Miljörapport Västerås flygplats AB 2012

Miljörapport Västerås flygplats AB 2012

Innehållsförteckning 1 Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Kortfattad beskrivning... 3 1.2 Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats... 3 1.3 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa... 4 1.4 Förändringar under 2012... 5 2 Tillståndsgiven verksamhet... 6 2.1 Miljödomstolen... 6 2.2 Mark och miljödomstolens beslut under 2012... 6 3 Tillsynsmyndighetens beslut under 2012... 6 3.1 Länsstyrelsens beslut... 6 4 Andra beslut under 2012... 6 4.1 Flygplatsens bestämmelser... 6 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken... 6 6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet... 7 6.1 Tillståndsgiven verksamhet... 7 6.2 Faktisk verksamhet under 2012... 7 6.3 Faktisk verksamhet de senaste fem åren... 8 7 Villkor för flygplatsen... 9 7.1 Länsstyrelsens villkor... 12 8 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter... 12 9 Undersökningar, mätningar och beräkningar... 13 9.1 Uppföljning av miljömål... 13 9.2 Utsläpp till luft... 15 9.3 Utsläpp till luft de senaste 5 åren... 16 9.4 Utsläpp från markfordon... 17 9.5 Utsläpp till vatten... 17 9.6 Recipientprovtagning... 18 9.6.1 Kväve... 18 9.6.2 Totalfosfor... 19 9.6.3 Konduktivitet... 20 9.7 Organiskt kol... 21 9.7.1 Surhetsgrad... 23 10 Åtgärder för att säkra drift och kontrollfunktioner... 23 11 Avbrott, olyckor eller liknande händelser... 24 11.1 Avvikelser och klagomål... 24 12 Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 25 12.1 Energianvändning... 25 13 Kemikalier... 26 14 Redovisning av åtgärder för minskning av avfall... 27 15 Redovisning av åtgärder för minskning av risker... 28 16 Undersökningar om tillverkning... 28 Bilagor: Kemikalieförteckning

1 Verksamhetsuppgifter inför miljörapport 2011 Namn: Västerås flygplats AB Postadress: 721 31 VÄSTERÅS Besöksadress: Västerås flygplats, Hässlö Organisationsnummer: 556489-6552 Kontaktperson: Mikael Nilsson, verkställande direktör och verksamhetsansvarig Anläggningsnummer: 1980-73-001 Författare av Miljörapporten: Lisa Hallin, Nestor AB Telefon: Mikael Nilsson: 021-80 56 16, vxl: 021-80 56 00 Telefax: 021-80 01 63 Kommun/län: Västerås kommun, Västmanlands län Fastighetsbeteckning: Hässlö 5:3 SNI-kod: Infrastruktur 63.30 Klass enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och Civil flygplats med instrumentbana längre än 1200 meter, klass A. hälsoskydd: Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Västmanlands län Miljöledningssystem: 14001, ej certifierat. Flygplatsen har eget miljöledningssystem enligt ISO Beslutande myndighet: Miljödomstolen Beslutsdatum för gällande tillstånd: 1997-03-21 och 2001-03-16 Miljödomstolens senaste beslut: Beslut: 2008-06-27,Mål nr M 2913-07, Tillstånd till ändring av verksamheten vid Västerås flygplats.

2 Definitioner ACR Aviation Capacity Resources AB Aeral work Arbetsflyg, t ex. inventering av eller allmänflyg samt huvuddelen av skolflyget. Allmänflyg Klubb och enmotoriga plan, inklusive privatflyg med fallskärmshoppning. Avbruten landning En övning där piloten går in för att landa men fortsätter flygningen. Dessa upprepas ofta i träningssyfte. CO Kolmonoxid CO 2 Koldioxid HC Kolväten ICAO International Civil Aviation Organization IFR-flyg Instrumentella flygregler. LFV Statligt bolag som bedriver flygledning LTO Landing and take off, d.v.s. en start och landing Nestor AB Ett konsultbolag som arbetar med miljöledning och miljörapporter NOx Kväveoxid QDHB Kvalitets drifthandbok, ett verksamhetsledningssystem Rörelse En landning eller start SO2 Svaveldioxid Swedavia Ett statligt bolag som äger, driver och utvecklar flygplatsen. Trafikvarv Den fastställda väg luftfartyg skall följa vid flygning i närheten av flygplats. Transportstyrelsen Myndighet för flygplatser VFR-flyg Visuella flygregler innebär att man flyger utan instrument. VOx VOC, flyktiga organiska kolväten Överflygning Se Avbruten landning

