Socialnämnden Barnperspektivet och ekonomiskt bistånd Socialnämnden Söderhamns Kommun Reviderade 2010-04-27
Innehåll Bakgrund 3 Barnperspektivet och socialtjänstlagen Syfte Inledning 4 Ledningsnivå Handläggarnivå Barnperspektivet när en familj ansöker om ekonomiskt bistånd 5 Allmänna utgångspunkter: o Arbete mot självförsörjning o Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd o Information Ansökan Utredning dokumentation o Att tala med barn o Hembesök/kontakt o Helhetssyn o Arbetsplan Beslut dokumentation Situationer och områden där barns behov behöver beaktas 8 Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd Särskilda områden enligt Socialstyrelsens rapport o Boende o Umgänge med föräldrar o Hälsa o Fritidsaktiviteter o Ungdomars ferieinkomster 2 -
BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn - reviderade 2010-04-27 Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper, principen om barnets bästa och barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få sin åsikt beaktad i förhållande till sin ålder och mognad, finns införda i socialtjänstlagen: När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. (1 kap 2 SoL) När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. (3 kap 5 SoL) Regeringen har pekat på behovet av att ett barnperspektiv också finns i handläggningen av ekonomiskt bistånd. I propositionen 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen skriver regeringen att detta innebär att barnens situation bör uppmärksammas också då vuxna ansöker om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten. I propositionen anges att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. Syfte Syftet med socialnämndens riktlinjer är att konkretisera barnperspektivet i handläggningen av ekonomiskt bistånd och att tjäna som stöd för den praktiska tillämpningen i det dagliga arbetet inom socialförvaltningen med ekonomiska biståndsärenden. Riktlinjerna utgår från de punkter som lyfts fram i Socialstyrelsens och Länsstyrelsernas rapport Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd 2003. 3 -
Inledning För att ha ett barnperspektiv i handläggningen av ekonomiskt bistånd är det viktigt att på ledningsnivå: i kommunens riktlinjer för ekonomiskt bistånd ange hur barnperspektivet ska tillgodoses och att följa upp riktlinjerna ha en delegation som gör det möjligt för handläggarna att bevilja familjen eller barnet ekonomiskt bistånd till riksnorm/försörjningsstöd till en högre nivå och/eller ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt sörja för att personalen har kompetens att arbeta utifrån ett barnperspektiv sörja för att stöd, hjälpmedel och rutiner utvecklas i arbetet för att uppmärksamma barnen och för att dokumentera barnperspektivet på handläggarnivå: fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd vid långvarigt ekonomiskt bistånd i samarbete med föräldrarna uppmärksamma barnets behov och situation med tydlig koppling till den ekonomiska situationen vid behov och i samråd med föräldrarna göra hembesök för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov vid behov och i samråd med föräldrarna tala med barnet, med beaktande av dess ålder och mognad, för att bedöma vilket bistånd familjen behöver med hänsyn till barnets behov bedöma vad som är barnets bästa utifrån en helhetsbedömning, med stöd i lokala riktlinjer och policydokument, barnkonventionen och med hjälp av de kunskaper som finns om barn och barns behov upprätta arbetsplaner för hur självförsörjning ska uppnås där barnets situation ingår som en del bevaka barns behov inom särskilt viktiga områden, t.ex boende, umgänge med föräldrar, hälsa, fritidsaktiviteter och ungdomars ferieinkomster dokumentera hur barnets behov beaktats, vilka eventuella överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Detta gäller såväl vid negativa som positiva beslut 4 -
