1(24) Riskanalys med avseende på transporter av farligt gods för Kv. Rebbelberga 14:3, Ängelholm Rapport, 2012-05-21, Reviderad 2012-05-24 Uppdragsnummer: 242615 Uppdragsansvarig: Cecilia Sandström Handläggare Kvalitetsgranskning Emma Bengtsson 010-452 33 40 Cecilia Sandström 010-452 28 80
2(24) Sammanfattning Tyréns AB har på uppdrag av Buffin Real Estate Sweden AB(Anders Selfors) upprättat en riskanalys med avseende på transporter av farligt gods i samband med planering av verksamhet för handel på Kv. Rebbelberga 14:3 i Ängelholm. Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker (individrisknivåer) inom området kopplade till transporterna av farligt gods på närliggande vägsträcka (E6). Kvarteret Rebbelberga 14:3 ligger i direkt anslutning till E6 där transporter av farligt gods förekommer. Buffin Real Estate Sweden AB avser att inom området upprätta en byggnad för handel med tillhörande parkering. På intilliggande fastighet i norr finns idag ett åkeri och i söder angränsar fastigheten mot en obebyggd tomt som består av åkermark. I väst avskiljs fastigheten med en landsväg från ett bostadsområde.
3(24) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdragsbeskrivning... 4 1.2 Mål och Syfte... 4 1.3 Omfattning och Avgränsning... 4 1.4 Metod... 4 1.5 Principer för riskvärdering... 5 1.5.1 Allmänna principer för riskvärdering... 5 1.5.2 Riktlinjer för riskvärdering regionalt och lokalt... 6 1.5.3 Applicerad riskvärdering i denna riskanalys... 6 2 Förutsättningar... 7 2.1 Område... 7 2.2 Planerad bebyggelse... 8 2.3 Farligt gods... 9 2.4 Transportleder för farligt gods... 9 3 Riskanalys transportleder... 10 3.1 Individrisk... 10 3.2 Riskvärdering... 11 3.2.1 Riskreducerande åtgärder... 11 4 Diskussion... 12 5 Slutsatser och förslag till åtgärder... 13 5.1 Slutsatser... 13 5.2 Förslag till åtgärder och utformning... 13 6 Referenser... 14 7 Beräkningsbilaga... 15 7.1 Individriskberäkningar... 15 7.1.1 Farligt gods... 16 7.1.2 Antalet transporter av farligt gods... 18 7.1.3 Sannolikhet för en olycka med farligt gods... 18 7.1.4 Konsekvens av en olycka... 19 7.1.5 Förutsättningar... 23 7.1.6 Resultat... 23
4(24) 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning Tyréns AB har på uppdrag av Buffin Real Estate Sweden AB (Anders Selfors) upprättat en riskanalys med avseende på transporter av farligt gods i samband med planering av handel längs med E6:an i Ängelholm. 1.2 Mål och Syfte Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker (individrisknivåer) inom området kopplade till transporterna av farligt gods på närliggande vägsträcka. Syftet med riskanalysen är att för tillkommande bebyggelse avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende olycksrisker). Detta innefattar att avgöra eventuella behov av riskreducerande åtgärder på området och bebyggelsen. 1.3 Omfattning och Avgränsning Riskanalysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill motorvägen och transporterna av farligt gods som sker på denna samt på intilliggande verksamhet. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar: Hur påverkas området av vägsträckningen och dess transporter av farligt gods? Vilka åtgärder (eller begränsningar) möjliggör genomförandet av etableringen? 1.4 Metod Riskanalysen behandlar den tilltänkta tillkommande bebyggelsen på området, antalet transporter med farligt gods, mängderna av farligt gods och så vidare. Utifrån denna information beräknas riskmåttet individrisk på olika avstånd från vägsträckningen. Dessa beräkningar bygger på beräkningsmodeller framtagna av Tyréns AB enligt antaganden och resonemang i bland annat Länsstyrelsen i Skånes Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (2007), RIKTSAM. Därefter värderas framräknade risknivåer mot kriterierna i ovan nämnda rapport. Riskanalysen arbetar efter följande frågeställningar: Vad kan hända (riskidentifiering)? Hur ofta kan det hända (sannolikhetsberäkning)? Vilka blir konsekvenserna (konsekvensberäkning)? Vad blir risken (individriskberäkning)? Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet (riskvärdering)?
