defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1

Leva med med implanterbar pacemaker defibrillator Leva med pacemaker LEVA MED PACEMAKER 1

Leva med pacemaker För att blodcirkulationen i kroppen ska fungera måste hjärtat slå med rätt rytm. Därför opereras en pacemaker in när hjärtat inte kan reglera takten. En pacemaker hjälper hjärtat att fungera normalt genom att avge impulser som får hjärtmuskeln att dras samman i en regelbunden och lämplig rytm. Symtom såsom yrsel och trötthet kan därmed avhjälpas. Sedan den första pacemakern opererades in 1958 (på Karolinska sjukhuset i Stockholm) har fler än 2,5 miljoner människor världen över hjälpts av denna fantastiska uppfinning. Tanken med denna broschyr är att ge dig kunskap om hur en pacemaker fungerar och ge dig svar på de vanligaste frågorna om hur det är att leva med en pacemaker. Broschyren är uppdelad i tre delar. Först en kort fattad allmän information, därefter de vanligaste frågorna och till sist en fördjupning för dig som vill veta mer. LEVA MED PACEMAKER 3

Retledningssystemets delar: Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak AV knutan Skänklarna Vänster kammare Höger kammare 4 LEVA MED PACEMAKER

Hjärtat Hjärtat är en fascinerande muskel. Det är lika stort som din egen knutna hand och kan pumpa runt cirka fem liter blod i kroppen per minut. Hjärtat kan öka eller minska takten beroende på om du vilar eller anstränger dig. Den så kallade sinusknutan alstrar och skickar ut små elektriska signaler, precis som bilens tändstift. Dessa leds via retledningssystemet till alla delar av hjärtmuskeln. För varje signal drar hjärtmuskeln snabbt ihop sig och pressar ut blodet i pulsådrorna. Om du känner på pulsen vid handleden kan du själv räkna hur många gånger ditt hjärta drar ihop sig under en minut. Normalpuls i vila är mellan 60 och 80 slag per minut. Varför behöver du en pacemaker? Med sjukdom och/eller ökande ålder kan störningar uppkomma i olika delar av hjärtats elektriska system. En vanlig anledningen till att man får en pacemaker är en störning i AV knutan eller längre ner i retledningssystemet, som medför att hjärtat ständigt slår för långsamt (ett totalt hjärtblock). En störning i sinusknutan kan medföra att hjärtat slår långsamt ibland, och snabbt ibland (sjuk sinusknuta). När hjärtat slår för långsamt är det vanligt att man känner sig trött, svag, yr eller kanske svimmar. Om hjärtat slår för fort känner man oftast hjärtklappning som också kan ge yrsel och matthet. LEVA MED PACEMAKER 5

Pacemakern är inopererad under huden och har kontakt med hjärtat via en eller två tunna isolerade elektrodkablar. Pacemakern Pacemakern är en liten apparat som liksom sinusknutan sänder ut elektriska signaler och därmed hjälper hjärtat att hålla rätt takt eller öka takten vid behov. Signalerna skickas till hjärtat via en eller två elektroder som löper i ett blodkärl till hjärtat. Pacemakern har två viktiga uppgifter; att via elektroden känna av om hjärtat håller en tillräckligt god rytm, och att vid behov skicka ut elektriska signaler till hjärtat för att hålla en bra rytm. Pacemakern arbetar alltså bara när den behövs, annars går den på tomgång. En modern pacemaker väger mellan 20 och 35 gram och batteriet brukar räcka sex till tio år, beroende på hur mycket hjälp hjärtat behöver. I fördjupningsdelen beskriver vi mer detaljerat olika typer av pacemakrar och hur de fungerar. 6 LEVA MED PACEMAKER