Barnperspektivet när en familj ansöker om ekonomiskt bistånd ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER Arbete mot självförsörjning Regeringen skriver i sin proposition: Att de vuxna får bästa möjliga stöd genom socialtjänsten ligger också i barnets intresse. Detta kan innebära särskilda satsningar på dem som har långvarigt biståndsbehov med syftet att hjälpa de vuxna till arbete eller studier som så småningom kan leda till arbete och självförsörjning. Ansträngningar att få föräldrarna självförsörjande kan därmed betraktas som en del i arbetet med ett barnperspektiv. Fokusera på barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd I utredningar om ekonomiskt bistånd är det föräldrarnas ekonomiska situation som utreds. Det är dock viktigt att även barns behov uppmärksammas, främst då familjer erhåller ekonomiskt bistånd under en längre tid. Information I socialtjänstens informationsskyldighet ingår att informera om både rättigheter och skyldigheter, bl a möjligheten att ansöka om bistånd utöver det som ingår i försörjningsstödet. Utförlig information bör ges i samband med nybesök och därefter kontinuerligt. ANSÖKAN När någon ansöker om ekonomiskt bistånd ska handläggaren ta reda på om det finns - hemmavarande barn - andra barn, t.ex umgängesbarn Särskild bedömning om barnens situation ska göras även vid en första ansökan om tillfälligt kompletterande bistånd - om familjen redan inledningsvis bedöms ha behov av ekonomiskt bistånd under en längre tid Barnens situation ska alltid beaktas vid ansökan som avser avhysningsärenden och situationer där elen riskerar att bli avstängd. 5 -
UTREDNING - DOKUMENTATION Barnperspektivet innebär att barnens situation ska uppmärksammas också när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt bistånd. Att en utredning av ekonomiskt bistånd ska ha ett barnperspektiv innebär inte att handläggaren gör en barnavårdsutredning. Det bör finnas en tydlig koppling till hur familjens/föräldrarnas ekonomiska villkor påverkar barnet. Det viktigaste är att göra barnet synligt i utredningen. (Socialstyrelsens Handbok om ekonomiskt bistånd). Socialtjänsten ska dokumentera hur barnens intressen beaktats, vilka överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet. Se även Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomisk bistånd (SOSFS 2003:5). - En aktuell grundutredning ska finnas i alla ärenden som rör ekonomiskt bistånd. I denna ska barnens situation och behov framgå, liksom om familjen är aktuell på annan enhet. Det ska inte enbart i de löpande anteckningarna respektive beslut framgå hur tillämpning av barnperspektivet skett, utan en bedömning utifrån en helhetssyn ska alltid finnas i en aktuell grundutredning. Denna grundutredning ska följas upp kontinuerligt och minst 1 gång per år. Vid förändrade förhållanden ska ny grundutredning genomföras. Se utredningsmall! - Vid utredningar inom barn-och ungdomsenheten, barnavårdsutredningar, ska även ingå en utredning av familjens ekonomiska förhållanden och hur denna påverkar barnet. Se utredningsmall! - Att beakta barnets situation ska alltid ske i samarbete med föräldrarna. Att tala med barn Att tala med föräldrarna är det vanligaste sättet att skaffa sig en bild av barnens situation och behov som underlag för beslut. Det kan också ibland vara bra att tala direkt med barnet - med beaktande av dess ålder och mognad - för att barnet själv ska kunna beskriva sin situation utifrån de ekonomiska förhållandena. Förutom barnets egen ålder och mognad är det följande som avgör lämpligheten av om ett samtal med barnet ska göras: - föräldrarna måste vara positiva till detta - handläggaren måste vara tydlig med syftet för sig själv, föräldrarna och barnet, med samtalet - handläggaren måste respektera om föräldrarna inte vill att barnen ska involveras i deras ekonomiska problem. Hembesök/kontakt Det är nödvändigt med regelbundna personliga träffar mellan handläggare och familjen för att kunna arbeta med ett barnperspektiv. Personliga träffar på socialkontoret och/eller vid hembesök ger handläggaren möjlighet att både få och ge information. Handläggaren behöver - få information om hur barnen har det t.ex skolan och med fritidsaktiviteter samt 6 -
- ge information om socialtjänstens möjligheter till ekonomiskt och/eller annat bistånd. Hembesök är ett bra sätt att träffa barn och föräldrar och ett bra tillfälle att kunna prata med barnen i syfte att få bra underlag för beslut. Ett hembesök kan ge en bra bild av familjens och barnens situation i förhållande till den ekonomiska situationen dvs hur de ekonomiska villkoren påverkar barnet. Hembesök är särskilt viktiga när det gäller familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Helhetssyn Helhetssynen innebär bl a att ett aktivt samarbete ska ske mellan socialförvaltningens olika enheter, där en barnfamilj är aktuell. Detta samarbete ska ske genom - gemensamma