5(24) 1.5 Principer för riskvärdering 1.5.1 Allmänna principer för riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Räddningsverket, 1997): Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Riskvärderingen gör ett ställningstagande kring huruvida risken kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller inte tolerabla. Denna princip beskrivs översiktligt i nedanstående figur. Figur 1.1 Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Räddningsverket, 1997) Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ utgångspunkt och kvantitativ utgångspunkt. Även om principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra grundtanken även till kvantitativa riskvärderingar. Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för såväl transporter av farligt gods som för samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997):
6(24) Individrisk individrisknivåer på 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som små området däremellan kallas ALARP-område, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas Individrisk anger sannolikheten för att enskilda individer ska omkomma eller skadas inom eller i närheten av ett system, det vill säga sannolikheten för att en person som befinner sig på en specifik plats omkommer under ett år. Denna person kommer (enligt definitionen av platsspecifik individrisk) inte förflytta sig, trots tecken på att det är olämpligt att stå kvar (exempelvis om det börjar lukta obehagligt, om brand syns eller om myndigheter spärrar av ett område). Det är viktigt att poängtera att principerna är ett förslag och att det idag i Sverige inte finns några riskvärderingsprinciper som fastställts. 1.5.2 Riktlinjer för riskvärdering regionalt och lokalt Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland har tagit fram ett gemensamt dokument, Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna Skåne, Västra Götaland och Stockholm, 2006). I denna anges att en riskanalys ska upprättas vid den händelse att bebyggelse planeras på ett avstånd av mindre än 150 meter från en transportled för farligt gods. Inga fastslagna kriterier finns för hur stor den acceptabla risken är. Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Skåne län har en vägledning avseende värdering av risker längs transportleder för farligt gods, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (Länsstyrelsen i Skåne, 2007), populärt hänvisad till som RIKTSAM. För handel (övrig handel, H) gäller att i händelse att avståndet till transportleden för farligt gods understiger 70 meter kan etableringen ändå bedömas som tolerabel om följande kombinationer av kriterier uppfylls: Den probabilistiska riskanalysen kan påvisa att individrisken understiger 10-6 per år. Den deterministiska analysen kan påvisa att tillskottet av oönskade händelser reduceras eller elimineras av förhållandena på platsen eller efter åtgärder. 1.5.3 Applicerad riskvärdering i denna riskanalys Tyréns AB avser att basera denna riskanalys på riskvärderingskriterierna presenterade av Länsstyrelsen i Skåne i Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (2007), RIKTSAM, vilka presenterats ovan.
7(24) 2 Förutsättningar Buffin Real Estate Sweden AB vill i planering av handelsverksamheten utvärdera riskerna med bebyggelse i närheten av led för farligt gods i form av rekommendationer kring tillkommande bebyggelse samt eventuella krav på riskreducerande åtgärder. 2.1 Område Kvarteret Rebbelberga 14:3 är beläget i utkanten av Ängelholm. Området angränsar i norr mot Skoogs Åkeri, i öster mot E6:an, i söder mot obebyggd jordbruksmark och i väst mot Stormgatan. Cirka 500 meter norr om området finns en avfart från motorvägen. Vid denna avfart ansluter E6:an mot riksväg 13. På fastigheten finns en naturlig lutning med sluttningar bort från tomten. På fastigheten finns idag en äldre bondgård. Figur 2.1. Flygbild över området och omgivningen. Röd cirkel visar tänkt placering av byggnad för handel.
8(24) Figur 2.2. Kartbild över området och omgivningen 2.2 Planerad bebyggelse Buffin Real Estate Sweden AB avser att inom området upprätta en handelsbyggnad med tillhörande parkering vilket utgör utgångspunkt för bedömning och värdering kring erforderlig riskhänsyn. I figur 2.3 redovisas idéskissen för det tänkta området där förslaget som presenteras är att butiken placeras cirka 50 meter från motorvägen(e6).
