Handlingsplan för Kungsbacka kommuns miljöarbete 2012 2015 Antagen 2011 12 13
Inledning Handlingsplanen utgår från Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 som antogs av kommunfullmäktige i februari 2008 och en nulägesanalys kring miljön i kommunen som togs fram under våren 2011. Miljökommunikation ska vara ett naturligt inslag i vårt miljöarbete. Det innebär att vi i Kungsbacka kommun berättar om våra ambitioner och tydliggör vad vi tillsammans kan göra för miljön i Kungsbacka. Visionen för Kungsbacka kommun säger att Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun och för att uppnå just detta måste vi arbeta vidare med våra miljömål och fokusera tydligare inom ett antal områden. Med handlingsplanen vill Kungsbacka kommun berätta hur vi planerar och formar det goda samhället. Miljömål Handlingsplanen ska se till att vi uppnår Kungsbacka kommuns miljömål. Den föreslår prioriteringar i miljöarbetet som Kungsbacka kommun tycker måste eller borde göras. Kungsbackas miljömål utgår från de nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Kungsbacka kommun har beslutat om 67 miljömål. 35 av dem rör det geografiska området Kungsbacka och 32 av dem rör den kommunala verksamheten. Fokusområden, initiativ och aktiviteter Handlingsplanen pekar ut fem områden som är särskilt väsentliga för att Kungsbacka kommuns miljömål ska kunna uppnås. Inom varje område finns tre initiativ. Varje initiativ är uppdelat i flera aktiviteter som ska diskuteras varje gång budgeten behandlas. När det finns tid och resurser för en aktivitet så blir den en del av budgeten och blir ett projekt. På det viset kan vi fokusera på de utvalda områden som en viss situation kräver. Vi skiljer på interna aktiveter där kommunen har det huvudsakliga ansvaret för att initiera, driva och förverkliga och externa som andra aktörer ansvarar för men där kommunen är katalysator. Då vi anger att aktiviteter är interna menar vi att det företrädesvis är den kommunala organisationen som kan agera för att nå resultat. På motsvarande vis avser vi med externa aktiviteter att andra aktörer, företag, organisationer, föreningar eller rentav individer har det huvudsakliga ansvaret för att nå framgång. I många fall anger vi både en intern och extern aktör som ansvarig, och detta speglar sannolikt verkligheten bäst. Det är genom samverkan och samspel som vi kommer att uppnå bäst resultat med denna handlingsplan. På nästa sida ser du en sammanställning över fokusområden, initiativ och aktiviteter för vårt miljöarbete. 2
Sidan 4 Persontransport Varutransport Samhällsplanering Tillgänglighet Riktlinjer för resor Resmönster Riktlinjer för fordon Cykel Logistikutveckling Samordnad varudistribution Tillgänglighetsstrategi Grönstruktur Sidan 6 Energianvändning Energiproduktion Infrastruktur Energi Strategi för energieffektivisering Energirådgivning Energi- och klimatplan Vindkraft Biogas Småskalig energiproduktion Solenergi Smarta nät Resiliens/robusthet Sidan 8 Upphandling Kretslopp Markresurs Resursnyttjande Tillämpningsanvisningar Hållbarhetskriterier Livscykelanalys/livscykelkostnad Återbruk Avfallshantering Konsumtionsmönster Prioritering vid exploatering Skyddad mark Sidan 11 Ekologisk status Dricksvatten Klimatanpassning Vatten Sanering enskilda avlopp Kalkning Minska kemikalieanvändningen Säkrad tillgång Skydd grundvatten Anläggning våtmarker Klimatanpassningsplan Sidan 13 Brukande av mark Konsumtion Producenter Livsmedel Lokal livsmedelsproduktion Beakta bra jordbruksmark vid planläggning Stadsjord Minskat svinn Vegetariskt Certifierat ekologisk Kvalitet Lokal och regional produktion * Resiliens betyder i detta fall infrastruktursystemets långsiktiga förmåga att klara av förändringar och kunna utvecklas. ** Stadsjord handlar om lokal odling och lokal mat i stadsnära områden. 3
