leds broarna var förvånansvärd god. 7 av 10 broar var intakta upp till 700 N, då kompositen frakturerade kraftigt på samtliga. Förstärkningsmaterialet var dock fortfarande intakt. Som följd av vattenabsorption svällde provkropparna mellan 0-5,7%,vilket ej kan anses vara en särskilt stor dimensionsförändring. 5

Examensarbeten, Kurs 94, utgivningsdatum 1997 En jämförelse av två fosfatbundna inbäddningsmassor gällande expansionen vid gjutningar av helkeramen lps Empress Författare: Christer Andersson och Martin Ovesjö Handledare: Brittmarie Högberg Avsikten med undersökningen var att jämföra två fosfatbundna inbäddningsmassor, gällande kontraktion och expansion på götet vid användning av helkeramen Empress som gjutmaterial. För ändamålet framställdes provkroppar i plexiglas som mättes och sedan gjöts. Resultatet av försöket visade en viss skillnad mellan inbäddningsmassorna vad gäller både kontraktion och expansion. Silikonepitesens adhesion till retentionsbasplattan En undersökning av ytbehandlingens roll för retentionen Författare: C. Böttker Swahn och S. Sabzevari Handledare: Jan Ringvall Målet med den här studien var att undersöka styrkan på bindningen mellan silikon och Triadprovkroppar respektive PMMA-provkroppar. Vi ville med vår undersökning visa om ytbehandlingen av basplattorna gör någon skillnad på styrkan på bindningen. Vi försökte uppnå detta genom att: - låta ytan på provkropparnas basplattor vara oslipad (20 st provbitar) - slipa ytan på provkropparnas basplattor (20 st provbitar) Materialen som användes för tillverkningen av provkropparna var: Silicone, RS 330 T-RTV, Ringsted & Semler A/S + tillhörande aktivator, RS 3953 (6%). Triad Transheet VLC Denture Base Material, Type: Visible Light Cure (Regular Pink Unfibered). Polymetylmetakrylat, SC Self-curing powder Vertex + SC Selfcuring liquid Vertex. För att få en bindning mellan silikonet och övriga material användes enkomponentsilikon, Elastosil E43 transparent, Wacker och primer, Grundering G718. Ett dragtest (Alwetron) utfördes med en hastighet av 30 mm/min och med en last av 200 N. Efter att alla provkroppar dragtestats och separerats så räknades medelvärdet och standardavvikelsen ut efter allmänt vedertagna statistiska metoder. Signifikansen prövades genom ett Anova-test. Resultatet visade att de provkroppar med oslipad basplatta hade bättre bindning mot silikonet än de med slipad yta. Det krävdes därför en högre last att separera dem från silikonet. De oslipade Triadprovkropparna visade sig ha något bättre bindning mot silikonet än de oslipade PMMAprovkropparna. Vi har med denna undersökning kommit fram till att ytans behandling spelar en större roll än materialvalet när det gäller styrkan på bindningen mellan Triad respektive PMMA-provkroppar och silikon. Mikroläckage hos dentala polymerer vid framställningen av temporära broar Författare: M. Chodorowska - R. Nosal Handledare: Karin Nordin Ivanow - Lars-Åke Lindén 6

Målet med detta arbete var att undersöka mikroläckage av restmonomerer (alla substanser som läckte ut) i tre olika polymera material som användes för framställningen av temporära broar. Vår frågeställning var: kunde man med metoden baserad bara på vikt- mätningarna jämföra läckaget hos dentala material som polymeriserades under olika förhållanden. Till testet tillverkades provbitar som polymeriserades på tre olika sätt varmpolymerisation, kallpolymerisation och ljushärdande polymerisation. Efter polymerisationen vägdes alla provkropparna och stoppades sedan i vatten respektive alkohol, där de hade legat 45 dagar. Viktmätningarna utfördes under tiden provkropparna hade legat i vätskorna. Efter avslutat test uttorkades provkropparna och vägdes för sista gången. De erhållna värdena jämfördes med de ursprungliga värdena (som uppmättes innan provkropparna lades i vätskorna). Stora och tydliga skillnader mellan materialen och dess polymerisationsmetod iakttogs både vad gällde förändringar i vikt i vätskornas miljö samt mängden av substanser som läcktes ut. Det varmhärdade materialet uppvisade den största viktminskningen och därigenom det största mikroläckaget både i vatten och alkohol. Mikroläckaget hos det ljushärdande materialet var minst. Påverkas fästskruvens och implantats utmattningshållfasthet om man inför ett kraftabsorberande element? En jämförelse mellan IMZ-implantat med och utan dämpare Författare: Fadi El-Homsi - Mariam Erikson Mohamad Handledare: Paul Lockowandt- Lars-Åke Lindén - Ove Lindh Syftet med vår undersökning var att jämföra släta cylindriska IMZ-implantat med och utan dämpare med avseende på den ocklusala titanskruvens utmattningshållfasthet. Vi studerade också hur bindningen mellan fixtur och inbäddningsmaterial påverkades då implantaten belastades. Tio exakt likadana provkroppar tillverkades. Implantaten bäddades in två och två i en genomskinlig plast. Fem av provkropparna försågs med dämpare (=IMC, IntraMobileConnector) (gruppl) och fem med titanconnector (grupp2). Implantatparen förenades med en balk, försedd med en centralt belägen massiv