Sjukhusvistelsen För att få en pacemaker krävs en mindre operation som sker under lokalbedövning och tar ungefär en timme. Efter operationen kommer du tillbaka till avdelningen och får lov att äta, dricka och gå upp ur sängen som vanligt. Tiden du behöver vara på sjukhus varierar från fall till fall, men du bör räkna med en till tre dagar. Innan du blir utskriven kontrolleras din pacemaker. Du får råd om vad du ska tänka på i vardagslivet och vart du kan vända dig när frågor dyker upp. Väl hemma igen kan du känna en viss ömhet i det område där pacemakern är placerad. Det är normalt och försvinner i allmänhet inom en månad. Skulle du däremot få mer ont, om området blir rött och svullet eller om du får feber, skall du kontakta sjukhuset direkt. Med tiden kommer du att vänja dig vid tanken på att du har en pacemaker som hjälper ditt hjärta att hålla takten. Det är helt normalt att känna en viss osäkerhet om vad du kan och inte kan göra. Försök att se din pacemaker som ett hjälpmedel i vardagen inte som ett hinder! Du kommer att bli kallad till sjukhuset för fortsatta kontroller. Första kontrollen sker efter sex till åtta veckor och därefter i allmänhet en till två gånger per år. Du kommer också att få ett pacemaker ID kort, som innehåller information om den pacemaker du fått implanterad. Kortet ska du alltid bära med dig. LEVA MED PACEMAKER 7

8 LEVA MED PACEMAKER

Frågor och svar Vilka vardagsaktiviteter kan jag fortsätta med? Sedan du hämtat dig från operationen kommer vardagen åter. Det finns ingenting som hindrar dig från att återuppta alla de sysslor och intressen som du hade innan du fick din pacemaker. Du kan fortsätta att ta dina promenader, cykla, sporta och utföra hushållsarbete precis som tidigare. Det finns heller inga restriktioner när det gäller det sexuella samlivet. Däremot kan det naturligtvis finnas begränsningar av andra orsaker, exempelvis läkemedel eller andra sjukdomar. Finns det några apparater i min omgivning som kan störa pacemakern? Ja, i vissa miljöer finns apparater som kan ge störningar; exempelvis på sjukhus, hos tandläkaren eller hos sjukgymnasten. Vanliga hushållsapparater som mikrovågsugn, brödrost, dammsugare, tvättmaskin, TV, rakapparat, borrmaskin eller gräsklippare har däremot ingen störande effekt. Maskiner eller apparater som alstrar mycket starka elektromagnetiska fält, eller som innehåller en kraftig radiosändare, kan däremot störa. Dit hör elkraftstationer, starka elektriska maskiner (exempelvis elsvetsar) och amatörradiosändare. Om du känner av hjärtklappning eller långsam oregelbunden puls ska du stänga av den aktuella apparaten eller flytta dig från den, så försvinner obehagen. Du ska heller inte stanna någon längre stund i närheten av affärernas stöldskyddsanordningar. Vapendetektorer på flygplatser påverkar inte din pacemaker men de kan larma eftersom de reagerar på den metall pacemakern innehåller. Tala om att du är pacemakerbärare. LEVA MED PACEMAKER 9

10 LEVA MED PACEMAKER

Hur är det med mobiltelefoner? I vissa fall kan pacemakern påverkas av mobiltelefoner. När du använder mobiltelefon tänk på följande: om din pacemaker sitter på vänster sida, håll alltid telefonen mot höger öra när du talar, och vice versa. Stäng av telefonen när du har den i innerfickan på kavajen eller jackan. Telefonen kan störa även när man inte pratar i den! Håll ett avstånd av minst 20 centimeter mellan din pacemaker och din mobiltelefon, för att minimera risken för att pacemakern störs. Undvik att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen. Om du följer dessa råd finns det ingen anledning att avstå från att använda mobiltelefon på grund av pacemakern. Finns det någon medicinsk behandling som kan påverka min pacemaker? Ja, till exempel kan strålbehandling mot cancer, sjukgymnastisk behandling med TENS eller kortvåg och viss operationsutrustning påverka pacemakern. Ta för vana att alltid berätta om din pacemaker när du söker vård och behandling hos exempelvis sjukgymnast, tandläkare eller läkare. När är det viktigt att ta kontakt med pacemakerkliniken på sjukhuset? Om du känner att de besvär du hade innan du fick din pacemaker kommer tillbaka bör du ringa till pacemakermottagningen, likaså om området runt din pacemaker blir rött eller svullet. Känner du besvär av hjärtklappning, yrsel eller ovanlig trötthet behöver detta inte ha med pacemakern att göra, men det kan vara bra att göra en kontroll för säkerhets skull. Det kanske behövs en liten justering av pacemakern eller av din läkemedelsbehandling. LEVA MED PACEMAKER 11