Tillgänglighet I begreppet tillgänglighet ingår trafik, resor, transporter och rörlighet men också aspekten att vi bör kunna ha tillgång till olika samhällsnyttor utan att nödvändigtvis förflytta oss. Det kan till exempel röra sig om möjligheten att arbeta hemma viss tid eller att ha tillgång till olika kommunala e-tjänster. När det gäller trafiken finns det utmaningar när det gäller luftkvalitet, buller och säkerhet men också hälsa och trängsel. Här är det viktigt med kontinuerlig uppföljning och planering av olika aktiviteter. För att möta de här utmaningarna behöver vi också fortsätta utvecklingen av kollektivtrafiken men också diskutera i vidare termer kring resande och rörelse. Tack vare kommunens planmonopol kan vi skapa förutsättningar för förtätning som är en viktig aspekt av tillgänglighet. På detaljnivå kan det handla om gemensamma överenskommelser som en tillgänglighetsstrategi och riktlinjer för resande. 65 procent av koldioxidutsläppen i Kungsbacka kommer från trafiken enligt 2008 års siffror och trots många insatser så ökar trafikens bidrag till koldioxidutsläpp totalt. Ökningarna beror framförallt på ökande volymer av gods i samhället och där finns kopplingen till fokusområdet resursnyttjande. Fokus på tillgänglighet kommer också att vara viktigt under de närmaste åren i regionen när det västsvenska paketet genomförs. Inte minst kommer systemet med trängselskatt att påverka förutsättningarna väsentligt. Lokala miljömål Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. Tillgängligheten skall öka för gående och cyklande. De utsläpp av CO 2 som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska med 30% fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. Initiativ Persontransport t Varutransport Samhällsplanering Kommunen har stora möjligheter att direkt förändra Samhällsplanering också möjligheter och och förbättra de kommunala verksamheternas Varutransport resande, men här finns naturligtvis förpliktelser att arbeta med förändringar som berör hela samhället. Kommunen kan Samhällsplanering agera som samordnare och katalysator och se över de lokala och regionala förutsättningarna. Kommunen kan skapa förutsättningar för det goda, hållbara samhället genom planer, visioner, byggande och beskrivningar. 4
Foto: Hannah Larsson Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Riktlinjer för resor Uppdatera, förnya, tillämpa Intern Persontransport Resmönster Kunskap-, attityd- och beteendepåverkan, ny teknik Samhällsplanering drivmedel, Varutransport Riktlinjer för fordon Nya riktlinjer, förnyelsebara bilpool Extern/Intern Intern Cykel Strategi för cykelfrämjande, cykelförmåner, beteendepåverkan Intern/Extern Varutransport Logistikutveckling Beteendepåverkan, initiera näringslivssamverkan Samhällsplanering Kommunala organisationen, Innerstaden Samordnad varudistribution Extern Intern/Extern Samhällsplanering Tillgänglighetsstrategi Grönstruktur Inom ramen för Uthållig kommun, trafik, rörlighet, tillgång till service Tillgången till gröna ytor, parker som mötesplatser, Mistra Urban Futures Intern Intern * Mistra Urban Futures är ett nystartat centrum för hållbar stadsutveckling där bland annat GR, Chalmers och Göteborgs stad ingår. 5
Energi Produktion, distribution och konsumtion av energi är förutsättningar för i princip alla verksamheter. Kopplingen är här även tydlig till kommunens pågående arbete med energieffektivisering samt pågående arbete med en ny energi- och klimatplan. Kommunens egen energianvändning har vi direkt rådighet över och energieffektiviseringsinsatser här ger ofta direkt återkoppling i form av minskade kostnader. Tekniska innovationer och förfiningar av system ger oss bra förutsättningar för effektivisering men det är mycket väsentligt att samtidigt arbeta med beteendepåverkan och beteendeförändring. Energiproduktion kommer att vara mycket centralt när vi bygger framtidens samhälle. När vi blir mindre beroende av olja kommer flera andra former av energi att behövas som till exempel vindkraft, vågkraft, solenergi och olika former av biobränslen. Likaså kommer säkerhetsaspekterna samt närhetsprinciperna vara väsentliga delar i framtidens energisystem. Kostnaden för energi har stigit kontinuerligt de senaste åren, och eftersom både det nationella och det internationella energisystemet står inför betydande förändringar de kommande åren finns inga tecken på att priset kommer att