Salems kommun 2014-01-31



Relevanta dokument
YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll i Salems kommun 2017

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Avloppsinventering i Haninge kommun

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Ramdirektivet för f r Vatten

Långtidsserier på Husö biologiska station

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2012 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Acceptabel belastning

Badvattenprofil Sibbarp, Barnviken

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Påverkan övergödning Storsjön

Faktaunderlag till strategi för vattenarbete inom Turingeåns delavrinningsområde

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2013 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2014 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

5 Stora. försök att minska övergödningen

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Bakgrundsinformation vattendirektivet

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Avloppspolicy för Tjörns kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Vårsta centrum

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Samverkan inom vattenförvaltningen i Sverige - delaktighet och engagemang

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2009 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18

Kalmar läns författningssamling

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Miljödepartementet Stockholm

Vad påverkar god vattenstatus?

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Lagar och regler kring vattenanvändningen

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Riktlinjer för enskilda avlopp

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Behovsbedömning detaljplan för Späckhuggaren 1

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Dagvattenutredning Sparven 6

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Referensgruppsmöte JordSkog

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Norra Östersjöns vattendistrikt

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Hydromorfologi. Foto: Anders Larsson. Anders Larsson

Transkript:

Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv... 5 Vattenmyndigheten... 5 Uttran har erhålligt Miljökvalitetsnormer... 5 Samarbete och ansvar... 5

Uttran och Flaten Uttran och Flaten har tidigare belastats av föroreningar från omkringliggande bebyggelse, bl a med avloppsvatten från avloppsreningsverk i Rönninge och Salem samt industriellt avloppsvatten. Alla större enskilda föroreningskällor bortkopplades under 1987. I dag förefaller föroreningstillskotten bla härröra från enskilda dåligt fungerande avlopp, samt orenat dagvatten från hårdgjorda ytor inom tillrinningsområdet. Övriga källor är läckage av närsalter från omgivande jordbruks- och skogsmark. Förutom denna belastning sker också en intern belastning i form av läckage av fosfor från bottnar i bl a Uttran. Den interna belastningen är sannolikt ett resultat av tidigare stora utsläpp av avloppsvatten. Provtagningar har utförts sen 1997 Salem kommun har sen 1997 regelbundet undersökt Uttran, Flaten och Flatenån. En gång per månad tas prover i Flatenån och två gånger per år tas prover i Uttran och Flaten. Vart femte år har det varit utökad provtagning och analys. Provtagningar och analyser har gjorts enlig ett fastställt kontrollprogram. Analyser har utförts i varierad omfattning på bland annat näringsämnen, syrehalt, växtplankton och bottendjur. Efter varje års provtagningar har en beskrivande och översiktlig rapport sammanställts. Bild 1: Kartan visar provtagningspunkterna. Litoral betyder att provet tagits nära stranden och vid punkter märkta profundal är provet taget ute på djupare vatten. - 2 -

UTTRAN Uttrans ytvatten har förhållandevis höga halter av näringsämnen. Siktdjupet är vanligtvis ca 2-3 meter. Halterna av växtplankton har ibland varit ganska höga. Riskerna för olägenheter har vid provtagningstillfället bedömts som låga. Uttrans bottenzon har genomgående höga halter av näringsämnen samt låga syrehalter under 5-6 meters nivån. Syrehalterna är ofta så låga att de flesta organismerna skyr zonen. De låga syrenivåerna innebär också att sjöns bottensediment släpper ifrån sig näringsämnen (fosfor) och bottnen blir därigenom en självgenererande intern näringskälla. Inga tydliga trender kan skönjas för Uttran. FLATEN Sjön Flaten är grund, ca 2-3 meter djup och har ibland extremt höga halter av näringsämnet fosfor. Vissa år har halterna av fosfor varit betydligt lägre. Siktdjupet har varierat mellan ca 0,5-2,3 meter. Syrehalten är oftast ganska god i bottenvattnet och vid några undersökningstillfällen har musslor, som är känslig för låga syrehalter, påträffats. Halterna av växtplankton har ibland varit mycket höga. Höga nivåer av växtplankton kan uppfattas som störande, men risken för olägenheter har vid provtagningstillfället bedömts som liten. Inga tydliga trender kan skönjas för Flaten. FLATENÅN Flatenån avvattnar sjön Flaten och rinner sen ut i Uttran. Flatenån är mycket väl undersökt med provtagningar varje månad sen 1997. Halterna av näringsämnen och bakterier är ofta ganska höga. Mängden näringsämnen som transporteras ut från Flaten har sen 1997 beräknats och det kan skönjas en minskning av näringstransporten till Uttran. - 3 -

Bild 2: Diagrammet visar fosfor i medelhalten per år i provpunkten F (Flatenån) sedan mätningen startade 1997. Bild 3: Diagrammet visar kvävet i medelhalten per år i provpunkten F (Flatenån) sedan mätningarna startade 1997. - 4 -

EU:s ramdirektiv I Sverige har förvaltning av våra vatten skett sedan länge, men sedan år 2000 då EU:s Ramdirektiv för vatten infördes har arbetet samordnats på en högre nivå. Arbetet ska ske på ett likartat sätt inom EU och rikta in sig på att minska föroreningar, främja en hållbar vattenanvändning och förbättra välståndet för de vattenberoende ekosystemen. Sverige har delats upp efter avrinningsområden i fem olika Vattenmyndigheter. Vattenmyndigheten Vattenmyndigheterna arbetar för att alla vattenmiljöer ska nå en god vattenkvalitet och för att säkra vattentillgången för alla tänkbara behov. Salems kommun tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt där Länsstyrelsen i Västmanland är vattenmyndighet. Läs gärna mer på Vattenmyndighetens hemsida (www.vattenmyndigheterna.se). Uttran har erhålligt Miljökvalitetsnormer Uttran har år 2009 av Vattenmyndigheten erhållit statusklassificeringar och Miljökvalitetsnormer för bland annat ekologisk status. Uttran har för år 2009 erhålligt Måttlig Ekologisk status. År 2021 skall kvaliteten ha höjts så att God Ekologisk status uppnåtts. Bild 4: Utdrag från Vattenmyndighetens register över klassificerade sjöar över miljökvalitetsnormen för Uttran. Flaten är inte klassificerad på grund av för liten vattenyta. Samarbete och ansvar Ramdirektivet för vatten betonar att vatten är gränslöst och att vi måste samarbeta över nationsgränser såväl som andra administrativa gränser för att kunna säkra en god vattenkvalitet och tillgång till vatten. Uttran ligger i tre kommuner Södertälje-, Botkyrka- och Salems kommun. Det är kommunernas gemensamma ansvar att God ekologisk status uppnås 2021. - 5 -