Kommunal Författningssamling

Relevanta dokument
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Riktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Krokoms kommuns styrdokument

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Skogspolicy Finspångs kommun

Policyn anger principerna för förvaltningen, den åtföljs av flera dokument enligt följande hierarki:

Program för Jönköpings kommuns skogar

Policy för Växjö kommuns skogsinnehav Antagen Tekniska nämnden

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Förslag om att bilda ett naturreservat av Järnas tätortsnära skog

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Bevara barnens skogar

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/ Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Lokala miljömål för Tranemo kommun

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

EKOLOGISK KOMPENSATION

Vad är skogsstrategin? Dialog

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

En renässans för friluftslivet?

Bevarandeplan Natura 2000

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET BJURSÅS PRÄSTSKOG FALU KOMMUN

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Stockholm

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Rädda Våneviks gammelskog!

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden

Skydda skogen runt knuten. Den tätortsnära skogens värden

Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION

Ett rikt växt- och djurliv

Sveriges miljömål.

Bevarandeplan Natura 2000

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

är klart endast undertecknandet återstår. Tillträde beräknas ske till hösten.

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Mark- och fastighetsprogram Söderköpings kommun Antaget av Kommunfullmäktige

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

KS/ , TN Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

8. Grönområden och fritid

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Kommunal Författningssamling

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Skogsstrategi Arvika kommun

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014

Kommunens skogsägande syftar till att uppnå mål för:

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

SKÖTSELPLAN Dnr

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018

Bevarandeplan Natura 2000

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat

Sveriges miljömål.

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Transkript:

Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef

POLICY FÖR KÄVLINGE KOMMUNS SKOGSINNEHAV Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Maj 2011 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-05-09

Titel: Policy för Kävlinge kommuns skogsinnehav Författare: Patrik Lund Layout: Ann Persson Foto: Ekologruppen i Landskrona AB Tryck: Miljö & Teknik, Kävlinge kommun, 2011

Policy för förvaltning av Kävlinge kommuns skogsinnehav Bakgrund Kävlinge är en relativt naturfattig kommun. Den sammanlagda grönstrukturen upptar ca 20% av landarealen. I detta ingår skog och gräsmarker men även sk restbiotoper (t ex åkerholmar, märgelgravar), golfbanor och fotbollsplaner. Mindre än 10% av kommunens areal beräknas vara allemansrättsligt tillgänglig. Det är bland de lägsta siffrorna i landet. De högsta natur- och friluftsvärdena finns på de gräsmarker som ännu hävdas av betesdjur eller slåtter samt i de skogsmarker som utgör ca 5,7% av kommunens landareal. Av de ca 880 ha skogsmark i kommunen är Kävlinge kommun idag ägare av ca 285 ha. I stort sett all kommunalt ägd skog ligger i eller i anslutning till tätort. Tekniska nämnden har det formella ansvaret för kommunens skogsbruk. Sedan ungefär 20 år tillbaka har nämnden avtal med extern entreprenör avseende skogsförvaltningen som därefter har bedrivits i enlighet med en av dem framtagen mångbruksplan. Kommunen har tidigare saknat tydliga målsättningar med det egna skogsinnehavet. För att få en helhetssyn på den kommunala skogsförvaltningen har detta policydokument arbetats fram. Policyn är utarbetad för att på bästa sätt tillgodose kommunala intentioner i naturvårdsprogram och översiktsplan samt för att ge styrning för uppfyllandet av de nationella, regionala och kommunala miljömål som rör skogsmark och skogsbruk. Policyn skall även utgöra grund för framtagande av ny mångbruksplan.

Skogens natur- och rekreationsvärden 30-35% av Skånes landyta utgörs av skogsmark. Så gott som undantagslöst är skogsmarkerna lokaliserade till de nordöstra delarna av landskapet. I väst och syd är bristen på skogsmark enorm, om man undantar det sydskånska sjölandskapet. Kävlinges skogar utgör en väsentlig del av det västskånska skogslandskapet och enbart det faktum att skogsmiljöer i denna del av Skåne är ovanligt gör att kommunens skogar i sig är värdefulla som naturtyp. Flera av de kommunalt ägda skogarna har, trots sin relativt låga ålder, numera en förhållandevis lång kontinuitet som just skog. Detta har gjort att områdena utvecklats till variationsrika miljöer i vilka successionen sakta rört sig från talldominerad skog till blandskog. Ren lövskog är dock fortfarande tämligen sparsamt förekommande. Även om skogarna i Kävlinge kommun är ganska unga finns höga värden i dem. En stor del av kommunens natur- och rekreationsvärden är knutna till de olika skogsmiljöerna. Djur- och växtlivet är rikt och hyser ett flertal hotade arter såsom mindre hackspett, bivråk, bergbjörnbär, treuddat aftonfly m fl. Dock, eftersom de kommunala skogarna uteslutande ligger tätortsnära, utgör kanske skogen främst en rekreativ resurs för kommunens invånare. Här ges möjlighet för motion, naturupplevelser, återhämtning m m. Idag bor närmare 90% av Kävlinge kommuns befolkning i tätorter*. Den tätortsnära skogen har med andra ord mycket stor betydelse för människors möjlighet till vardaglig rekreation och kontakt med vilda växter och djur. * Tätort: Sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. SCB

