KONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN

KONTROLLPROGRAM FÖR GRUNDVATTEN Grundvattenprovtagning med inriktning på klorerade kolväten Malmö SWECO Environment AB Matilda Johansson Johan Holmqvist Uppdragsnummer 1270388 SWECO Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47

1 Inledning 1.1 Tidigare undersökningar Under hösten 2000 beslöt Miljöförvaltningen i Malmö Stad att upprätta ett kontrollprogram för undersökning av grundvattenkvaliteten i Malmö kommun. SWECO VIAK AB tog på uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fram ett sådant kontrollprogram hösten 2000. Inom ramen för kontrollprogrammet etablerades nio provtagningspunkter i fyra olika typområden 1. Provtagning av grundvatten i dessa punkter har utförts i december 2000 och 2001 samt i maj 2003. Kontrollprogrammet har sedan följts av en riskbedömning av Malmö grundvatten där en ny brunnsinventering och identifiering av nya provtagningspunkter ingick. Detta arbete gjordes under vintern 2003-2004 och provtagningen av de nya brunnarna gjordes i december 2003. Ett av de riskområden som identifierades i riskbedömningen var de höga halter klorerade kolväten som påträffats i de centrala delarna av Malmö. Inom ramen för kontrollprogrammet har därför tre provtagningar med inriktning på klorerade kolväten genomförts. Provtagningarna genomfördes i november 2004, juni 2005 och november-december 2006. Vid dessa tillfällen togs prover i två brunnar som sedan tidigare ingått i kontrollprogrammet (tätbebyggelse) jämte en ny brunn i närheten av den brunn där de högsta halterna av klorerade kolväten tidigare påträffats. Vid provtagningen 2004 togs också ett prov i köpcentret Triangelns kyla/värme-anläggning. Hösten 2006 togs även ett prov från Citytunnelns grundvattensänkning vid blivande Station Triangeln. Provtagningen 2006 följdes upp av en kompletterande provtagning i en av punkterna under våren 2007. 1 Industriområde/banområde, jordbruksmark, parkområde/gles bebyggelse samt tätbebyggelse 1 (17)

1.2 Syfte Syftet med detta uppdrag är att genomföra provtagning av grundvatten i centrala Malmö med inriktning mot klorerade kolväten. Provtagningen är en uppföljning av tidigare undersökningar där klorerade kolväten påträffats. Syftet är vidare att sammanställa och utvärdera resultaten av den genomförda grundvattenprovtagningen mot bakgrund av tidigare resultat. 1.3 Klorerade lösningsmedel Klorerade kolväten är organiska ämnen där minst en väteatom substituerats med klor. De klorerade kolväten som tidigare påträffats vid provtagningar i centrala Malmö är alla klorerade etener (kloretener), d.v.s. eten med en till fyra kloratomer. De klorerade etenerna är tetrakloreten (perkloreten, perkloretylen), trikloreten, dikloreten (tre isomerer, se figur 1) och vinylklorid. Tetra- och trikloreten har varit vanliga lösningsmedel inom kemtvättindustrin, men har även använts för avfettning av metaller. Tetrakloreten används fortfarande inom kemtvättindustrin. Vinylklorid används vid framställning av PVC-plast. 1.3.1 Egenskaper och klassificering Klorerade lösningsmedel tillhör en grupp ämnen som kallas DNAPL (Dense Non-Aqueus Phase Liquids). Ämnena i denna grupp har högre densitet än vatten och har låg löslighet i vatten. Av de klorerade etenerna har cis-1,2-dikloreten har den högsta och tetrakloreten den lägsta vattenlösligheten. Ett urval av ämnenas fysikaliska egenskaper redovisas i tabell 1. De klorerade etenerna, utom vinylklorid, är vid rumstemperatur flyktiga vätskor. Vinylklorid är en gas vid rumstemperatur. 2 (17)