falla. Hushållning av energi är centralt och som även EU befäster då man fastställer nya skarpa krav på energi prestanda hos byggnader. Det tar vi fasta på i Kungsbacka kommun. Energiförsörjningen är en synnerligen samhällsviktig funktion och en väsentlig aspekt avseende energisystemet är dess motståndskraft, flexibilitet och förmåga att klara av förändringar eller påfrestningar. Sammanfattningsvis brukar man då tala om ett systems resiliens. Det kan handla om ekosystem, samhällen eller som vi valt här, energisystemets resiliens. Robustheten hos vårt energisystem, dess resiliens, kommer att vara en fråga av stor betydelse under kommande år. Lokala miljömål Utsläppen av fossil koldioxid per innevånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 procent jämfört med 2004 års nivå. Användningen av tillförd energi i bostäder och lokaler avseende uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls- och driftsel ska minskas med 20 procent per innevånare mellan 2006 och 2015. Elförbrukningen per invånare ska minska med 20 procent mellan 2006 och 2015. Organiskt hushållsavfall, slam och kanske även stallgödsel ska användas för produktion av biogas. Initiativ Energiproduktion Energianvändning Energianvändning berör den kommunala organisationens egna energieffektiviseringar Energiproduktion energi- och klimatplan tar vi även ett helhetsgrepp över energi- och och den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Genom Infrastruktur arbetet med klimatfrågan med avseende på det geografiska området Kungsbacka. Energiproduktion i större skala är ingen kommunal verksamhet men kommunen kan agera pådrivare för att främja förnyelsebar energiproduktion. Genom nya krav enligt EU-direktiv på Infrastruktur nära noll-energibyggnader har kommunen och privata byggmästare ett stort ansvar för att minimera det externa tillskottet av energi genom lokal energiproduktion i form av solceller eller annan närproduktion. Kommunägda Eksta Bostads AB producerar energi, då oftast i form av närvärme. Infrastruktur Distributionsnäten för energi, både avseende värme och el, sköts av externa aktörer i Kungsbacka till största del. Kommunen kan här främja och underlätta utvecklingen av energiinfrastrukturen genom samverkan med externa aktörer. 6
Aktiviteter Foto: Hannah Larsson Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Energianvändning Strategi för energieffektivisering Kommuninternt projekt i samverkan Intern med Energimyndigheten Energirådgivning Upprätthålla och utveckla, beteendepåverkan Infrastruktur Extern/Intern Energiproduktion Energi- och klimatplan Mål för minskad energianvändning Extern/Intern och minskade koldioxidutsläpp i Kungsbacka Småskalig energiproduktion Solenergi Energiproduktion Vindkraft Biogas Infrastruktur Översiktsplan för vindkraft, stimulera ny teknik Insamling av organiskt hushållsavfall, stimuleringsåtgärder Stimuleringsåtgärder, lokala initiativ, tillstånd Nya affärsmodeller, samverkan energibolag/samhälle Intern/Extern Intern/Extern Intern/Extern Extern Smarta nät Samverkan nät-/energibolag, elfordon, ny teknik Extern Infrastruktur Resiliens /robusthet Beredskap energistörningar, backupsystem, anpassning och beteendepåverkan Extern/Intern 7
Foto: Adam Folcker Resursnyttjande Med resursnyttjande menar vi i första hand volymen varor och material som vi hanterar i kommunen och samhället i stort. Det har alltid varit ekonomiskt sunt att vara sparsam med sina resurser och kommer att bli ännu viktigare när vi närmar oss ett samhälle där resursbrist och knapphet är vardag. Kretslopp måste bli en viktigare del av samhällets verksamhet. Hur väl vi lyckas återbruka varor, hur vi klarar av att återvinna och i sista hand också energiutvinna våra resurser blir avgörande för samhällsutvecklingen. Som en betydande inköpare kan kommunen göra stor skillnad genom att sätta tydliga miljökrav vid upphandlingar. För att nå framgång inom miljöområdet bör man arbeta offensivt med miljökrav i upphandlingen. Kommunen har en nyckelroll eftersom den genom sin upphandling kan driva på utvecklingen. Här är vi hjälpta av Miljöstyrningsrådets olika nivåer på upphandlingskrav: baskrav, avancerade krav och spjutspetskrav. Vi kan inte alltid tillämpa spjutspetskrav i alla våra upphandlingar men vi bör göra aktiva val och arbeta enligt en långsiktig plan. Lokala miljömål Kommunala inköp av varor och tjänster ska göras med hänsyn till begränsad klimatpåverkan. Substitutionsprincipen ska alltid gälla vid upphandling, förvaltning och drift. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Kommunen ska delta i identifieringen av förorenad mark samt se till att den undersöks och vid behov saneras. Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. För områden med höga naturvärden ska långsiktigt skydd upprättas. Skyddet för skogar med höga naturvärden ska vara starkt och långsiktigt. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till skogar med höga natur- och kulturhistoriska värden. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. Kommunen ska i sin verksamhet välja varor och tjänster så att mängden avfall minimeras. Kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till värdet av god jordbruksmark samt ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. 8
Initiativ Vi behöver vara tydligare och kraftfullare i miljökraven i våra upphandlingar och Upphandling dessutom måste Kretslopp vi vara ense om hur kraven ska tillämpas. Markresurs Kretslopp Här finns det stora samverkansmöjligheter mellan kommunen, kommuninvånarna och näringslivet. Markresurs Markresurs Den kommunala organisationen måste ta ett fastare grepp kring hur vi ska använda kommunens ytor. Det kan avse starkt skydd av nyckelområden i naturen såväl som hänsynstagande till natur- och kulturmiljöer i planprocessen. Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Tillämpningsanvisningar Krav och riktlinjer vid upphandling Intern Hållbarhetskriterier Nytt, övergripande system för Intern Upphandling Kretsloppuppföljning Markresurs Livscykelanalys/ Livscykelkostnad Livscykelanalys/Livscykelkostnad vid köp av tjänster och produkter Intern Kretslopp Återbruk Utveckling av pågående projekt, Intern/Extern initiera enligt kretsloppsparken.nu Avfallshantering Påverka genom regional avfallsplan Markresurs Extern Konsumtionsmönster Informationsinsatser, samverkan näringsliv Extern/Intern Markresurs Prioritering vid exploatering Skyddad mark Riktlinjer och prioriteringar av mark Mål/riktlinjer avseende markbruk, se över skyddsområden Intern Intern 9
10
Vatten Havet och sjöarna i Kungsbacka kommun har stor betydelse för vår livsmiljö, särskilt när det gäller rekreation och friluftsliv. Förutom den rent livsnödvändiga aspekten med tillgång till bra dricksvatten är rena och friska vatten viktiga för såväl näringsliv som turism. När vattenmyndigheten gjorde sin klassning 2009 visade det sig att cirka 60 procent av vattnen har lägre än god ekologisk status. Av de 16 kustvattenförekomsterna har fyra otillfredsställande status och resten har måttlig ekologisk status. Målet är att alla vattenförekomster ska ha god ekologisk status 2021. Övergödning är det stora problemet. Orsakerna är många, men stora bidrag kommer från jord- och skogsbruk, dåliga avlopp och nedfall från luften. Det krävs en bättre uppföljning för att få en tydlig bild av utsläpp av övergödande ämnen med mera. Här finns en tydlig koppling till fokusområdet för livsmedel och möjligheten till samordning. Försurning är ett annat allvarligt problem i Kungsbackas sjöar och vattendrag. Den hålls i schack genom kalkning, vilket är ett slags konstgjord andning. Vattenmyndigheten gjorde 2009 även en klassning av kommunens två grundvattenområden, Fjärås Bräcka, Kustområde och Förlanda, Kustområde. Båda områdena har god kvantitativ och kemisk status. Dricksvattnet i Kungsbacka kommun kommer huvudsakligen från Lygnern vid Fjärås Bräcka och uppfyller Livsmedelsverkets krav med god marginal. Lokala miljömål Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbacka- fjordens ekologiska status. Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk status. Insatser ska göras för att bibehålla och stärka bestånden av lax och öring. Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växt och djurliv ska långsiktigt säkras. Grundvattenkvaliteten ska vara god. Förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Foto: Anna Rehnberg 11
