6 Rubrik
Tillväxt 7 På väg mot ett konkurrenskraftigt Skåne Under 2007 utvecklades näringslivet väl i hela Skåne, och allra mest i de västra delarna av regionen. Sysselsättningen ökade mest inom byggindustri och handel. Regeringens mål om 80 procent sysselsatta kunde inte uppnås för Sverige under 2007, inte heller för Skåne, som har en sysselsättningsnivå något under riksgenomsnittet. Utvecklingen har dock under perioden 2004 till 2007 förbättrats från 74 procent till 78 procent. Skånes andel av Sveriges bruttonationalprodukt ligger hittills relativt stabilt på knappt 12 procent. Bruttoregionprodukten per invånare ligger på 90 procent av nivån för Sverige, och något under jämfört med motsvarande värde på den danska delen av Öresundsregionen. Trots goda förutsättningar ligger Skånes tillväxt kvar kring snittet för Sverige. Öresundsintegrationen ökade under 2007. Även om ökningstakten dämpades något så flyttade drygt 4 000 personer från Danmark till Skåne. Arbetspendlingen över Öresundsbron ökade stadigt, vilket innebär att cirka 13 400 personer per dag reste från den skånska till den danska sidan en ökning med 400 procent sedan bron invigdes 2000! De senaste tio åren har befolkningen ökat med cirka 80 000 personer, vilket har medfört krav på fler bostäder och ett varierat boende. 2007 uppgav ca 75 procent av kommunerna att det råder bostadsbrist, i synnerhet på hyresrätter. Målet från 2004, att bygga 5 000 lägenheter per år, har infriats under 2006 och 2007. En utmaning för Skåne är att höja utbildningsnivån. Målet att minst hälften av alla ungdomar ska gå vidare till högre utbildning uppnås inte utan minskar med nästan 4 procentenheter från föregående år till 41,7 procent. Utbildningsnivåerna bland Skånes kommuner skiljer sig fortfarande väsentligt åt, främst beroende på strukturella skillnader. Malmö Högskola är ett av många kunskapscentra i Skåne. De erbjuder tvärvetenskapliga utbildningar inom media, design och kultur. En av dessa utbildningar är Konst, Kultur och Kommunikation (K3). 2008 fick de en introduktion i form av ett examensarbete av Erik Rask, som genom ett visuellt musikperformance utforskade gränsen mellan bild och verklighet.
8 Tillväxt antal nystartade företag 1995 2007 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS 14 12 1995 2000 2005 2006 2007 10 8 6 4 2 O Stockholm Västra Götaland Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Södra Skåne Nyföretagande Nyföretagandet i Skåne ligger relativt högt. 2007 hade Skåne, med 10,1 nya företag per 1 000 invånare, den tredje högsta nyföretagarfrekvensen i landet. Endast i Stockholm och Jämtlands län var nyföretagande högre. Inom näringsgrenen Varuhandel och restaurang har Skåne högre antal nystartade företag än både Stockholm och Västra Götalands län. Majoriteten av alla nya företag startas inom tjänstesektorn, där företagstjänsterna dominerar.
Tillväxt 9 Nystartade företag efter näringsgren 2007 (%). Källa: ITPS Till- Varuhandel Transport Jord- och verkning Byggverk- Rest. och Företags- Fastighets- Personliga skogsbruk och dylikt samhet rörelse kommun. tjänster tjänster tjänster Skåne län 2,9 3,9 10,4 20,8 3,9 31,3 4,4 22,3 Stockholms län 1,2 3,7 9,6 14,5 3,5 39,4 2,9 25,3 Västra Götalands län 2,9 5,3 11,2 19,1 3,8 30,9 4,1 22,6 Riket 3,2 5,0 10,9 18,3 3,4 32,4 3,5 23,4 Nystartade företag 2007 procentuellt fördelade på ledningens könstillhörighet (%). Källa: ITPS Endast män Endast kvinnor Gemensam ledning Samtliga Skåne län 62 32 6 100 Stockholms län 60 34 6 100 Västra Götalands län 63 30 7 100 Riket 62 32 6 100 Männen dominerar nyföretagande i såväl riket som i Skåne. 32 procent av alla nystartade företag hade endast kvinnor i ledningen, ytterligare 6 procent av de nystartade företagen delades ledningen av både män och kvinnor. Det finns avsevärda skillnader mellan olika kommuner i Skåne vad avser nyföretagarfrekvensen. Vellinge, Simrishamn och Örkelljunga har högst nyföretagande i förhållande till folkmängden mellan 16 64 år, medan Bromölla, Burlöv och Perstorps kommun har lägst.