cylinder. Provkropparna utsattes för cyklisk belastning. Kraften per fixtur ökades stegvis från 150 N till 450 N, vilket ansågs tillräckligt då den normala tuggkraften ligger mellan 400-450 N. Försöket avbröts med jämna mellanrum för att kontrollera hur bindningen mellan fixtur och inbäddningsmaterial påverkats, d.v.s. om en spalta bildats runt fixturerna. Spaltdjupet uppmättes i mätmikroskop. Insamlade data bearbetades med vanliga statistiska metoder och slumpen uteslöts med Anova-test. Efter avslutat försök konstaterades följande; - Ingen av titanskruvarna frakturerade. - IME (IntraMobileElement) deformerades plastiskt så att den blev tunnare på tippsidan, då kraften var mer än 300 N. För grupp1, började skruvarna att skruva upp sig och balken tippade från implantatens mittaxel då belastningen var över 300 N. - Spaltans djup ökade successivt för grupp1 från 0,88 mm (SD±0,86) vid 150 N till 1,91 mm (SD±0,66) vid 200 N. Därefter ökade den ytterligare till 2,47 mm (SD±0,78) vid 300 N, och till 2,82 mm (SD±0,77) vid 350 N för att sedan ligga konstant upp till 400 N. Vid 450 N och 2,4 106 cykler var spaltdjupet 3,22 mm (SD±0,79). - Spaltdjupet för grupp 2 ökade från 2,17 mm (SD±0,92) vid 150 N till 2,78 mm (SD±0,78) vid 200 N, därefter låg djupet konstant upp till 450 N. - Värdena på spaltdjupen visade att en dämpning skett i grupp1 då kraften låg under 300 N (p<0,05) Pro Base Hot clear var lämpligt som inbäddningsmaterial 7

Bättre estetik? Opakens färg med eller utan guldpasta på metallkeramik och hur färgen påverkas av bränningar. Författare: Mai Florell Handledare: Margareta Seiden En studie om färgskillnaden i opaken på metallkeramiska konstruktioner. Studien omfattar två steg : - Färgskillnad beroende på olika opakuppläggningar. - Skillnad i färg beroende på ökat antal bränningar. Opakbeläggningen var: - Utan guldpasta - Med guldpasta - Guldpasta mellan opaklagren Bränningarna var för steg 2: Fem bränningar enligt dentinprogram och två glansbränningar. Mätningarna utfördes med en spectrofotometer, enligt Natural Color System. Resultaten visar att guldpasta på metallen inte förbättrar färgen Guldpasta mellan opaklagren kan förbättra färgen då det visar sig att rödheten hos opaken blir större. Vid ökat antal bränningar tenderar färgen att avmattas i rödhet och öka i svärta. Modellsystem - precision för pengarna? En undersökning av fyra modellsystems precision samt löpande- och investeringskostnader för två av dessa. Författare: S.Holm Handledare: Karin Nordin Ivanow Avsikten med denna studie kan sammanfattas som en undersökning av fyra systems precision samt löpande - och investeringskostnader för två av dessa. Precision i horisontalled och vertikalled hos avtagbara preparations- modeller i ett brofall undersöktes hos fyra olika modellsystem med hjälp litteraturstudier. Dessa fyra system var: Accutracsystemet, Pindexsystemet, UDPsystemet och Di-loksystemet. Löpande kostnader och investeringskostnader undersöktes för Accutracsystemet och Pindexsystemet i ett fall där kravet på precision var lika högt ställt som precisionsundersökningen. Löpande - och investeringskostnader undersöktes genom egna laborativa mätningar samt genom en egen marknadsundersökning. Resultaten av de laborativa mätningarna och marknadsundersökningen visar att de löpande kostnaderna i det ovan nämnda fallet är mer än femton gånger större för Pindexsystemet än för Accutracsystemet. Resultaten av marknadsundersökningen visar att investeringskostnaderna är mer än elva gånger större för Pindexsystemet än för Accutracsystemet. Resultaten av precisionsundersökningen kan sammanfattas som att: - Ingen signifikant skillnad av precision i horisontalled finns mellan Accutracsystemet, Pindexsystemet, UDPsystemet och Di-loksystemet. - Ingen signifikant skillnad av precision i vertikalled finns mellan Di-loksystemet, Pindexsystemet och UDPsystemet. - Precisionen hos Accutracsystemet är signifikant sämre än hos de andra i vertikalled. 8

Av de erhållna resultaten kan man dra slutsatsen att Accutracsystem ej är att rekommendera i ett fall där stor precision efterfrågas men att systemets ekonomiska fördelar talar för dess användning i fall där precisionen inte efterfrågas i lika hög grad. Mellan de andra systemen är precisionen likvärdig så därför är precisionen inte ett kriterium som skiljer dem åt. Adhesion och dentala cement Författare: Ulrika Lestander Handledare: Lars-Åke Lindén Något som är av högsta vikt inom den fasta protetiken är själva adhesionen. I detta arbete redogörs för grundläggande begrepp inom adhesion, dentala cement och olika ytbehandlingar som används för att öka adhesionen. Rent praktiskt undersöks hur de olika ytbehandlingarna påverkar vätbarheten. Detta görs genom att porslinsprovkroppar behandlas på olika sätt. På dessa utförs sedan en kontaktvinkelmätning, för att kunna jämföra de olikbehandlade ytornas vätbarhet. Huvudsyftet är att se hur en silanbehandlad yta påverkas av salivkontaminering och om man blir kvitt den eventuella negativa effekt som uppstår. Denna studie visar att