Dr nr 2010.693 PM Utvärdering av provtagning av bekämpningsmedelsrester i Simrishamns allmänna vattentäkter 2010 Bakgrund Vattenförsörjningen i baseras på grundvatten som uttas ur 33 vattentäkter. Brunnarnas djup varierar mellan ca 10 m och ca 150 m. Merparten av brunnarna har ett djup på ca 50-70 m. Råvattnet bereds och distribueras ut till abonnenterna från de tio vattenverken i kommunen. I har provtagning av kemiska bekämpningsmedel och bekämpningsmedelsrester i de allmänna vattentäkterna i kommunen genomförts vid två tidigare tillfällen, nämligen 2002 och 2007. Prov på bekämpningsmedel ingår även i s regelbundna kontroll av dricksvattnet som levereras från de tio vattenverken i kommunen. Analys av bekämpningsmedel ingår i den så kallade utvidgade kontrollen i prov som tas hos användaren. Då analyseras 31 olika bekämpningsmedel. Det var i en sådan kontroll som ämnet bentazon hittades i S:t Olof 2006 och som föranledde att installerade ett aktivt-kolfilter för reduktion av bekämpningsmedel på vattenverket där. Vad säger Livsmedelsverket? Det finns inga gränsvärden för råvatten eller grundvatten som används till dricksvattenproduktion. Däremot finns gränsvärden för vad som får finnas i det levererade dricksvattnet från vattenverken i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30). Livsmedelsverket har satt ett gränsvärde för otjänligt dricksvatten på 0,1 μg/l för alla enskilda bekämpningsmedel. Gränsvärdet gäller som sagt för dricksvatten hos användaren och är inte direkt tillämpbart för analyser gjorda på råvattnet. Oftast sker dock inte någon betydande reduktion av bekämpningsmedel i vattenverkens vanliga beredningssteg. För totalhalten av bekämpningsmedel som påvisas i ett prov har Livsmedelsverket satt ett gränsvärde på 0,5 μg/l. Gränsvärdet ska tillämpas på summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov. 1 (6)
Gränsvärdet är alltså samma för alla typer av bekämpningsmedel och har fastställts mot bakgrund av försiktighetsprincipen. Tillräckligt underlag för att bedöma riskerna med medlen eller kombinationseffekter av dem saknas i många fall. Gränsvärdet bedöms innebära en tillräcklig säkerhetsmarginal mot nivåer där risk för akuta eller kroniska effekter kan förekomma. (Vägledningen till dricksvattenföreskrifterna, Livsmedelsverket 2006) Metod Provtagningen utfördes den 1 november 2010 av driftteknikerna på VAenheten i Simrishamn. Prov togs i samtliga allmänna vattentäkter i, vilket 2010 uppgår till 33 st. Sedan provtagningen 2007, då antalet provpunkter uppgick till 34 st, har Sandby vattenverk lags ned. Vid årets provtagning var en av brunnarna i Kivik, Skogsdala B7 torr, varför inget prov kunde uttas här. Således kunde prov från 32 vattentäkter skickas till laboratoriet för analys. Efter utvärderingen av offerterna från tre olika laboratorier i Sverige var det ALS i Täby som utförde analyserna av bekämpningsmedelsrester. Det är samma laboratorium som anlitades 2002, fast det då hette Analytica. Vid förra provtagningen 2007 var det Eurofins (dåvarande Analycen) som utförde analyserna. Ett skallkrav i upphandlingen var att samtliga efterfrågade analyser skulle kunna utföras. Avgörande för utvärderingen var vidare rapporteringsgränsen (dvs. lägsta halt som kan kvantifieras i ett prov) för de olika ämnena, om analysmetoden var ackrediterad samt priset. Mätosäkerheten i analyserna Rapporteringsgränsen, dvs. den lägsta halt av ett ämne som kan kvantifieras i ett prov, uppgick till 0,05 μg/l för AMPA och glyfosat samt till 0,01 μg/l för alla övriga ämnen. Samtliga analysmetoder är ackrediterade. Mätosäkerheten för analyserna uppgår till 15 % för BAM och är uppskattad till 20 % för övriga parametrar. Laboratoriet angav också att fynden med halter precis på rapporteringsgränsen 0,01 μg/l innebär att mätosäkerheten på denna nivå är högre och att de små halter som hittats kan ha påverkats av bakgrundsbrus från mätinstrumenten. Analyserade bekämpningsmedelsrester Proverna analyserades med avseende på 42 olika bekämpningsmedel eller nedbrytningsprodukter av bekämpningsmedel. I bilaga 1 redovisas samtliga analyserade parametrar. Med andra ord genomfördes 1 344 enskilda analyser. Vid provtagningarna 2002 och 2007 analyserades råvattnet med 2 (6)