3 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Kortfattad beskrivning Stockholm Västerås Flygplats AB (vidare kallad flygplatsen) vid Hässlö är en regional-internationell flygplats med civil trafik till och från västra Mälardalen. Det bor cirka 820 000 personer i flygplatsens närmiljö eller med max 45 minuters resväg med marktransport. För chartertrafik och lågprisflyg räknar flygplatsen med ett intresse från 2,5 miljoner invånare som bor inom en 10 mils radie kring Mälardalen inklusive de närmaste delarna av Stor-Stockholm. Flygtrafikledning bedrivs av ACR. Trafikledningen drivs från tornet på taket, på det som en gång var kanslihuset på F1 och är en av Sveriges äldsta flygledartorn. Det byggdes 1944 och bemanningen består av cirka tio flygledare. Vid flygplatsen har det under år 2012 bedrivits linjefart med Ryanair till London Stansted, Barcelona, Mallorca samt till Alicante och Malaga. Flygplatsen hade även charterflyg till Antalya i Turkiet med Detur, i september och oktober 2012. Vidare har TNT bedrivit fraktflyg med en Boeing 737 med maximal lastvikt på 35 ton till och från Liege i Belgien. Transavia Baltica har haft flygningar till och från Riga med en Lett 410, t.o.m. september månad. Under året har också Försvarsmakten genomfört flygningar till Afghanistan. Dessutom har flygplatsen använts för frakt-, skol-, taxi-, militär-, allmän- och privatflyg. Totalt hade flygplatsen 9 915 landningar under 2012 vilket ger 19 830 flygrörelser. Flygplatsen har tillstånd till totalt 27 500 landningar per år eller 55 000 flygrörelser. Verksamheten och flygtrafiken påverkar miljön avseende buller, markexploatering, hantering av avfall samt utsläpp till luft och vatten. 1.2 Organisation för miljöarbetet på Västerås flygplats Verkställande direktör, tillika verksamhetsansvarig, är ansvarig för miljöarbetet på Västerås flygplats. Funktionsansvarig för Ramp- och fältavdelningen ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Funktionsansvarig för passagerarservice ansvarar för att alla processer inom avdelningen uppfyller miljökraven. Denne ansvarar även för att uppfylla lagar och andra krav, såsom livsmedelslagen, som ställs på flygplatsens restaurang. Bränsleansvarig på rampavdelningen ansvarar för Västerås flygplats bränslehantering. Övrigt bränsle och drivmedel hanteras av respektive operatör.

4 Chefen för flygtrafikledningen ansvarar för att uppfylla miljödomarnas och tillsynsmyndighetens krav på flygtrafik. Miljösamordnaren, som utgörs av en extern konsult, hjälper till att uppdatera skriftliga rutiner, hålla i miljöutbildning samt årsvis kontrollera fältet genom en miljörond. Denne fungerar även som ledningens representant enligt kraven i ISO 14001. Enskild personal ansvarar för att uppfylla de miljökrav som ställs i varje arbetsprocess vilket beskrivs i QDHB. 1.3 Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Västerås flygplats miljöpåverkan utgörs främst av: Utsläpp till luft från fordon, brandövningar, drivmedelshantering m.m. För att driva flygplatsen krävs fordon till att halkbekämpa banan, kontrollera säkerhet, brandövningar m.m. Flygplatsen hanterar stora mängder drivmedel och vid tankning sker utsläpp i form av kolväten. Utsläpp till mark och vatten från halkbekämpning. Under 2012 har flygplatsen halkbekämpat med natriumformiat som ej innehåller näringsämnen som t.ex. kväve. Flygplatsens fältpersonal har dock gått över till att använda sand och mekanisk bearbetning istället för kemikalier i större utsträckning beroende på väderlek. Förbrukning av naturresurser såsom fossila bränslen. Flyg- och fordonsbränsle utgörs av fossila bränslen. Förnyelsebar energi används dock till terminalbyggnaden som värms av fjärrvärme från kraftvärmeverket. Buller och utsläpp till luft från flygplanen vid start och landning (LTO). Vid start och landning påverkas omgivningen av buller och utsläpp till luft. Buller från skolflyg vid flyg i trafikvarvet påverkar boende och friluftslivet kring flygplatsen. Hinderfrihet. För att driva en flygplats krävs det att hinderfrihet skapas. Det innebär att hålla en stor yta fri från träd, buskage, hus m.m. Syftet är att möjliggöra säkra landningar och starter.