salivkontaminering inte bör vara något problem vid silanisering om ersättningen etsas och silaniseras om. Stabiliseringsskenans utformning, si eller så? Författare: Carina Lidenwall och Suvi Masus Handledare: Brittmarie Högberg Målsättningen med vårt examensarbete var att genom en enkätunder- sökning om bettskenor, där 19 tandtekniska laboratorier medverkade, belysa skillnader och likheter beträffande bettskenans utformning. Vi fokuserade oss på skenans utsträckning ocklusalt, lingualt och facialt, ocklusionsoch artikulationskontakterna samt materialval. Svaren vi fick jämfördes sedan med de utformningsprinciper som finns i den litteratur om bettfysiologi och bettskenor som författats av Carlsson, Magnusson 1983, Carlsson, Magnusson och Nordberg 1987. Vi intervjuade även avd. Tandläkare Anders Gustafsson på bettfysiologiavd., Tandläkarhögskolan i Huddinge. Detta för att få en uppfattning om bettskenans utformning av idag. Han besvarade de enkätfrågor som i huvudsak rörde stabiliseringsskenans utsträckning, samt ocklusions- och artikulationskontakterna. Skillnaderna mellan laboratorierna var i svaren på många frågor stora. Trots detta stämde majoriteten av svaren överens med litteratur och avd. Tandläkaren Anders Gustafssons åsikter om utformningen av bettskenor. Det fanns också en skillnad i utformning av bettskenor bland yngre och äldre tandtekniker. Linjär polymerisationskrympning en studie jämförande av två olika polymerisationsmetoder Författare: Magnus Morris - Niklas Schesny Handledare: Lars-Åke Lindén 9

En jämförande undersökning gjordes av polymerisationskrympningen för styrd polymerisation i Makrydent och konventionell långtidspolymerisering. Tjugo identiska provkroppar i form av en överkäksprotes, utan tänder, framställdes från avtryck av en stabil mastermodell i metall. Tio provkroppar polymeriserades för vardera metoder. Provkropparna mättes direkt efter upptagning ur kyvett, samt efter två veckors förvaring i vatten. Provkropparnas horisontella och vertikala krympning mättes med ett mätmikroskop utifrån bestämda mätpunkter. En signifikant skillnad mellanmetodernas passform kunde fastställas på 95 % nivå med hjälp av Anova-test. Konventionell långtidspolymerisering visade en bättre adaption vid A-linjen, samt vid tuberområdet, än för Makrydent framställda provkroppar. Öga för öga, tand för tand Attityder och framtidstro inom tandteknikerkåren. Författare: Ilse Sigg Handledare: Margareta Seiden Ett politiskt beslut om restriktioner i tandvårdssubventioneringarna har förändrat villkoren för en hel bransch och föranlett denna postenkätundersökning om attityder och framtidsvisioner inom tandteknikerkåren. Samplet bestod av laboratorieägare från östra och norra Sverige, sammanlagt 80 stycken. Frågorna rörde fem områden: - anställda och löner - vidareutbildning - samarbete mellan laboratorier och utomstående - ekonomi och investeringar - konkurrens Svarsprocenten var låg (54). Resultatet visade att de flesta laboratorieägarna är män i åldern 40-59 år. Ägarna är i gemen försiktiga till förändringar. Man är medveten om att behovet finns men ser helst att någon annan tar det första initiativet. Investeringar och nyanställningar finns det nästan inget ekonomiskt utrymme för. Tandläkarnas krav på rabatter känns som ett stort hot mot verksamheten. Tendensen är att branschen avvaktar för att se vad framtiden har i sitt sköte. Ljushärdande eller kallpolymeriserande material inom ortodontin? Författare: Gracja Rudomino Handledare: Jan Ringvall Målsättningen med mitt arbete var att försöka utröna om det fanns ett alternativ till kallhärdande strö-vätska-metoden, som är den vanligast förekommande metoden vid framställningen av ortodontiapparatur. Det finns tre metoder att framställa ortodontisk apparatur på: - varmpolymerisering - kallhärdning (auto-polymerisering) - UV-härdning Första alternativet används nu för tiden inte särskilt ofta eftersom tillvägagångssättet är tidskrävande. Den metod som används mest är den andra och där har jag valt att undersöka materialet Ortocryl (Dentaurum) eftersom det har visat sig vara störst på marknaden. Av samma skäl har Triad-materialen, Trans Sheet och Denture Base (Dentsply), valts för att representera de ljushärdande materialen. Triadmaterialen marknadsförs med att de är: 10