9(24) Figur 2.3. Idéskiss för kommande bebyggelse på fastigheten. 2.3 Farligt gods Farligt gods-transporter kan innehålla en mängd olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. Gemensamt är riskerna kring ämnenas inneboende egenskaper, som kan komma att påverka omgivningen vid en trafikolycka eller annan olycka under transporten. För transporter av farligt gods finns särskilda regelverk (SRVFS 2011:1: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng, ADR-S samt SRVFS 2011:2: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods av järnväg, RID-S). Föreskrifterna reglerar bland annat förpackning, märkning och etikettering, vilka mängder som tillåts, vilken utbildning förare behöver samt vilken utrustning fordonet ska medföra. 2.4 Transportleder för farligt gods Vägsträckningar Som tidigare klargjorts avgränsas området i öst av E6:an, i syd av jordbruksmark, i väst av väg 107 och i norr av angränsande fastighet där Skoogs Åkeri bedriver sin verksamhet. Handelsbyggnaden planeras alltså att byggas cirka 50 meter från E6:an, rekommenderad väg för transport av farligt gods, d.v.s. inom utredningsavstånd enligt RIKTSAM.
Individrisk utomhus per år 10(24) Väg 107 har enligt kommunen mycket begränsad transport av farligt gods och har därför ej beaktats i denna riskanalys. 3 Riskanalys transportleder Beräkningarna av individrisken på olika avstånd från E6:an har beräknats med information och underlag i form av bland annat olika skadehändelsers konsekvensområden, fördelningen av transporterat farligt gods och trafikmängder. Underlag och beräkningsgång för riskanalysen (individriskberäkningar) presenteras närmare i bilaga till denna rapport. 3.1 Individrisk 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 1,E-11 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Avstånd från vägkant, m Figur 3.1 Individrisken som funktion av avståndet från E6:an. Resultatet från individriskberäkningarna på olika avstånd från E6:an visar att risknivåerna är betrakta som höga (>10-5 per år) inom ungefär 15 meter från vägen. Risknivåerna på ett avstånd mellan 15-80 meter är belägna inom det så kallade ALARP-området. Hänsyn har tagits till platsspecifika förutsättningar som exempelvis: Att avåkande fordon har en begränsad avåkningssträcka mot planområdet då det befintliga diket bredvid E6:an är mellan 1-2 meter högt och utgör en effektiv skyddsbarriär Fastigheten sluttar på ett sådant sätt att eventuellt farligt gods i vätskefas inte kan förväntas rinna ut längre bort en cirka 4 meter från vägkanten. Resultatet från individriskberäkningarna överensstämmer till större delen med tidigare genomförda individriskberäkningar för E6:an längre söder ut genomförda av Tyréns AB. Överensstämmelserna i resultatet borgar för en robusthet i individriskberäkningarna.