Initiativ Ekologisk status Dricksvatten I Kungsbacka har det kommunala dricksvattnet god kvalitet. I Sverige ser många ett bra dricksvatten Klimatanpassning ökar. Studier av enskilda brunnar visar att många brunnar har dålig som en självklarhet men en ökad nederbörd gör att risken för försämrad kvalitet status. Man har också uppmätt kemikalierester i grundvattnet. Klimatanpassning För att nå god ekologisk status i våra sjöar, vattendrag och i våra kustnära vatten i Kungsbacka kommun krävs det omfattande åtgärder. Klimatanpassning och vilka åtgärder vi ska prio- Vi behöver också mäta och följa upp bland Dricksvatten annat vilka utsläppskällor som finns ritera. Övergödning är den största orsaken till att vi inte når god ekologisk status i våra vatten. Till och från har vi extremt väder som kan vara ett tecken på att klimatet förändras. En anpassning till ett förändrat klimat är en viktig framtidsfråga. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att ansvara för klimatanpassningsfrågorna på regional nivå och stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassning. Kommunerna har här en nyckelroll och behöver vara väl förberedd på olika scenarier. Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Ekologisk status Sanering enskilda avlopp Kalkning Dricksvatten Dricksvatten Minska kemikalieanvändningen Cirka 3000 enskilda avlopp som inte Intern/Extern klarar dagens krav på rening Utan kalkning blir våra sjöar försurade. Klimatanpassning sker, Intern/Extern Minskning av försurande ämnen men återhämtningstiden är lång Ändrade konsumtionsmönster Extern/Intern Säkrad tillgång Skyddsbestämmelser Intern Klimatanpassning Långsiktigt skydda grundvatten och Skydd grundvatten Intern/Extern enskilda vattentäkter Klimatanpassningsplan Klimatanpassning Anläggning våtmarker Utökad våtmarksareal för kväve- och fosforreduktion, flödesutjämning och biologisk mångfald Ett strategiskt arbete med förebyggande åtgärder. Extern/Intern Intern 12
Livsmedel Kungsbacka kommun är en stor livsmedelsinköpare och livsmedelskvalitet är en viktig fråga. Kvalitet kan vara kopplat till hur men också var produkten framställs. Det finns möjlighet att göra upphandlingar som skapar förutsättningar för lokala livsmedelproducenter. Men det ställer rejäla krav på kommunen som uppköpare. Kungsbacka kommun är en stor konsument och på så sätt en viktig aktör för producenterna. Dialog och långsiktiga gemensamma mål med lokala och regionala aktörer blir en fråga att arbeta med om vi vill skapa ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem. Kungsbackas historiska odlings- och jordbrukstradition skulle dessutom kunna förstärkas och det lokala samhället mera hållbart genom utveckling av livsmedelsnäringen. Dessutom är naturligtvis livsmedel en avgörande faktor i ett resilient samhälle. En viktig fråga i framtiden blir satsningar på stadsnära odlingar och andra möjligheter till livsmedelsproduktion. Att öka andelen certifierad ekologiska livsmedel är ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål sedan 2008. Genom aktiva insatser har vi ökat andelen från noll till över tolv procent. Ansträngningarna har gett resultat men behöver kompletteras med nya åtgärder och idéer. Lokala miljömål Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbacka- fjordens ekologiska status. Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växt och djurliv ska långsiktigt säkras. Grundvattenkvaliteten ska vara god. Vid brukande av mark ska hänsyn tas till ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. Den ekologiska produktionen (enligt EU:s definition) ska år 2011 ha ökat till 12% av åkermarksarealen. Vid kommunala inköp ska andelen certifierade ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25%. Vid kommunala inköp ska andelen närproducerade livsmedel öka. Förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. 13
