Inflyttning till Skåne 28 Företagsklimat 30 Trygghet och förtroende 32 Kultur 35 Turism 36 Skolklimat 38

Transkript

1

2 Tillväxt 7 Nyföretagande 8 Bruttoregionprodukt 10 Utbildningsnivå 12 Övergång till högskola 15 Forskning och utveckling 16 Sysselsättning 18 Boende och bostadsbyggande 20 Öresundsintegration 22 Attraktionskraft 27 Inflyttning till Skåne 28 Företagsklimat 30 Trygghet och förtroende 32 Kultur 35 Turism 36 Skolklimat 38 Bärkraft 41 Kollektivtrafik 42 Hälsa och ohälsa 44 Medborgarinflytande 47 Sociala nätverk 48 Miljö 50 Balans 55 Befolkningsutveckling 56 Tillgänglighet till arbete 62 Inkomster 65 Etnisk mångfald 68 Boendesegregation 70 Arbetslöshet 74 Jämställdhet mellan kvinnor och män 76 Kommentarer om underlagsdata 80 Index 82 Skånekarta 84

3

4 Medvetna satsningar och uthållighet ger resultat Det finns många indikatorer som pekar på att vi går i rätt riktning mot visionen om ett livskraftigt Skåne. Med utgångspunkt i de övergripande målsättningar om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans i det regionala utvecklingsprogrammet, kan vi belysa om utvecklingen i Skåne går åt rätt håll. Men regionalt utvecklingsarbete tar tid och kräver målmedvetet och uthålligt arbete. Sysselsättningen i Skåne ökade under 2007 och liksom de senaste åren hade Skåne en kraftig inflyttning. Fler personer valde att åka med kollektivtrafiken och pendlingen över Öresundsbron slog rekord igen. Ökningen var mer än 26 procent, vilket bevisar att integrationen tagit ordentlig fart mellan regionerna på vardera sidan sundet. Ohälsotalen i Skåne fortsätter att minska och bostadsbyggandet har ökat. Men det finns också utmaningar för Skåne att arbeta vidare med. I takt med att fler personer väljer att resa kollektivt, måste det bli enklare och lättare att resa både inom Skåne men också till och från omvärlden. Vi måste också anstränga oss mer för att minska klimat- och miljöpåverkan. Ett annat viktigt område är att få delaktigheten i samhället att öka och utanförskapet måste minska. Skåne ska vara en ledande kunskapsregion och vi behöver röja de gränshinder som finns kvar för att ytterligare underlätta integrationen i Öresundsregionen. Det är många organisationer, verksamheter och enskilda människor som bidrar till Skånes utveckling. Låt oss alla hjälpas åt att fortsätta arbeta målmedvetet med insatser så att vi kan möta utmaningarna för ett livskraftigt Skåne! Monika Yngvesson Direktör regional utveckling Region Skåne

5 6 Rubrik

6 Tillväxt 7 På väg mot ett konkurrenskraftigt Skåne Under 2007 utvecklades näringslivet väl i hela Skåne, och allra mest i de västra delarna av regionen. Sysselsättningen ökade mest inom byggindustri och handel. Regeringens mål om 80 procent sysselsatta kunde inte uppnås för Sverige under 2007, inte heller för Skåne, som har en sysselsättningsnivå något under riksgenomsnittet. Utvecklingen har dock under perioden 2004 till 2007 förbättrats från 74 procent till 78 procent. Skånes andel av Sveriges bruttonationalprodukt ligger hittills relativt stabilt på knappt 12 procent. Bruttoregionprodukten per invånare ligger på 90 procent av nivån för Sverige, och något under jämfört med motsvarande värde på den danska delen av Öresundsregionen. Trots goda förutsättningar ligger Skånes tillväxt kvar kring snittet för Sverige. Öresundsintegrationen ökade under Även om ökningstakten dämpades något så flyttade drygt personer från Danmark till Skåne. Arbetspendlingen över Öresundsbron ökade stadigt, vilket innebär att cirka personer per dag reste från den skånska till den danska sidan en ökning med 400 procent sedan bron invigdes 2000! De senaste tio åren har befolkningen ökat med cirka personer, vilket har medfört krav på fler bostäder och ett varierat boende uppgav ca 75 procent av kommunerna att det råder bostadsbrist, i synnerhet på hyresrätter. Målet från 2004, att bygga lägenheter per år, har infriats under 2006 och En utmaning för Skåne är att höja utbildningsnivån. Målet att minst hälften av alla ungdomar ska gå vidare till högre utbildning uppnås inte utan minskar med nästan 4 procentenheter från föregående år till 41,7 procent. Utbildningsnivåerna bland Skånes kommuner skiljer sig fortfarande väsentligt åt, främst beroende på strukturella skillnader. Malmö Högskola är ett av många kunskapscentra i Skåne. De erbjuder tvärvetenskapliga utbildningar inom media, design och kultur. En av dessa utbildningar är Konst, Kultur och Kommunikation (K3) fick de en introduktion i form av ett examensarbete av Erik Rask, som genom ett visuellt musikperformance utforskade gränsen mellan bild och verklighet.

7 8 Tillväxt antal nystartade företag Per invånare i ålder år. Källa: ITPS O Stockholm Västra Götaland Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Södra Skåne Nyföretagande Nyföretagandet i Skåne ligger relativt högt hade Skåne, med 10,1 nya företag per invånare, den tredje högsta nyföretagarfrekvensen i landet. Endast i Stockholm och Jämtlands län var nyföretagande högre. Inom näringsgrenen Varuhandel och restaurang har Skåne högre antal nystartade företag än både Stockholm och Västra Götalands län. Majoriteten av alla nya företag startas inom tjänstesektorn, där företagstjänsterna dominerar.

8 Tillväxt 9 Nystartade företag efter näringsgren 2007 (%). Källa: ITPS Till- Varuhandel Transport Jord- och verkning Byggverk- Rest. och Företags- Fastighets- Personliga skogsbruk och dylikt samhet rörelse kommun. tjänster tjänster tjänster Skåne län 2,9 3,9 10,4 20,8 3,9 31,3 4,4 22,3 Stockholms län 1,2 3,7 9,6 14,5 3,5 39,4 2,9 25,3 Västra Götalands län 2,9 5,3 11,2 19,1 3,8 30,9 4,1 22,6 Riket 3,2 5,0 10,9 18,3 3,4 32,4 3,5 23,4 Nystartade företag 2007 procentuellt fördelade på ledningens könstillhörighet (%). Källa: ITPS Endast män Endast kvinnor Gemensam ledning Samtliga Skåne län Stockholms län Västra Götalands län Riket Männen dominerar nyföretagande i såväl riket som i Skåne. 32 procent av alla nystartade företag hade endast kvinnor i ledningen, ytterligare 6 procent av de nystartade företagen delades ledningen av både män och kvinnor. Det finns avsevärda skillnader mellan olika kommuner i Skåne vad avser nyföretagarfrekvensen. Vellinge, Simrishamn och Örkelljunga har högst nyföretagande i förhållande till folkmängden mellan år, medan Bromölla, Burlöv och Perstorps kommun har lägst.