5 1.4 Förändringar under 2012 Följande förändringar har genomförts på flygplatsen under år 2012: Airways flygutbildning (Bromma flygskola) är en ny aktör vid Västerås flygplats från den 3 dec. 2012. Genom Västerås stad har en ny entreprenör för snöröjning kommit till flygplatsen. I Västerås flygplats styrelse har en ledamot bytts ut. Landningsbanan har asfalterats om och bilparkeringen är utbyggd. En lokal företrädare för transportarbetareförbundet har utsetts på flygplatsen. En ny highloader har inköpts samt ett mobilt markströmsaggregat. Reservkraft har inkopplats till terminalbyggnaden. Gaterna i terminalen är ombyggda. En ny tankbil för flygbränsle har kommit till flygplatsen. En luftvärmepump har nu installerats även på fältavdelningen. Invallning av oljeförrådet i fälthangaren har skett och ett saneringskitt är inköpt.

6 2 Tillståndsgiven verksamhet I detta kapitel visas datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. 2.1 Miljödomstolen Före detta Koncessionsnämnden för miljöskydd, numera Miljödomstolen, lämnade 1997-03-21 tillstånd enligt miljöskyddslagen till verksamhet vid Västerås Flygplats. Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flygrörelser med militär flygplan. Miljödomstolen förtydligade genom ett beslut 2008-06-27 hur skolflygverksamheten ska bedrivas på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFRflyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. Villkoren till beslutet redovisas i avsnitt 7 Villkor för flygplatsen. 2.2 Mark och miljödomstolens beslut under 2012 Mark- och miljödomstolen har ej fattat något beslut under 2012. 3 Tillsynsmyndighetens beslut under 2012 Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet för Västerås flygplats. 3.1 Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet för flygplatsen. Under år 2012 har inget tillsynsbesök genomförts och därmed har Länsstyrelsen inte fattat något beslut avseende flygplatsen förutom att 2011 års miljörapport godkändes. 4 Andra beslut under 2012 4.1 Flygplatsens bestämmelser Ingen Airport regulation, vilket är flygplatsens styrmedel, som berör miljöaspekten har delgivits under 2012. 5 Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Västmanlands län är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken.

7 6 Tillståndsgiven och faktisk verksamhet 6.1 Tillståndsgiven verksamhet Högst 55 000 flygrörelser (27 500 landningar eller starter) får innefattas årsvis, varav högst 350 flygrörelser med militär flygplan samt 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg varav högst 23 500 för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. 6.2 Faktisk verksamhet under 2012 I detta avsnitt visas flygplatsens verksamhet under 2012. Nedan visas statistik från över landningar och starter 2012. Noteras kan att statistiken i för allmän- och skolflyg är låg eftersom flygledartornet inte hade öppet fullt ut förrän i december. Tabell 1 Allmän och Utrikes Taxi Skolflyg Inrikes arbetsflyg Militär LTO Boeing TFE731-2- "Enmotorig Summa Fokker 50 Enmotorig C-130 737-800 2B kolvmotor" kolvmotor LTO 1056 57 99 2370 6317 16 9915 Flygrörelser 2112 114 198 4740 12634 32 19830 En LTO betyder Landing and take off vilket innehåller landning, taxning, uttaxning och start upp till 3000 fots höjd (ca 1000 meter). En flygrörelse är en landning eller en start. Detta betyder således att antalet landningar är lika mycket som antalet LTO eftersom ett landat plan alltid beräknas starta inom kort tid. Vidare betyder det att antalet flygrörelser är dubbelt så mycket som varje LTO eller landningar. Nedan visas antalet landningar under 2012 för respektive flygplanskategori: Diagram 1 Diagrammet visar att den största delen av flygtrafiken utgjordes av skolflyg under 2012.