Tabell 1. Fysikaliska egenskaper Ämne Molekylvikt (g/mol) Densitet (g/ml) Löslighet i vatten (mg/l) Ångtryck (mmhg) Log K ow Henrys lag konstant (atm-m 3 /mol) Tetrakloreten 165,8 1,62 150 17,8 2,6 0,015 Trikloreten 131,4 1,46 1100 57,9 2,38 0,0091 1,1-dikloreten 96,9 1,22 2250 600 1,84 0,018 cis-1,2-dikloreten 96,9 1,28 3500 208 0,7 0,0037 trans-1,2-dikloreten 96,9 1,26 6300 324 0,48 0,0072 Vinylklorid 62,5 gas 1100 2660 1,38 0,315 Alla de klorerade etenerna klassificeras som hälso- och/eller miljöfarliga av kemikalieinspektionen (Klassificeringslistan, KIFS 2005:5). Flera av de klorerade etenerna klassificeras även som cancerogena av IARC (International Agency for Research on Cancer). Ämnenas klassificering enligt både klassificeringslistan och IARC framgår i tabell 2. Av tabellen framgår att vinylklorid, trikloreten och tetrakloreten klassificeras som cancerframkallande enligt både IARC och klassificeringslistan. Även 1,1-dikloreten klassifceras som cancerframkallande enligt klassificeringslistan ämnet enligt IARC inte går att klassificera. När det gäller ämnenas miljöfarlighet klassificeras tetrakloreten som giftigt för vattenlevande organismer, medan trikloreten samt cis- och trans-1,2-dikloreten klassificeras som skadligt för vattenlevande organismer. 3 (17)

Tabell 2. Klassificering enligt KIFS 2005:5 och IARC. N (miljöfarlig), Xi (irriterande), Xn (hälsoskadlig), F (brandfarligt) och F+ (mycket brandfarligt). R52-53 (miljöfarlig utan farosymbol). Ämne Klassificering KIFS 2005:5 Klassificering IARC Tetrakloreten Trikloreten 1,1-dikloreten cis-1,2-dikloreten trans-1,2-dikloreten Canc3; R40 N; R51/53 Canc2; R45 Mut3; R68 R67 Xi; R36/38 R52-53 F+; R12 Canc3; R40 Xn; R20 F; R11 Xn; R20 R52-53 F; R11 Xn; R20 R52-53 Vinylklorid F+; R12, Canc1; R45 2A Probably carcinogenic to humans 2A Probably carcinogenic to humans 3 Not classifiable as to carcinogenicity to humans 1 Carcinogenous to humans 1.3.2 Naturlig nedbrytning Nedbrytningen av klorerade kolväten i grundvattenmagasin är långsam. Halveringstiderna för de olika ämnena ligger på i storleksordningen några månader till något år. Nedbrytningen är vanligen biologisk, det vill säga mikroorganismer bryter ner föreningarna för att utvinna energi. Den dominerande nedbrytningsmekanismen för de aktuella föreningarna kallas reduktiv deklorering eller reduktiv dehalogenering. Vid denna process ersätts kloratomerna på kolskelettet successivt med väteatomer. De olika klorerade etenerna blir då nedbrytningsprodukter till varandra i en nedbrytningskedja från tetrakloreten till vinylklorid (se figur 1). Vid 4 (17)

fullständig reduktiv deklorering bryts tetrakloreten ned hela vägen till eten, alltså ytterligare ett steg jämfört med figur 1. Reduktiv deklorering sker endast vid anaeroba (syrefria) förhållanden. Generellt bryts de föreningar med flest kloratomer ned snabbast. Dikloreten och vinylklorid bryts ned långsammare vid anaeroba förhållanden och det krävs kraftigt reducerande förhållanden för att nedbrytning alls skall ske. Tetrakloreten Trikloreten trans-1,2-dikloreten cis-1,2-dikloreten 1,1-dikloreten Vinylklorid Figur 1. Schematisk bild av reduktiv deklorering från tetrakloreten till vinylklorid. Det sista steget, nedbrytning av vinylklorid till eten, visas inte. Vid syrerika förhållanden kan dikloreten och vinylklorid brytas ned via andra mekanismer. Tetra- och trikloreten bryts inte ned vid aeroba förhållanden. Sammanfattningsvis krävs syrefria eller syrefattiga förhållanden för att tri- och tetrakloreten skall kunna brytas ned. Dikloreten och vinylklorid kan brytas ned vid både syrefria och syrerika förhållanden, men nedbrytningen är vanligen effektivare vid syrerika förhållanden. Vid syrefattiga förhållanden är nedbrytningen av tetrakloreten snabbast. 5 (17)