Initiativ Brukande av mark Hur vi brukar marken är delvis en kommunal angelägenhet och ingår i samhällsplaneringen. Jordbruksmark är en viktig resurs och kommer på grund av klimatförändringen troligen att bli än mer betydelsefull. Globalt sett är frågan om livsmedelsproduktion Konsumtion extremt viktig. Ett framtidsscenario Producenter kan vara att områden som nu är brukbara blir obrukbara till följd av översvämningar, extrem torka eller extrem nederbörd. Även Sverige kan drabbas och vi behöver göra en omställning av jordbruket. Det är därför en viktig fråga hur vi hanterar jordbruksmarken idag. Konsumtion Producenter Att aktivt arbeta med konsumtionsmönster är en del av kommunens arbete. När konsumenterna Producenter gör sina val, är det betydelsefullt vilka val de gör, oavsett om man är enskild kommuninvånare eller en så stor konsument som kommunen. En kommun kan hjälpa till att skapa bra förutsättningar för lokala och regionala livsmedelproducenter, bland annat genom sin upphandling. Det är synnerligen viktigt med en dialog med livsmedelsproducenter och det offentliga på lokal och regional nivå. Staden är full av dåligt utnyttjade landskap. Att använda mark till så kallad stadsnära odling är hållbart och ett sätt att ge kommuninvånare möjlighet att odla. Aktiviteter Aktivitet Beskrivning Intern/Extern Brukande av mark Lokal livsmedelproduktion Beakta bra jordbruksmark vid planläggning Konsumtion Stadsjord Stimulera till lokal livsmedelproduktion. Internt skapa förutsättningar för lokala producenter att avyttra sina varor Utgå från klassificering av jordbruksmark Producenter Använda sig av tätortsnära mark för odling. Lokal livsmedelsförsörjning grunden för ett hållbart samhälle Extern/Intern Intern Extern/Intern Minskat svinn Matsvinn i kommunal verksamhet. Intern/Extern Matavfall blir biogas Vegetariskt Koppling till klimatsmart mat Intern/Extern Konsumtion Certifierat ekologisk Att verka för ett ekologiskt jordbruk. Producenter Internt arbeta för att nå målen avseende certifierade ekologiska livsmedel Kvalitet Avseende miljö, etik och djurskydd vid upphandling Intern/Extern Intern Producenter Lokal och regional produktion Verka för en lokal och regional livsmedelproduktion Extern/Intern 14
Foto: Anna Rehnberg Indikatorer och uppföljning Först och främst kommer aktiviteterna i handlingsplanen att följas upp genom att se om de har budgeterats och initierats som projekt. Det är sedan på projektnivå som man måste sätta upp kvantitativa mål som sedan i sin tur återrapporteras inom ramen för handlingsplanen. I miljömålen för Kungsbacka 2008 2015 finns beslut på vad som ska mätas och att resultatet ska presenteras i en miljörapport för varje mandatperiod. För att underlätta när resultaten ska analyseras och rapporten ska skrivas är det viktigt med kontinuerliga mätningar enligt handlingsplanen. I augusti varje år utvärderar vi alla aktiviteter inför det kommande budgetarbetet. Miljökommunikation För att få bra effekt på insatserna är det mycket väsentligt att kommunicera vad vi gör, både internt och externt. Att kommunicera miljöfrågor handlar inte bara om information, det handlar också om dialog med flera olika aktörer såsom näringsliv och olika organisationer. Det är också viktigt att använda olika typer av utbildningsinsatser för att förstärka kommunens miljöarbete. I den interna miljökommunikationen har förvaltningarnas miljösamordnare och miljöombud en viktig roll. Aktivt arbete med kungsbacka.se är sannolikt det viktigaste sättet att informera medborgarna om miljöarbetet i kommunen. Att utveckla området miljö på kommunens webbplats är angeläget, lämplig tidpunkt är i samband med nya kungsbacka.se. För att informera om framsteg, utveckling och viktiga händelser internt så är naturligtvis Insidan en mycket viktig plattform. Kommunikationen med invånarna och medarbetarna måste vara kontinuerlig, relevant och intressant. Här handlar det inte bara om att informera om pågående eller avklarade projekt utan om att upplysa, inspirera och mana till medverkan inom olika områden som är väsentliga för en hållbar samhällsutveckling. Samhällsplanering Kommunen har många roller och ansvarsområden i det lokala hållbarhetsarbetet. Vi har ansvar för den fysiska planeringen. Där läggs grunden för en hållbar utveckling av kommunen. Frågor som hur och var vi bygger, hur vi planerar för hållbara transporter och hur vi använder resursen mark är kanske de mest betydelsefulla i planeringsarbetet av framtidens hållbara samhälle. Alla fokusområden i handlingsplanen har någon koppling till samhällsplanering vilket belyser den särställning som samhällsplanering har i den kommunala verksamheten. 15