- monomerfria - tidsbesparande - har enkel framställningsmetod För att få fram vilka material som skulle vara med i mitt arbete och för att få varuinformationer vände jag mig till grossister och ortodonti labb. För annan information sökte jag artiklar på Novums bibliotek, där jag slog upp referenser samt att jag tog kontakt med tillverkarna, Kemikalie- inspektionen, Arbetsskyddsstyrelsen, Folktandvården och Arbetslivsinstitutet. Resultaten av de fysikaliska/mekaniska egenskaperna är sammanställda i en tabell och de kemiska/toxiska effekterna av de ämnen som ingår i resp. material tas upp i den löpande texten. Skyddsaspekter tas också upp. Meningen med arbetet är att läsaren ska få en så mångsidig bild av resp. material så att han kan bilda sig en egen uppfattning och själv avgöra vad som passar det egna behovet. Diskussionen, som är mer subjektiv, tar upp sådant som framkommit i resultaten och åsikter omvaruinformationen. Min slutsats har till sist varit att Ortocrylen är mest prisvärd då man har en större produktion av ortodontiapparatur, men att även Trans Sheet är ett bra material för ortodontiskt bruk och kan vara värt att prova, på ett mindre labb t.ex., om man önskar att arbeta med ljushärdande material. Skyddsaspekter borde dock vara något man tänker på i samband med hanteringen av båda materialen. Implantat: Guidning mot bättre estetik! Författare: Katinka Tay och Ulrika Wikström Handledare: Ove Lindh Syftet med denna undersökning var att fördjupa oss i ämnet implantologi och att få förståelse för var i de estetiska problemen ligger under behandlingen och med vilka medel man kan lösa dessa, främst då vid helkäksimplantat. Vi ville ta reda på hur ofta guidskena/röntgenskena används, vikten av att den används och hur den bäst utformas Metoden som tillämpades i undersökningen var intervjuer med de personer som är delaktiga vid en implantatbehandling. Underlag till intervjufrågorna fick vi genom att studera böcker artiklar och produktkataloger. Detta gjordes för att fördjupa våra kunskaper i ämnet implantologi. Vi intervjuade totalt tio personer varav tre käkkirurger, fyra protetiker och tre tandtekniker. Resultatet visade att röntgenskena var ett okänt begrepp för de flesta och att ingen hade praktisk erfarenhet av den. Guidskena var däremot ett känt begrepp, men det råder delade meningar om när en guidskena bör användas. Man var dock överens om att den är ett bra hjälpmedel, särskilt för käkkirurger som är ovana vid implantatbehandlingar. Åsikterna om utformningen av guidskenan till helkäksimplantat var också i stort sett lika; styv, stabil och att den ej får interferera under operationstillfället. Oftast görs den som ett duplikat i klar akryl av patientens befintliga protes. Arbetsgång för guidskena/röntgenskena redovisas bilaga 4-6. Käkkirurgerna har störst problem med överkäkarna där det ofta blir en balansgång mellan funktion och estetik beroende på bentillgång och benkvalitet. För protetiker och tandtekniker är buccala/approximala skruvgenomgångar största problemen vid helkäkar. Skruvgenomgångar buccalt på metall/keramik konstruktioner löser man med Empressfasader. I konstruktioner med akryltänder fylls skruvgenomgången med komposit fyllning. Skruvgenomgångar approximalt kan lösas genom att flytta mittlinjen. Alla dessa lösningar är dock nödlösningar och genom de vinklade distanserna har man kunnat minska på behovet av dessa. Vad som visade sig ha störst betydelse för det estetiska slutresultatet är hur samarbetet i tandvårdsteamet fungerar. Ett väl fungerande samarbete har gjort att man blivit skickligare på att 11

lösa problem med estetiken i ett tidigare stadium. Buccala skruvgenomgångar behöver sällan ses som ett faktum. Examensarbeten, Kurs 95, utgivningsdatum 1998 En studie med avseende på kolhalten i gjutet Mk-legering Jämförelse mellan två gjutapparater. Författare: Mats Dahlström och Rebecka Lindvall Handledare: Margareta Seiden : Arbetet ämnade undersöka om MK-legeringen typ A tar upp kol vid upprepade omgjutningar i de två vanligaste gjutapparaterna. Degussas centrifugalgjutapparat TS 1 och Heraeus Combilabors vaccuum- tryckapparat CL-G. Testen genomfördes med två provserier, en i varje apparat. Dessa göts om fem gånger och analyser utfördes efter första och femte omgjutning. Resultatet visade att samtliga prover hade mycket låga kolhalter, mindre än 0.01 viktprocent Lingualbågar Undersökning om lingualbågar vid Folktandvårdens Ortodontiklinik i Örebro Författare: Carl Lundqvist Handledare: Brittmarie Högberg : Avsikten med studien var att göra en lingualbågeundersökning vid ortodontikliniken i Örebro. Metoden för undersökningen var intervjuer med ortodontitandläkare samt intervjuer med tandtekniker som hjälpt mig och demonstrerat hur en lingualbåge fungerar. Studien avsåg att se hur många lingualbågar varje tandläkare gjorde under ett år, samt undersöka vilken lingualbåge som var vanligast bland tonåringar och hur lång behandlingstiden för den bågen var. Den visar också vilken passiv respektive aktiv lingualbåge som var mest förekommande, och om patienten får någon annan lingualbåge som håller det önskade läget på plats. Undersökningen visar även om det är någon skillnad för lingualbågar mellan pojkar och flickor. Studien visar även hur många lingualbågar som gick sönder och som behövde lagas. Den tar även upp vilka andra apparater som kan ersätta lingualbågen. Medelvärdet för hur många lingualbågar varje tandläkare gjorde var 51,5 st/år. Den lingualbåge som var vanligast i tonåren var Gosh Garian. Vid intervjuerna framkom det att patienten inte behandlades med en ny båge och inte heller hur lång behandlingstiden för den bågen var. Den aktiva bågen som var vanligast var Gosh Garian, och den passiva bågen som användes mest var Löd lingualbåge. Det var ingen skillnad mellan bågarna för pojkar respektive flickor utan de användes i lika stor utsträckning till båda könen. Mycket få lingualbågar gick sönder, ungefär fem procent på hela kliniken. Då var det i regel vid lödningen bågen gick sönder. Apparater som kan ersätta lingualbågen är klammerplåt, facialbågar, extra oralt drag (EOD) och lip-bumper. Snark och Apnébehandling ur ett odontologiskt perspektiv Författare: Valter Afrachte Handledare: Karin Nordin Ivanow 12

