Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System. 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00



Relevanta dokument
Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska system

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 5 mars, 2012, kl

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/

Tentamen (TEN1) TMEI01 Elkraftteknik

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 6 - TSFS11 Energitekniska system Sveriges elsystem & smarta nät

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 12 april 2013, 13:00-15:00, seminarierummet

Det här är elcertifikatsystemet

Lösningsförslag/facit Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 19 aug, 2011, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Förnybara energikällor:

En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Energikällor Underlag till debatt

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Tentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21

Varifrån kommer elen?

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Grundläggande energibegrepp

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 23 juni 2011, 9:00-11:00, seminarerummet

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Dubbla Nättariffer. Av Anders Pettersson


RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 4 april 2011, 13:00-15:00, H21

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Vindpark Töftedalsfjället

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

El kan köpas på många sätt. Ett av dem är bäst för dig.

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Landstinget Blekinge. Planerad effektminskning i Rocknebys vindkraftverk Köp av 2/8-dels vindkraftverk Ekonomiska kalkyler

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen Elenergiteknik

Vindkraft. Sara Fogelström

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Vindenergi. Holger & Samuel

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

ÅRSREDOVISNING Istad Vind AB. Årsredovisning 2008

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Förändrade roller på elmarknaden

PM - Hur mycket baskraft behövs?

Frågor och svar om el

Seminarium om elsystemet

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/ vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

En propp i proppskåpet har en ledande tråd inne i sladden som är gjord av koppar, men isoleringen utanför är plast. Porslin finner man i proppen.

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Laborationsrapport. Grundläggande energilära för energitekniker MÖ1004. Kurs. Laborationens namn Asynkronmotorn och frekvensomriktaren.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Transkript:

ISY/Fordonssystem Facit/Lösningsförslag till Tentamen (TEN1) TSFS11 Energitekniska System 23:e Aug, 2014, kl. 14.00-18.00 OBS: Endast vissa lösningar är kompletta Tillåtna hjälpmedel: TeFyMa, Beta Mathematics Handbook, Physics Handbook, formelblad (bifogat i tentamen) och miniräknare.

Uppgift 1. a) Strömmarna blir (med Ū1 som referens) IL1 = 26, 5 e j 10,9 IL2 = 26, 5 e j 109 IL3 = 34, 6 e j 120 b) Spänningen ŪN (i förhållande till nollan och med Ū1 som vinkelreferens ) blir Ū N = 57, 7 e j 120 Uppgift 2. a) Kretsschemat blir enligt I I 1 I 2 R 2K X 2K I 0 U 1 U 20 3 3 U 32 R 0 jx 0 Z B N 1 N 2 b) Använd sambandet för tomgångsförlusten samt sambandet för skenbar effekt S 0 = 3 U 0 I 0 P F 0 = U 2 0 R 0 = / U 0 = U 1M / = R 0 = U 0 2 = 10.000 = 55 kω P F 0 1.800 S 0 = 3 U 0 I 0 Q 0 = S0 2 P F 2 0 X 0 = U 2 0 Q F 0 = 1 kω c) Märkströmmen fås enligt S M = 3 U 1M I 1M = 3 U 2M I 2M = { I1M = 1,6 10 6 = 3 10 10 = 92, 4 A 3 1,6 10 I 2M = 6 3 400 = 2309 A 1

i) R 1K och X 1K fås nu ur P F KM = 3 R 1K I1M 2 och Z 1K = U 1K 3 I1K R 1K = 12.400 = 0, 48 Ω 3 92, 42 Z 1K = U 1K = 3, 75 Ω 3 I1K X 1K = Z1K 2 R2 1K = 3.72 Ω enligt ii) Motsvarande värden blir R 2K = 0, 78 mω X 2K = 5, 95 mω Uppgift 3. Exempelsvar a) Solkonstanten är ett mått på hur mycket ljus som flödar in mot jorden från solen. Mängden mäts över alla våglängder över en yta vinkelrät mot strålningen och dess storlek är ca 1367 W. (1.3-1.4 kw godkänns.) b) Kvantförluster, Reflektionsförluster, Transmissionsförluster och Kollektorförluster accepteras som svar. Se föreläsningsanteckningarna Fö-4 på kurshemsidan för förklaringar. c) Betz-gränsen uppskattar den teoretiskt maximala verkningsgraden för en vindturbin och ligger på 59, 3%. (Även 60% godkänns som svar) d) Rankine- och Brayton-cyklerna beskriver olika idela, termodynamiska, förlopp, t.ex. uppställt som tryck-temperatur-kurvor, tryck/entropi-kurvor eller motsvarande. Rankinecykeln beskriver en ideal arbetsscykel för en ångturbin medan Braytoncykeln beskriver en ideal arbetsscykel för en gasturbin. e) Koldioxid pumpas ned i marken i befintlig form, dvs utan att binda upp den på något sätt. En uppenbar nackdel med metoden är risken för läckage. 2