8 6.3 Faktisk verksamhet de senaste fem åren I detta avsnitt visas den faktiska verksamheten under de senaste fem åren. Tabell 2 Utrikes Inrikes Taxi Allmänflyg Skolflyg Militär Summa Summa rörelser 2008 1124 53 66 2316 8400 14 11973 23946 2009 1229 27 56 2150 11720 11 15193 30386 2010 1147 64 87 2660 10449 13 14420 28840 2011 1115 39 80 3906 10633 26 15799 31598 2012 1056 57 99 2370 6317 16 9915 19830 Nedan visas landningar och starter uppdelat på flygplanstyper de senaste 5 åren: Diagram 2

9 Nedan visas totala antalet starter och landningar de senaste fem åren: Diagram 3 7 Villkor för flygplatsen I detta kapitel redovisas olika myndigheters domstolsbesluts villkor för flygplatsen Villkor från Koncessionsnämnden för miljöskydds beslut 1997-03-21: 1. Verksamheten inbegriper flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet ska bedrivas i överensstämmelse med vad Västerås stad uppgett. Trafikledningen ska utföras så att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig meddelar operatörer airport regulations där nya regler framgår. Trafikledningen i flygledartornet har kontakt med piloter och meddelar dem om de avviker från flygplatsens regler. Avvikelser från detta meddelas i flygplatsens avvikelsesystem. De är också möjligt för externa intressenter, såsom närboende, att anmäla avvikelser. Flygplatsen följer upp dessa med hjälp av ett bulleruppföljningssystem. Uppgifter om flygtrafik köps in på avrop från Luftfartsverket som har bevakning av Mälardalen. 2. Civila jetflygplan certifierade enligt International Civil Aviation Organization (ICAO) annex 16 till Chicagokonventionen, kapitel 2 får inte trafikera flygplatsen. Hur villkoret uppfylls: Dessa flygplan har enligt konventionen ej tillåtelse att trafikera svenskt

10 luftrum. 3. Om flygtrafikssäkerheten tillåter ska alla civila jetplan och övriga civila flygplan med startvikt över 5,7 ton som startar på bana 01 fortsätta rak utflygning till 3000 fot innan de gör en vänstersväng. Hur villkoret uppfylls: Flygledningen tillser att detta villkor uppfylls och håller samband med respektive pilot. 4. Spill av glykol från avisning av flygplan skall beräknat på hel och vintersäsong samlas upp till minst 80% och omhändertas på sätt som godkänts av tillsynsmyndigheten. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har en uppsugningsbil för glykol och tömmer detta i en tankbil. När denna är full transporteras glykolet till Mälarenergis reningsverk. Funktionsansvariga för rampen och fältet mäter glykolhalten i vattnet. Snö som innehåller glykol samlas upp med en hjullastare och samlas i en separat container. Se punkt 10.3 Utsläpp till vatten för mer information om glykolhantering. 5. Bränsle, kemikalier och avfall ska förvaras och hanteras samt brandövningar bedrivas så att risk för vattenförorening och andra olägenheter undviks. Hur villkoret uppfylls: Bränsle förvaras i invallade cisterner. Kemikalier förvaras i anslutning till oljeavskiljare. Avfall förvaras i kärl från Ragnsells och Vafab. Villkor från Miljödomstolens dom 2001-03-16: 6. Bullerbegränsande åtgärder skall vidtas i bostäder för permanent och fritidsboende samt skollokaler i flygplatsens omgivningar som regelbundet tre gånger per dygn utsätts för maximalt flygbuller som överstiger 80dBA eller som utsätts för en flygbullernivå (FBN) som överstiger 60 dba. Målet för åtgärderna skall vara att maximala bullernivån inomhus inte skall överstiga 45 dba eller att FBN inomhus inte skall överstiga 30 dba. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har tidigare åtgärdat byggnader med bullerdämpning. 7. Avisning av banan ska i första hand ske med mekanisk bearbetning och sandning. Det har tillkommit ett villkor om att flygplatsen från och med januari 2007 ska ersätta urea med halkbekämpningskemikalier utan kväve. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen plogar och borstar banan i första hand. I andra hand används natriumformiat som inte innehåller kväve. 8. Villkoren om urea och våtmark har tagits bort.