10 Tillväxt Bruttoregionprodukten i Skåne jämfört med riket 2000 2006 Källa: SCB 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Skånes BRP*, miljarder kr 259 766 268 545 282 595 289 673 299 883 312 245 337 773 Procent av hela riket 11,5% 11,5% 11,7% 11,5% 11,4% 11,4% 11,6% BRP per invånare i Skåne (kr) 231 000 237 000 248 000 252 000 259 000 268 000 287 000 Procent av nivån i hela riket 90,9% 90,8% 91,5% 89,7% 88,7% 88,4% 90,0% BRP per sysselsatt i Skåne 504 000 508 000 537 000 556 000 575 000 595 000 624 000 Procent av nivån i hela riket 96,4% 95,8% 97,5% 96,5% 95,0% 94,6% 95,1% *BRP är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP). BRP är detsamma som värdet av varor och tjänster som produceras i regionen. Bruttoregionprodukt Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region är den så kallade bruttoregionprodukten (BRP*). Skånes bruttoregionprodukten (BRP) ligger stabilt på knappt 12 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Bruttoregionprodukten per invånare ligger på 90 procent av nivån för Sverige. I Skåne är BRP per invånare cirka 10 procent lägre än motsvarande värde för Själland med öar. Skillnaden i BRP per invånare mellan Skåne och Själland med öar har jämnats ut något under 2003 2004. Under 2005 har dock skillnaden ökat igen.
Tillväxt 11 Bruttoregionprodukten per invånare i Skåne och öresundsregionen 1995 2005 Mkr per invånare (SEK). Jämfört med hela Sverige och Danmark 1995 till 2005. Källa: Öresundsdatabanken, Danmarks Statistik/SCB 350 000 330 000 210 000 290 000 270 000 250 000 230 000 210 000 190 000 170 000 Hela Öresundsregionen Danmark Själland med öar Hela Sverige Skåne 150 000 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
12 Tillväxt Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Skåne är hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen högskoleutbildade. Stockholm, Uppsala och Västerbottens län, som i förhållande till sin folkmängd är viktiga universitetsregioner, ligger högre. Tittar man på andelen med lång högskoleutbildning, minst fyra år, ligger Sverige och Skåne relativt lågt internationellt sett. Det finns betydande skillnader inom Skåne med avseende på utbildningsnivå. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män i alla åldersgrupper. Andelen kvinnor i åldersgruppen 35 44 år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 43 procent, medan motsvarande andel för män ligger på 36 procent. Utbildningsnivån i Skånes befolkning höjs, dels genom att yngre generellt har längre utbildning än äldre, men framför allt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. Mellan 2000 och 2007 ökade andelen skåningar i åldern 25 34 år med högskoleutbildning från 36 till 47 procent.
Tillväxt 13 Utbildningsnivå i Skåne 2007 (%). Efter kön och ålder. Källa: SCB 60 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 50 40 30 20 10 0 Män Kvinnor 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år
14 Tillväxt ANDEL AV BEFOLKNINGEN 25 34 ÅR MED AVSLUTAD HÖGSKOLEUTBILDNING 2000 och 2007 (%). Källa: SCB Lund Lomma Malmö Vellinge Skåne Kävlinge Staffanstorp Helsingborg Kristianstad Höganäs Ystad Höör Båstad Ängelholm Svedala Burlöv Eslöv Hässleholm Hörby Svalöv Trelleborg Landskrona Simrishamn Sjöbo Osby Skurup Bromölla Perstorp Tomelilla Klippan Örkelljunga Östra Göinge Åstorp Bjuv Andel 2000 Ökning 2000 2007 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Tillväxt 15 andel som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning påbörjat högskoleutbildning 2007 (%). Källa: SCB 60 50 2005/2006 2006/2007 40 30 20 10 0 uppsala Stockholm Blekinge östergötland Västerbotten jönköping gotland Kronoberg Västa götaland Kalmar Skåne halland norrbotten örebro gävleborg Västmanland dalarna Västernorrland Värmland jämtland Södermanland riket Övergång till högskola Under lång tid har antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor ökat, vilket innebär att Sverige har tagit stora steg närmare 50-procentsmålet för den högre utbildningen. Det vill säga målet att 50 procent av befolkningen ska ha börjat studera vid universitet och högskolor vid 25 års ålder. De senaste åren har andelen som går vidare till högre utbildning stagnerat. Mellan läsåren 2005/06 och 2006/07 minskade övergångsfrekvensen i Skåne med nästan 4 procentenheter till 42 procent. Motsvarande andel för riket var 43 procent. Det finns stora regionala skillnader i landet. Uppsala län har den högsta övergångsfrekvensen, 49 procent, medan Södermanland, med 36 procent placerar sig sist bland landets 21 län. Skåne ligger på elfte plats, ungefär mitt i den rangordnade listan. I riket ligger övergångsfrekvensen bland kvinnor betydligt högre än för män. 50 procent av alla kvinnor och 37 procent av alla män gick vidare till högskolestudier innan 26 år ålder under läsåret 2006/07. Lund och Lomma har de två senaste åren haft högst andel av avslutad högskoleutbildning i åldrarna 25-34 år. Malmö står för den störta ökningen mellan åren 2000 och 2007.