9 10 Tillväxt Bruttoregionprodukten i Skåne jämfört med riket Källa: SCB Skånes BRP*, miljarder kr Procent av hela riket 11,5% 11,5% 11,7% 11,5% 11,4% 11,4% 11,6% BRP per invånare i Skåne (kr) Procent av nivån i hela riket 90,9% 90,8% 91,5% 89,7% 88,7% 88,4% 90,0% BRP per sysselsatt i Skåne Procent av nivån i hela riket 96,4% 95,8% 97,5% 96,5% 95,0% 94,6% 95,1% *BRP är den regionala motsvarigheten till bruttonationalprodukten (BNP). BRP är detsamma som värdet av varor och tjänster som produceras i regionen. Bruttoregionprodukt Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region är den så kallade bruttoregionprodukten (BRP*). Skånes bruttoregionprodukten (BRP) ligger stabilt på knappt 12 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). Bruttoregionprodukten per invånare ligger på 90 procent av nivån för Sverige. I Skåne är BRP per invånare cirka 10 procent lägre än motsvarande värde för Själland med öar. Skillnaden i BRP per invånare mellan Skåne och Själland med öar har jämnats ut något under Under 2005 har dock skillnaden ökat igen.

10 Tillväxt 11 Bruttoregionprodukten per invånare i Skåne och öresundsregionen Mkr per invånare (SEK). Jämfört med hela Sverige och Danmark 1995 till Källa: Öresundsdatabanken, Danmarks Statistik/SCB Hela Öresundsregionen Danmark Själland med öar Hela Sverige Skåne

11 12 Tillväxt Utbildningsnivå Utbildningsnivån i Skåne är hög. Skåne ligger på fjärde plats i landet avseende andelen högskoleutbildade. Stockholm, Uppsala och Västerbottens län, som i förhållande till sin folkmängd är viktiga universitetsregioner, ligger högre. Tittar man på andelen med lång högskoleutbildning, minst fyra år, ligger Sverige och Skåne relativt lågt internationellt sett. Det finns betydande skillnader inom Skåne med avseende på utbildningsnivå. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är större än andelen män i alla åldersgrupper. Andelen kvinnor i åldersgruppen år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 43 procent, medan motsvarande andel för män ligger på 36 procent. Utbildningsnivån i Skånes befolkning höjs, dels genom att yngre generellt har längre utbildning än äldre, men framför allt ökar andelen som skaffar sig högskoleutbildning. Mellan 2000 och 2007 ökade andelen skåningar i åldern år med högskoleutbildning från 36 till 47 procent.

12 Tillväxt 13 Utbildningsnivå i Skåne 2007 (%). Efter kön och ålder. Källa: SCB 60 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor år år år år

13 14 Tillväxt ANDEL AV BEFOLKNINGEN ÅR MED AVSLUTAD HÖGSKOLEUTBILDNING 2000 och 2007 (%). Källa: SCB Lund Lomma Malmö Vellinge Skåne Kävlinge Staffanstorp Helsingborg Kristianstad Höganäs Ystad Höör Båstad Ängelholm Svedala Burlöv Eslöv Hässleholm Hörby Svalöv Trelleborg Landskrona Simrishamn Sjöbo Osby Skurup Bromölla Perstorp Tomelilla Klippan Örkelljunga Östra Göinge Åstorp Bjuv Andel 2000 Ökning

14 Tillväxt 15 andel som inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning påbörjat högskoleutbildning 2007 (%). Källa: SCB / / uppsala Stockholm Blekinge östergötland Västerbotten jönköping gotland Kronoberg Västa götaland Kalmar Skåne halland norrbotten örebro gävleborg Västmanland dalarna Västernorrland Värmland jämtland Södermanland riket Övergång till högskola Under lång tid har antalet nyinskrivna vid universitet och högskolor ökat, vilket innebär att Sverige har tagit stora steg närmare 50-procentsmålet för den högre utbildningen. Det vill säga målet att 50 procent av befolkningen ska ha börjat studera vid universitet och högskolor vid 25 års ålder. De senaste åren har andelen som går vidare till högre utbildning stagnerat. Mellan läsåren 2005/06 och 2006/07 minskade övergångsfrekvensen i Skåne med nästan 4 procentenheter till 42 procent. Motsvarande andel för riket var 43 procent. Det finns stora regionala skillnader i landet. Uppsala län har den högsta övergångsfrekvensen, 49 procent, medan Södermanland, med 36 procent placerar sig sist bland landets 21 län. Skåne ligger på elfte plats, ungefär mitt i den rangordnade listan. I riket ligger övergångsfrekvensen bland kvinnor betydligt högre än för män. 50 procent av alla kvinnor och 37 procent av alla män gick vidare till högskolestudier innan 26 år ålder under läsåret 2006/07. Lund och Lomma har de två senaste åren haft högst andel av avslutad högskoleutbildning i åldrarna år. Malmö står för den störta ökningen mellan åren 2000 och 2007.

15 16 Tillväxt Forskning och utveckling De privata företagen i Skåne investerar inte lika mycket tid och pengar på forskning som företagen i de två andra storstadslänen. Skåne har dock haft den högsta tillväxten av årsarbeten inom FoU mellan 2003 och 2005 (+70 procent). I Stockholm bedrivs forskning inom en rad olika områden, medan det i Västra Götaland är främst bilindustrin som får genomslag. I Skåne finns en omfattande forskning inom det privata näringslivet, bland annat inom medicin och telecom. Högskolor och universitet i Skåne står för totalt för cirka 18 procent av alla examinerade doktorer i landet. I var och ett av ämnena odontologi, naturvetenskap och medicin utfärdades 2007 mer än en femtedel av alla doktorsexamina i riket av högskolor och universitet i Skåne. Bland de som avlagt doktorsexamen i Skåne 2006 var 47 procent kvinnor, vilket var en ökning med 1 procentenhet från föregående år. Störst överrepresentation av män är det inom juridik, matematik och teknikvetenskap. Kvinnor är överrepresenterade främst inom grupperna Övriga forskningsområden och Odontologi.