16
Miljömål för Kungsbacka 2008 2015 Miljömålen för Kungsbacka antogs i kommunfullmäktige i februari 2008. De är uppdelade i lokala miljömål vilka berör Kungsbacka som geografisk enhet och miljömål för den kommunala verksamheten. Kungsbackas miljömål utgår från de nationella miljömålen, vilket även de regionala miljömålen gör. Läs mer på www.miljomal.nu och www.lansstyrelsen.se/halland. BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 1. Utsläppen av fossil koldioxid per invånare i kommunen ska till år 2020 minska med 20 % jämfört med 2004 års nivå. 2. Användningen av tillförd energi i bostäder och lokaler för uppvärmning, tappvarmvatten, hushålls- och driftsel ska minskas med 20 % per innevånare mellan 2006 och 2015. 3. Antalet kollektivtrafikresor ska öka i förhållande till antalet bilresor. 4. Tillgängligheten ska öka för gående och cyklande. 1. Användningen av tillförd energi i lokaler för uppvärmning, tappvarmvatten, och driftsel ska minskas med 20 % per kvadratmeter mellan 2006 och 2015. 2. De utsläpp av koldioxid som sker genom den kommunala verksamhetens transporter och tjänsteresor ska minska med 30 % fram till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. 3. Kommunala inköp av varor och tjänster ska göras med hänsyn till begränsad klimatpåverkan. FRISK LUFT 1. Halterna av kvävedioxid, partiklar och bensen som har sitt ursprung i trafiken ska minska jämfört med år 2005, särskilt i Kungsbackas tätort och tätortsnära områden. 1. Utsläppen av kvävedioxid, partiklar och bensen från den kommunala verksamhetens fordons- och maskinpark ska minska. BARA NATURLIG FÖRSURNING 1. Utsläppen av svavel och kväve ska minska så att mark, sjöar och vattendrag kan återhämta sig. 2. Kungsbackas sjöar och vattendrag som hotas av försurning ska kalkas regelbundet. GIFTFRI MILJÖ 1. Användningen av hälso- och miljöfarliga kemiska produkter ska minska. 2. Substitutionsprincipen, som innebär att hälso- och miljöfarliga produkter och ämnen byts ut mot miljövänligare, ska vara vägledande för hushåll och verksamheter. 3. Utsläppen av tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver ska minska. 4. Utsläppen av läkemedel ska minska. 1. Kommunen ska delta i identifieringen av förorenad mark samt se till att den undersöks och vid behov saneras. 2. Substitutionsprincipen ska alltid gälla vid upphandling, förvaltning och drift. 3. Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten ska tas fram. 4. Verksamheter med utsläpp av kvicksilver, bly och kadmium ska ges information om krav på hantering av verksamhetsavfall och information angående sanering. Foto: Hannah Larsson
SKYDDANDE OZONSKIKT 1. Köldmedier ska väljas så att ozonskiktet och klimatet inte påverkas negativt. 2. Till år 2011 ska användningen av ozonnedbrytande ämnen, även HCFC, ha upphört i alla köldmedieanläggningar. 1. Till år 2011 ska användningen av ozonnedbrytande ämnen, även HCFC, ha upphört i alla köldmedieanläggningar inom den kommunala verksamheten. SÄKER STRÅLMILJÖ 1. År 2020 ska antalet årliga fall av hudcancer orsakade av UV-strålning vara lägre än år 2000. 1. Kommunens verksamheter ska leda till minskad strålrisk. INGEN ÖVERGÖDNING 1. Sjöar, vattendrag och kustnära vatten ska ha god ekologisk status. 2. Utsläppen av övergödande ämnen från enskilda avlopp, reningsverk, jordbruk och trafik ska minska i relation till 2006 års utsläpp. 3. En prioritering av åtgärder för utsläpp av näringsämnen ska göras utifrån de källor som har störst påverkan på Kungsbackafjordens ekologiska status. LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG 1. Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk status. 