Hur kontrolleras min pacemaker? Du blir kallad till regelbundna kontroller på sjukhuset. Då kan man kontrollera ditt medicinska tillstånd, hur din pacemaker arbetat sedan sist och om några ändringar behöver göras. Man kontrollerar också batteriets tillstånd. Läs vidare om pacemakerkontroller i slutet av broschyren. Hur länge håller min pacemaker och vad händer när batteriet börjar ta slut? Många patienter har haft en och samma pacemaker i mer än tolv år, och batteriet brukar räcka i cirka åtta år. Man kan dock inte i förväg förutsäga hur länge pacemakern räcker i det enskilda fallet. Tätare kontroller görs när det börjar bli dags för batteribyte. Då blir det frågan om en ny operation då hela pacemakerdosan byts ut mot en ny, och de gamla elektrodkablarna kopplas till den nya pacemakern. Ingreppet är lindrigt och du får vanligen gå hem samma eller påföljande dag. Kan man dö fast man har pacemaker? En vanlig fråga, men en pacemaker kan bara ge elektriska signaler. Det är hjärtat som drar ihop sig. När tiden är inne och hjärtat inte orkar dra ihop sig längre, dör en människa med pacemaker på precis samma sätt som alla andra. Finns det någon patientförening? Ja, Hjärt lungsjukas Riksförbund har lokalföreningar på de flesta orter i Sverige. Genom dem kan du träffa andra personer som har pacemaker. Be ditt sjukhus hjälpa dig med adress och telefonnummer till närmaste lokalförening. 12 LEVA MED PACEMAKER

För dig som vill veta mer En pacemaker är en batteridriven pulsgenerator som placeras under huden på höger eller vänster sida, strax under nyckelbenet. Den avger impulser via en eller två elektroder till hjärtmuskeln. Pacemakern är systemets hjärna som bevakar varje hjärtslag med hjälp av avancerade elektroniska kretsar. Olika pacemakersystem för olika störningar i hjärtrytmen Störningar kan förekomma i olika delar av hjärtats retlednings system därför finns olika typer av pacemakrar. En av de vanligaste störningarna yttrar sig som en mycket långsam puls och kallas AV block eller hjärtblock. Orsaken är att sinusknutans signaler inte kan ledas vidare till hjärtats kamrar på grund av störningar i AV knutan. Om störningen finns i själva sinusknutan (sjuk sinusknuta), blir symtomen annorlunda. Störningen gör att sinusknutan blir mer eller mindre pålitlig. Eftersom det är sinusknutan som anger hjärtats takt kan hjärtrytmen komma att växla mellan långsam och snabb takt. Detta kan LEVA MED PACEMAKER 13

ge obehagliga symtom. Dessutom kan rytmstörningarna komma periodvis med normal funktion däremellan, eller vara kombinerade med varandra. Beroende på vilken typ av rytmstörning som ska behandlas behövs olika pacemakermodeller. Din läkare gör en noggrann bedömning av din hjärtfunktion innan han/hon bestämmer vilken sorts pacemaker som passar bäst för just dig. Enkammarsystem Enkammarsystemet består av en pacemaker med en elektrod i antingen hjärtats högra förmak (AAI system) eller i dess högra kammare (VVI system). Var den är placerad beror på vilka problem som behöver avhjälpas. Via elektroden kan pacemakern lyssna om hjärtat behöver hjälp, och även skicka ut impulser för att hjälpa hjärtat att hålla sin rytm. Denna typ av pacemaker kan användas om du har en sjuk sinusknuta, men används också ibland när man har hjärtblock. Enkammarsystem med elektrodspetsen placerad i hjärtats högra kammare. Tvåkammarsystem med en elektrod i förmaket och en i kammaren. 14 LEVA MED PACEMAKER