11(24) 3.2 Riskvärdering Riskberäkningarna i den här riskanalysen visar att individrisknivåerna från E6:an är att betrakta som acceptabla för planerad bebyggelse redan på ett avstånd av ungefär 30 meter från vägen. Sammanvägning mot riktlinjerna Som klargjorts i samband med presentationen av riktlinjerna för riskvärdering för denna riskanalys konstateras att handel kan tillåtas på ett avstånd överstigande 70 meter. Vid den händelse att dessa avstånd understigs finns särskilda villkor kring vilka risknivåer som skall understigas. Allt enligt riktlinjerna gällande riskvärdering i RIKTSAM. Byggnad för handel önskas enligt förslag placeras cirka 50 meter från vägen enligt gjorda beräkningar av individrisknivån så är detta acceptabelt för att riktlinjerna skall följas. Tabell 3.1 Sammanvägning mot riktlinjerna Verksamhet Kriterium individrisk (per år) Uppnås (meter) Uppnås (Ja/Nej) Åtgärder? Handel < 10-6 30 Ja Nej Beräkningar av risknivåerna visar att individrisken uppfyller villkoren och är att betrakta som låga (och acceptabla) avseende planerad bebyggelse. 3.2.1 Riskreducerande åtgärder Utgångspunkten för vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga att vidta för att minska risknivåerna är skadehändelserna sammankopplade med de dominerande klasserna av farligt gods som transporteras i anslutning till området. Enligt underlaget från MSB vad gäller fördelningen av farligt gods mängderna mellan ADR-klasserna kan dessa konstateras vara framförallt klass 2 (gaser), klass 3 (brandfarliga vätskor), klass 8 (frätande ämnen) och klass 9 (övriga farligt ämnen). Enligt resonemang i bilagan till denna rapport innebär klass 5 (oxiderande ämnen och organiska peroxider), klass 8 (frätande ämnen) och klass 9 (övriga farliga ämnen) vanligen ingen fara för omgivningen, eftersom konsekvenserna begränsas till den omedelbara närheten av olycksplatsen. För klass 2 (gaser) och klass 3 (brandfarliga vätskor) kan man dock räkna med en eventuell påverkan vid en olycka från brand, explosion och utsläpp av giftiga gasmoln. Utformningsåtgärder Utformningen av byggnaderna på området har en viktig roll när det gäller riskreducerande åtgärder. Tyréns AB rekommenderar att utrymningsvägar från byggnaden placeras i riktning bort från E6:an och den plats där en eventuell olycka sker. Tyréns AB rekommenderar också att friskluftsintag placeras på den del av byggnaden som är längst från E6:an för att delvis förhindra att brandgaser och giftiga gaser kan sprida sig in i byggnaderna. Tyréns AB rekommenderar också att byggnadens fasader utförs i obrännbart material och taket utförs så att brandspridning försvåras exempelvis genom att utföra taktäckningen obrännbar
12(24) (A2-s1,d0) eller genom taktäckning i klass B ROOF (t2) (klass T) på material av klass A2-s1,d0 (obrännbart underlag). För att på så sätt begränsa risken för att en flygbrand etcetera skulle kunna ta sig in i byggnaden. Det befintliga diket med vall förhindrar avåkande fordon från att ta sig in på planområdet och utgör även en skyddsbarriär när det gäller spill och dylikt. Detta dike har använts som en förutsättning i beräkningarna för individrisken och skall vara kvar för att individrisknivån skall accepteras. 4 Diskussion När det gäller farligt gods transporter på väg har dessa antagits öka i samma takt som övrig trafik på E6:an fram till år 2025. Trafikverket menar dock att andelen farligt gods transporter på väg kommer att minska till fördel för järnväg vilket skapar robusthet i beräkningarna. Skoogs Åkeri ligger på angränsande tomt och bedöms inte transportera någon större mängd farligt gods. Det har därför antagits att risken för en eventuellt farligt gods olycka på deras fastighet understiger risken för en farligt gods olycka på E6:an. I beräkningarna har fördelning av andelen Farligt gods gjorts utifrån Räddningsverkets sammanställning av data för vägsträckan utanför Ängelholm istället för RIKTSAM:s värden för hela riket. Dessa värden bedöms spegla den verkliga andelen transporter farligt gods i respektive ADR-klass bättre än RIKTSAM värdena och kan antas vara en styrka i gjorda beräkningar.
