10041090, SKELLEFTEÅ KOMMUN, SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE

10041090, SKELLEFTEÅ KOMMUN, SCHARINS INDUSTRIOMRÅDE Fördjupad miljögeoteknisk undersökning av dioxiner Umeå, 2004-01-29 Göran Bergström Gustaf Sjölund WSP Samhällsbyggnad

Uppdragsnr: 10041090 1 (43) Sammanfattning Orientering Scharins industriområde i Skellefteå har bl a nyttjas för tillverkning av slipmassa och board. På fastigheten har vidare ett sågverk varit beläget där impregnering av virke har skett med pentaklorfenolhaltiga preparat. I framtiden skall Scharins industriområde kunna användas till park, strövområde och gästhamn. Växtlighet skall kunna etablera sig men odling av grönsaker och rotfrukter skall inte ske. Utläckage av föroreningar efter sanering skall ge en obetydlig påverkan på Skellefte älv. Av tidigare undersökningar framgår att det inom sågverksområdet förekommer dioxin i halter som överskrider gällande riktvärden. Marken inom sågverksområdet är vidare förorenad av bl a arsenik och kvicksilver samt har ett stort innehåll av organiskt material, sågspån, flis, virkesrester mm. Skellefteå kommun har gett WSP Samhällsbyggnad i Umeå uppdraget att genomföra en fördjupad undersökning av föroreningssituationen inom f d sågverksområdet. Uppdraget har syftat till att för sågverksområdet; o avgränsa föreningsutbredningar i tre dimensioner o bedöma omgivningspåverkan för behandlingsalternativ inkluderande 0-alternativet (att låta föroreningen ligga kvar) o formulera mätbara åtgärdsmål o utreda och värdera behandlingsalternativ för de förorenade jordmassorna Dioxiner bildas oavsiktligt som biprodukt vid tillverkning av klorföreningar samt vid förbränningsprocesser. Dioxinerna på Scharins industriområde kommer från föroreningar i pentaklorfenolpreparatet. Dioxiner omfattar ett antal ämnen bestående av de båda grupperna dioxiner och furaner. De anrikas via födan och kan ge nedsatt immunförsvar och reproduktionsstörningar. Dioxin är ett misstänkt cancerogent ämne. En vetenskaplig kommitté inom EU har rekommenderat ett högsta dagligt intag på 2 ng/kg kroppsvikt. Utförda undersökningar Kartläggningen har gjorts genom jordprovtagning i 21 provgropar grävda med grävmaskin samt etablering av 3 grundvattenrör från vilka grundvattenprov har tagits ut. Kemiska analyser har bl a gjorts på 30 jordprov och på 3 grundvattenprov. Provgroparna i det tidigare sågverksområdet har placerats i ett rutmönster, bestående av 21 rutor, kring vilket 6 gropar har lagts i en ring med syfte att avgränsa det förorenade området. Upplägget möjliggör en statistisk utvärdering av resultatet. WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Besök: Kungsgatan 67 Tel: 090-70 31 00 Fax: 090-703411 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Uppdragsnr: 10041090 2 (42) Resultat Vid utvärderingen har resultat från denna provtagning använts liksom tidigare gjorda undersökningar inom området. Av de 30 analyserna (31 för dioxin) överstiger 14 Naturvårdsverkets riktvärde för dioxin och 5 riktvärdet för arsenik. Inget prov överstiger riktvärdet för kvicksilver. Jorden har ett stort innehåll av organiskt material i form av virkesrester, spån och bark. Det dioxinförorenade området är ca 8 800 m 2. De förorenade massorna utgörs av fyllning som sträcker sig från markytan till ett medeldjup av ca 1,6 m. Föroreningen är inte sammanhängande utan återfinns heterogent i massorna. Under nivån 1,6 m finns naturlig tätare jord (silt) som har föroreningar som underskrider gällande riktvärden. Massvolymen inom det förorenade området bedöms vara ca 14 000 m 3 varav ca 9 500 m 3 (motsvarande ca 14 000 ton med en densitet av 1,5 ton/m 3 ) innehåller dioxin i halter över det nedan föreslagna platsspecifika riktvärdet. Dioxininnehållet i de förorenade massorna uppgår till ca 40 g. I grundvattnet förekommer arsenik och bly i mycket hög halt enligt naturvårdsverkets bedömningsgrund. Dioxin finns även i grundvattnet. Dioxinhalterna i grundvattnet uppvisar stor variation. Eftersom provtagningen har gjorts när provgroparna nyligen var återfyllda gjordes en förnyad provtagning en månad efter den första. Dioxininnehållet i grundvattnet är ca 5 g. Platsspecifika riktvärden har tagits fram för den framtida markanvändningen avseende dioxin och kvicksilver. Riktvärdena styrs av hälsorelaterade exponeringsrisker, för dioxin med avseende på barns (frivilliga eller ofrivilliga) intag av jord och för kvicksilver med avseende på inandning av ångor utomhus. För arsenik bör ett riktvärde tas fram för hela industriområdet eftersom arsenik även förekommer utanför det nu undersökta området. Miljöeffekterna av föroreningen, om den får ligga kvar, är liten eftersom utläckaget sker i långsam takt. Dock innebär ett utläckage av dioxin ett tillskott i miljön eftersom nedbrytning och fastläggning sker långsamt. Behandlingsalternativ och kostnader En sanering av sågverksområdet är nödvändig om marken skall kunna användas för planerat syfte. Saneringsmålet är formulerat så att kvarvarande föroreningar inte utgör någon begränsning för den framtida markanvändningen. Det detaljerade saneringsmålet redovisar vilka resthalter som kan lämnas kvar. Inkapsling av föroreningarna på plats bedöms inte vara förenligt med miljömålet giftfri miljö. Uppschaktning och deponering av föroreningarna på industriområdet bedöms inte heller vara ett acceptabelt alternativ eftersom en deponi kräver efterkontroll under minst 30 år. Saneringen bör ske genom uppschaktning av förorenade jordmassor, samt avvattning av desamma. Dräneringsvatten och grundvatten behandlas. Återfyllnad görs med rena massor.

