Centrala begrepp i folkhälsoarbete Arena Bestämningsfaktor I ett hälsofrämjande arbete talar man om olika arenor där människor samlas och kan nås och påverkas till ett mer hälsosamt liv. En arena kan vara en fysisk plats, ett bostadsområde, en arbetsplats, skola eller intresseorganisation. Faktor som påverkar hälsotillståndet. Nedanstående figur används ofta för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer. Figur: hälsan bestämningsfaktorer BMI Delaktighet Empowerment Body Mass index. Det finns ett antal indirekta metoder för att uppskatta mängden kroppsfett och om en individ är överviktig eller inte. Det vanligaste måttet som används är Body-mass index, BMI, För att räkna ut BMI använder man kroppsvikt i kg och dividerar det med kroppslängd i kvadratmeter. BMI-klassifikation av övervikt och fetma (enligt WHO, 1997) Undervikt: BMI 18,4. Normalvikt: BMI 18,5 24,9. Övervikt: BMI 25,0 29,9. Fetma: BMI 30,0. För barn finns särskilda normer. För att lyckas i folkhälsoarbete är det viktigt att utgå från den berörda målgruppens egna engagemang och intressen. Delaktighetsperspektiv medför också att alla parters röster är lika viktiga och att man bidrar med kunskap på olika sätt. Brukar på svenska översättas med maktmobilisering eller bemäktigande. Begreppet användes ursprungligen tillexempel av medborgarrättsrörelsen i USA i arbetet med att stärka svaga gruppers möjlighet att påverka sitt eget liv (och därigenom sina hälsovillkor) vilket vanligen utmanar redan etablerade maktrelationer. Man kan skilja mellan maktmobilisering på individuell och på samhällelig nivå. Maktmobilisering hos individer innebär att stärka den enskilde individens möjligheter att bli mer självständig, kunna formulera sina egna mål fatta beslut och ta makt över sitt eget liv. På samhällsnivå handlar det om att människor skall få ett större inflytande över hälsans bestämningsfaktorer och livskvaliteten i lokalsamhället.
Epidemiologi Etik Etnicitet Folkhälsa Folkhälsoarbete Det vetenskapliga studiet av ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning och användandet av denna kunskap för att minska sjukdomsförekomsten Medicinsk etik, tvärvetenskapligt forsknings och undervisningsämne som kritiskt, historiskt och analytiskt granskar moraliska och etiska aspekter på beslut som gäller sjukvård och medicinsk forsning. 1. Klinisk etik inkluderar medicinsk etik i snäv mening ( läkaretik ) och vårdetik. Fokus i båda fallen är på relationerna mellan patient och vårdpersonal. 2. Forskningsetik behandlar etisk problem vid insamling, bearbetning och publicering av data i medicinsk forskning. 3. Socialetik undersöker fördelningen av resurser i hälso- och sjukvården och vem som har rätt till vilken vård. Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. Etnicitet kan ses som en aspekt av en social relation mellan grupper av människor vilka ser sig själva som kulturellt distinkta i relation till andra grupper. Förhållandet mellan etniska grupper bör förstås som sociala processer. Etnicitet har därmed att göra med social klassificering och grupprelationer. Ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivån som fördelningen av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Målinriktade och organiserade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, riktade till samhälle, befolkningsgrupper eller enskilda individer för att uppnå en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Folkhälsovetenskap Ett tvärvetenskapligt område som studerar samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa liksom hälsooch sjukvårdens effektivitet. I begreppet ingår även studier av olika hälsopolitiska åtgärders effekter liksom folkhälsoarbetets inverkan på samhället och olika befolkningsgrupper. Genus Geografi Hälsa En beteckning på kön. Begreppet genus (eng: gender) betonar de sociala aspekterna på kön, dvs. hur kön tolkas i olika kulturer, hur kvinnlighet och manlighet uppfattas i olika sammanhang, till skillnad från begreppet kön som betecknar biologiskt kön. Eller medicinsk geografi; jämförande studier av länder eller regioner inom länder med hänsyn till sjukdomsfrekvens eller dödlighet. Hälsa kan beskrivas som att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara av vardagens krav och kunna förverkliga sina personliga mål. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig, själva ordet hälsa används vanligen som ett begrepp som indikerar god hälsa. Med humanistisk grundsyn ses hälsan som något mer än frånvaro av sjukdom. Människan ses som aktiv och skapande och som en del i ett samspel mellan individen och det sammanhang i vilken hon verkar.