13(24) 5 Slutsatser och förslag till åtgärder 5.1 Slutsatser Riskanalysen visar att individrisknivåerna från E6:an är att betrakta som acceptabla redan på ett avstånd av ungefär 30 meter. Riskvärderingsprinciperna från RIKTSAM och Länsstyrelsen i Skåne har varit utgångspunkten för riskvärderingen. Enligt dessa riskvärderingsprinciper uppfyller individrisken risknivåerna som tillåter etablering inom området av mindre känslig bebyggelse, exempelvis handel. Riskreducerande åtgärdsförslag specificeras nedan. 5.2 Förslag till åtgärder och utformning Tyréns AB bedömer att följande åtgärder ska genomföras för att visa på god planering och riskhänsyn: Byggnad för handel skall upprättas med ett minsta skyddsavstånd från E6:an på 30 meter. Befintligt dike/vall utgör en effektiv skyddsbarriär och har varit en förutsättning i beräkningar för individrisken och skall behållas. Tyréns AB bedömer att följande åtgärder bör genomföras för att visa på god planering och riskhänsyn: En eller flera utrymningsvägar bör placeras i riktning bort från E6:an och den plats där en eventuell olycka sker, för att undvika exponering. Friskluftsintag bör placeras på den del av byggnaden som är längst från E6:an och i riktning bort från E6:an för att försvåra att brandgaser och andra giftiga gaser sprider sig in i byggnaden. Byggnadens fasader utförs i obrännbart material och taket utförs så att brandspridning försvåras exempelvis genom att utföra taktäckningen obrännbar (A2-s1,d0) eller genom taktäckning i klass B ROOF (t2) (klass T) på material av klass A2-s1,d0 (obrännbara underlag). Detta för att begränsa risken för att en flygbrand etcetera skulle kunna ta sig in i byggnaden.
14(24) 6 Referenser Andersson, B., Introduktion till konsekvensberäkningar, Lunds Universitet, 1992 Boverket, Användningen av riskanalyser och skyddsavstånd i den fysiska planeringen, 1998 Boverket, Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner vägledningsrapport, 2006 CPR 16E, Methods for the determination of possible damage. 1992 Davidsson, m.fl., Värdering av risk, Räddningsverket, 1997 Fischer, S., Jacobsson, A., m.fl., Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor - metoder för bedömning av risker, Försvarets Forskningsanstalt (FOI), 1997 Karlsson, B., Quintiere, J.G., Enclosure Fire Dynamics, 2000 Kart- och flygbilder, www.eniro.se samt www.google.se Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands, Riskhantering i detaljplaneprocessen - riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006 Länsstyrelsen i Skåne, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (RIKTSAM), 2007 Länsstyrelsen i Stockholm, Riskhänsyn vid ny bebyggelse, 2000 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), ADR-S Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (MSBFS 2011:1), 2011 Riskkollegiet, Att jämföra risk, 1991 Räddningsverket, Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg, 1996 Räddningsverket, Kartläggning av farligt gods-transporter, september 2006, 2006 Øresund Safety Advisers AB, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, 2004
15(24) 7 Beräkningsbilaga 7.1 Individriskberäkningar Figur 7.1 Schematisk beskrivning av beräkningsprocessen Den ovanstående figuren visas en schematisk beskrivning av beräkningsprocessen som använts och sambanden som finns mellan ingående delprocesser.
16(24) Processen beskriven i figuren har beräknats (simuleras) 10000 gånger (iterationer) för att säkerställa att all variation har beaktats. För varje iteration väljs vilka indata som skall användas för denna specifika beräkning. Konkret innebär det att varje beräkning omfattar ett specifikt värde på olycksplats, tidpunkt, atmosfärsförhållanden, vindriktning, vindhastighet, utsläppsstorlek och så vidare. För varje iteration beräknas sedan de olika konsekvenserna som kan uppkomma vid utsläpp av farligt gods. Information om sannolikheter, riskavstånd och utfall i form av omkomna människor lagras. När samtliga iterationer är slutförda kan resultatet i form av individrisk redovisas. 7.1.1 Farligt gods E6:an är en rekommenderad transportled för transporter av farligt gods. Farligt gods-transporter kan innehålla en mängd olika ämnen vars fysikaliska och kemiska egenskaper varierar. Gemensamt är riskerna kring ämnenas inneboende egenskaper, som kan komma att påverka omgivningen vid en trafikolycka eller annan olycka under transporten. Räddningsverket/MSB Enligt dåvarande Räddningsverkets (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) kartläggning transporterades under september år 2006. Kartläggningen angav ett intervall för transporterade mängder, med en nedre gräns och en övre gräns för respektive ADR-klass. Transporterna på E6:an utanför Ängelholm domineras av brandfarlig vätska (ADR-klass 3), frätande ämnen (ADR-klass 8) och övriga farliga ämnen (ADR-klass 9). Den uppskattade mängden som har antagits i denna riskanalys är 80 % av intervallet.