16 Tillväxt Forskning och utveckling De privata företagen i Skåne investerar inte lika mycket tid och pengar på forskning som företagen i de två andra storstadslänen. Skåne har dock haft den högsta tillväxten av årsarbeten inom FoU mellan 2003 och 2005 (+70 procent). I Stockholm bedrivs forskning inom en rad olika områden, medan det i Västra Götaland är främst bilindustrin som får genomslag. I Skåne finns en omfattande forskning inom det privata näringslivet, bland annat inom medicin och telecom. Högskolor och universitet i Skåne står för totalt för cirka 18 procent av alla examinerade doktorer i landet. I var och ett av ämnena odontologi, naturvetenskap och medicin utfärdades 2007 mer än en femtedel av alla doktorsexamina i riket av högskolor och universitet i Skåne. Bland de som avlagt doktorsexamen i Skåne 2006 var 47 procent kvinnor, vilket var en ökning med 1 procentenhet från föregående år. Störst överrepresentation av män är det inom juridik, matematik och teknikvetenskap. Kvinnor är överrepresenterade främst inom grupperna Övriga forskningsområden och Odontologi.
Tillväxt 17 Forskning och utveckling inom den privata företagssektorn 2005 Källa: SCB (Forskning och utveckling inom den privata företagssektorn 2005; UF 14 SM 0601) FoU räknat i Andel av riket Län heltidsarbeten Utgifter, Mkr heltidsarbeten % Utgifter % Skåne 8 660 10 884 15,4 14,1 Stockholm 18 759 25 138 33,4 32,7 Västra Götaland 13 913 23 452 24,8 30,5 Hela riket 56 106 76 949 100 100 Antal doktorsexamina vid universitet och högskolor i Skåne* 2005 2007 Procent i förhållande till riket. Källa: SCB Varav Varav Andel av riket Doktorsexamen 2005 2006 2007 män kvinnor 2007 % Humaniora och religionsvetenskap 46 39 47 21 26 19,7 Matematik 11 15 11 7 4 16,4 Medicin 146 143 156 75 81 20,0 Naturvetenskap 79 77 109 67 42 22,9 Odontologi 6 3 9 1 8 31,0 Rättsvetenskap/juridik 5 3 3 2 1 17,6 Samhällsvetenskap 51 46 67 39 28 17,4 Teknikvetenskap 107 93 87 57 30 13,9 Övriga forskningsområden 7 11 18 1 17 20,9 Totalt 458 430 507 270 237 18,1 * Exklusive Sveriges Lantbruksuniversitet
18 Tillväxt Sysselsatta 1 2008 (%). Andel av befolkningen 20 64 år (kvartal 1). Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 jönköping Kronoberg halland Stockholm Sysselsättning gotland jämtland Västra götaland Blekinge Kalmar Södermanland dalarna Skåne gävleborg Västerbotten uppsala Värmland örebro Västernorrland Västmanland östergötland norrbotten Hela riket Det mål för sysselsättningen som regeringen satte upp 1999 om att 80 procent av befolkningen i åldern 20 64 år ska vara sysselsatta 1 kunde inte uppnås för Sverige under 2007. Inte heller i Skåne, där sysselsättningen ligger något under riksgenomsnittet. Mellan 2001 och 2005 minskade andelen av befolkningen som är sysselsatt något för varje år. 2006 vände arbetsmarknaden kraftigt uppåt. Sysselsättningen har ökat mest inom byggindustri och handel. Första kvartalet 2008 var andelen sysselsatta i Skåne 78 procent. Uppgiften är dock osäker beroende på att beräkningsmetoderna för sysselsättningsstatistiken ändrades under 2005. I södra Skåne är lägst andel av befolkningen sysselsatta. I nordvästra Skåne ligger andelen sysselsatta något över riksgenomsnittet. Skåne har i stort sett samma branschstruktur som riket med undantag av att andelen handel är något högre. 1 Sysselsättning är antal sysselsatta på den vanliga arbetsmarknaden, det vill säga exklusive personer som är sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.