Uppgift 4. a) Dela upp i två fall: Fall I och Fall II n I = U a I a,i R a k 1 Φ I n II = U a I a,ii R a k 1 Φ II Φ II = Φ I Um,II U m,i I a,ii = I a,i Um,I U m,ii = n II = U a I a,ii R a k 1 Φ II (p.g.a. konst moment) = 1778 rpm b) Momentet, M, fås från P mech = P em, t.ex från Fall I. (Kontrollera gärna mot Fall II) Uppgift 5. P em = E a I a = I a,i (U a I a,i R a ) = P mech = n I 2 π 60 M = M = 53, 7 Nm a) En 40 Km lång ledning betraktas som en kort ledning och därför behöver endast ledningsresistans R L och reaktans X L beaktas. Vi har att Fall I : U 1 = 70 kv R L = 40 0, 3 = 12 Ω/fas X L = 40 0, 4 = 16 Ω/fas P 2 = 0 U 2 = U 1 = 70 kv Fall II : Använd spänningsfallsformeln uttryckt i effekt P 2 = 20 MW 1 cos ϕ2 Q 2 = P 2 = 12, 4 MVAr cos ϕ ( 2 U 1 U 2 1 + P ) 2 R L + Q 2 X L U2 2 = U 2 63, 0 kv Skillnaden blir alltså U = U 2,I U 2,II = 7 kv b) Vi hade från föregående uppgift att Q 2 = 12, 4 kvar som skulle faskompenseras. Den nya spänningen, vid Q 2 = 0 blir ( U 1 U 2 1 + P ) 2 R L U 2 2 = U 2 = 66, 4 kvar Vi får därmed med -kopplade kondensatorer Q C = 12, 4 10 3 = 3 U 2 2 ω C = 12, 4 10 3 = C = 3 (66, 4 10 3 ) 2 = 2, 98 µf 100 π

Uppgift 6. Exempelsvar a) Ett normalt driftstillstånd är att kärnkraftsverken går för fullt som baskraft. Vindkraftverken går i den mån de kan om det inte blåser för hårt medan vattenkraften agerar reglerkraft. b) Elcertifikaten ska främja förnybar elproduktion. Varje MWh producerad el av vind, vatten, sol, vågenergi etc. tilldelas ett certifikat. Dessa säljs sedan till elleverantörer som är skyldiga att köpa en viss mängd certifikat. Priset varierar efter utbud och efterfrågan. c) Elpriset förhandlas på en el-börs och stiger och sjunker därför med tillgång och efterfrågan. För bränsle-eldade kraftverk, t.ex. kol, måste priset vara högre än bränslekostnaden + en marginal för att dessa ska köras. För miljövänliga energikällor så som t.ex. sol och vindkraft är driftskostnaden dock låg och dessa körs därmed alltid så mycket det går. Därmed finns det alltså ett samband mellan lågt elpris och miljövänlig el (som inte påverkar klimatet). d) Marginal-el är den elkraft som för tillfället är dyrast att producera. Oftast Kolkodensproducerad. e) Load shaving innebär minskad förbrukning av elektrisk energi. För privatpersoner exempelvis bättre isolering, byte av uppvärmningssystem, användarbeteende m.m. Load shifting innebär minskad förbrukning under en kortare period, för att sedan förbruka den energin vid ett senare tillfälle. Exempelvis uppvärmning av varmvatten för privatpersoner. 4