17(24) Tabell 7.1 Transporterade mängder av farligt gods i ton/månad enligt Kartläggning av farligt gods-transporter, september 200 ADR klass Ämne / Egenskap Nedre Gräns Övre Gräns Uppskattad (80 % i ton) 1 Explosiva ämnen 0 70 56 2 Gaser 100 6320 5076 3 Brandfarlig vätska 100 16500 13220 4 Brandfarliga fasta ämnen 1080 1450 1376 5 Oxiderande ämnen 0 492 393,6 6 Giftiga ämnen 0 90 72 7 Radioaktiva ämnen 1 49 39,4 8 Frätande ämnen 0 11600 9280 9 Övriga farliga ämnen 0 11500 9200 Från tabell 7.2 utläses att den procentuella fördelningen av farligt gods i olika ADR-klasser från september 2006 skiljer sig från riktlinjerna i RIKTSAM. Bland annat är andelen brandfarlig vätska på E6:an utanför Ängelholm hälften av riksgenomsnittet. I denna riskanalys har därför värden från SRV: s statistik från september 2006 använts i beräkningarna.
18(24) Tabell 7.2 Procentuell fördelning av farligt gods (ADR-klasser) september 2006 jämfört med andel i % utifrån RIKTSAM Ämne / Egenskap Andel i % Andel i % RIKTSAM Explosiva ämnen 0,1 0,9 Gaser 13,1 12 Brandfarlig vätska 34,2 76,9 Brandfarliga fasta ämnen 3,6 0,9 Oxiderande ämnen 1,0 1,2 Giftiga ämnen 0,2 0,6 Radioaktiva ämnen 0,1 0,1 Frätande ämnen 24,0 7,2 Övriga farliga ämnen 23,8 0,3 7.1.2 Antalet transporter av farligt gods Antalet transporter av Farligt gods har bestämts utifrån ett uppskattat värde om att en transport av Farligt Gods väger i storleksordningen 30 ton. Det totala antalet transporterat Farligt Gods i september 2006 används som referens och var cirka 460 000 ton. Enligt uppgifter från Trafikverket kan trafikflödet antas öka med 20 % per år. Beräkningarna har genomförts till år 2025 och antalet farligt gods transporter förväntas därmed vara cirka 22 600 stycken. ÅDT på sträckan år 2025 uppskattas till cirka 38 000 baserat på Trafikverkets statistik om ÅDT 28 270 i december 2010 och förväntad ökning om två procent per år. 7.1.3 Sannolikhet för en olycka med farligt gods Sannolikheten för en olycka med farligt gods, definieras som en olycka med ett fordon med farligt gods där det farliga godset läcker ut. En olycka eller trafikolycka med ett godståg som transporterar farligt gods är alltså inte tillräcklig för att uppfylla denna definition. Denna sannolikhet beräknas enligt den modell som presenterats av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) (1994). Sannolikheten för en olycka är sammankopplad med en mängd faktorer, däribland vägens utformning, längden på vägsträckningen samt antalet transporter med farligt gods som passerar vägsavsnittet per dag.