avseende på fler parametrar än vid årets provtagning. Beslutet att i år analysera färre parametrar togs i samförstånd mellan och Ystad- Österlenregionens miljöförbund. Anledningen var främst att så snabbt som möjligt få till stånd provtagningen, så att den kunde vara ett stöd i miljöförbundets beslut om riktlinjer för spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden. Genom att begränsa omfattningen av analyserna, och därmed kostnaden, kunde upphandlingen genomföras som en s.k. direktupphandling. De ämnen som analyserades var sådana som 1. ingår i den regelbundna utvidgade kontrollen enligt kommunens provtagningsprogram, 2. påträffats vid provtagningarna 2002 och 2007, samt 3. finns med på Kemikalieinspektionens lista över lättrörliga ämnen som rekommenderas ingå vid analys av bekämpningsmedelsrester i grundvatten (rapport nr 4915, Naturvårdsverket) Fynden och halterna I tabellen i bilaga 2 redovisas samtliga fynd av bekämpningsmedel som gjordes vid årets provtagning. I samma tabell redovisas de fynd som gjordes 2002 och 2007. Bekämpningsmedelsrester påträffades vid årets provtagning i sju av de 32 vattentäkterna, nämligen i följande: Tabell 1 Vattentäkter där fynd av bekämpningsmedelsrester gjordes 2010 Konsthartz, Hamnabro, Simrishamn Lasarettet, Hamnabro, Simrishamn B1, Ö Vemmerlövs B1, Vitaby nya B1, S:t Olofs B9, Skogsdala, Kivik B12, Skogsdala, Kivik Jämfört med tidigare provtagningar är det färre vattentäkter som man i år hittade bekämpningsmedel i. I den sistnämnda vattentäkten, Skogsdala B12 i Kivik, har dock tidigare inga bekämpningsmedelsrester påträffats. 3 (6)
Av de 42 analyserade ämnena kunde vid årets provtagning sju olika bekämpningsmedelsrester påvisas i vattentäkterna. Nedan redovisas de fynd som gjordes. Tabell 2 Påvisade bekämpningsmedelsrester vid provtagning 2010 ELEMENT Konsthartz, Hamnabro Lasarettet, Hamnabro B1, Ö Vemmerlövs B1, Vitaby nya B1, St Olofs B9, Skogsdala B12, Skogsdala atrazin µg/l <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 0,015 <0.01 <0.01 desetylatrazin µg/l <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 0,016 <0.01 <0.01 bentazon µg/l 0,019 0,017 0,022 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 BAM µg/l 0,017 0,01 <0.01 0,018 0,07 0,033 0,016 terbutylazin-2- hydroxy µg/l <0.01 <0.01 0,04 <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 desetylterbutylazin µg/l <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 0,01 <0.01 <0.01 tifensulfuronmetyl µg/l <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 0,01 <0.01 <0.01 Halterna är generellt låga. Inget ämne påvisades i halter över Livsmedelsverkets gränsvärden för bekämpningsmedel i dricksvatten. Halterna på 0,01 μg/l bör inte övertolkas då de ligger precis på rapporteringsgränsen, se ovan under Mätosäkerhet. När det gäller hur många ämnen som detekterats kan följande jämförelse göras: Tabell 3 Antalet ämnen som detekterats vid provtagningarna År 2002 2007 2010 Antal ämnen 4 11 7 De ämnen som påvisats i flest täkter i år är bentazon och BAM. Vid provtagningen 2007 hittades också mest av bentazon och BAM. De mest förekommande substanserna 2002 var BAM och karbendazim. Karbendazim visade sig dock efter omprov vara mätfel eller inte längre finnas i vattentäkterna, se vidare nedan. Information om några bekämpningsmedel Tifensulfuronmetyl är ett ämne som detekterades i år och som inte detekterats tidigare. Halten var dock mycket låg, 0,01 μg/l. Det hittades i S:t Olofs nya borra B1 (som ligger 80 m från den gamla borran B1). Ämnet används för 4 (6)