16 Tillväxt 17 Forskning och utveckling inom den privata företagssektorn 2005 Källa: SCB (Forskning och utveckling inom den privata företagssektorn 2005; UF 14 SM 0601) FoU räknat i Andel av riket Län heltidsarbeten Utgifter, Mkr heltidsarbeten % Utgifter % Skåne ,4 14,1 Stockholm ,4 32,7 Västra Götaland ,8 30,5 Hela riket Antal doktorsexamina vid universitet och högskolor i Skåne* Procent i förhållande till riket. Källa: SCB Varav Varav Andel av riket Doktorsexamen män kvinnor 2007 % Humaniora och religionsvetenskap ,7 Matematik ,4 Medicin ,0 Naturvetenskap ,9 Odontologi ,0 Rättsvetenskap/juridik ,6 Samhällsvetenskap ,4 Teknikvetenskap ,9 Övriga forskningsområden ,9 Totalt ,1 * Exklusive Sveriges Lantbruksuniversitet

17 18 Tillväxt Sysselsatta (%). Andel av befolkningen år (kvartal 1). Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU jönköping Kronoberg halland Stockholm Sysselsättning gotland jämtland Västra götaland Blekinge Kalmar Södermanland dalarna Skåne gävleborg Västerbotten uppsala Värmland örebro Västernorrland Västmanland östergötland norrbotten Hela riket Det mål för sysselsättningen som regeringen satte upp 1999 om att 80 procent av befolkningen i åldern år ska vara sysselsatta 1 kunde inte uppnås för Sverige under Inte heller i Skåne, där sysselsättningen ligger något under riksgenomsnittet. Mellan 2001 och 2005 minskade andelen av befolkningen som är sysselsatt något för varje år vände arbetsmarknaden kraftigt uppåt. Sysselsättningen har ökat mest inom byggindustri och handel. Första kvartalet 2008 var andelen sysselsatta i Skåne 78 procent. Uppgiften är dock osäker beroende på att beräkningsmetoderna för sysselsättningsstatistiken ändrades under I södra Skåne är lägst andel av befolkningen sysselsatta. I nordvästra Skåne ligger andelen sysselsatta något över riksgenomsnittet. Skåne har i stort sett samma branschstruktur som riket med undantag av att andelen handel är något högre. 1 Sysselsättning är antal sysselsatta på den vanliga arbetsmarknaden, det vill säga exklusive personer som är sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.

18 Tillväxt 19 Sysselsatta (%). Andel av befolkningen år som har reguljär sysselsättning. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen AKU * Södra Skåne Nordöstra Skåne Nordvästra Skåne Skåne Riket * Kvartal 1 Andel förvärvsarbetare 2006 (%). Andel förvärvsarbetande år med arbetsplats i respektive län. Fördelade per bransch. Källa: SCB, RAMS Skåne Stockholms Västra Göta- Riket Näringsgren län län lands län Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 2,1 0,4 1,4 1,8 Tillverkningsindustri, utvinning av mineral 15,8 9,2 19,6 16,7 Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 0,9 0,7 0,8 1,0 Byggindustri 6,6 5,5 6,0 6,2 Handel; transport, magasinering; kommunikation 19,8 21,1 19,2 18,4 Personliga och kulturella tjänster 6,7 9,6 6,6 7,3 Kreditinstitut, fastighetsförvaltning, företagstjänster 13,1 23,1 13,3 14,1 Civila myndigheter, försvar; internationella organisationer 4,9 6,5 5,1 5,8 Forskning och utveckling; utbildning 12,0 10,3 10,4 11,1 Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 16,9 12,6 16,2 16,4 Näringsgren okänd 1,2 1,0 1,2 1,2 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0

19 20 Tillväxt Genomsnittligt antal boende per rum i Skåne 1996/1997 och 2006/2007 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Boende/rum 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Födda utomlands Infödda svenskar Totalt 1996/ /2007 Boende och bostadsbyggande Under perioden har bostadsbyggandet ökat och i förhållande till 2003 så färdigställs mer än dubbelt så många bostäder. För att underlätta för de svagare grupperna på bostadsmarknaden har många kommuner haft som mål att öka nyproduktionen av hyresrättslägenheter. Andelen av de färdigställda lägenheterna som angivits bli upplåtna med hyresrätt har legat kring 40 procent under de senaste åren men sjönk under 2007 till drygt en fjärdedel. Trots att hushållens köpkraft ökat betydligt, har den genomsnittliga utrymmesstandarden bara förbättrats lite grand. År 2006/2007 ligger det genomsnittliga antalet boende per rum i Skåne på 0,51 personer, något lägre än tio år tidigare då det genomsnittliga antalet boende per rum var 0,54 personer. Den låga nivån på bostadsbyggandet har medfört en växande bostadsbrist, som främst drabbar grupper som har svag förankring på bostadsmarknaden och/eller svag ekonomi. Det gäller till exempel ungdomar, invandrare och ensamstående med barn. Det finns betydande skillnader i genomsnittlig standard mellan personer med utländsk respektive med svensk bakgrund. Under de senaste tio åren har såväl andelen trångbodda som antalet boende per rumsenhet minskat bland de utrikes födda, men i statistiken ingår endast individer som är folkbokförda på fastigheten och har beviljade uppehållstillstånd.

20 Tillväxt 21 Genomsnittligt antal boende per rum i olika bostadshushåll 1996/1997 och 2006/2007 Källa: Specialbearbetning av SCBs Levnadsnivåundersökningar Hushållstyp i Skåne 1996/ /2007 Ensamstående utan barn 0,45 0,44 Ensamstående med barn* 0,61 0,65 Samboende utan barn 0,50 0,43 Samboende med barn 0,71 0,68 Alla hushållstyper 0,54 0,51 Fä r d i g s tä l l d a l ä g e n h e t e r i n y b y g g d a h u s i S k å n e Efter hustyp, upplåtelseform. Källa: SCB Summa Antal % I flerbostadshus hyresrätt ,1 bostadsrätt ,9 äganderätt summa ,0 I småhus hyresrätt ,4 bostadsrätt ,4 äganderätt ,2 summa ,0 Totalt hyresrätt ,1 bostadsrätt ,6 äganderätt ,3 summa ,0

21 22 Tillväxt ÖRESUNDSREGIONEN (skåne och de danska öarna själland, lolland, falster och bornholm) Invånare per kvadratkilometer Öresundsintegration Öresundsregionen består av hela Skåne och de danska öarna Själland, Lolland, Falster och Bornholm. Öresundsregionen är Nordens största och mest tätbefolkade storstadsområde med drygt 3,6 miljoner människor varav cirka 2/3 på den danska och 1/3 på den svenska sidan Öresund.