19(24) Beräkningarna av sannolikheten för en olycka med farligt gods sker i flera steg, enligt den modell som presenterats av VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut). Inledningsvis beräknas det förväntade antalet olyckor med fordon skyltade med farligt gods. Därefter beräknas sannolikheten för en olycka med farligt gods. Nedanstående information är hämtad både från Trafikverket och baserad på allmänna antaganden som använts av Tyréns AB vid liknande riskanalyser tidigare. E6:an utanför Ängelholm trafikeras av 62 stycken fordon med farligt gods per dag. Riskanalysen är genomförd för en vägssträckning om 300 meter. Inga plankorsningar finns längs sträckan. Sannolikheten för ett läckage (förutsatt en trafikolycka) är 0,3. Resultatet från beräkningarna enligt VTI-modellen och antaganden ovan visar att sannolikheten för en olycka med farligt gods är 2,510-3 per år för den aktuella vägsträckningen om 300 meter av E6:an. 7.1.4 Konsekvens av en olycka Farligt gods kan som tidigare presenterats delas in i följande ADR-klasser: Tabell 7.3 Indelning av farligt gods i ADR-klasser ADR-klass Ämne 1 Explosiva ämnen och föremål 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål En del av dessa ADR -klasser utgör normalt inte en fara vid en olycka med transport av farligt gods, eftersom konsekvenserna stannar i fordonets närhet. Detta gäller vanligtvis för brandfarliga fasta ämnen (ADR -klass 4), oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR - klass 5), radioaktiva ämnen (ADR -klass 7) och övriga ämnen (ADR -klass 9), däribland ofta miljöfarliga ämnen. Bland resterande ADR -klasser är det framförallt fyra stycken konsekvenser samt kombinationer av dessa som utgör riskkällorna: Explosion (både från explosivämnen och från snabba brandförlopp i brännbara gasblandningar) Brand
20(24) Utsläpp av giftig gas Utsläpp av frätande vätska Med grund i indelningen av farligt gods i olika ADR -klasser kan man härleda dessa konsekvenser till olika ADR -klasser och grupper av ämnen: Explosivämnen (ADR -klass 1) kan detonera vid olyckor. Skadeverkan är en blandning av strålnings- och tryckskador. Tryckkondenserade gaser (ADR -klass 2) är lagrade under tryck i vätskeform. Vid utströmning kommer en del av vätskan att direkt förångas och övergå i gasform. Utströmningen ger upphov till ett gasmoln som driver i väg med vinden. Vid utströmning av brandfarlig gas används ofta termerna jetflamma, UVCE ( unconfined vapour cloud explosion ) och BLEVE ( boiling liquid expanding vapor explosion ). Om direkt antändning sker vid utsläppskällan uppstår en jetflamma. UVCE inträffar om ett gasmoln antänds på ett längre avstånd från utsläppskällan och BLEVE inträffar efter att upphettad vätska (tryckkondenserad gas) släpps ut momentant från en bristande tank och exploderar med stor kraft. Brandfarliga vätskor (ADR -klass 3) som strömmar ut, breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Brand kan uppstå både direkt eller genom en fördröjning. Antänds en vätskepöl uppstår en pölbrand. Giftiga vätskor (ADR -klass 6) (kan även vara vätskor som är både giftiga och brandfarliga eller giftiga och frätande) som strömmar ut. Dessa breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av vätskans flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Avdunstningen ger upphov till ett giftigt gasmoln som driver i väg med vinden. Frätande vätskor (ADR -klass 8) som strömmar ut, breder ut sig på marken och bildar vätskepölar. Beroende av flyktighet kommer avdunstningen att gå olika fort. Det är dock framförallt i den omedelbara kontakten med ett utsläpp som skadekonsekvenserna finns.