2. Insatser ska göras för att bibehålla och stärka bestånden av lax och öring. 1. Vid planering och tillståndsgivning ska hänsyn tas till sjöar, vattendrag och deras strandzoner. GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 1. Kommunens grundvatten med betydelse för vattenförsörjning, markstabilitet och växt och djurliv ska lång siktigt säkras. 2. Grundvattenkvaliteten ska vara god. 1. Senast år 2009 ska kommunens viktigaste grundvattentäkter, Fjärås Bräcka, Gällinge och Öjersbo, ha skyddsbestämmelser i enlighet med gällande svenska normer. 2. Grundvatten ska skyddas vid planering och exploatering. 3. Uttag av grundvatten ska inte ske vid sådana nivåer att saltvatteninträngning uppstår. HAV I BALANS, med levande kust och skärgård 1. Kustnära vatten, som till exempel Kungsbackafjorden, ska ha god ekologisk status. 2. Den biologiska mångfalden, inklusive fiskebestånden, ska öka i kustnära vatten. 3. För områden med höga naturvärden ska långsiktigt skydd upprättas. MYLLRANDE VÅTMARKER 1. Antalet våtmarker ska öka. 1. Vid planering och exploatering ska våtmarker inte påverkas negativt. 2. Stödja markägare som vill anlägga våtmarker i lämpliga områden, till exempel genom rådgivning. LEVANDE SKOGAR 1. Skyddet för skogar med höga naturvärden ska vara starkt och långsiktigt. 2. Skogar med höga naturvärden ska värnas. Skogsmiljöer med särskilt bevarandevärde är ädellövskogar, och lövsumpskogar. 3. Växter och djur ska kunna sprida sig naturligt i gröna korridorer
1. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till skogar med höga natur- och kulturhistoriska värden. 2. Tätortsnära skogar ska tillgängliggöras. ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP 1. Vid brukande av mark ska hänsyn tas till ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. 2. Den ekologiska produktionen, enligt EU:s definition, ska år 2011 ha ökat till 12 % av åkermarksarealen. 1. Vid kommunala inköp ska andelen certifierade ekologiska livsmedel senast år 2011 uppgå till 25 %. 2. Vid kommunala inköp ska andelen närproducerade livsmedel öka. 3. Vid planering och exploatering ska hänsyn tas till värdet av god jordbruksmark samt ängs- och betesmarkernas natur- och kulturvärden. Miljömål för hushållning och kretslopp 1. Allt avfall ska källsorteras. 2. Organiskt hushållsavfall, slam och kanske även stall gödsel ska användas för produktion av biogas. 1. Avloppsslammet från reningsverket eller en eventuell biogasanläggning, ska vara av sådan kvalitet att det ska kunna spridas över åkermark. 2. Alla kommunala fastigheter ska senast år 2011 ha utrustning som medger fullständig källsortering. 3. Kommunen ska i sin verksamhet välja varor och tjänster så att mängden avfall minimeras. ETT RIKT VÄXT OCH DJURLIV 1. Förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. 2. Kommunens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras och skötas så att biologiska värden säkerställs. GOD BEBYGGD MILJÖ Miljömål för bebyggelse, infrastruktur och energianvändning 1. Elförbrukningen per innevånare ska minska med 20 % mellan 2006 och 2015. 1. Nya bostäder och verksamheter ska alltid planeras så att behoven av biltransporter minskas. 2. Tätorterna ska ha en utvecklad och kvalitativ grönstruktur för hälsa, natur- och kulturmiljö samt rekreation. 3. Inför planarbete i områden där äldre byggnader finns, ska en kulturhistorisk utredning göras. Stöd finns i den inventering av kulturhistoriska byggnader som genomförts av Länsstyrelsen. 4. Kommunen ska verka för utbyggnad av förnyelsebar energi. 5. Alla nybyggda bostäder inom planlagt område bör senast år 2015 vara utformade så att byggnadens energi användning uppgår till högst 90 kwh/m 2 och år. 6. I detaljplaner ska energianvändningen styras till förnyelsebara energikällor. 7. Trafikbullret ska minska kontinuerligt, särskilt i kommunens tätbefolkade områden. 8. Byggnader där människor vistas ska ha radonhalter som understiger gränsvärdet 200 Bq/m 3 luft.
Ur Kungsbackas vision Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Telefon 0300-83 40 00 kommun@kungsbacka.se www.kungsbacka.se