22 Tillväxt 23 Antal som flyttat mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen Källa: Örestat Från danska Öresund till Skåne Från Skåne till danska Öresund Sedan Öresundsbron invigdes sommaren 2000 pågår en integration mellan den svenska och danska delen av Öresundsregionen. Invandringen från Danmark till Skåne är sex gånger så stor idag som innan bron byggdes, men nivån på invandringen har dämpats något under Flertalet av flyttarna är unga och en stor andel är män. De främsta skälen för att flytta till Skåne är de lägre levnadsomkostnaderna och då särskilt de lägre boendekostnaderna. Av de som flyttade från den danska delen av Öresund till Skåne 2007 var 82 procent danska medborgare och 11 procent svenska medborgare. I andra riktningen utgjorde danska medborgare cirka 68 procent av flyttarna och svenskar 24 procent. Det är alltså mestadels danskar som flyttar över sundet, även om antalet svenskar som flyttar till Danmark ökade under 2007.

23 24 Tillväxt Antal arbetspendlare mellan Skåne och danska delen av Öresundsregionen Källa: Örestat/TendensØresund Boende i danska delen av Öresundsregionen Boende i Skåne Prognos 2007 Prognos 2008 Arbetspendlingen från Skåne till Danmark har ökat stadigt sedan Öresundsbron invigdes, från personer 2000 till personer 2006, medan den fortfarande är ganska liten i andra riktningen beräknas närmare personer arbetspendla till Danmark. I diagrammet visas även en prognos för pendlingen över Öresund för åren 2007 och En stor del av den ökade arbetspendlingen från Skåne till Danmark kan förklaras av inflyttningen eftersom merparten av de inflyttade danskarna har sin huvudsakliga sysselsättning i Danmark. Antalet svenska medborgare som bor i Skåne och arbetar i Danmark ökar också stadigt.

24 Tillväxt 25 Branschfördelning bland pendlare bosatta i Skåne med arbete i danska Öresund Källa: Örestat Förändring Absolut Procent Lantbruk, fiske, gruvdrift Tillverkningsindustri El, - gas-, värme- och vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel Hotell- och restaurangverksamhet Transport och kommunikation Finansiell verksamhet Fastighets- och företagstjänster Offentlig förvaltning och personliga tjänster Utbildning Hälso- och sjukvård Renhållning, föreningar och kultur Uppgift saknas Totalt Tillgången på jobb och ett högre löneläge är den främsta drivkraften. Pendlarna som är bosatta i Skåne och arbetspendlar till andra sidan sundet arbetar främst i den danska tjänstesektorn, många inom handel och i företagstjänster. De branscher som har ökat mest under de senaste åren i antalet pendlare har varit inom fastighets- och företagstjänster, handel samt transport och kommunikation. Flertalet pendlare är män men antalet kvinnor har ökat något under senare år. Åldersmässigt är det framförallt ungdomsgruppen år som har ökat bland Öresundspendlarna.

25 26 Rubrik

26 Attraktionskraft 27 Gott företagsklimat och intressant kultur Skåne har haft en kraftig inflyttning under 2007, främst från Danmark, Polen och Irak kom Skåne på tredje plats när det gäller flest flyttare i utbyte med de andra länen. Skåne har ett gott företagsklimat av de 33 kommunerna ligger 23 i den övre hälften när Svenskt Näringsliv rankar företagsklimatet i alla Sveriges kommuner. Slår man samman kommunvärdena ligger Skåne på en fjärde plats i rankingen. De skånska kulturinstitutionerna hade cirka 1,25 miljoner besökare 2007, vilket är en liten ökning jämfört med året innan. Under 2007 har skåningen i genomsnitt besökt ett folkbibliotek 7,4 gånger och gjort 1,4 biobesök per person. Även om det är tveksamt om den faktiska våldsbrottsligheten ökar så är den upplevda otryggheten en viktig varningssignal. Var tredje kvinna och var tionde man säger att de någon gång under det senaste året har avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Skåne ligger klart över genomsnittet för Sverige, men också över de andra storstadslänen när man mäter otrygghetsfaktorer. Andelen invånare som känner oro har dock legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Det viktigaste målet kring skolan har inte uppnåtts och fortfarande lämnar för många elever skolan utan godkända betyg i Skåne. År 2007 hamnade 24 av Skånes 33 kommuner under riksgenomsnittet vad gäller betygen i årskurs 9, vilket är en försämring jämfört med föregående år. Men Skåne har också några kommuner som ligger i den absoluta toppen i Sverige i samma bedömning. Skåne är det tredje mest besökta turistlänet i Sverige. I dag finns det mer än trettio turridningsföretag i Skåne. Företagen erbjuder turer på islandshästar, westernridning, haflinger mm. Vissa erbjuder boende i allt från slott till koja, andra skapar spännande upplevelser med teman som lokal historia, kulturgeografi, konst, mat och sagor. Wisseltofta i nordöstra Skåne är en av många platser där man kan njuta av Skåne från hästryggen.

27 28 Attraktionskraft inrikes flyttningar till och från skåne efter flyttarnas ålder 2007 Källa: SCB Inflyttare Utflyttare Inflyttning till Skåne Inrikes inflyttning till Skåne ökade med cirka 350 flyttare under 2007, jämfört med Mellan var Skåne det län som vann flest flyttare i utbytet med de andra länen. Men under 2006 och 2007 har det varit till Stockholm som de kraftigaste flyttströmmarna gått. Skåne har fler inflyttare än utflyttare i nästan alla åldersgrupper. Inflyttningen till Västra Götalands och Stockholms län är däremot mer koncentrerad till ungdomar i åldern år. Inflyttningen till Västra Götalands och Stockholms län domineras däremot nästan helt av ungdomar i åldern år. Efter sju års konstant minskning ökade det inrikes flyttningsöverskottet något i sydvästra Skåne under Inrikes inflyttning till Sydvästra Skåne ökade kraftigt under 2006 och 2007.

28 Attraktionskraft 29 Inrikes flyttningar till och från regiondelar i Skåne Nettoflyttning. Källa: SCB Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Hela Skåne Inrikes flyttningar till och från regiondelar i Skåne 2007 Nettoflyttning efter ålder. Källa: SCB 0 19 år år år år år år 75 w år Totalt Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Hela Skåne Merparten av inflyttarna kom från kommuner i andra län. Främst är det ungdomar som söker sig till denna del av länet. Nordvästra Skåne hade länets största inrikes flyttningsöverskott Under 2007 ökade både inrikes in- och utflyttningarna i denna regiondel, men utflyttningarna ökade mer vilket resulterade i ett lägre inrikes flyttningsöverskott än de senaste åren. Sydöstra Skåne har ett mycket stort inrikes inflyttningsöverskott i förhållande till sin befolkningsstorlek. Främst är det personer i övre medelåldern som flyttar till denna del av länet. Nordöstra Skåne hade under åren fler inflyttare än utflyttare. Hit flyttar främst barnfamiljer och medelålders personer, medan ungdomar lämnar bygden. Under åren 2006 och 2007 hade Nordöstra Skåne dock fler utflyttare än inflyttare.