Det här arbetet är menat att ge en inblick i orsakerna till varför man kan behöva ortodontisk apparatur som motverkar nattliga sömnstörningar i form av snarkning och apnéer, och vilka typer av apparatur som finns tillgängliga idag. Arbetet är bortsett från två intervjuer av fri typ (se material och metod), baserat enbart på litteraturstudier. Nio olika modeller av ovannämnda apparatur står beskrivna i arbetet. Dessa är: ASPL, Equalizer, Herbst, Jasper Jumper, NAPA, SNOAR, Snore Guard, TLD och TRD. Slutsatsen av hela arbetet är att det behövs mer forskning i området, för att man ska kunna förbättra skenornas effektivitet. De typer av skenor som verkar vara effektivast idag är sk aktivatorer, som drar fram mandibeln i ett protruderat läge och aktiverar tungmuskulaturen så att volymen i luftvägen ökas och obstruerande delar som kan orsaka både snarkningar och apnéer elimineras. Singelimplantat: Kartläggning av singelimplantatprodukter och dess antirotationssystem Författare: Aleksandra Czechowska och Tallin Martayan Handledare: Ove Lindh Målsättningen med vårt arbete var att göra en inventering av singel- implantatsystemen och en jämförelse mellan dessa. Tyngdpunkten lades på skillnader mellan komponenternas konstruktioner med tanke på estetik och lösningar för att förhindra rotation av entandsersättningar. Studien gjordes mellan följande system: - Brånemark (Nobel Pharma) - Impla Med (APM Sterngold) - 3I (Implant Innovations, Inc) - Paragon (Paragon Implant Company) - Astra (Astra Tech) - ITI (Straumann) - Frialit 2 (Friatec) Data angående dessa system samlades in med hjälp av vetenskapliga artiklar, böcker, producenternas broschyrer och muntlig enkätunder- sökning av kirurger, tandläkare och tandtekniker. Rotation av entandsimplantat är numera löst. Detta skedde med introduktionen av CeraOnes (Brånemark) hexagonala distans med tillhörande guldskruv som skruvades fast med en kraft på 32 N cm. Förutom hexagonala distanser använder sig de andra ovannämnda systemen av bl.a. oktagonala distanser med transversala skruvar. På den svenska marknaden har Brånemark systemet den största andelen. I diskussionen kommer andra aspekter att tas upp kring singelimplantat, såsom kostnader och kirurgiska, protetiska och tandtekniska synpunkter på systemen. Abrasionstest: En jämförelse mellan två kompositer och en akryl Författare: Cecilia Bergvall Handledare: Brittmarie Högberg Undersökningen gick ut på att jämföra abrasionshållfastheten mellan två kompositer och en akryl. Produkterna som testades var kompositerna Licupast och Dentacolor, samt akrylen K+B plus. Min 13

hypotes var att akrylen skulle abraderas mest. Testet utfördes in vitro med tio provkroppar av vardera, i en "tandborstningsapparat", med borstfrekvens av ca 340 slag/min. Testet pågick i tio timmar, detta motsvarar ungefär 20-30 år av normal tandborstning. Det relativt stora intervallet beror på att någon fast motsvarighet ej går att fastställa eftersom detta är individuellt, för varje människa. När den laborativa delen av undersökningen var klar visade mätmedelvärdena att Dentacolor var det fabrikatet som hade abraderats mest, K+B plus hade abraderats minst. Därefter analyserades mätresultaten med hjälp ett Anova-test. Detta test visade p g a den stora spridningen att ingen skillnad förelåg mellan de olika materialen, vilket kan vara ganska förvånande, eftersom akryler allmänt brukar anses vara mindre nötningsbeständiga än kompositer. Konuskonstruktionens retention. En jämförande studie mellan guld och titan Författare: Karl Kärnekull Handledare: Ove Lindh Målsättningen med detta arbete var att undersöka om titan har de egenskaper för retention som konuskonstruktionen behöver och om det finns förutsättningar idag att gjuta titan med en sådan precision som konussystemet kräver? 20 st provkroppar tillverkades: - 10 st provkroppar, där en provkropp var bestående av en formstabil akrylstans,en innerhätta och en ytterkrona i D-guld. - 10 st provkroppar, där en provkropp var bestående av en formstabil akrylstans,en innerhätta och en ytterkrona i titan. Innerhättorna limmades fast på akrylstansarna. Ytterkronorna trycktes på respektive innerhätta med 300 N (normalt tuggtryck motsvarar: 300-500 N). Ytterkronorna drogs av innerhättorna en och en i ett dragtest där retentionskraften mättes. Värdena i D-guldgruppen jämfördes med värdena i titangruppen med hjälp av ett Anova-test. Resultatet visade på en stor skillnad i retentionskraft mellan D-guldgruppen och titangruppen. Titangruppen visade på en dubbelt så hög retentionskraft än D-guldgruppen. Undersökningen visade