Uppdragsnr: 10041090 3 (42) De förorenade massorna behandlas genom förbränning, termisk avdrivning eller deponering. Förbränning innebär att jordens organiska innehåll förbränns fullständigt. Slagg och aska läggs på deponi. Förbränning kan göras vid SAKABs roterugn eller rosterugn. Kostnaden uppgår till 8 000:-/ton respektive 2 000:-/ton. Termisk avdrivning innebär att jorden hettas upp till 400 O C, varefter de bildade gaserna förbränns och renas. De behandlade jorden kan användas som täckmassor på deponi. Stoft från rökgasrening läggs på deponi. Termisk behandling kan göras vid Högbytorp, Upplands-Bro kommun, eller Miljöbolaget, Storfors kommun. Kostnaden uppgår till 1 300-1 500:-/ton. Deponering innebär att jorden transporteras till en specialdeponi, vilken har tillstånd att ta emot dioxinförorenad jord. Jordens organiska innehåll överskrider den gräns som generellt tillåter deponering. Dock kan deponering tillåtas om lakbarheten av de organiska föroreningarna är ringa. Därför har laktest utförts på tre jordprov och resultatet visar att utlakningen klart underskrider tillåten gräns för utlakning av organiska ämnen. Tillstånd för detta undantag lämnas av länsstyrelsen i det län där deponin ligger. Deponering kan ske vid SAKAB eller Miljöbolaget. Kostnaden uppgår till 750:-/ton vid SAKAB. Behandling av dränerings- och grundvatten föreslås ske genom filtrering i sandfilter, filtrering i membranfilter eller med kemisk fällning. Avvattningen av de uppschaktade massorna bedöms kräva tillstånd enligt miljöbalken. Det kostnadsberäknade alternativet bygger på att massorna schaktas upp, avvattnas samt transporteras bort för behandlas med deponering och termisk avdrivning. Vissa massor, kan bli aktuella att skicka till förbränning som farligt avfall. Den behandlade jorden och förbränningsrester från den termiska avdrivningen deponeras. Grundvattnet pumpas upp och partiklar (där dioxiner och andra föroreningar finns) filtreras bort. Vattnet leds efter behandling till Skellefte älv. Den fasta återstoden skickas till förbränning. Den totala kostnaden för behandling av den förorenade jorden inkluderande transport bedöms uppgå till 25-29 miljoner kronor. Kostnaden för behandling av förorenat vatten bedöms uppgå till mellan 0,3 och 1,7 miljoner kronor. Därtill kommer kostnader för projektering, miljötillstånd, projektledning, miljökontroll mm, vilka kalkylerats till ca 1,5 miljoner kronor. Den totala kostnaden för sanering av den dioxinförorenade jorden blir således överslagsmässigt ca 30 miljoner kronor.