29 30 Attraktionskraft Lokalt företagsklimat Ranking av Skånes kommuner jämfört med alla Sveriges 290 kommuner. Källa: Svenskt Näringsliv, Näringslivets kommunfakta Ranking 1 58 av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Ranking av Sveriges kommuner Summa Företagsklimat Organisationen Svenskt Näringsliv sammanställer årligen en stor mängd statistik över företagsklimatet i alla Sveriges kommuner. Totalt handlar det om ett 20-tal olika variabler. Med hjälp av dessa sammanställs sedan ett index. För varje faktor har landets kommuner rankats från Ovan redovisas ett sammanfattande index som bygger på alla de ingående faktorerna. Detta index är konstruerat så att det till 2/3 baseras på attityder till företagande och till 1/3 baseras på empiriska data. Detta innebär att indexet inte i första hand säger någonting om kommunernas faktiska tillväxt utan i huvudsak är det en attitydundersökning. I dag ligger tio av Skånes kommuner bland den femtedel av landets kommuner som har bäst ranking. Detta innebär ett oförändrat läge jämfört med 2007 års ranking. 22 av Skånes 33 kommuner tillhör den översta hälften av de rankade kommunerna. Slår man samman kommunvärdena till län kommer Skåne på femte plats, efter Jönköpings, Hallands, Stockholms och Kronobergs län. Detta innebär att Skåne ligger på en oförändrad position jämfört med föregående år.

30 Attraktionskraft 31 Lokalt företagsklimat i skånes kommuner 2006 Källa: Svenskt Näringsliv, Näringslivets kommunfakta ranking 1 58 av Sveriges kommuner ranking av Sveriges kommuner vi jobbar på kartan ranking av Sveriges kommuner ranking av Sveriges kommuner ranking av Sveriges kommuner

31 32 Attraktionskraft Andel män och kvinnor som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld (%). I skilda regiontyper och olika delar av Skåne. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Män Kvinnor Riket Storstadslän Ej storstadslän Stockolms län Västra Götaland Skåne län Södra Skåne NV Skåne NO Skåne Trygghet och förtroende Det är ganska få som faktiskt råkar ut för våld eller på annat sätt ofredas, men relativt många upplever ändå en så stark oro för att bli ofredade att de avstår från olika typer av aktiviteter. Var femte skåning uppger i SCBs undersökningar av levnadsförhållanden att de någon gång under senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen av oro för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Andelen som känner sådan oro har legat kvar på ungefär samma nivå de senaste tio åren. Skåne ligger klart över genomsnittet för Sverige, men också över de andra storstadslänen. Utanför storstadsområdena är otryggheten lägre, men det finns en tydligt ökande tendens

32 Attraktionskraft 33 Andel i olika grupper som avstått att gå ut på kvällen pga rädsla för våld (%). I olika delar av Skåne. Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Skåne NV Skåne NO Skåne Södra Skåne år år år år Utrikes födda Infödda svenskar och skillnaderna mellan regiontyperna minskar. Det finns stora skillnader mellan män och kvinnor. Var tredje kvinna i Skåne är så orolig för att bli överfallen eller ofredad att hon avstått från att gå ut på kvällen. Motsvarande för männen är färre än en på tio. Till skillnad från i andra storstadsregioner, pekar statistiken på en svag men tydlig tendens att oron bland kvinnor ökat i sydvästra och nordvästra Skåne. Det är också mycket tydligt att äldre personer är mer oroliga än yngre. I alla grupper är andelen otrygga lägre i nordöstra Skåne än i övriga länet. Undersökningen visar också att personer födda i utlandet upplever större otrygghet än genomsnittsbefolkningen.

33 34 Attraktionskraft Förtroende för olika yrkesgrupper, politiker och institutioner, (balansmått*) 2006 Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2006 samt SOM-undersökningen i Västa Götaland 2006 Balansmått Balansmått Balansmått Skåne 2004 Skåne 2006 VGR** 2006 Sjukvårdens personal Tandvårdens personal Bibliotekspersonal Personal inom barnomsorgen Lärare i grundskola Personal inom äldreomsorgen Poliser Kollektivtrafikens personal Socialarbetare Länsstyrelsens tjänstemän 5 6 Kommunens politiker Kommunens tjänstemän Försäkringskassans personal 4 2 Journalister EU-parlamentariker Rikspolitiker Region Skånes/VGR** tjänstemän Region Skånes/VGR** politiker * Balansmåttet visar andelen med stort förtroende minus andelen med litet förtroende. ** Västra Götalandsregionen Med två års intervaller görs en undersökning bland skåningar där man mäter allmänhetens förtroende för olika samhällsfunktioner. Ett gott förtroende bidrar till en regions attraktionskraft. Allmänheten i Skåne har ett gott förtroende för vårdpersonal men sämre förtroende för politiker och tjänstemän inom offentlig sektor. Generellt är förtroendet högre i Västra Götaland än i Skåne.

34 Attraktionskraft 35 Antal besök på kulturinstitutioner Källa: Region Skåne Museer Scenkonst Kultur De skånska kulturinstitutionerna, Helsingborgs Stadsteater, Helsingborgs Symfoniorkester, Kulturen i Lund, Malmö Dramatiska teater, Malmö Museer, Malmö Opera och Musikteater, Malmö Symfoniorkester, Regionmuseet i Kristianstad, Skånes Dansteater och Stiftelsen Musik i Syd, som får statsbidrag hade cirka 1,25 miljoner besökare 2007, vilket är något fler än under En fjärdedel av besökarna var barn och unga. Museerna har de flesta besöken, cirka 56 procent, och resten av besöken görs på teater-, dans- och musikinstitutionerna. Skånes folkbibliotek besöktes i snitt 7,4 gånger per person under Antal biobesök per invånare hamnar i snitt på 1,4 besök per person. Skåningarnas biblioteks- samt biobesök ligger på ungefär samma nivå som riksgenomsnittet. Invånarna i Skåne lånar däremot mer böcker och media från biblioteken än i övriga landet.

35 36 Attraktionskraft ÖVERNATTNINGAR PÅ HOTELL, STUGBYAR, VANDARHEM OCH CAMPINGPLATSER I SKÅNE I tusental. Källa: Turistdelegationen och SCB Turism Skåne är det tredje mest besökta turistlänet i Sverige, efter Stockholms län och Västra Götalands län. Av besökarna i Skåne var 20 procent utländska turister främst från Tyskland och Danmark. År 2007 gjordes 2,6 miljoner dagsbesök och 13,1 miljoner övernattningar av turister. Ungefär skåningar beräknas ha sin årssysselsättning tack vare denna konsumtion, tre fjärdedelar inom restauranger och logianläggningar, främst hotell. Det totala antalet övernattningar i Skåne minskade Det dåliga sommarvädret 2007 innebar att alla enklare boendeformer har minskat antal övernattningar, däremot finns ökningar för hotell och vandrarhem. Den totala omsättningen minskade Dygnskonsumtionen har dock ökat för många boendekategorier de senaste åren, främst för hotellgäster. Restrenden tyder på att man hellre gör flera kortare resor än färre längre, mätt i avstånd och tid, det vill säga mer weekendresande eller kortveckosemester. Man kräver större innehåll i resan samt större tillgänglighet eftersom vi har kortare tid att ta oss till resmålet.