hembesök och/eller gemensamma besök vid socialkontoret - regelbunden kontakt mellan handläggarna i syfte att synliggöra olika behov hos familjerna och barnen och hur dessa ska tillgodoses. Arbetsplan En arbetsplan med en långsiktig strategi för hur egenförsörjning ska uppnås och där barnets situation ingår ska upprättas då biståndsbehovet bedöms bli långvarigt (över tre månader). Planen ska följas upp regelbundet. Om ett ärende från början inte bedöms bli långvarigt men det visar sig att behoven kvarstår en längre tid, ska en arbetsplan upprättas där även barnens situation ingår. Se mall för arbetsplan! BESLUT - DOKUMENTATION Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet. I samband med sådana beslut behöver olika förslag till lösningar analyseras och vägas mot varandra. Syftet är att uppmärksamma hur beslutet påverkar barnet. Även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilket beslut som fattas, ska barnets bästa alltid beaktas, utredas och redovisas. Vilka överväganden som gjorts och hur detta påverkat beslutet ska alltid dokumenteras. Det säkrar att barnperspektivet tillgodoses. Vid en intressekonflikt mellan vuxna och barn ska barnets intresse ha företräde. (Socialstyrelsens Handbok om ekonomiskt bistånd). I handläggningen dokumenteras - hur barnets behov beaktats - vilka överväganden som gjorts - hur detta påverkat beslutet. En bedömning av barnets bästa ska dokumenteras såväl vid negativa som positiva beslut. Se mallar för beslut! 7 -
Situationer och områden där barns behov behöver beaktas Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd 1. I dessa allmänna råd anges situationer då försörjningsstödet bör beräknas till en högre nivå. Socialnämndens tidigare antagna Riktlinjer för enhetlig biståndsbedömning avseende försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd omfattar även dessa situationer, där kostnaderna bör kunna beräknas till en högre nivå: - Om det är en förutsättning för att barn ska kunna delta i fritidsaktiviteter, - Om det är en förutsättning för att en förälder ska kunna ha umgänge eller kontakt med sitt barn i en rimlig omfattning och därför har extra utgifter för t.ex budgetposterna lek och fritid samt telefon. - Om ett spädbarn saknar nödvändig klädutrustning. 2. Övriga situationer som anges i socialstyrelsens allmänna råd: Barn och ungdomar bör räknas som medlemmar i hushållet, både där de stadigvarande bor och där de vistas under umgängestid. Socialnämnden bör beräkna kostnaderna efter det antal dagar barnet eller ungdomen vistas hos respektive förälder (sid 41-42). Socialnämnden bör vid bedömningen ta hänsyn till ett barns behov av utrymme även hos den förälder där barnet enbart vistas under umgängestid (sid 46). Socialnämnden bör ta hänsyn till om det i individuella fall finns särskilda skäl mot byte av bostad eller bostadsområde, som t.ex om en barnfamilj genom att flytta skulle tvingas bryta upp från barnomsorg, skola och socialt nätverk (sid 50). För att ett hushåll inte ska anses trångbott bör det, utom för ensamstående utan barn, ha sovrum utöver vardagsrum och kök eller kokvrå. Två barn bör kunna dela sovrum. Med beaktande av stigande ålder och personlig integritet, bör barn emellertid inte behöva dela sovrum (sid 52-53). Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för att en förälder ska kunna umgås med sitt barn som bor på annan ort. Med annan ort kan även avses en ort utanför Sverige. Avgörande för vad som bör vara skälig kostnad för resor och hur ofta bistånd bör ges till kostnader för umgänge bör anpassas till vad en familj i allmänhet har råd med. Vid denna bedömning bör nämnden även beakta vad som har reglerats genom dom eller beslut eller genom avtal om umgänge. Förutom reskostnader bör även andra kostnader som är nödvändiga för att umgänget ska kunna komma till stånd ingå i biståndet, t. ex kostnader för logi (sid 69). 8 -
Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till skäliga kostnader för rekreation, om det finns särskilda skäl. Det kan finnas särskilda behov av rekreation t.ex hos barnfamiljer som under lång tid på grund av ekonomiska problem inte har kunnat få någon form av semester. Om det finns barn i hushållet, bör socialnämnden göra en särskild bedömning av barnets behov. Ekonomiskt bistånd till rekreation bör räcka till t.ex en tåg- eller bussresa och logi. När det gäller barn bör biståndet räcka till kostnaden för t.ex en koloni- eller lägervistelse (sid 71). Socialnämnden bör ge ekonomiskt bistånd till betalning av skulder endast om det är enda möjligheten för den enskilde att uppnå en skälig levnadsnivå. Nämnden bör ge bistånd till skulder efter en individuell prövning och när det enlig nämndens bedömning skulle få allvarliga sociala konsekvenser för den enskilde om skulden inte betalas. Det kan t.ex gälla skulder för boendekostnader eller hushållsel. I dessa fall bör socialtjänsten kunna ta större social häsyn, särskilt när det gäller t.ex barnfamiljer (sid 74-75). Innehav av bil bör inte vara ett hinder (påverka rätt till bistånd), om den enskilde måste ha bil för att skjutsa barn till förskoleverksamhet, eller av medicinska eller sociala skäl, t.ex för att en förälder ska kunna umgås med sitt barn (sid 96). Den enskilde bör inte vara tvungen att utnyttja ersättningsdagar med föräldrapenning före barnets födelse. Den enskilde som har barn bör kunna spara upp till fyra veckors föräldrapenning fram till det år då föräldrapenningen senast kan tas ut. Båda föräldrarna, inte bara den som är arbetslös eller den som har lägre lön, bör kunna använd sig av sin möjlighet (halva tiden vardera med föräldrapenning) att vara hemma med barnet (sid 99). Om föräldrarna inte försörjer sitt barn, bör socialnämnden i första hand försöka få föräldrarna att fullgöra sin underhållsskyldighet. Om nämnden inte kan få föräldrarna att försörja sitt barn, bör nämnden kunna ge ekonomiskt bistånd direkt till barnet utifrån barnets ålder och mognad. Att utan medgivande från vårdnadshavaren bistå barnet ekonomiskt bör dock vara en åtgärd som endast bör användas i undantagsfall (sid 102). Eftersom barn aldrig är underhållsskyldiga gentemot sina föräldrar eller eventuella syskon kan barnets egen inkomst bara ligga till grund för den del av det ekonomiska biståndet som gäller barnet. Ett barn bör alltid få disponera en del av sina inkomster för egen räkning utan att det påverkar föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Detta gäller särskilt inkomster från feriearbete. Hur stor denna del bör vara får bedömas från fall till fall och utifrån barnets behov. Eventuell inkomst utöver vad barnet själv bör få disponera, bör socialnämnden kunna räkna av mot barnets del i familjens kostnader inklusive boendekostnaden (sid 103). Om ett barn har tillgångar som föräldrarna inte kan förfoga över, bör det inte påverka föräldrarnas rätt till ekonomiskt bistånd för barnet. Detta gäller t.ex bankmedel som står under överförmyndarens kontroll, om överförmyndaren inte ger sitt samtycke till uttag (sid 104). 9 -
Det finns flera situationer/områden, där ett barnperspektiv behöver bevakas, t.ex - hemutrustning (sid 65 ff) - spädbarnsutrustning (sid 68) - obetalda barnomsorgsavgifter (sid 70) - akut nödsituation - vid olika former av kris i familjen i samband med t.ex separationer, brottshändelse, psykisk/fysisk ohälsa mm. Se socialnämndens riktlinjer: Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd till hemutrustning, spädbarnsutrustning samt kläder och skor resp. Vägledande riktlinjer för ekonomiskt bistånd med hänsyn till brottsoffer! Särskilda områden enligt Socialstyrelsens rapport 2003 Socialstyrelsen har i sin rapport Barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd ytterligare utvecklat en del av de områden som anges i de allmänna råden och där barnets behov särskilt bör bevakas: - Boende - Umgänge med föräldrar - Hälsa - Fritidsaktiviteter - Ungdomars ferieinkomster BOENDE Vid bedömning av vad som är skälig boendekostnad bör, enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd, hänsyn tas till barns behov av utrymme, även hos umgängesföräldern. Om nämnden bedömer att en familj har en boendekostnad som inte kan anses skälig och att flyttning till billigare bostad är rimlig, måste konsekvenserna för barnet bedömas och ingå i underlaget till beslut i frågan. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör socialnämnden inte tvinga fram ett byte av bostad eller bostadsområde om det finns risk för att en flyttning får negativa sociala konsekvenser. Hyresskulder och avhysningar är situationer där socialtjänsten måste vara särskilt uppmärksam och ställa frågan hur detta påverkar barnens livssituation. Det är viktigt att socialtjänsten hanterar dessa problem i ett tidigt skede och inte väntar in en avhysningssituation för att agera. Avsikten med hyresvärdarnas meddelandeskyldighet till socialnämnden är att tidigt ge socialtjänsten möjlighet att undersöka om det finns behov av socialtjänstens insatser. Socialnämnden i Söderhamn har ett samverkansarbete med det kommunala bostadsföretaget, där en boendekonsulent är anställd halvtid vid vardera Faxeholmen resp. Socialförvaltningen. Ett av boendekonsulentens uppdrag är att förhindra avhysning genom att på ett så tidigt stadium som möjligt kontakta enskilda och familjer när hyresskuld uppstår. En fokusering görs på förebyggande arbete och rådgivande stöd innan skulderna blivit övermäktiga för familjerna. 10 -
Inriktningen för socialnämndens arbete är att barnfamiljer inte ska förlora sin bostad: - samarbete mellan förvaltningens olika enheter, där en barnfamilj är aktuell - personlig kontakt och/eller hembesök vid uppsägning av bostad - samverkan med boendekonsulent ska ske vid handläggningen av dessa ärenden för att barnperspektivet ska tillgodoses. Elskulder och avstängning av el är en annan situation där socialtjänsten måste vara uppmärksam om det finns barn i hushållet och hur detta påverkar deras livssituation. Liksom fallet är med hyresskulder finns det anledning enligt Socialstyrelsens allmänna råd att handlägga skulder för hushållsel på annat sätt än övriga skulder pga de allvarliga sociala konsekvenser de kan medföra för den enskilde om de leder fram till en avstängning av el, särskilt för en barnfamilj. Se socialnämndens Riktlinjer för enhetlig biståndsbedömning avseende försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd hyresskulder, skuld hushållsel! UMGÄNGE MED FÖRÄLDRAR En viktig del i ett barnperspektiv är att socialtjänsten uppmärksammar de vuxna som är föräldrar utan att stadigvarande leva med barnen. - Vid tillämpning av riksnormen ska barnen alltid räknas som hushållsmedlemmar oavsett om de bor hos föräldern som har försörjningsstöd eller vistas där under umgängestid. - Kostnaden ska beräknas utifrån barnets norm som fullvärdig medlem i de hushållsgemensamma kostnaderna för hela månaden samt personliga kostnader för det antal dagar barnet vistas hos föräldern. Socialstyrelsen anger i sina allmänna råd om försörjningsstöd att det även kan vara aktuellt med ett högre belopp för posterna lek och fritid samt telefon. Enligt 6 kap 15 föräldrabalken, ska barn ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bör tillsammans med. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med blir tillgodosett. När det gäller resekostnader, se socialnämndens Riktlinjer för enhetlig biståndsbedömning avseende försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd umgängesresor! 11 -
HÄLSA Barns hälsa behöver uppmärksammas av socialtjänsten. Det gäller för alla barn i allmänhet och för barn med någon form av funktionshinder i synnerhet. Familjer med funktionshindrade barn är ofta speciellt belastade både ekonomiskt och i andra avseenden. Det är viktigt att socialtjänstens handläggare är uppmärksamma på detta och informerar föräldrarna om möjligheter att få hjälp inte bara från socialtjänsten utan även vilka stödoch hjälpinsatser som finns att tillgå för övrigt i samhället. I socialnämndens utredning måste fokus sättas på barnens hälsa. Det är viktigt att handläggarna har en helhetssyn i sitt arbete och att samverkan sker mellan de enheter där en barnfamilj är aktuell, för att barnets behov ska synliggöras även utifrån sin hälsosituation. Ekonomiskt bistånd för merkostnader, som inte täcks av socialförsäkringssystemen, kan vara aktuella för barn med olika funktionshinder. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd bör kostnaderna beräknas till en högre nivå när den enskilde av medicinska skäl har behov av särskild kost som är dyrare än vanlig kost. - Socialnämnden har utarbetade riktlinjer för merkostnad för livsmedel vid sju specialkoster: se Riktlinjer för enhetlig biståndsbedömning avseende försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd! FRITIDSAKTIVITETER Barn bör ges förutsättning att kunna delta i organiserade fritidsaktiviteter. I Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd anges barns fritidsaktiviteter som exempel då det kan vara aktuellt att beräkna kostnader till en högre nivå än risknormen. Det är viktigt att handläggaren uppmärksammar om barnen har behov av särskilda fritidsaktiviteter som