Tillväxt 19 Sysselsatta 1 1999 2008 (%). Andel av befolkningen 20 64 år som har reguljär sysselsättning. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008* Södra Skåne 71 72 73 73 73 73 73 74 78 77 Nordöstra Skåne 74 78 79 77 77 77 78 76 79 78 Nordvästra Skåne 72 73 75 75 75 75 74 77 80 80 Skåne 72 73 74 74 74 74 74 77 78 78 Riket 77 78 79 79 78 78 78 79 80 80 * Kvartal 1 Andel förvärvsarbetare 2006 (%). Andel förvärvsarbetande 16 64 år med arbetsplats i respektive län. Fördelade per bransch. Källa: SCB, RAMS Skåne Stockholms Västra Göta- Riket Näringsgren län län lands län Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 2,1 0,4 1,4 1,8 Tillverkningsindustri, utvinning av mineral 15,8 9,2 19,6 16,7 Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 0,9 0,7 0,8 1,0 Byggindustri 6,6 5,5 6,0 6,2 Handel; transport, magasinering; kommunikation 19,8 21,1 19,2 18,4 Personliga och kulturella tjänster 6,7 9,6 6,6 7,3 Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster 13,1 23,1 13,3 14,1 Civila myndigheter, försvar; internationella organisationer 4,9 6,5 5,1 5,8 Forskning och utveckling; utbildning 12,0 10,3 10,4 11,1 Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 16,9 12,6 16,2 16,4 Näringsgren okänd 1,2 1,0 1,2 1,2 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0
20 Tillväxt Genomsnittligt antal boende per rum i Skåne 1996/1997 och 2006/2007 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Boende/rum 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Födda utomlands Infödda svenskar Totalt 1996/1997 2006/2007 Boende och bostadsbyggande Under perioden 2004-2007 har bostadsbyggandet ökat och i förhållande till 2003 så färdigställs mer än dubbelt så många bostäder. För att underlätta för de svagare grupperna på bostadsmarknaden har många kommuner haft som mål att öka nyproduktionen av hyresrättslägenheter. Andelen av de färdigställda lägenheterna som angivits bli upplåtna med hyresrätt har legat kring 40 procent under de senaste åren men sjönk under 2007 till drygt en fjärdedel. Trots att hushållens köpkraft ökat betydligt, har den genomsnittliga utrymmesstandarden bara förbättrats lite grand. År 2006/2007 ligger det genomsnittliga antalet boende per rum i Skåne på 0,51 personer, något lägre än tio år tidigare då det genomsnittliga antalet boende per rum var 0,54 personer. Den låga nivån på bostadsbyggandet har medfört en växande bostadsbrist, som främst drabbar grupper som har svag förankring på bostadsmarknaden och/eller svag ekonomi. Det gäller till exempel ungdomar, invandrare och ensamstående med barn. Det finns betydande skillnader i genomsnittlig standard mellan personer med utländsk respektive med svensk bakgrund. Under de senaste tio åren har såväl andelen trångbodda som antalet boende per rumsenhet minskat bland de utrikes födda, men i statistiken ingår endast individer som är folkbokförda på fastigheten och har beviljade uppehållstillstånd.
Tillväxt 21 Genomsnittligt antal boende per rum i olika bostadshushåll 1996/1997 och 2006/2007 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Hushållstyp i Skåne 1996/1997 2006/2007 Ensamstående utan barn 0,45 0,44 Ensamstående med barn* 0,61 0,65 Samboende utan barn 0,50 0,43 Samboende med barn 0,71 0,68 Alla hushållstyper 0,54 0,51 Fä r d i g s tä l l d a l ä g e n h e t e r i n y b y g g d a h u s i S k å n e 2 0 03 2 0 0 7 Efter hustyp, upplåtelseform. Källa: SCB Summa 2003 2007 2003 2004 2005 2006 2007 Antal % I flerbostadshus hyresrätt 616 1 289 1 673 1 926 1 342 6 846 64,1 bostadsrätt 157 421 624 1 191 1 447 3 840 35,9 äganderätt summa 773 1 710 2 297 3 117 2 789 10 686 100,0 I småhus hyresrätt 29 153 104 90 69 445 4,4 bostadsrätt 108 147 55 171 168 649 6,4 äganderätt 1 385 1 957 1 664 1 664 2 324 8 994 89,2 summa 1 522 2 257 1 823 1 925 2 561 10 088 100,0 Totalt hyresrätt 645 1 442 1 777 2 016 1 411 7 291 35,1 bostadsrätt 265 568 679 1 362 1 615 4 489 21,6 äganderätt 1 385 1 957 1 664 1 664 2 324 8 994 43,3 summa 2 295 3 967 4 120 5 042 5 350 20 774 100,0
22 Tillväxt ÖRESUNDSREGIONEN (skåne och de danska öarna själland, lolland, falster och bornholm) Invånare per kvadratkilometer 0 50 50 1 000 1 000 5 000 5 000 25 000 Öresundsintegration Öresundsregionen består av hela Skåne och de danska öarna Själland, Lolland, Falster och Bornholm. Öresundsregionen är Nordens största och mest tätbefolkade storstadsområde med drygt 3,6 miljoner människor varav cirka 2/3 på den danska och 1/3 på den svenska sidan Öresund.