ogräsbekämpning i spannmål och finns i Harmony 50 SX och i Harmony Plus 50 T. Preparaten används inom jordbruket, varför det är förvånande att fyndet av tifensulfuronmetyl görs i en vattentäkt i tätorten. Bentazon klassas som lättrörligt och finns idag i ett enda godkänt preparat, Basagran SG, som används bland annat mot ogräs i odlingar av ärt, stråsäd med vallinsådd samt i majs. Basagran SG har inte fått spridningstillstånd inom vattenskyddsområden i på flera år. Ändå har bentazon varit ett av de mest förekommande ämnena vid provtagningarna i Simrishamn. Bentazon har tidigare ingått i olika preparat vars godkännande upphört. Dock har ämnet uteslutande använts inom jordbruket, vilket gör resultaten svårtolkade eftersom bentazon till stor del hittas i vattentäkter belägna inom tätbebyggt område. BAM (2,6-diklorbensamid) är det ämne som hittats i flest täkter. BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil som ingår i preparaten Totex strö, Prefix g, Casoron g samt i Sanafoam vaporooter. Samtliga preparat är idag förbjudna. Preparaten användes mot ogräs på grusgångar, gårdsplaner, banvallar och liknande. Det har aldrig använts på åkermark, men däremot i fruktodlingar. Atrazin hittas fortfarande i grundvatten men har inte ingått i något godkänt preparat sedan 1989. Atrazin ingick bland annat i Totex strö och användes mot vegetation på grusgångar, banvallar och liknande. Ämnet har i Sverige aldrig använts inom jordbruket. Karbendazim som hittades i flera täkter i mycket låga halter 2002 har inte hittats sedan dess. Karbendazim ingår i preparat som används mot svampangrepp och har inte ingått i något godkänt preparat sedan 1998. Efter fynden 2002 togs omprover i de täkter där fynden gjorts. I omproven kunde inte karbendazim detekteras. Antingen var det mätfel i första mätomgången eller så var det en tillfällig svag förorening. Glyfosat, som bland annat ingår i ogräsmedlet Roundup, hittades i Borrby 2007. Inga fynd av glyfosat eller AMPA, som är en nedbrytningsprodukt av glyfosat, gjordes vid årets provtagning. Diskussion och slutsats De positiva slutsatserna man kan dra av årets provtagning av bekämpningsmedel är att de påvisade halterna är låga inget värde ligger över Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten fynd har gjorts i färre vattentäkter i år än vid tidigare provtagningar. 5 (6)
Den negativa slutsatsen torde vara att vattentäkterna i är påverkade av kemiska bekämpningsmedel. Sammanfattar man de tre senaste provtagningarna av bekämpningsmedel i råvattentäkterna så finns det fynd av ett spektra av ämnen spridda över i stort sett hela kommunen. De täkter där flest eller högst halter av bekämpningsmedel påvisades i år är nya B1 i S:t Olof, två täkter i Simrishamn (Konsthartz och lasarettsborran), samt Ö Vemmerlövs täkt. S:t Olofsborran och de båda täkterna i Simrishamn är täkter som är belägna i tätort snarare än i närheten av jordbruk och fruktodlingar. Anmärkningsvärt är att i S:t Olofs B2, där det 2007 påvisades bentazon i en halt över gränsvärdet, 0,11 μg/l, kunde inget ämne alls påvisas i år. På S:t Olofs vattenverk finns sedan 2006 aktivt-kolfilter för reduktion av bekämpningsmedelsrester. Ur s synvinkel är det också värt att notera att vid de vattenverk och vattentäkter som anses utgöra nyckelfunktioner i den framtida vattenförsörjningen i har inga fynd gjorts 2010. Vattentäkter knutna till dessa vattenverk är de i Rörum, Listarum, Lunnamöllan/Vallby samt vissa i Simrishamns närområde. Undantaget är Skogsdalas vattentäkter i Kivik. Skogsdala vattenverk försörjer ca 2 500 personer med vatten och är en viktig del i kommunens vattenförsörjning. I vattentäkterna runt Skogsdala har det dock påvisats halter av BAM. i Simrishamn gör, mot bakgrund av ovanstående, bedömningen att det av bl.a. finansierade projektet Säkert Vatten varit framgångsrikt. Bengt-Olov Lindqvist VA-chef Christina Jönsson VA-ingenjör Bilagor 1. Förteckning över analyserade parametrar vid provtagningen 2010 2. Sammanställning av analysresultat från provtagning bekämpningsmedel 2002, 2007 och 2010 6 (6)