också på en viss spridning i båda grupperna. Anova-testet visade en tillförlitlighet med en signifikansnivå p< 0,0001. Klarar Microbase trycket? En jämförelse i hållfasthet mellan två akrylat, Probase Hot och Microbase Författare: J. Andersson och P. Eriksson Handledare: Jan Ringvall Ett böjbrotthållfasthetstest gjordes mellan två akrylat, Microbase och Probase Hot. Undersökningen gjordes för att se om någon skillnad föreligger mellan Microbase, som är ett mikrovågshärdande protesbasmaterial, och Probase som är ett konventionell akrylat. Tio stycken provkroppar av varje material framställdes. Böjbrotthållfasthetstesten kontrollerades med hjälp av ett trepunkts-test. Resultatet visade att Probase har en bättre böjhållfasthet än Microbase. Detta säkerställdes i ett t-test med signifikansnivå på 99%. 14

Vätmedel: Pseudovetenskap eller realitet? Författare: Thomas Stertman och Zouhair Qanbour Handledare: K. Nordin-Ivanow Syftet med vår undersökning var att kontrollera om detaljåtergivningen hos gjutna metallobjekt blev påverkad av olika behandlingar i vaxstadiet innan gjutning, då vaxobjekten delades in i tre grupper. En grupp behandlades med ytspänningsnedsättande medel (Waxit), en med T-sprit, och en kontrollgrupp. Arbetet gjordes dels på litteraturstudier och liknande undersökningar, och dels på praktiska försök där vi avläste detaljåtergivning på gjutna metallobjekt. Sedan kompletterade vi undersökningen med att avläsa kontaktvinklar på provobjekt utformade i vax. Ytprofilometer användes för att mäta graden av detalj återgivningen hos de giutna objekten. Mätningarna visade att det inte förelåg någon statistisk säkerställd skillnad i detaljåtergivnigen hos de olika behandlade objekten, detta trots att kontaktvinkelmätningen hade visat stor variation i vax stadiet. Slutsatsen var; att total vätning i vax inte nödvändigtvis leder till en bättre detaljåtergivning hos götet. Kan snabbmassor ersätta vanliga inbäddningsmassor? Författare: K. Reinikainen Handledare: J. Ringvall En studie om två olika inbäddningsmassor, Master Quick Cast och Master Vest Superfine och deras expansion med 75%-ig vätskekoncentration. Totalt användes 20 stycken provkroppar av DuraLay, l0 stycken till respektive massa. Deras X och Y-axel mättes i mätmikroskop och resultaten noterades. Provkropparna bäddades in i respektive massa. Master Quick Cast förvärmdes i ett steg 25 minuter i 900ºC. Master Vest Superfine förvärmdes i två steg först 30 minuter i 300ºC, sedan ytterligare 30 minuter i 800ºC. Provkropparna gjöts med Phantom-metall i Combilabor gjutapparat. De gjutna provkropparna mättes som tidigare i mätmikroskopet. Resultaten visade att det blir en expansion i metallen med Master Quick Cast och en kontraktion med Master Vest Superfine. Ett ANOVA-test visade att det blir en signifikant skillnad på 95% nivån i volymförändring hos Phantom-metall inbäddad i Master Quick Cast och Master Vest Superfine. En jämförelse av tre polerpastors verkan på typ 4 guld Författare: Nooshin Risseh och Lotta (Christina) Strandberg Handledare: Brittmarie Högberg Vår idé var att jämföra tre poleringspastor för metaller med varandra för att se om det blir någon skillnad i slutresultatet. För att vi så rättvist som möjligt skulle kunna bedöma pastornas verkan ville vi förbehandla våra provkroppar på exakt samma sätt. Detta gjordes att vi blev tvungna att utesluta en del poleringssystem då förarbetet innan den slutliga poleringen skulle föregå av en bestämd ordning 15

av putsmedel, enligt tillverkaren. Då vi, oss veterligen, är först med att göra denna jämförelse mellan tre pastor på metaller, Sjödings D-guld, så är vår förhoppning att andra tandteknikerstuderande ska kunna få någon glädje av våra försök och känna sig motiverade att göra egna försök med material och metoder som direkt påverkar vårt arbete på laboratoriet. Resultatet av försöken visade att en pasta var bättre än de andra. Vid observationen i mikroskop fann vi att den pastan som givit högst glans på provkropparna hade lämnat färre, mindre tydliga repor. De två andra pastornas serier var sinsemellan likvärdiga. Kohesivt eller adhesivt brott mellan protestand och basmaterial? Författare: Ulrika Dahlström och Sari Ruuska Handledare: Margareta Seiden Målet med vår studie var att undersöka om slipade retentioner på proteständer ger en kohesiv eller adhesiv brottyta mellan proteständer och protesbasmaterial i händelse av ett brott. Vi utförde vår undersökning med proteständer av två olika fabrikat; Bioplus Bio (Dentsply, Tyskland) och Vivodent (Ivoclar, Liechtenstein) fästade till protesbasmaterialet ProBase Hot (Ivoclar, Liechtenstein). Proteständerna delades upp i tre provserier, med tio stycken provkroppar i varje serie; - kontrollgrupp där proteständerna lämnades obehandlade - proteständer med råslipad yta - proteständer med två slipade fåror Efter ett dragprov i en universaltestmaskin (Alwerton TCT 50T, AB Lorentzen och Wettre, Sverige) undersökte vi brottytorna på provkropparna i ett dissektionsmikroskop (Olympus SZH, Olympus Optical