1.3.3 Kvalitetskriterier/Miljökvalitetsnormer SGU har fastställt riktvärden för tri- och tetrakloreten i grundvatten (SGU-FS 2008:2). Riktvärdena ska användas för utvärdering av grundvattenförekomsters kemiska grundvattenstatus vid statusklassificering enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). För övriga kloretener saknas svenska riktvärden eller andra kvalitetskriterier för grundvatten. För jämförelse redovisas svenska och andra europeiska kvalitetskriterier för grundvatten och dricksvatten i tabell 3. Grundvatten av god kvalitet är ett av de nationella miljömålen. Enligt regeringen bör miljökvalitetsmålet i ett generationsperspektiv bland annat innebära att Grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Tabell 3. Kvalitetskriterier för vatten Riktvärden för grundvatten SGU-FS 2008:2 Dricksvatten SLVFS 2001:30 Danska kvalitetskriterier för grundvatten aktionsnivåer 1) Holländska målnivåer 2) Tetrakloreten 10 µg/l 3) 10 µg/l 3) 1 µg/l 40 µg/l 0,01 µg/l Trikloreten 10 µg/l 3) 10 µg/l 3) 1 µg/l 500 µg/l 24 µg/l 1,1-dikloreten 1 µg/l 10 µg/l 0,01 µg/l 1,2-dikloreten 1 µg/l 20 µg/l 0,01 µg/l Vinylklorid 0,50 µg/l 4) 0,2 µg/l 5 µg/l 0,01 µg/l 1) Intervention values (aktionsnivå), indikerar en föroreningsnivå vid vilken markens funktioner för människor samt växt- och djurliv är allvarligt försvagad eller hotad. Värdena har beräknats utifrån aktionsnivåer i jord/sediment 2) Target values (målnivå), indikerar en nivå för hållbar markkvalitet, d v s en nivå som ska uppnås för att helt återställa markens funktioner för människor samt växtoch djurliv 3) Gränsvärdet gäller summan av parametrarna 4) Anmärkning från SLVFS 2001:3: Parametern skall undersökas genom teoretisk beräkning utgående ifrån data om halt och i och migration från polymer i kontakt med dricksvattnet 6 (17)

2 Provtagning Provtagning av grundvatten har genomförts i tre punkter den 26:e november 2008. Det inhämtade vattnet härrör från bergrundens akvifärer. Brunnarnas läge framgår av kartan i bilaga 1 och deras djup framgår av tabell 4. Tabell 4. De provtagna brunnarnas djup Beteckning T1 T2 98.6.314 Djup (m) 10,75 10,5 49 Provtagningen i punkterna T1, T2 och 98.6.314 gjordes med sänkbar miljöprovtagningspump (Grundfos MP1) med teflonslang. Proverna togs direkt från pumpslangen efter att brunnsvolymen omsatts tre gånger. För att minimera risken för att de flyktiga ämnena förångas i samband med provtagning och provhantering togs proverna direkt i de vialer som används vid analyserna på labbet. Proverna sändes till ALS Scandinavia AB för analys av flyktiga kolväten samma dag som provtagningen genomfördes. Punkterna T1 och T2 är belägna i den övre delen av kalkberget. Provtagning i dessa brunnar har genomförts regelbundet inom kontrollprogrammet sedan 2000. Punkten 98.6.314 går djupare ner i berget och är filtersatt längs i princip hela brunnen och vattnet är således en blandning av vatten från olika djup. Större delen av vattnet bedöms dock komma från den övre delen av berggrunden då pumpdjupet var 13 m från markytan och den övre delen av kalkbergrunden är mer uppsprucken. 7 (17)