socialtjänsten skulle kunna bevilja ekonomiskt bistånd till och informera om möjligheten att ansöka om detta. Vad som är rimligt att bevilja i ekonomiskt bistånd till fritidsaktiviteter ska jämföras med vad en låginkomsttagare i vår kommun har råd att ge sina barn. En annan grund för bedömningen är vad barn i allmänhet i vår kommun har för fritidsaktiviteter och till vilka kostnader. Det ska dock alltid ske en individuell bedömning utifrån det enskilda barnets behov. Ett exempel som Socialstyrelsen tar upp är cyklar, som dels är en fritidsaktivitet i sig och dels kan göra det möjligt för barnet att delta i olika fritidsaktiviteter. Andra exempel för fritidsaktiviteter som kan vara aktuella är sportaktiviteter, simskola och musikskola. Det är viktigt att även barn till föräldrar som erhåller ekonomiskt bistånd kan vara delaktiga i fritidsaktiviteter. Att tänka på: I försörjningsstödets budgetpost lek och fritid finns inga kostnader för semester eller dyrare fritidsintressen. För att inköp av cykel, skidutrustning och skridskor ska vara möjligt krävs enligt Socialstyrelsen en längre tids sparande. I praktiken torde detta medföra, speciellt för barn, att posten lek och fritid inte ger någon reell möjlighet till inköp av dessa varor. 12 -
UNGDOMARS FERIEINKOMSTER I regeringens proposition 2000/01:80, Ny socialtjänstlag mm, förs ett resonemang om hur socialtjänsten ska se på pengar som barn tjänar under ferier. I vilken utsträckning ska barn i familjer som lever på ekonomiskt bistånd ha möjlighet att liksom sina kamrater tjäna extra pengar? I propositionen framhåll att en individuell bedömning ska göras men också att varje kommun har möjlighet att besluta vilken policy som ska tillämpas. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om försörjningsstöd bör en ungdom alltid få disponera en viss del av sin inkomst för egen del utan att det minskar familjens ekonomiska bistånd. Särskilt gäller detta ungdomars ferieinkomster. Det är viktigt att handläggarna informerar ungdomar om möjligheten att söka feriearbeten, vilket vår kommun brukar anordna varje sommar, samt att delta aktivt i uttagningen till de platser, som ställs till socialnämndens förfogande. Samverkan mellan de olika enheter som ungdomarna och deras familjer är aktuella hos är en förutsättning för att barnperspektivet tillgodoses. Det har visat sig att kommunerna hanterat ungdomars inkomster på olika sätt vid sina biståndsberäkningar, vilket regeringen fastslog i sin proposition 2007/08:1 Utgiftsområde 9. Ur rättvisesynpunkt och för att stimulera unga människor att få kontakt med arbetslivet även under studietiden infördes därför en enhetlig regel i SoL för hur barns och skolungdomars arbetsinkomster upp till en viss nivå ska hanteras vid prövningen av rätten till bistånd, som gäller sedan 1 januari 2008: 4 kap 1 a SoL Följande inkomster ska inte beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd enligt 1 1. hemmavarande barns inkomster av eget arbete 2. hemmavarande skolungdomars inkomster av eget arbete, om skolungdomarna är under 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan jämförlig grundutbildning. Inkomster som avses i första stycket får dock beaktas vid tillämpning av 1 till den del de överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår enligt lagen om allmän försäkring. När lagändringen kom 2008 hade socialnämnden redan riktlinjer som låg i linje med socialtjänstlagens bestämmelse varför en revidering då inte bedömdes som nödvändig. Revideringen fr o m 2010-04-27 innebär följande: Vid beräkning av rätt till ekonomiskt bistånd ska socialnämnden beakta barns och ungdomars inkomster av eget arbete till den del dessa överstiger ett halvt prisbasbelopp per kalenderår enligt AFL. Gränsen gäller i förhållande till den disponibla arbetsinkomsten, dvs. efter skatteavdrag. 13 -
Det är viktigt att framhålla att barn och ungdomar inte har någon underhållsskyldighet gentemot föräldrar eller syskon och att inkomster över denna gräns därför inte kan användas för att täcka andra än barnets eller ungdomens egna behov vid beräkning av familjens behov av bistånd. Riktlinjen omfattar barn och ungdomar, där föräldrarna fortfarande är underhållsskyldiga, oavsett om barnet eller ungdomen bor hemma eller i eget boende. Se socialnämndens Revidering av riktlinjer för ungdomars ferieinkomster/inkomster av eget arbete! (2010-04-27) 14 -