11 9. VFR-flygning avseende allmänflyg och skolflyg med upprepande starter och landningar får inte äga rum långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, Alla Helgons Dag, julafton och juldagen. Vidare skall under juli månad varannan söndag vara flygfri. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig meddelar dessa regler till personal och operatörer genom airport regulations och airport informations. För samråd i frågor rörande flygverksamheten skall finnas ett samarbetsorgan i vilket skall ingå representanter för Västerås flygplats AB, Luftfartsverket, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Miljö och hälsoskyddsnämnden i Västerås stad. Till samarbetsorganet skall också knytas representanter för närboende och för Hässlögymnasiet. Även andra som medlemmarna anser bör delta i arbetet kan knytas till samarbetsorganet. Hur villkoret uppfylls: Verksamhetsansvarig kallar till samarbetsorgan minst en gång per år. Inget samarbetsorgan har varit under 2012 och anledningen till detta är ett allt för lågt deltagande. Flygplatsen ska se över detta under 2013 och hur man kan få en bättre uppslutning till mötet. Villkor från miljödomstolen beslut avseende skolflyg 2008: - Miljödomstolen fattade ett beslut avseende skolflyg på Västerås flygplats. Flygplatsen har nu tillstånd till 55 000 flygrörelser per år varav 40 000 med VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg), varav högst 23 500 flygrörelser för flygning i Västerås flygplats trafikvarv. För detta har följande villkor lagts till miljödomstolens beslut: Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen följer miljödomstolens beslut. Alla starter och landningar som sker då flygplatsen är öppen registreras. - Verksamheten inbegripet flygplanstyper, flygvägar, start- och landningsförfarande, trafikering under dygnet skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat följer av denna dom, Koncessionsnämnden för miljöskydds tillståndsbeslut den 21 mars 1997, Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, domar den 16 mars 2001 i mål M 82-99 och den 27 september 2004 i mål M 170-03. Trafikledningen skall, med hänsyn till flygsäkerheten, ske på ett sådant sätt att bullerstörningar undviks i största möjliga utsträckning. Hur villkoret uppfylls: Se villkor 1. - Skolflygplanen skall inom fem år, räknat från lagakraftägande dom i målet, ha försetts med avgasljuddämpare där så är tekniskt och säkerhetsmässigt möjligt, alternativt skall sökanden inom samma tid helt eller delvis ha övergått till flygplan med motorer som alstrar mindre buller. Hur villkoret uppfylls: Flygskolan har kunskap om villkoret och ansvarar för att det uppfylls

12 genom bullerdämpande åtgärder alternativt nyare motorer som alstrar mindre buller. Flygplatsen för en dialog med flygskolan och kan ålägga dem genom airport regulations att uppfylla villkoret. - Sökanden skall inom ca ett år ha utarbetat ett bulleruppföljningssystem genom vilket man i efterhand kan kontrollera vilka flygvägar som använts. Sökanden skall i samråd med länsstyrelsen bestämma tidpunkt för idrifttagandet av systemet. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen kan köpa in uppgifter om flygtrafik från Swedavia på önskemål av tillsynsmyndigheten, närboende eller andra intressenter. - VFR-flyg (skolflyg och allmänflyg) med upprepade start- och landningsövningar får inte utföras under långfredagen, påskafton, Kristi Himmelsfärdsdag, pingstafton, midsommarafton, midsommardagen, Alla helgons dag, julafton och juldagen. Hur villkoret uppfylls: Flygplatsen har utfärdat en särskild airport regulation om detta. 7.1 Länsstyrelsens villkor Länsstyrelsen i Västmanlands län har inte ställt något villkor på flygplatsen de senaste åren. Tidigare villkor har ersatts av domstolsbeslut. Det finns emellertid ett villkor avseende hantering av kemikalier och avfall. Flygplatsens tolkning är dock att miljöbalken med tillhörande förordningar har strängare krav än länsstyrelsens tidigare villkor. 8 Efterlevnad av diverse Naturvårdsverket föreskrifter Västerås flygplats omfattas ej av de regler som anges i Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:22, NFS 2001:113, NFS 2002:264 och NFS 2002:285.