3 Resultat 3.1 Fältmätningar Vattnets ph, konduktivitet och temperatur mättes i fält med WWT MultiLine P4. Resultaten visas i tabell 5. Tabell 5. Resultat fältmätningar Beteckning T1 T2 98.6.314 ph 7,53 7,38 7,14 Konduktivitet (ms/m) 736 156 139 Temp 12,1 12 16,2 3.2 Laboratorieanalyser Klorerade kolväten har påvisats i proverna från alla provtagningspunkter. En sammanställning över analysresultaten från denna provtagning och tidigare provtagningar finns i bilaga 2. Liksom vid tidigare provtagningar uppmättes de högsta halterna i provet från T2. I samtliga prover är dikloreten den dominerande föreningen. Utöver klorerade kolväten har även eten analyserats i proverna men har inte påvisats vid någon provtagningspunkt. I provet från provtagningspunkten T1, belägen vid Drottningtorget, har låga halter dikloreten påträffats. Resultatet redovisas i figur 2 tillsammans med resultaten från tidigare provtagningar. Resultatet från denna provtagning visar på en något lägre nivå än vid tidigare provtagningar. I figur 3 redovisas resultaten från samtliga provtagningar med ämnenas koncentrationer redovisade i µmol/l. Liksom vid provtagningen 2001 har endast dikloreten påvisats, men vid den provtagningen gjordes ingen analys för vinylklorid, vilket framgår av sammanställningen i bilaga 2. På grund av den avvikande höga halten 2006 genomfördes en ny provtagning i endast denna punkt under våren 2007. Den upprepade provtagningen 2007 visade på låga nivåer, ungefär i nivå med tidigare provtagningar. 8 (17)

T1 140 120 Koncentration (µg/l) 100 80 60 40 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Tetrakloreten Trikloreten Summa dikloretener Vinylklorid Figur 2. Sammansättningen hos samtliga prover från provtagningspunkten T1 (proverna markerade 2001 och 2002 är tagna i december 2000 respektive 2001) T1 (µmol/l) 2,5 2 Koncentration (µmol/l) 1,5 1 0,5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Tetrakloreten Trikloreten Summa dikloretener Vinylklorid Figur 3. Sammansättningen, redovisat som µmol/l, hos samtliga prover från provtagningspunkten T1 (proverna markerade 2001 och 2002 är tagna i december 2000 respektive 2001) 9 (17)

T2 4500 4000 3500 Koncentration (µg/l) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 Tetrakloreten Trikloreten Summa dikloretener Vinylklorid Figur 4. Sammansättningen, redovisats som µg/l, hos samtliga prover från provtagningspunkten T2 (proverna markerade 2001 och 2002 är tagna i december 2000 respektive 2001) T2 (µmol/l) 35 30 Koncentration (µmol/l) 25 20 15 10 5 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2008 Tetrakloreten Trikloreten Summa dikloretener Vinylklorid Figur 5. Sammansättningen, redovisat som µmol/l, hos samtliga prover från provtagningspunkten T2 (proverna markerade 2001 och 2002 är tagna i december 2000 respektive 2001) Resultaten från denna och tidigare provtagningar i punkten T2, belägen i närheten av Södervärn, redovisas i figur 4 som µg/l och i figur 5 som µmol/l. De totala halterna kloretener är lägre än vid tidigare provtagningar. Sammansättningen i provet är likartad jämfört 10 (17)

med tidigare provtagningar. I figur 6 nedan visas sammansättningen i samtliga prover från provpunkten angett som andelen mol (mol%) av respektive kloreten. Av diagrammet framgår att proverna vid de två senaste provtagningarna har dominerats av dikloreten. Räknat som andel massa (vikt-%) är dock trikloreten dominerande. Detta syns i figur 4 där den gröna delen av stapeln är större än den grå delen. De halter som uppmätts i punkten T2 är höga jämfört med de olika kvalitetskriterier för grundvatten som presenteras i tabell 3. Halten trikloreten är ca 70 gånger högre än det av SGU fastställda riktvärdet för summan av tetra- och trikloreten. I punkten T2 överskrids även de holländska aktionsnivåerna för trikloretan, 1,2-dikloretan och vinylklorid. Halterna är även högre än de danska kvalitetskriterierna för grundvatten. T2 0,7 0,6 Andel av kloretener 0,5 0,4 0,3 0,2 Vinylklorid Dikloreten Trikloreten Tetrakloreten 0,1 0 dec- 00 dec- 01 dec- 02 dec- 03 dec- 04 dec- 05 dec- 06 dec- 07 dec- 08 Figur 6. Andel (mol%) av kloretener för T2. I figur 7 redovisas resultaten från den samtliga analyser av kloretener från 98.6.314. Totalhalten av kloretener har i princip halverats jämfört med tidigare provtagningar. Andelen vinylklorid i provet har minskat jämfört med den senaste provtagningen. Detta framgår ännu tydligare i figur 8 där sammansättningen i µmol/l redovisas. De uppmätta halterna av 1,2-dikloretener innebär att den holländska aktionsnivån. De danska kvalitetskriterierna för grundvatten överskrids för vinylklorid, dikloretener samt trikloreten. 11 (17)