36 Attraktionskraft 37 Turismen i skåne 2007 Källa: Sveriges Turistråd/Resurs AB Antal övernattningar Förändring Beräknad om- Förändring Kr per överoch dagsbesök % sättning i Mkr % nattning/besök Släkt/Vänner ,9% ,7% 230 Fritidshus ,4% 364 4,9% 217 Hotell ,8% ,7% Camping ,4% ,4% 246 Stuga/Rum ,5% ,7% 384 Vandrarhem ,9% 137 7,0% 422 Stugby ,3% 75 13,6% 514 Övrig övernattning ,5% ,2% 529 Dagbesökare ,9% ,1% 384 Totalt ,7% ,4% 466 Antal gästnätter i skåne efter besökarnas nationalitet 2007 Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping. Källa: SCB Förändring Förändring % Sverige ,5 Tyskland ,1 Danmark ,7 Övr Europa ,1 Övr länder ,1 Storbrit ,7 Nederländ ,8 Norge ,8 Förändring Förändring % USA ,9 Ryssland ,7 Italien ,0 Finland ,9 Frankrike ,3 Schweiz ,1 Japan ,8 Totalt ,1

37 38 Attraktionskraft Skolbetyg vårterminen åk 9, faktiskt meritvärde*, 2007 Källa: Skolverket, SALSA Faktiskt meritvärde (207 är rikssnittet) *Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvarar värde 10, Väl godkänd värde 15 och Mycket väl godkänd värde 20. Maximalt kan eleven få 320 poäng i meritvärde. I analysen ingår endast elever som fått betyg i ett eller flera ämnen. Skolklimat Ett gott skolklimat är viktigt för barnens möjligheter till utveckling och utbildning. Frågor som rör barnens trygghet och skolornas kvalitet har betydelse för hur barnfamiljer väljer och värderar sin bostadsmiljö. Det finns inget självklart sätt att mäta kvalitet inom skolans värld. Ett sätt kan vara att se till elevernas prestationer. De högsta betygen återfinner man i Lomma, Lund och Höganäs. Eleverna i Lund och Lomma kommer på fjärde respektive femte plats i Sverige, och Höganäs ligger på 11:e plats. 24 av Skånes 33 kommuner ligger dock under rikssnittet, som är ett meritvärde på 207 poäng. Det motsvarar av totalt elever låg 18 kommuner under rikssnittet. Hur bra eleverna presterar kan till viss del förklaras av elevsammansättningen i kommunen. För att ge en mer nyanserad bild av

38 Attraktionskraft 39 Skolverkets modellberäknade meritvärden** vårterminen åk Meritvärdet efter att hänsyn tagits till elevernas bakgrund. Källa: Skolverket, SALSA Modellerat meritvärde (207 är rikssnittet) **Modellberäknade betygsvärden där de faktiska meritvärdena justerats med hänsyn till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolorna uppnår, har Skolverket utvecklat en modell där det faktiska meritvärdet justeras utifrån elevernas sammansättning och bakgrund. I denna statistiska modell tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen mellan pojkar och flickor i kommunens skolor. Som ett exempel kan nämnas att Höör har ett meritvärde på 196, men tar man hänsyn till elevernas sammansättning och bakgrund, motsvarar detta enligt modellen ett meritvärde på 206. Eleverna i Höör gör bättre ifrån sig med hänsyn till elevernas förutsättningar. Ser man till betyget i förhållande till elevsammansättningen i Skåne hamnar 25 av Skånes 33 kommuner under riksgenomsnittet, detta motsvarar elever av totalt gällde detta 23 av Skånes kommuner.

39 40 Rubrik

40 Bärkraft 41 Väl utbyggd kollektivtrafik och bättre hushållning med resurser De stora satsningar på utbyggnad av kollektivtrafiken som görs i Skåne innebär att tillgänglighet ökar och att påfrestningarna för miljön och klimatet minskar. Den positiva trenden med ökat resande med kollektivtrafik fortsatte under 2007 och antalet personresor ökade med runt 7,5 procent. Antal tågresor över Öresundsbron stod för den största ökningen en ökning med 26,4 procent. Det allmänna hälsotillståndet förbättras stadigt och ohälsotalen i Skåne fortsätter att minska ligger de något lägre än riksgenomsnittet. För kvinnor är ohälsotalen cirka 50 procent högre än för män. Under 2007 minskade antalet sjukdagar i Skåne med åtta dagar för kvinnorna och drygt tre dagar för männen, den största nedgången sedan Medellivslängden för män och kvinnor i Skåne ligger fortsatt något över riksgenomsnittet. Mellan 1983 och 2007 har medellivslängden i Skåne ökat med ett år för kvinnor, till 82,8 år, och med drygt tre år för män, till 78,8 år. Klimat- och miljöfrågorna har kommit allt mer i fokus under de sista åren. I Skåne har utsläppen av växthusgaser minskat med 26 procent mellan åren 1990 och Utsläppen från energiförsörjningen har minskat kraftigt, främst tack vare en övergång från fossila bränslen till biobränsle. Luftkvaliteten har förbättrats något men uppsatta mål är mycket svåra att nå eftersom transporternas utsläpp ökar och utgör nu ungefär hälften av de lokala koldioxidutsläppen i Skåne. Energiförbrukningen i förhållande till bruttoregionprodukten har minskat med 25 procent i Skåne sedan Det visar på att tillväxten är allt effektivare och sker med en allt mindre resursåtgång. Minska miljöriskerna i Östersjöområdet. Att förbättra sjösäkerheten och minska miljöriskerna i Östersjöområdet till följd av den allt intensivare sjötrafiken är viktiga frågor för Sydsverige. Sydsverige placeras i Europas frontlinje i arbetet med maritim säkerhet. Ett arbete med att bevaka och försöka påverka innehållet i EU:s kommande strategi för Östersjöområdet har därför påbörjats.