Hälsoekonomi Hälsofrämjande Hälsovinst Klinisk epidemiologi Kön Levnadsförhållanden Livsstil Livsvillkor Människosyn Ett tillämpat vetenskapsområde som studerar frågeställningar inom hälsooch sjukvården med metoder och teorier hämtade från den ekonomiska vetenskapen. Från att tidigare främst sysslat med läkemedelsfrågor står nu två områden i fokus; fördelningen av hälso- och sjukvård mellan olika människor eller grupper i befolkningen, dels frågor om prioritering baserat på studier av det mest rationella sättet att utnyttja resurserna inom hälso- och sjukvården. Kostnads effektanalys: hälsovinsten för den enskilde uttrycks i hälsotermer. Kostnads nyttoanalys: hälsovinsten uttrycks i livskvalitetstermer. (promotion) ett synsätt där man utgår från det friska och fungerande och hur detta kan stärkas ytterligare. Hälsofrämjande arbete kan beskrivas som en process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Vunnen hälsa, vilket innefattar både den professionella bedömningen och patientens egen värdering av sin hälsa och funktion i en balanserad avvägning av expertens och patientens värderingar. Att mäta hälsovinst kan innebära att resultatet av vården efterfrågas mer, men också att patientens egen upplevelse av sin hälsa får en större tyngd vid en bedömning av vårdens resultat. Se även hälsoekonomi. Epidemiologiska metoder och principer tillämpade på patientgrupper till exempel då man utvärderar olika behandlingsmetoder eller studerar läkemedelsbiverkningar. Biologiskt kön. Olika begrepp används beroende på vilken aspekt av kön som betonas. För de sociala aspekterna på kön brukar begreppet genus användas. Människors vardagliga livsmiljö i vilken de lever och verkar. Levnadsförhållanden har stor betydelse för människans hälsa och ligger vanligen utanför den vanliga människans omedelbara kontroll. Betecknar vanligen individens personliga vanor. Sjuklighet och dödlighet inte bara har biologiska orsaker, som bakterier och virus, utan också orsakas av en bred uppsättning individuella och sociala faktorer som har med livsstilen att göra. Hit räknas olämplig kost, alkoholkonsumtion, rökning och brist på motion. Även rent psykosociala faktorer som social isolering och psykologiska egenskaper, t.ex. fientlig inställning till omvärlden och oförmåga att hantera stress, innefattas här. Man anser numera att en stor del av dödligheten i de vanligaste folksjukdomarna (cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar) har samband med förhållanden av detta slag. De villkor under vilka människor lever och verkar. Villkoren omfattar hälsa och tillgång till vård, sysselsättning och arbetsförhållanden, ekonomiska resurser och konsumentskydd, kunskaper och utbildningsmöjligheter, familj och social förankring, bostad och närservice, säkerhet till liv och egendom, rekreation och kultur, politiska resurser, se även levnadsförhållanden. All verksamhet inom Landstinget i Värmland vilar på en gemensam värdegrund där begreppet människosyn ingår. Den humanistiska människosynen
innebär att alla människor är unika och har lika värde utifrån sin blotta existens och inte utifrån sina funktioner. Ojämlikhet i hälsa Prevention Patogenes skillnader i hälsotillstånd mellan grupper, individer eller geografiska områden som är onödiga, möjliga att undvika och dessutom anses orättvisa. Skillnaderna kännetecknas i stor utsträckning av olikheter avseende sociala, ekonomiska eller kulturella levnadsvanor. Åtgärder för att förebygga ohälsa. Med primär prevention avses åtgärder för att förhindra att sjukdom över huvud taget uppträder. Sekundär prevention innefattar tidig diagnostik och behandling av sjukdom. Tertiär prevention avser behandling efter sjukdom och skador. De mekanismer som genom en orsak leder till sjukdom. Public Health Samhällsmedicin Salutogenes Är vetenskapen och konsten om hur man förhindrar sjukdom, förlänger livet och främjar fysisk hälsa och prestationsförmåga genom organiserade samhällsinsatser inom omgivningshygien, kontroll av infektioner i samhället, undervisning av människan i personlig hygien. Organiseranden av hälso- och sjukvård för tidig diagnos samt förebyggande insatser mot sjukdom och utvecklingen av en samhällsapparat som kan tillförsäkra varje samhällsmedborgare en så god levnadsstandard att hälsan kan vidmakthållas (översättning av C E A Winslow s definition, publicerad i tidskriften Science på 1920-talet, återgiven i Janlert, 2000, Folkhälsovetenskapligt lexikon). Tvärveteskapligt område som innefattar sambanden mellan samhällsstruktur, miljö, och befolkningens hälsotillstånd och de färdigheter som krävs för att i hälso- och sjukvårdens praktik medverka i det förebyggande arbetet. Termen används inom landstingen ( till exempel samhällsmedicinska enheter) och inom vissa utbildningar (kurser i samhällsmedicin) medan samlingsbegreppet för motsvarande forskningsverksamhet oftast är folkhälsovetenskap. Den mekanism som leder till hälsa. Jmf. Patogenes. Sjukdomsförebyggande Socioekonomisk grupp (prevention) ett synsätt där man utgår från kunskap om vad som skapar ohälsa. Sjukdomsförebyggande arbete handlar om att minska risker på samhällsnivå och att direkt påverka enskilda människors eller gruppers levnadsvanor och beteenden. Individer som på grund av yrke och ekonomiska förhållanden sammanförs i en grupp. Statiska centralbyrån har utvecklat en socioekonomisk indelning (SEI) som ersättning för tidigare indelning i socialgrupp. Principen för SEI är att befolkningen delas in efter yrkestillhörighet och ställning på arbetsmarknaden (grunddragen är arbetare, tjänstemän, företagare och icke förvärvsarbetare).
Socioekonomiska faktorer Begreppet finns inte definierat utan begreppet relaterar till den socioekonomiska indelningen av befolkningen i olika grupper beroende på yrkestillhörighet och ställning på arbetsmarknaden. Levnadsförhållanden, levnadsstandard och levnadsvanor kan skilja sig åt mellan olika socioekonomiska grupper. Stödjande miljöer Källor: miljöer som skyddar människor mot hälsohot och möjliggör att de utvecklar sin -kapacitet, sitt självförtroende och sin hälsa. Miljön omfattar det samhälle där människor lever, inklusive deras hem och arbete. Urban Janlert, (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Natur och Kultur. Nationalencyklopedin nätversion 050315 Landstingets i Värmland Värdegrund och Omvårdnadspolicy Statens beredning för utvärdering av sjukvårdens metoder SBU, www.sbu.se har en bra ordlista med begrepp med anknytning till utvärdering av sjukvårdens metoder på sin hemsida.