Tillväxt 23 Antal som flyttat mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen 1998 2007 Källa: Örestat 4 500 4 000 3 500 Från danska Öresund till Skåne Från Skåne till danska Öresund 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Sedan Öresundsbron invigdes sommaren 2000 pågår en integration mellan den svenska och danska delen av Öresundsregionen. Invandringen från Danmark till Skåne är sex gånger så stor idag som innan bron byggdes, men nivån på invandringen har dämpats något under 2007. Flertalet av flyttarna är unga och en stor andel är män. De främsta skälen för att flytta till Skåne är de lägre levnadsomkostnaderna och då särskilt de lägre boendekostnaderna. Av de som flyttade från den danska delen av Öresund till Skåne 2007 var 82 procent danska medborgare och 11 procent svenska medborgare. I andra riktningen utgjorde danska medborgare cirka 68 procent av flyttarna och svenskar 24 procent. Det är alltså mestadels danskar som flyttar över sundet, även om antalet svenskar som flyttar till Danmark ökade under 2007.
24 Tillväxt Antal arbetspendlare mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen 1997 2008 Källa: Örestat/TendensØresund 25 000 20 000 Boende i danska delen av Öresundsregionen Boende i Skåne 15 000 10 000 5 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Prognos 2007 Prognos 2008 Arbetspendlingen från Skåne till Danmark har ökat stadigt sedan Öresundsbron invigdes, från 3 300 personer 2000 till 13 400 personer 2006, medan den fortfarande är ganska liten i andra riktningen. 2008 beräknas närmare 20 000 personer arbetspendla till Danmark. I diagrammet visas även en prognos för pendlingen över Öresund för åren 2007 och 2008. En stor del av den ökade arbetspendlingen från Skåne till Danmark kan förklaras av inflyttningen eftersom merparten av de inflyttade danskarna har sin huvudsakliga sysselsättning i Danmark. Antalet svenska medborgare som bor i Skåne och arbetar i Danmark ökar också stadigt.
Tillväxt 25 Branschfördelning bland pendlare bosatta i Skåne med arbete i danska Öresund Källa: Örestat Förändring 2001 2006 2001 2006 Absolut Procent Lantbruk, fiske, gruvdrift 10 23 13 130 Tillverkningsindustri 301 1 080 779 259 El, - gas-, värme- och vattenförsörjning 9 43 34 378 Byggverksamhet 192 563 371 193 Parti- och detaljhandel 571 2 228 1 657 290 Hotell- och restaurangverksamhet 209 914 705 337 Transport och kommunikation 997 2 116 1 119 112 Finansiell verksamhet 127 519 392 309 Fastighets- och företagstjänster 524 2 762 2 238 427 Offentlig förvaltning och personliga tjänster 107 347 240 224 Utbildning 129 465 336 260 Hälso- och sjukvård 397 1 116 719 181 Renhållning, föreningar och kultur 178 566 388 218 Uppgift saknas 0 2 2 Totalt 3 751 12 744 8 993 240 Tillgången på jobb och ett högre löneläge är den främsta drivkraften. Pendlarna som är bosatta i Skåne och arbetspendlar till andra sidan sundet arbetar främst i den danska tjänstesektorn, många inom handel och i företagstjänster. De branscher som har ökat mest under de senaste åren i antalet pendlare har varit inom fastighets- och företagstjänster, handel samt transport och kommunikation. Flertalet pendlare är män men antalet kvinnor har ökat något under senare år. Åldersmässigt är det framförallt ungdomsgruppen 16 24 år som har ökat bland Öresundspendlarna.