Uppdragsnr: 10041090 4 (42) Innehåll 1 Orientering...6 1.1 Bakgrund och syfte... 6 1.2 Uppdraget... 7 1.3 Uppdragets omfattning... 7 1.4 Underlag för undersökningarna... 8 2 Områdes- och verksamhetsbeskrivning...8 2.1 Områdesbeskrivning... 8 2.2 Framtida verksamhet... 8 2.3 Tidigare verksamhet... 9 2.4 Geologi, dag- och grundvatten... 9 2.5 Resultat av tidigare undersökningar... 9 3 Utförda undersökningar...10 3.1 Jordprovtagning... 11 3.2 Grundvattenprovtagning... 11 3.3 Laboratorieanalyser... 12 3.4 Laktest... 12 3.5 Positionsbestämning... 13 4 Resultat...13 4.1 Bedömningsgrunder... 13 4.2 Geologi och hydrogeologi... 13 4.3 Laboratorieanalys av jordprov... 13 4.4 Laboratorieanalys av grundvattenprov... 15 5 Bedömning av föroreningssituationen...16 5.1 Föroreningssituationen i jord/fyllning... 16 5.2 Föroreningssituationen i grundvatten... 20 6 Beräkning av platsspecifika humantoxikologiska riktvärden...22 6.1 Exponeringsvägar... 23 6.2 Platsspecifikt humantoxikologiskt riktvärde... 24 6.3 Förändringar i den humantoxikologiska exponeringen i tiden... 25 7 Miljöeffekter...25 7.1 Miljöeffekter inom området... 25 7.2 Miljöeffekter i ytvattenrecipient... 25 7.3 Uttransport via grundvatten... 26 7.4 Uttransport via dagvatten... 26 7.5 Förändringar i miljöeffekter över tiden... 26 7.6 Damning... 26 8 Saneringsmål...27 8.1 Övergripande saneringsmål... 27 8.2 Detaljerat och mätbart saneringsmål... 27 8.3 Föroreningsspridning efter sanering... 28 9 Behandlingsmetoder och kostnader...28 9.1 Behandlingsscenario... 28 9.2 Behandling av uppschaktade förorenade jordmassor... 29 9.3 Behandling av förorenat grundvatten... 34 9.4 Beräkning av efterbehandlingskostnad... 35 10 Sammanfattande slutsatser och rekommendationer...39 11 Referenser...41

Uppdragsnr: 10041090 5 (42) Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Ordlista och begreppsförklaringar Bilder från anläggningen Fältprotokoll WHO-TEF faktorer Blandningsprotokoll Analysrapporter Analyser på jord sammanställning PM. Volymberäkning av mängden förorenade massor Analyser på grundvatten sammanställning Transportavstånd PM. Kostnadsberäkning för omhändertagande av förorenade massor Ritningar Ritning N001P001 Situationsplan med provpunkter 2004-01-14 Ritning N001P002 Bedömd föroreningsutbredning i plan 2004-01-14