13 9 Undersökningar, mätningar och beräkningar 9.1 Uppföljning av miljömål I detta avsnitt visas de miljömål flygplatsen hade under 2012 och hur de följts upp och uppnåtts. Övergripande mål: Flygplatsen ska använda 100 % förnybar energi för elanvändning. Målet gäller fram till 2020 och följs upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska använda 100 % förnybar el genom att upphandla elleverantör som uppfyller det målet. Uppföljning: Under 2012 har Mälarenergi använts som elleverantör och avtalet är förlängt med ett år i taget. Mälarenergi bygger ut kraftvärmeverket för att kunna framställa el med avfall och biobränsle och det ska vara klart hösten 2014. Då räknar de med att bli oberoende av fossila bränslen. Målet följs upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska ha ett koncept för att använda tak- och stråkytor för solelanläggningar genom att driva frågan inom kommunen tillsammans med fastighetskontoret. Uppföljning: Fastighetskontoret har tillsatt en utredning. En motion kommer att tas upp i kommunfullmäktige om solcellsparker och efter det kan utredningsarbetet påbörjas om var i Västerås dessa kan placeras. Västerås flygplats kan vara ett av förslagen att sätta upp en solcellspark på. Detta är en lång process. Målet har följts upp 2012 och kommer att följas upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska minska sin elanvändning med 4 %. Se även avsnitt 13.1 för redovisningen av energianvändning. Målet följs upp årligen. Uppföljning: År Elförbrukning 2011 1 290,15 MVh 2012 1 115,52 MVh Värdena är justerade efter normalår och antalet graddagar i enlighet med Mälarenergi. Kommentar: Investeringar i nya ventilationsanläggningar, byte av elpanna till Airotemper, justeringar av drifttider för ventilation och modernisering av shunt för att styra varmvattnet. Dessa åtgärder har bidragit till att minska elförbrukningen 2012. Delmål: Flygplatsen ska minska elförbrukningen vid ventilationsanläggningar. Detta genom att sätta upp sensorer så ventilationen stängs av när ingen vistas i gaten och ankomsthallen.

14 Möte med fastighetskontoret kommer att ske under året för tidsbestämd ventilation. Målet följs upp 2014. Delmål: Investering av nyare fältfordon. Flygplatsen ska byta ut gamla fältfordon mot nya, för att minska utsläpp från markfordon. Utbyte sker löpande. Målet följs upp årligen. Övergripande mål: Flygplatsen ska bidra till att förbättre miljön i Hässlösundet. Målet gäller till 2015 och följs upp årligen. Delmål: Flygplatsen ska verka för att förbättre tillståndet i Hässlösundet. Recipientprovtagning sker löpande och redovisas i miljörapporten. Målet följs upp årligen. Recipientprovtagning sker ca varannan månad i avrinningsområdet. Se avsnitt 10.5.