41 42 Bärkraft Kollektivtrafiken i Skåne, miljoner resor, Antal resor med Skånetrafiken. Källa: Region Skåne, Skånetrafiken Miljoner resor Summa Stadsbuss Regionbuss Tåg Serviceresor¹ Kollektivtrafik På sju år har antal resor med kollektivtrafik ökat med 52,7 procent. Under 2007 beräknas antalet resor till 113,3 miljoner, en ökning med 7,5 procent. För antal resande i personkilometer var ökningen 11 procent. Antal tågresor över bron stod för den största ökningen under 2007 och ökade med 26,4 procent. Tågtrafiken totalt, resande med Skånetrafikens färdbevis, ökade med 14,7 procent från föregående år. Totalt ökade resandet mycket tack vare Öresundstågen och den nya Västkustbanan via Landskrona. Det är framförallt de långa resorna och arbetsresor som ökat. Uppskattningsvis ligger kollektivtrafikens andel kring cirka 15 procent av det totala resandet i Skåne, enligt Resvaneundersökningen Det är en siffra som varierar kraftigt mellan olika delar av Skåne, från någon enstaka procent på den skånska landsbygden till procent i stråken mellan de större städerna. 1 Serviceresor blev Region Skånes ansvar år 2000.

42 Bärkraft 43 Resande med kollektivtrafik i skåne, antal personresor i tusental Källa: Region Skåne, Skånetrafiken Förändring % Förändring % Regional busstrafik ,6 3,5 Regional tågtrafik ,9 14,7 Tåg i Skåne ,0 10,5 Öresundståg ,0 26,3 Stadsbusstrafik ,3 6,1 Särskild koll. Trafik (sjukresor) ,0 3,0 Kollektivtrafik totalt ,4 7,5 Resande med kollektivtrafik i skåne, personkilometer Källa: Region Skåne, Skånetrafiken Miljoner personkilometer Summa Stadsbuss Regionbuss Tåg Serviceresor¹

43 44 Bärkraft Ohälsotal* för män och kvinnor i Skåne Källa: Riksförsäkringsverket Skåne Skåne Riket Riket År Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt ,5 33,3 40,8 51,4 34,7 43, ,4 33,5 41,4 51,9 34,8 43, ,3 32,9 41,0 51,2 34,0 42, ,9 31,8 39,8 49,9 33,0 41, ,8 31,0 38,9 48,2 31,9 39, ,8 29,8 37,3 41,6 30,6 38,3 t om maj ,5 29,0 36,3 44,9 29,9 37,3 * Antal ersatta frånvarodagar med sjukpenning, förtidspension och sjukbidrag per försäkrad person i åldern år. Hälsa och ohälsa Det allmänna hälsotillståndet, mätt som ökad medellivslängd, sjunkande dödlighet, minskande andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom och så vidare, förbättras stadigt. De långa sjukskrivningarna och sjuk- och aktivitetsersättningarna i Skåne har minskat sedan Ohälsan i form av sjukskrivningar kan sammanfattas med hjälp av det så kallade ohälsotalet. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringspenning står för den mindre. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka dagars sjukfrånvaro Ohälsotalen har ökat flera år i rad, men under 2004 vände trenden och nu minskar sjukfrånvaron för både kvinnor och män. För kvinnor är ohälsotalen cirka 50 procent högre än för män. Ohälsotalen i Skåne ligger något lägre än genomsnittet i riket och lägre än i Västra Götaland, men högre än i Stockholms län.

44 Bärkraft 45 Långtidssjukskrivna i Skåne och Riket Sjukfall om 60 dagar eller mer per försäkrade. Källa: Försäkringskassan Antal dagar Kvinnor Skåne Kvinnor Riket Män Skåne Män Riket Andelen långtidssjukskrivna (sjukfall över 60 dagar) ökade fram till 2002, men har sedan minskat stadigt. Åren låg andelen långtidssjukskrivna i Skåne under riksnivån. De senaste åren har dock andelen långtidssjukskrivna minskat långsammare i Skåne än i riket som helhet var andelen ungefär på riksnivån, något över för män. Under 2007 minskade antal sjukdagar i Skåne med cirka åtta dagar för kvinnor och drygt tre dagar för män, den största nedgången sedan den nuvarande definitionen av ohälsotalet infördes Många samverkande faktorer kan ligga bakom nedgången, bland annat samverkan mellan arbetsförmedlingen och vården samt attitydförändringar hos både arbetsgivare och anställda. Sedan 2002 har kvinnor 23,6 och män 13,9 färre sjukdagar. Bland kvinnorna är andelen långtidssjukskrivna och förtidspensionerade betydligt högre än bland männen.

45 46 Bärkraft Medellivslängd för kvinnor och män i Skånes kommuner Källa: SCB data, beräkningar gjorda av Region Skåne Kvinnor Män Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Skåne Riket Den förväntade återstående medellivslängden är en grov och sammanfattande indikator på hur hälsan utvecklas. Mellan 1983 och 2007 har medellivslängden i Skåne ökat med ett år för kvinnor, till 82,8 år,och med drygt tre år, till 78,8 år, för männen. I Skåne har både kvinnor och män en aningen högre medellivslängd än genomsnittligt i riket. Medellivslängden i Skåne och de två andra storstadslänen är ungefär densamma. Inom länet skiljer sig medellivslängden med upp till fem år. Medellivslängden i mindre kommuner ska tolkas med viss försiktighet, även om beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod.

46 Bärkraft 47 Andelen av invånarna år som är intresserade av politik 2006 (%). Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2006 samt SOM-undersökningen i VG-regionen 2006 Skåne V Götaland Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Politik i Skåne Skåne Skåne Skåne Allmänhet Regionen Kommunen Andel av invånarna år som anser sig ha möjlighet att påverka politiska beslut (%). Källa: SOM-institutet, SOM-undersökningen i Skåne 2006 samt SOM-undersökningen i VG-regionen 2006 Skåne V Götaland Nordvästra Nordöstra Sydvästra Sydöstra Beslut i Skåne Skåne Skåne Skåne EU Sverige Regionen* Kommunen* Stadsdelen* * Avser beslut i den region, kommun och stadsdel som man är bosatt i. Medborgarinflytande 2006 säger sig 58 procent av befolkningen i åldern år vara intresserade av politik. Intresset är störst för de kommunala frågorna, men personer som bor i Skåne är något mer intresserade även av frågor som rör det regionala planet jämfört med personer i exempelvis Västra Götaland. Det största intresset för politik finns i sydvästra Skåne och minst intresserad är man i nordöst. Det är inte många som anser sig ha möjlighet att påverka politiska beslut, men de som har en uppfattning anser att den kommunala politiken är lättast att påverka. Om man jämför resultaten är uppfattningarna relativt jämnt fördelade över hela Skåne.