98.6.314 450 400 350 Koncentration (µg/l) 300 250 200 150 100 50 0 2003 2004 2005 2006 2008 Tetrakloreten Trikloreten Summa dikloretener Vinylklorid Figur 7. Sammansättningen hos samtliga prover från provtagningspunkten 98.6.314 98.6.314 (µmol/l) 4,5 4 3,5 Koncentration (µmol/l) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2003 2004 2005 2006 2008 Tetrakloreten Trikloreten Summa dikloretener Vinylklorid Figur 8. Sammansättningen, redovisat som µmol/l, hos samtliga prover från provtagningspunkten 98.6.314 12 (17)

4 Diskussion Generellt är de uppmätta totalhalterna av kloretener är de lägsta sedan mätningarna startades år 2000. Halterna är ändå höga jämfört med de rikt- och gränsvärden som finns. I alla provtagningspunkter är dikloreten den dominerande föreningen, i punkten T2 är dock andelen trikloreten hög. Jämfört med de senaste provtagningarna har andelen vinylklorid gått ner i samtliga provtagningspunkter. Vid denna provtagning har vattenproverna samlats in direkt i de vialer som används vid analyserna i laboratoriet. Detta ska minska risken för att flyktiga ämnen avgår eftersom det innebär mindre hantering av proverna. Ingen eten har påvisats i någon av provtagningspunkterna vilket tyder på att ingen fullständig nedbrytning av kloretener sker i akvifären. Rapporteringsgränsen för eten var 2 µg/l vilket är förhållandevis högt jämfört med uppmätta halter vinylklorid. Vid nedbrytning av vinylklorid till eten bildas för varje mol vinylklorid en mol eten. Eftersom molmassan för eten är knappt hälften av molmassan för vinylklorid bildas det knappt hälften så mycket eten som det fanns vinylklorid. Det kan därför inte uteslutas att fullständig nedbrytning via reduktiv dehalogenering förekommer. Att nedbrytning av kloretener via reduktiv dehalogenerering förekommer i akvifären stöds av att dikloreten och vinylklorid återfinns i akvifären. Varken dikloretener eller vinylklorid har hanterats i större omfattning och förekommer i princip endast som nedbrytningsprodukter i grundvatten. Vidare visar analyserna att cis-1,2-dikloreten är den dominerande isomeren av dikloreten. Vid reduktiv dehalogenering är cis-1,2-dikloreten den huvudsakliga nedbrytningsprodukten till trikloreten. På grund av de förhållandevis höga halterna av framförallt vinylklorid som uppmättes i punkten T1 vid provtagningen i november 2006 genomfördes i maj 2007 en uppföljande provtagning. Analyserna visade då åter på lägre halter, i nivå med vad som erhållits vid tidigare provtagningar och även vid den senaste provtagningen i november 2008. De höga halter som uppmättes i november 2006 kan bero på felaktigheter i provhantering eller analys, men skulle också kunna bero på variationer i halterna i grundvattnet. Det är möjligt att man i november 2006 fångade in en tillfällig topp. Detta diskuteras utförligare i SWECO VIAKs rapport daterad 2007-06-29. 13 (17)