Tvåkammarsystem Tvåkammarsystemet består av en pacemaker med två elektroder anslutna (DDD system). Den ena i höger förmak och den andra i höger kammare. En tvåkammarpacemaker hjälper hjärtat att hålla takten och att synkronisera varje hjärtslag så att förmak och kammare drar ihop sig i rätt ordning. Detta är den vanligaste behandlingen vid hjärtblock. Sensorstyrd pacemaker Hjärtat varierar sin rytm hela tiden för att se till att kroppen får tillräckligt med syre. I vila går pulsen ner och hjärtat slår långsammare. Vid fysisk ansträngning går pulsen upp och hjärtat slår fortare. Kroppens behov av syre ökar vid ansträngning, när man ätit eller blir upprörd. Det friska hjärtat kompenserar för detta genom att öka pulsen. För vissa människor fungerar inte denna variation av hjärtfrekvensen och då behövs en speciell typ av pacemaker. En sensorstyrd pacemaker kan själv bedöma vilken hjärtfrekvens en person behöver vid varje givet tillfälle, och automatiskt ändra hastighet på de signaler den skickar ut. Pacemakern försöker hela tiden hålla en lagom hög hjärtfrekvens så att syrebehovet täcks både i vila och vid ansträngning. Pacemakern tar reda på vilken hjärtfrekvens som behövs genom en eller flera sensorer (avkännare), och skickar ut signaler i rätt takt. Informationen får sensorn genom att känna av exempelvis kroppsrörelser eller andningsfrekvens. Såväl en- som tvåkammarsystem kan kombineras med sensorstyrning. Pacemaker vid förmaksflimmer Om man har förmaksflimmer kan detta leda till en snabb och oregelbunden hjärtrytm, men också till att hjärtat slår för långsamt. Vissa människor upplever dessa symptom periodvis, medan andra har kroniska besvär. Hos en person som lider av kombinationen av långsam hjärtrytm och förmaksflimmer kan till exempel en pacemaker med så kallad mode switch-funktion vara till stor hjälp. LEVA MED PACEMAKER 15

Pacemakerkontroller Eftersom du ska leva med din pacemaker livet ut måste du gå på regelbundna kontroller. Läkarens/sjuksköterskans uppgift är att kontrollera om något har förändrats och vid behov se till att din pacemaker anpassas efter eventuella förändringar. Samtidigt kontrollerar man att pacemakersystemet fungerar väl, samt mäter hur länge batteriet kommer att räcka. Dessa regelbundna kontroller är också ett bra tillfälle för dig att ta upp eventuella frågor som dykt upp sedan du var på kontroll senast. En modern pacemaker har många olika funktioner och kan arbeta på flera olika sätt. Det är viktigt att ställa in dessa funktioner så att de passar för just ditt hjärta. Inställningarna görs med hjälp av en speciell utrustning (programmerare). Denna kan kommunicera med pacemakern genom huden med hjälp av en liten sändare. Information kan skickas mellan programmeraren och pacemakern och på så sätt anpassa pacemakern till ditt hjärta. Det är mycket enkelt och känns inte alls! En pacemakerkontroll börjar vanligen med att ett EKG kopplas och att din läkare/sjuksköterska frågar hur du har mått sedan den senaste kontrollen. Det är flera olika mätningar som ska göras och detta brukar ta en liten stund. Du kan eventuellt känna att hjärtat slår lite fortare under vissa mätningar och lite långsammare under andra. Vid pacemakerkontrollen undersöks hur starka signaler som krävs för att hjärtat ska slå samt att pacemakern kan lyssna av hjärtats egna slag. Även om du mår bra och inte alls känner några besvär av din pacemaker eller din hjärtsjukdom är det viktigt att regelbundet gå på kontroller. 16 LEVA MED PACEMAKER

Vid pacemakerkontrollen säkerställer man att pacemakern och elektrodkablarna fungerar på bästa sätt. LEVA MED PACEMAKER 17

Din pacemaker 18 LEVA MED PACEMAKER

pacemakermodell: pacemakern inlagd den: sjukhus / pacemakerklinik: kontaktperson: nummer: Denna patientinformation är utformad i samarbete med: Docent Cecilia Linde, Kardiologiska kliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm Ssk. Mariann Capocci, Hjärtmottagningen, Sahlgrenska Universitetssjuhuset, Göteborg Ssk. forskar stud. Dan Malm, Medicinmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Stockholm 1997, 9:e upplagan 2009 Birgitta Andersson och Eva Clausson Illustrationer och foton: Medtronic Inc LEVA MED PACEMAKER 19

Medtronic AB Isafjordsgatan 1 Box 1034, 164 21 KISTA Tel: 08-568 585 00 Fax: 08-568 585 01 E-mail: reception.sweden@medtronic.com www.medtronic.se Medtronic Inc, 2009. Alla rättigheter förbehålles.