47 48 Bärkraft Sociala kontakter Andel personer i Skåne som varje vecka brukar umgås med nära anhöriga, vänner, grannar eller arbetskamrater Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Anhörig Vänner Grannar Arbetskamrater Riket Storstads län Ej storstadslän Stockholms län Västra Götaland Skåne län Södra Skåne NV Skåne NO Skåne Sociala nätverk Det sociala nätverket har stor betydelse för personers psykiska och fysiska hälsa. Det hjälper oss även att skaffa jobb, bostad och så vidare. SCB gör årligen intervjuundersökningar, de så kallade levnadsnivåundersökningarna, där man frågar ett urval av befolkningen bland annat om deras sociala kontaktnät. Hur ofta man har kontakt med sin närmaste familj, övriga släktingar och vänner, grannar och arbetskamrater. Det ger en bild av om man har kontakt med olika grupper i sin omgivning, men det ger ingen uppfattning om djupet eller betydelsen av dessa kontakter. Lite över 50 procent av skåningarna brukar träffa och umgås med släktingar (utanför den allra närmaste familjekretsen). Nästan lika stor andel brukar träffa vänner varje vecka.

48 Bärkraft 49 Sociala kontakter fördelat efter ålder, kön och födelseland Andel personer i Skåne som varje vecka brukar umgås med nära anhöriga, vänner, grannar eller arbetskamrater Källa: SCBs undersökningar om levnadsförhållanden Anhörig Vänner Grannar Arbetskamrater Män Kvinnor år år år år Utrikes Infödda födda svenskar Drygt var femte person brukar umgås med sina grannar och knappt var tionde med arbetskamrater varje vecka. Detta mönster för umgängesvanor har varit ganska konstant sedan 1980-talet. Men det finns en tendens till att andelen som umgås med anhöriga minskar. Det är inte någon större skillnad mellan män och kvinnor i hur ofta man umgås utanför den närmaste familjen. Däremot finns det stora skillnader mellan olika åldrar. Yngre umgås betydligt oftare med vänner och arbetskamrater än de som är över 45 år. Jämför man hur ofta folk umgås med släkt och vänner, grannar och arbetskamrater, är det relativt liten skillnad mellan storstadsregionerna sinsemellan och jämfört med genomsnittet för hela Sverige.

49 50 Bärkraft procentuell förändring av klimatpåverkande utsläpp Källa: Europeiska miljöbyrån Littauen Estland Lettland Slovakien Rumänien Bulgarien Nederländerna EU 15 Frankrike Belgien EU 27 Sverige Polen Storbritannien Tyskland Ungern Tjeckien Österrike Finland Slovenien Italien Danmark Luxenburg Grekland Irland Malta Portugal Spanien Cypern 0,8 0,6 0,4 0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 Miljö Klimatförändringar till följd av ökade utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Koldioxid är den gas som bidrar mest till växthuseffekten. Det är främst utsläppen av koldioxid från användningen av fossila bränslen för energiproduktion och transporter som har ökat. Under senare år är ökningen störst i utvecklingsländer med starkt växande ekonomi som Kina och Indien. Utsläppen i några av Medelhavsländerna har också ökat kraftigt sedan 1990, som på Cypern (70 procent) och i Spanien (50 procent). Sverige hör till ett av de länder med växande ekonomi som kan uppvisa något lägre utsläppsnivåer. Nationellt visar utsläppen en nedåtgående trend sedan uppgick Sveriges utsläpp till knappt 67 miljoner ton (räknat som koldioxidekvivalenter), 8,7 procent under 1990 års nivå.

50 Bärkraft 51 klimatpåverkande utsläpp i skåne * Fördelat på sektorer, (kg/invånare). Källa: Sveriges Miljömål Energiförsörjning Industriprocesser och lösningsmedelsanvändning Transporter och arbetsmaskiner Jordbruk Avfall och avlopp Riket I Skåne har utsläppen av växthusgaser minskat med 26 procent mellan åren 1990 och Utsläppen från energiförsörjningen har minskat kraftigt, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja och kol till biobränsle. En ökad andel fjärrvärme har också inneburit effektiviseringar som minskat utsläppen. Den kemiska industrin har kraftigt minskat sina utsläpp. Minskad djurhållning har reducerat utsläppen från jordbruket. Även utsläppen från avfallssektorn har minskat något. Dessa minskningar uppvägs dock till en del av att vägtrafikens utsläpp har ökat. Transportsektorn, där även privatbilismen ingår, står för knappt hälften de skånska koldioxidutsläppen. *Klimatpåverkande utsläpp i Skåne län uttryckta i koldioxidekvivalenter

51 52 Bärkraft Partiklar PM10 i luft (μg/m 3 ). Källa: Sveriges Miljömål Skåne län Stockholms län Västra Götaland Riket Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Enligt uppskattningar kan partiklar orsaka cirka förtida dödsfall årligen i Sverige. Partiklar uppstår vid förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan. Partiklar kan även bildas i atmosfären av luftföroreningar eller naturligt. Viktiga källor är vägtrafiken, energiproduktion och energianvändning, arbetsmaskiner och i vissa fall industrier. Via luften får södra Sverige in en stor andel av partiklar ifrån kontinenten och därför har Skåne högre partikelhalter än andra län. Under mätperioden kan ingen trend utläsas. Det är dock troligt att flera av de skånska tätorterna inte klarar uppställda riktvärden i en del av sina gatumiljöer. Prognoser visar att livslängden i Europa som helhet 2020 är förkortad med fem månader på grund av utomhusluften. För Sveriges del rör det sig om cirka två månader. Beräkningen av förkortad livslängd är gjord för exponering av fina partiklar från mänskliga källor, till exempel avgaser.

52 Bärkraft 53 Energiförbrukning (MWh/Mkr). I förhållande till bruttoregionproduktens storlek. Källa: SCB Skåne län Stockholms län Västra Götaland Riket Alla typer av energiproduktion påverkar i någon grad omgivningen negativt. I riket i sin helhet har energiförbrukningen minskat med 20 procent. Energiförbrukningen i förhållande till bruttoregionprodukten har minskat med 25 procent i Skåne och i Stockholms län sedan Det visar på att tillväxten är allt effektivare och sker med en allt mindre energiåtgång. Energianvändningen per invånare är i Skåne län lägre än nationellt. Detta beror framför allt på låg andel energiintensiv industri och hög befolkningstäthet. Jämfört med 2000 är det bara inom transporter som energianvändningen per invånare har ökat. Samtidigt har invånarantalet i Skåne stadigt ökat vilket gör att i absoluta tal har energiförbrukningen i Skåne ökat från 38,3 TWh för 2000 till 39,7 TWh för Skillnaderna mellan storstadsregionerna beror främst på antalet elintensiva industrier och andelen miljöanpassade transporter. Energiförbrukningen per person ska minska med fyra procent till 2010 jämfört med 2002, enligt Skåne läns miljömål. I Skåne är minskningen 3,6 procent år 2006 jämfört med 2002.

53 54 Bärkraft