De högsta totalhalterna har liksom vid tidigare undersökningar påvisats i punkten T2 i närheten av Södervärn. Sammansättningen har successivt förändrats så att andelen dikloreten har ökat och andelen tetrakloreten har minskat. Tidigare har även andelen vinylklorid ökat men, som nämndes ovan, vid denna provtagning har andelen gått ned. De höga halter av vinylklorid som påträffats kan innebära ett hälsoproblem vid exponering för det förorenade vattnet. Att föroreningen finns i berggrunden innebär en fördel ur exponeringssynpunkt men innebär också att föroreningen är svårare att komma åt för eventuell åtgärd samt att utbredningen kan bli större genom transport med grundvattnet i den större, sammanhängande akvifären i berggrunden. En annan risk med föroreningar i grundvatten är spridning till ytvatten. Av de provtagningspunkter som ingått i denna undersökning är det endast T1 som ligger i närheten av kanalen. Halterna i T1 är låga i förhållande till de övriga provtagningspunkterna. Spridning till kanalen bedöms inte vara någon betydande risk då grundvattnet späds när det kommer ut i kanalen och då de klorerade ämnena är flyktiga och avdunstar från ytvatten. Den totala belastningen av klorerade kolväten till ytvattnet, Malmös kanaler och Öresund, bedöms som mycket begränsad på grund av utspädning och avdunstning. 4.1 Osäkerheter De mycket heterogena geologiska förhållanden som råder i Malmö ger mycket varierande grundvattenflöden. Den hydrauliska konduktiviteten kan variera med flera storleksordningar inom ett begränsat område. Detta gör att halterna förmodligen varierar inom begränsade områden, 10- till 100-tals meter. Tillsammans med osäkerheter som beror av provhantering och analysmetod gör detta att ett enskilt analysresultat vid en enskild tidpunkt endast kan betraktas som en indikation på de faktiska kloretenhalterna i akvifären. 14 (17)

5 Förslag Genomförda provtagningar sedan år 2000 visar att halterna av klorerade klorerade etener i grundvattnet i berggrunden är höga i området kring Sofielund och mot Triangeln. Vid den senaste provtagningen uppmättes halter som var lägre än vid något av de tidigare provtagningstillfällena. Halterna har dock sedan 2000 varierat upp och ner. Ett icke-parametriskt Mann-Kendall-test visade att det inte finns någon signifikant trend i datamaterialet. Detta tyder på att klorerade etener kontinuerligt tillförs grundvattenakvifären. Man bör överväga åtgärder för att hindra fortsatt kontaminering och minska spridningen av dessa ämnen i akvifären i berggrunden. Åtgärder kräver dock kunskap om vilken eller vilka källor som tillför klorerade etener till grundvattnet. Vidare krävs undersökningar av förekomst i jord och grundvatten i källområdet eller källområdena för att kunna fastställa lämpliga åtgärdsmetoder. Mätningar av klorerade lösningsmedel i grundvattnet i Malmö har genomförts vid åtta tillfällen sedan december 2000. Resultaten visar på varierande nivåer utan signifikant avtagande eller ökande trender. Vidare kan det konstateras att de klorerade etenerna förekommer i höga halter i grundvattnet. Ytterligare provtagningar av denna typ bedöms i nuläget inte tillföra någon ny information. Innan nya beslut tas om framtida provtagning bör man utreda om finns andra frågeställningar som behöver belysas utifrån dagens kunskap avseende förekomst av klorerade etener i Malmö grundvatten. Om ytterligare provtagningar skall genomföras föreslås att man använder sig av passiva provtagare. Passiva provtagare ger inte halten i grundvattnet vid ett enskilt tillfälle utan en medelhalt för den tid det tar för jämvikt att ställa in sig mellan provtagaren och omgivande grundvatten. Denna tid är normalt mellan ett par dagar och någon vecka. Då det tar olika lång tid att uppnå jämvikt för olika ämnen kan samma provtagning representera olika tider för de olika ingående ämnena. 15 (17)