Kommunens skogar och boende i skogsområden De kommunalt ägda skogsmarkerna utgörs i stort sett uteslutande av yngre skogsplanteringar som tillkommit för motverkande av sandflykt. Det äldsta skogsområdet är sannolikt Furulunds fure som planterades vid 1800-talets mitt. Ålstorp/Hofterups-skogarna och Sandskogen är ca 50 år yngre. I och med ökad befolkningsmängd har med tiden även i skogsplanteringarna bebyggelse successivt införlivats. Tydligast exempel på detta ser vi i Sandskogen och Ålstorp/Hofterup. Att äga och förvalta, liksom att bo i dessa miljöer innebär såväl rättigheter som skyldigheter. I egenskap av fastighetsägare är kommunen bla skyldig att följa gällande lagstiftning avseende förvaltning av skog, att i skälig omfattning tillse att officiella gångleder är framkomliga, att verka för att markerna bidrar till ökad biologisk mångfald och ett ökat rekreativt värde m m. Som boende har man att acceptera att miljön man lever i är naturmark ej parkmark eller liknande. Detta innebär bla skyldighet att tåla ovan angiven förvaltning (skogsskötsel), att efterleva de begränsningar som anges för området t ex i form av detaljplanebestämmelser, att iaktta en acceptans för att boende i skogsmiljö innebär vissa inskränkningar som normalt i öppna boendelandskap tas som naturliga t ex omgivningsöverblick, solljusinsläpp, allmänhetens närhet m m.

Policy för kommunens skogsinnehav Kommunens skog ska ha höga och långsiktigt hållbara ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Övergripande mål Arealen kommunägd skogsmark skall inte minska i förhållande till dagens situation. Kommunen skall bevaka och successivt förvärva strategiskt belägen skogsmark till förmån för naturvården och det rörliga friluftslivet. Ekologiska mål och riktlinjer I kommunens skogar ska en hög naturvårdshänsyn gälla. Skogen ska skötas så att förutsättningarna för de arter och naturtyper som finns bevaras och utvecklas. Naturtyper av särskilt värde som nyckelbiotoper och liknande miljöer ska bevaras och utvecklas. Arealen lagstadgat skyddad skogsmark skall öka. Andelen död ved ska öka. Andelen lövträd ska öka. Naturvårdande insatser som ökar den biologiska mångfalden ska genomföras där det är möjligt och lämpligt. Sociala mål och riktlinjer Skogen ska skötas så att goda förutsättningar för ett rikt och varierat friluftsliv skapas. Kommunen ska öka medborgarnas kunskap om skogen och dess värden. Kommunen ska verka för ökad tillgänglighet till skogen. God genomsikt ska eftersträvas vid skötseln av skogen vid gång- och cykelbanor samt vid motionsspår. I anslutning till friluftsanläggningar och tomter ska hänsyn tas till trygghets- och säkerhetsaspekterna. Kulturmiljöer ska bevaras och göras mer tillgängliga och synliga. Ekonomiska mål och riktlinjer Skogsbruket ska främst bedrivas utifrån ekologiska och sociala mål och riktlinjer. Eventuellt virkesuttag kan vara en del av finansieringen av skötselåtgärderna.

Referenser Policy för Växjö kommuns skogsinnehav, Växjö kommun 2008 Policy för Jönköpings kommuns skogar, Jönköpings kommun 2009 Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav, Linköpings kommun, 2006 Natur- och grönstrukturinventering 2009, Kävlinge kommun 2010 Rapport: Skogen runt knuten hur sköts den?, Naturskyddsföreningen 2010

POLICY FÖR KÄVLINGE KOMMUNS SKOGSINNEHAV Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Maj 2011 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-05-09