15 I följande avsnitt visas flygplatsens mätningar och beräkningar som genomförs enligt flygplatsens kontrollprogram. De mätningar av utsläpp till luft baseras på statistik över antalet landningar inhämtade från Transportstyrelsen. 9.2 Utsläpp till luft Nedan visas utsläpp till luft (emissioner) per landning och start för respektive flygplanstyp. Observera att bränsle, koldioxid och vatten anges per kilogram. kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och svaveldioxid anges i gram samt energi i kilowattimmar. Utsläpp per landning och start (LTO) Tabell 3 Utrikes Boeing 737- Inrikes Saab 340 Taxi TFE731-2-2B Allmänflyg Enmotorig Skolflyg "Enmotorig Militär C-130 800 kolvmotor kolvmotor" Bränsle kg 400,98 75,00 80,70 7,74 7,74 116,53 CO 2 kg 1 267,10 236,99 255,01 24,46 24,46 368,23 H 2 O kg 501,23 93,75 100,87 9,67 9,67 145,66 Nox g 3 584,86 534,53 672,02 50,50 50,50 164,36 HC g 841,10 208,14 450,19 106,22 106,22 4 383,82 CO g 7 792,47 699,00 1 707,44 7 639,38 7 639,38 7 118,09 SO 2 g 400,98 75,00 80,70 7,74 7,74 116,53 Energi kwh 4 791,72 896,23 964,36 92,48 92,48 1 392,52 Källa: Totalförsvarets forskningsinstitut. Nedan visas de totala utsläppen från LTO under 2012: LTO Utrikes Boing 737-800 Inrikes Fokker 50 Taxi TFE731-2- 2B Allmän- och arbetsflyg Enmotororig kolvmotor Skolflyg "Enmotororig kolvmotor" Militär C-130 Tabell 4 Summa Bränsle 423 4 8 18 49 2 505 ton CO 2 ton 1338 14 25 58 154 6 1595 H 2 O ton 529 5 10 23 61 2 631 Nox ton 4 0,03 0,07 0,12 0 0,003 4 HC ton 1 0,01 0,04 0,25 1 0,07 2 CO ton 8 0,040 0,2 18 48 0,1 75 SO 2 ton 0,4 0,004 0,008 0,02 0,0 0,002 0,5 Energi MWh 5060 51 95 219 584 22 6032 Decimaler anges där det är nödvändigt för att resultatet inte ska visa noll.

16 9.3 Utsläpp till luft de senaste 5 åren I detta avsnitt visas utsläpp till luft från koldioxid och kväveoxider de senaste fem åren. Koldioxid Tabell 5 År Utrikes ton Inrikes ton Taxi ton Allmänflyg ton Skolflyg ton Militär ton Summa ton 2008 1424 13 17 57 205 5 1721 2009 1557 6 14 53 287 4 1921 2010 1453 15 22 65 256 5 1816 2011 1413 9 20 96 260 10 1808 2012 529 5 10 23 61 2 631 Diagram 4 Utsläppen av koldioxid har minskat eftersom antalet LTO med tungt flyg minskat. Nedan visas utsläpp av kväveoxider vid start och landning de senaste fem åren. Kväveoxider Tabell 6 År Utrikes ton Inrikes ton Taxi ton Allmänflyg ton Skolflyg ton Militär ton Summa ton 2008 4029 28 44 117 424 2 4645 2009 4406 14 38 109 592 2 5160 2010 4112 34 58 134 528 2 4869 2011 3997 21 54 197 537 4 4810 2012 888 12 45 252 319 3 1518

17 Diagram 5 9.4 Utsläpp från markfordon De markfordon som finns vid flygplatsen använder diesel och bensin som drivmedel. EcoPar-diesel används också vilket är ett mer miljövänligt alternativ. För att få fram mängden emissioner från markfordon har en modell, hämtad från Trafikverket, använts. Modellen kallas Artemis och påvisar schablonvärden av emissioner för olika typer av fordon. De fordon som finns vid flygplatsen är väldigt branschspecifika och överensstämmer inte med de i modellen men för att kunna genomföra godtagbara mätningar har vi omvandlat beräkningarna till att mäta mängden bränsle, i liter, som förbrukats under året och hur mycket utsläpp av kolmonoxid, koldioxid, kolväte, kväveoxid och svaveldioxid detta genererat. Mätvärden för EcoPar-diesel finns inte framtaget för denna modell på Trafikverket. Däremot har vi tagit reda på koldioxidutsläpp/liter genom en LCA som är gjord på drivmedlet. Tabell 7 Drivmedel Årsförbrukning CO antal kg CO2 kg HC kg Nox kg SO2 kg 2012 Kolmonoxid Koldioxid Kolväte Kväveoxid Svaveldioxid Bensin 3496 66 8670 12,24 11 0,02 Diesel 23499 52 70497 7,05 164 0,07 Ecopar 4433 9575 Totalt 31428 118 88742 19,29 175 0,09 http://www.trafikverket.se/pagefiles/73641/samhallsekonomiska_principer_och_kalkylvarden_for_t ransportsektorn_asek5_kapitel_11_.pdf 9.5 Utsläpp till vatten Under 2012 lades 17,5 ton halkbekämpningskemikalier i form av natriumformiat i granulatform ut på banan. Flygplatsen har även använt sand under 2012. Till avisning av flygplan används monopropylenglykol för att motverka isbildning på vingar. Under 2012 användes 8,4 kubik monopropylenglykol. Under säsong hösten 2011 - våren 2012 samlades 80,5 procent glykol-spill upp som transporteras till Mälarenergi vattenreningsverk och återanvänds till 100 procent som processkemikalie i reningsverket. Uppsugning av glykol under senare del av 2012 är ej ännu transporterat till Mälarenergi på grund av avvaktan på provtagning. Enligt villkoren skall rappor-