6 Referenser Englöv, P. et al. Klorerade lösningsmedel Identifiering och val av efterbehandlingsmetod. Naturvårdsverket rapport 5663, Naturvårdsverket 2007. Europeiska gemenskapernas kommision, Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring av 2000/60/EG. 2006. Bryssel. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot förorening och försämring. Europeiska unionens officiella tidning, 27.12.2006. IARC, Agents Reviewed by the IARC Monographs Volumes 1-95 (by CAS Numbers), International Agency for Research on Cancer, 2007. http://monographs.iarc.fr/eng/classification/listagentscasnos.pdf Miljøstyrelsen, Liste over kvalitetskriterier i relation till forurenet jord. 2003. http://www.mst.dk/nr/rdonlyres/2eed6d00-3c69-486a-bed8-34b1fd527a8d/0/kvalitetskreteriejord.doc Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten. Sveriges geologiska undersöknings författningssamling, SGU-FS 2008:2 SWECO VBB VIAK,, Analysresultat och utvärdering från provtagning i december 2000. 2001, SWECO VBB VIAK, Malmö. SWECO VBB VIAK,, Analysresultat och utvärdering från provtagning i december 2001. 2002, SWECO VBB VIAK, Malmö. SWECO VBB VIAK,, Analysresultat och utvärdering från provtagning i maj 2003. 2003, SWECO VBB VIAK, Malmö. SWECO VIAK, Riskbedömning Malmö grundvatten, Brunnsinventering, provtagning och vattenkemisk analys. 2004, SWECO VIAK, Malmö. 16 (17)

SWECO VIAK, Riskbedömning Malmö grundvatten. 2004, SWECO VIAK, Malmö. SWECO VIAK, Grundvattenprovtagning med inriktning på klorerade kolväten. 2005, SWECO VIAK, Malmö. SWECO VIAK, Grundvattenprovtagning med inriktning på klorerade kolväten. 2007, SWECO VIAK, Malmö VROM, Circular on target values and intervention values for soil remediation. 2000, Ministry of Housing, Spatial Planning and the Environment: Haag. http://www.sharedspaces.nl/docs/internationaal/annexs_i2000.pdf Wiedemeier, T.H., et al. Overview of the Technical Protocol for Natural Attenuation of Chlorinated Aliphatic Hydrocarbons in Ground Water Under Development fro the U.S. Air Force Center for Environmental Excellence. in Symposium on Natural Attenuation of Chlorinated Organics in Ground Water. 1997: U.S. EPA. Wiedermeier, T.H., et al. Technical protocol for Evaluating Natural Attenuation of Chlorinated Solvents in Ground Water. 1998: U.S. EPA 17 (17)

PROVPUNKTERNAS LÄGE BILAGA 1 T1 98.6.314 T2 Kartunderlag Malmö Stad Skala 1:150 i A4 1240388, PETN Malmö 2008-12-17 Utdrag ur Malmö GeoAtlas. Framtagen i samarbete mellan Malmö Stad och SWECO.

BILAGA 2 Uppmätta halter klorerade kolväten i Malmö grundvatten (µg/l) T1 Ämne / År 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Eten <2,0 - - - - - - - Vinylklorid <1,0 11,0 120,0 6,3 3,2 2,3 7,2-1,1-dikloreten <1,0 <0,10 <0,10 0,3 <0,5 - - - cis-1,2-dikloreten 3,6 3,2 7,5 4,6 5,1 5,0 3,9 4,7 trans-1,2-dikloreten <1,0 0,1 0,4 <0,10 <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Trikloreten <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 7 0,1 <0,1 0,2 Tetrakloreten <0,10 <0,20 <0,20 <0,20 0,8 <0,1 <0,1 0,1 Summa 3,6 14 128 11 16 7,4 11 5,0 T2 98.6.314 Ämne / År 2008 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2008 2006 2005 2004 2003 Eten <2,0 - - - - - - <2,0 - - - - Vinylklorid 14 120 140 12 <2 29-4,5 60,0 24 3,8 4,7 1,1-dikloreten 2,7 7,3 8,0 7,3 - - - <1,0 1,2 1,4 <0,5 - cis-1,2-dikloreten 630,0 1100 1000 610 570 770 1200 160 280,0 350 300 270 trans-1,2-dikloreten 11 21 22 23 <10 27 26 2,9 4,3 4,8 2,4 4,8 Trikloreten 710 1200 1500 1200 1100 1700 2200 2,3 0,8 4,0 2,2 0,7 Tetrakloreten 0,26 <2,0 59 <50 58 290 670 <0,10 <0,20 0,2 0,2 0,2 Summa 1368 2448 2729 1852 1728 2816 4070 170 346 384 309 280 BILAGA 2 2009-05-22 P:\1224\1270388\000\19 Original\Bilaga 2.xls 1 (1)