Co.GmbH, Tyskland) för att kunna konstatera om brotten var kohesiva eller adhesiva. Resultatet gav inget entydigt svar på frågan om det är tillrådigt att förse plasttänder med mekanisk retention, vid protesframställning. Mätresultatet av provkropparna i dragprovstestet visade skillnader i provserien Bioplus Bio på 95% signifikansnivå. Skillnadena fanns mellan obehandlade proteständer och proteständer med två slipade retentionsfåror samt mellan proteständer med råslipad yta och proteständer med retentionsfåror. En studie i hållfasthet: Jämförelse av två presskeramer Författare: Kristina Sommansson och Patrick Öhrlund Handledare: Mariana Näslund Blixt Målet med denna studie var att undersöka vilket av de presskeramiska materialen Ivoclar Porcelain System (IPS Empress), (Ivoclar, Liechtenstein) och Optimal Pressable Ceramic (OPC), (Jeneric /Pentron, USA) som har högst böjhållfasthet. Dessutom avsågs att studera om de olika bränncyklerna påverkar keramernas böjhållfasthet. Keramernas mikrostruktur observerades i ett svepelektronmikroskop (SEM). Av varje material framställdes 40 stycken provkroppar, vilka sedan fick genomgå olika simulerande målnings- samt glazebränningsprocesser. - Provserie I och V utgjordes av enbart pressade provkroppar. - Provserie II och VI genomgick en simulerad målningsbränning. - Provserie III och VII genomgick två simulerade målningsbränningar. - Provserie IV och VIII genomgick tre simulerade målningsbränningar 16

samt två simulerade glazebränningar. I varje serie ingick tio provkroppar. För att erhålla en plan och sprickfri yta polerades provkropprna med 500 10-6 m och l000 10-6 m silikonsandpapper under vattenkylning. Materialens böjbrotthållfasthet mättes genom användning av ett trepunktsböjtest. Testet utfördes med en hastighet av 1 mm/min och en maxlast av 500 N. Kraften som krävdes för att få materialen att frakturera beräknades till MPa. Medelvärden och standardavvikelser uträknades och testets signifikans prövades genom ett ANOVA-test. Resultatet visade att det krävs mer kraft för att frakturera IPS Empress än OPC, men resultatet visade samtidigt att de olika bränncyklerna föga påverkar materialens styrka. Marginala kantanslutningen på Mk-kronor. En jämförelse mellan kobolt-krom och skulder porslin Författare: Lin Jie Handledare: Karin Nordin Ivanov Syftet med denna studie var att jämföra kantanslutningen vid två olika preparationstyper och kronor (1) chamferpreparation, metall-keramisk krona med metall kappa (2) skulder preparation, metall-keramisk krona med skulder porslin. Totalt framställdes 10 porslin kronor 5 av varje grupp. Spalter mellan kronor och mastermodeller bestämdes med hjälp av avtrycksmaterial vars tjocklek mättes i mikroskop. Resultatet visade medelvärdet och standardavvikelsen 87 10-6m ± 30 för grupp (1) och 95 10-6m ± 37 för grupp (2). ANOVA test utfördes och inga signifikanta skillnader fanns mellan grupperna. Examensarbeten, Kurs 96, utgivningsdatum 1999 Vilka arbetsmetoder och material tillämpar laboratorierna vid tillverkning av avtagbar protes? Författare: Anneli Arvidsson Handledare: Fadi El-Homsi : Syftet med examensarbetet var att klarlägga vilka metoder och material som laboratorierna använder vid framställning av avtagbara proteser. Allmänt sätt ger en sådan kartläggning värdefulla upplysningar för verksamma lärare. De behöver bli uppdaterade om vad som händer på laboratorierna. En enkätundersökning har utförts bland 75 laboratorier i Sverige. Till varje laboratorium som valdes ut, sändes ett frågeförmulär i vilket detaljerade frågor ställdes angående de tekniska principer och metoder som används vid protestillverkning samt några frågor angående kommunikation med tandläkaren och hygien. Svarsfrekvensen var 71% (53 st). Resultatet visade att det är många som har gått ifrån den klassiska metoden när det gäller pressning av protes, d.v.s. nedbäddning i Öqvistkyvett, pressning i hydraulpress och långpolymerisering i 7 h, och övergått till nyare metoder, t.ex. Ivocap-systemet. Det har också visat sig att id-märkning inte utförs i den utsträckning som socialstyrelsen önskar. Vidare är kommunikationen inte tillräckligt bra. Många tandläkare är dåliga på att ge viktiga uppgifter, t.ex. om tändernas färg, form och storlek, till tandteknikern vid överlämnande av ett nytt jobb. 17