18 tering till Länsstyrelsen ske över hur mycket glykol-spill som transporterats per vintersäsong, hösten 2012 - våren 2013. Denna rapport kommer att skickas in som en bilaga när vintersäsongen är slut. Loggning och beräkningar över glykolhanteringen kan erhållas från flygplatsen efter förfrågan. 9.6 Recipientprovtagning Ett av flygplatsens miljömål är att förbättra miljön i Hässlösundet. Målet följs upp med vattenprovtagning. Vattenprovtagning genomförs i tillrinnande vatten från Limstabäcken, utmed rullbanan och vid pumpstationen i söder där vattnet pumpas ut till Mälaren. Provpunkt 1 och 2 har rinnande vatten medan vattnet i punkt 3 är stillastående vilket har betydelse för resultaten. Flygplatsen har kontrollerat recipientvatten 5 gånger under 2012. Nedan sammanfattas flygplatsens resultat från recipientprovtagningen 2012 i förhållande till Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 9.6.1 Kväve Kväve i stora mängder från halkbekämpningskemikalier, jordbruk och avlopp leder till eutrofiering, (övergödning) av sjöar och vattendrag. Detta medför att vattendrag och sjöar växer igen i snabbare takt än vad som är naturligt. Vidare ökar produktionen av alger, vilket leder till syrebrist. Nedan visas halterna av totalkväve i recipienterna under år 2012: Tabell 8 Totalkväve 120306 120411 120724 120919 121129 Provpunkt 1 2,40 5,30 2,20 2,00 4,3 Provpunkt 2 2,40 4,90 2,20 2,00 4,4 Provpunkt 3 3,60 3,20 1,90 1,00 3,4 Diagram 6

19 Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för totalkväve: Tabell 9 Kommentar: Höga värden uppmättes vid provpunkt 1, som ligger före flygplatsen i strömningen mot Mälaren, vilket innebär att Flygplatsen inte påverkar detta mätvärde. Tabell 10 Ammonium-kväve 120306 120411 120724 120919 121129 Provpunkt 1 0,16 0,13 0,02 0,01 0,01 Provpunkt 2 0,14 0,13 0,03 0,018 0,01 Provpunkt 3 0,12 0,20 0,17 0,096 0,055 Tabell 11 Nitrit + Nitritkväve 120306 120411 120724 120919 121129 Provpunkt 1 1,8 3,3 1,6 1,6 2,6 Provpunkt 2 1,8 3,20 1,7 1,7 2,7 Provpunkt 3 3,1 1,50 1,2 0,63 2,3 9.6.2 Totalfosfor Fosfor i stora mängder leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Fosfor härrör främst från gödningsmedel till jordbruk och hushållsavlopp. Flygplatsen har idag inget direkt utsläpp av fosfor. Däremot är totalfosfor intressant att mäta eftersom det finns i avisningskemikalien monopropylenglykol. I glykolen finns fosfor för att förhindra korrosion. Flygplatsen använder ej fosfor i sina processer utan fosfor härrör sannolikt från jordbruk högre upp i Limstabäcken. Tabell 12 Totalfosfor 120306 120411 120724 120919 121129 Provpunkt 1 0,11 0,45 0,11 0,075 0,35 Provpunkt 2 0,074 0,37 0,10 0,074 0,37 Provpunkt 3 0,02 0,24 0,062 0,072 0,21