21(24) Information kan sammanfattas, enligt följande: Tabell 7.4 Representativa skadehändelser och skador för olika ADR-klasser. B = brännbart, G = giftigt. (ØSA, 2004) ADR - klass Ämne Typ av gods Skadehändelse Skada 1 Explosiva ämnen Explosivämne Detonation Tryck 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B UVCE Brännskada och tryck 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B BLEVE Brännskada 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B Jetflamma Brännskada 2 Gaser Tryckkondenserad gas, G Giftmoln Giftigt 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B Pölbrand (direkt) Brännskada 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B Pölbrand (fördröjd) Brännskada 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B och G Pölbrand (direkt) Brännskada och giftigt 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B och G Pölbrand (fördröjd) Brännskada och giftigt 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B och G Giftmoln Giftigt 6 Giftiga ämnen Vätska, G Giftmoln Giftigt 8 Frätande ämnen Vätska, F Stänk från vätska Frätskada
22(24) Tabell 7.5 Typämne från olika ADR-klasser. B = brännbart, G = giftigt. (ØSA, 2004) ADR - klass Ämne Typ av gods Typämne 1 Explosiva ämnen och föremål Explosivämne Trotyl 2 Gaser Tryckkondenserad gas, B Gasol 2 Gaser Tryckkondenserad gas, G Svaveldioxid 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B Bensin 3 Brandfarliga vätskor Vätska, B och G Propylenoxid 6 Giftiga ämnen Vätska, G Dimetylsulfat 8 Frätande ämnen Vätska, F Svavelsyra Beräkningar av konsekvenserna från dessa representativa scenarier genomfördes i samband med att Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (2007) togs fram och fastställdes. För var och ett av dessa representativa scenarier genomfördes beräkningar med olika typämnen för att komma fram till ett dimensionerande konsekvensavstånd. Beräkningarna genomfördes med 10000 stycken simuleringar, för att variera vindhastigheter, hålstorlekar för utsläpp och så vidare. Det dimensionerande avståndet fastställdes som det avstånd som understegs i 80 % av fallen. Tabell 7.6 Dimensionerande avstånd för representativa scenarier för olika skadehändelser vid transport av farligt gods. B=brännbart, G=giftigt. (ØSA, 2004) ADR -klass Typ av gods Skadehändelse Dimensionerande avstånd 1 Explosivämne Detonation 110 2 Tryckkondenserad gas, B UVCE 20 2 Tryckkondenserad gas, B BLEVE 320 2 Tryckkondenserad gas, B Jetflamma 25 2 Tryckkondenserad gas, G Giftmoln 150 3 Vätska, B Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B Pölbrand, fördröjd 50 3 Vätska, B, G Pölbrand, direkt 30 3 Vätska, B, G Pölbrand, fördröjd 50 3,6 Vätska, B, G Giftmoln 110
Kumulativ fördelning, P(X>x) utsläpp 23(24) Figur 7.2 Fördelning över dimensionerande avstånd vid varierande parametrar för representativa scenarier för olika skadehändelser. Totalt 10000 simuleringar ligger till grund för redovisningen. (ØSA, 2004) 1 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 x, Avstånd,m Detonation UVCE BLEV E Jetflamma Giftig gas Pölbrand (direkt) Pölbrand (fördröjd) Giftig vätska (klass 3) Giftig vätska (klass 6) Frätande vätska 7.1.5 Förutsättningar Beräkningsmodellen bakom individriskberäkningarna är framtagen av Tyréns AB (före detta Øresund Safety Advisers AB) i enlighet med beräkningsgång, antaganden och resonemang presenterat i bland annat Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen (2007) från Länsstyrelsen i Skåne. Vägssträckningen ligger lägre än området (vilket gör den aktuella höjdskillnad gynnsam) och området skyddas av en dikesvall. Den gynnsamma höjdskillnaden medför eventuellt kortare urspårningssträckor och en mindre konsekvens från pölbränder genom minskade pölutbredningar. Dessa förutsättningar har tagits med i beräkningarna i denna rapport. 7.1.6 Resultat I beräkningarna har platsspecifika förutsättningar beaktats. Gynnsamma förutsättningar som beaktats i beräkningarna är följande: att avåkande fordon har en begränsad avåkningssträcka i riktning mot området, eftersom den befintliga dikesvallen utgör en effektiv skyddsbarriär en längre sträcka invid området. Ett eventuellt spill utanför körbanan skulle begränsas av diket och därmed inte få lika stor utbredning
Individrisk utomhus per år 24(24) 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 1,E-10 1,E-11 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Avstånd från vägkant, m Figur 6.3 Individrisken som funktion av avståndet från E6:an (utan hänsyn till befintlig höjdskillnad och dike) Resultatet från individriskberäkningarna på olika avstånd från E6:an visar att risknivåerna är betrakta som höga (>10-5 per år) inom ungefär 15 meter från vägen och acceptabla (<10-6 per år) först ungefär 30 meter från vägen. Risknivåerna är belägna inom det så kallade ALARPområdet.