Allergi mot monomer är inget problem bland tandteknikerna fastän de flesta inte använder sig av skyddsutrustning. Abrasionstest/ Tandborstning. Jämförelse mellan två kompositer Författare: Reza Kokabi Handledare: Margareta Seiden och Eva Adamczak : Syftet med denna undersökning var att jämföra abrasionsmotståndet hos två kompositer. De ingående kompositerna var Artglass och Sinfony. Sex provkroppar framställdes av vardera material. Dessa provkroppar bevarades i oorganisk salivlösning i två veckors period. Därefter lufttorkades de för att kunna fixeras på en glasplatta. Materialet testades i en tandborstningsapparat med 250 slag/min. Borstningen utfördes under en tidsrymd av 160 min, vilket anses motsvarar cirka 8 år. Var tionde minut avlästes provkropparna, vilket motsvarar ett intervall på 6 månader. Resultatet av mätningen med skjutmåttet visade att Sinfony värden var något lägre än Artglass. Materialet analyserades därefter i statistik programmet Stat veiw med hjälp av oparigt t-test, vilket visade att Sinfony hade abraderats något mera än Artglass som visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan nötning av Artglass och Sinfony. Detta på en 95% signifikansnivå. Suprakonstruktionens passform vid osseointegerade maxillo-faciala proteser Författare: Annelie Bohman och Helena Westerlund Handledare: Jan Ringvall och Ewa Wiatr-Adamczak : Idag används i stor utsträckning implantatteknik för att retinera proteser i ansiktsregionen. För att retinera flera protesen till de titanfixturer som patienten har fått inopererade tillverkas en s.k. bar; en 2 mm klasptråd bockas till önskad form och löds fast vid de guldcylindrar som ska skruvas fast på distanserna. Klasptråden urglödgas före bockning för att lättare kunna formas. Bockningen tillför spänningar i materialet. För att frigöra dessa urglödgas klasptråden även efter bockning. Detta görs för att undvika att spänningarna i materialet frigörs vid lödning, vilket kan resultera i sämre passform på barkonstruktionen. Syftet med detta arbete var att undersöka om det blir en bättre anslutning mellan distans och guldcylinder om man urglödgar klasptråden även efter bockning. Fjorton provkroppar tillverkades och indelades i två grupper; metod 1 och metod 2. Metod 1 urglödgades före bockning metod 2 urglödgades både före och efter bockning. Mätningar gjordes med mätmikroskop för att mäta eventuell spalta mellan distans och guldcylinder. 140 mätningar gjordes/metod. Ett oparigt t-test användes för att kontrollera om någon signifikant skillnad förelåg mellan metoderna. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan metoderna med en säkerhet på 95%. Rättsodontologi En litteraturstudie och ett värmetest på identifieringsband Författare: Christofer Ekberg Handledare: Jan Ringvall 18

: Syftet med detta arbete var att beskriva rättsodontologins historia, utveckling och arbetsmetoder samt genom ett laborationstest undersöka ifall metallband avsedda för identifiering håller för de temperaturer fabrikanten angivit. Samtliga identifieringsband uppgavs av fabrikanten tåla en temperatur på 1300º C i tio minuter Arbetet består i en litteraturstudie kombinerat med ett laborationstest. Litteraturstudierna behandlar Rättsodontologins utveckling, uppbyggnad och arbetsmetoder. Dessutom har jag utfört ett värmetest på tre olika fabrikat av id-märkningsband till proteser. Metoden för att genomföra värmetestet var en gjutslunga av märket Degussa TS 1. Tre olika metallband från olika fabrikanter märktes med en individuell sifferkombination. 30 provkroppar framställdes i akryl innehållandes ett band av vardera fabrikat. Provkropparna delades sedan in i tre grupper om tio stycken i varje grupp. Dessa tre grupper testades i 1100ºC, 1200ºC och 1300ºC. Resultatet visade att ingen av de tre fabrikaten klarade temperaturen 1300º C i tio minuter. Större delen av de tre fabrikaten klarade 1200ºC med några få undantag och samtliga klarade den lägsta temperaturen på 1100ºC. För att ett metallband ska anses ha klarat ett värmetest krävs det att sifferkombinationen är fullt läsbar. En jämförelse av polymerisationskontraktionen mellan två akrylat Microbase och Vertex Författare: Lena Mokhtari och Zahra Shamsaee Handledare: Ewa Adamczak - Fadi El-Homsi : En jämförelse i linjär polymerisationskrympning gjordes mellan de två akrylen Microbase och Vertex Rapid Heat Simplified. Tio provkroppar, i form av en tandlös överkäksprotes framställdes av vardera akrylat från avtryck av en mastermodell i metall. För att kontrollera den horisontella krympningen mättes provkropparna från tuber till tuber och frenulum till tuber med elektroniskt skjutmått. Den vertikala krympningen mättes i A-linjen med mätmikroskop, efter att avtryck i ett silikonmaterial tagits mellan provkropp och mastermodell. Detta skedde direkt etter pressning och efter två veckors förvaring av provkropparna i destillerat vatten De uppmätta värdena före och efter vattenupptagningen sammanställdes statistiskt och jämfördes. Med hjälp av ett anova-test kunde det fastställas att det inte förelåg någon signifikant skillnad på 95%-nivån mellan de båda materialen. Microbase och Vertex uppvisar en någorlunda likartad passform mot underlaget i A-linjen En linjär kontraktion av protesbasmaterialet, som gör att materialet försöker räta ut böjningen i gomvalvet, sker efter polymerisation. Detta innebär att modellen släpper i gommen och över den linguala delen av kristan. Uträtningen antas även ske över kristorna. Teorin blev härmed, att det efter kontraktionen blir en mindre spalt vid A-linjen, på grund av uträtningen, medan spalterna utjämnas på kristorna och de perifera kanterna vid omslagsvecket släpper från underlaget. Kvalitetssäkring Författare: Linda Pedersen och Ann Törnqvist Handledare: Ove Lindh : 19