Uppdragsnr: 10041090 6 (42) 1 Orientering 1.1 Bakgrund och syfte Scharins industriområde i Skellefteå har bl a nyttjas för tillverkning av slipmassa och board. På fastigheten har vidare ett sågverk varit beläget där impregnering av virke har skett med pentaklorfenolhaltiga preparat. Av tidigare undersökningar framgår att det inom sågverksområdet förekommer dioxin i halter över riktvärdet MKM. Dioxin har funnits som förorening i det använda pentaklorfenolhaltiga preparatet. Marken inom sågverksområdet är vidare förorenad av bl a arsenik och kvicksilver samt har ett stort innehåll av organiskt material, såsom sågspån, flis, virkesrester mm. Det organiska materialet härrör från sågverksamheten och är heterogent fördelat. Innehållet av metaller (främst arsenik och kvicksilver) samt det organiska innehållet är faktorer vilka påverkar förutsättningarna för behandling av de förorenade massorna. Uppdraget har syftat till att för sågverksområdet; o avgränsa föreningsutbredningen i tre dimensioner o bedöma omgivningspåverkan för behandlingsalternativ inkluderande 0-alternativet o formulera mätbara åtgärdsmål o utreda och värdera behandlingsalternativ för de förorenade jordmassorna I dokumentet använda förkortningar och fackuttryck redovisas och förklaras i bilaga 1. Fakta om dioxiner Dioxiner bildas oavsiktligt som biprodukt vid tillverkning av klorföreningar som klorfenoler, fenoxysyror och polyklorerade bifenyler (PCB). Dioxiner bildas också vid förbränningsprocesser där klorinnehållande ämnen förekommer, t ex vid sopförbränning och produktion av järn och stål. Tidigare var även bilavgaser och klorblekning av papper betydande källor enligt IMM. Dioxin används som ett samlingsnamn för PCDD (polyklorerade dibenso-p-dioxiner) och PCDF (polyklorerade dibensofuraner). Dessa två grupper av föreningar har likartade kemiska och toxiska egenskaper. Det finns även andra föreningar som till struktur och toxicitet liknar dioxiner, bl a plana PCB. Människor exponeras för dioxin via feta animaliska livsmedel som fisk, mjölk och kött, samt bröstmjölk. Halterna av dioxin i fisk och modersmjölk har sjunkit sedan 1970- talet. Det genomsnittliga dagliga dioxinintaget beräknas idag vara cirka 2 pg TEQ/kg kroppsvikt för vuxna och betydligt högre för ammade barn. TCDD är den förening som bedöms vara mest toxisk. De övrigas toxicitet normeras till TCDD och den samlade toxiciteten mäts i toxiska ekvivalenter (TEQ).

Uppdragsnr: 10041090 7 (42) Cancer, försämrat immunförsvar samt reproduktions- och utvecklingsstörningar uppträder hos flera djurarter vid lång tids exponering för låga doser av TCDD. Djurstudier visar att TCDD är en mycket potent tumörpromotor och 1997 klassade IARC TCDD som cancerframkallande även hos människa. De reproduktionsstörande effekterna drabbar både honors och hanars fertilitet samt utvecklingen av foster och ungar. Olika typer av studier visar att foster är särskilt känsliga och att påverkan under fostertiden kan ge utslag även i vuxen ålder. En arbetsgrupp under WHO har nyligen utfärdat ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 1-4 pg TEQ/kg kroppsvikt (van Leeuwen & Younes, 2000) och EU:s Scientific Committée for Food har vid sina beräkningar hamnat på motsvarande 2 pg TEQ/kg kroppsvikt (SCF 2001). Observera att beräknade TDI förutom PCDD och PCDF inkluderar även dioxinlika PCB. 1.2 Uppdraget Skellefteå kommun har gett WSP Samhällsbyggnad i Umeå uppdraget att genomföra en fördjupad undersökning av föroreningssituationen i mark och grundvatten vid sågverksområdet inom Scharins industriområde, Ursviken, Skellefteå kommun. Uppdraget har utformats utifrån de riktlinjer som lämnats av Skellefteå kommun. En detaljerad genomförandebeskrivning togs fram i anslutning till offerten. Uppdraget har genomförts i enlighet med den uppdragsspecifika kvalitets- och miljöplanen. Uppdraget har genomförts med följande projektorganisation. Uppdragsansvarig Handläggande ingenjör Handläggande ingenjör Redovisning Granskning Göran Bergström, WSP Umeå Gustaf Sjölund, WSP Umeå Fredrick Marelius, WSP Stockholm Sara Viklund, WSP Umeå Marie Arnér, WSP Stockholm 1.3 Uppdragets omfattning Uppdraget har omfattat; Genomgång av tidigare utredningar och rekognoscering på platsen Jordprovtagning med grävmaskin i sammanlagt 21 punkter Installation av grundvattenrör i 3 punkter Grundvattenprovtagning Laboratorieanalyser m a p o kvicksilver, arsenik i 30 jordprov o dioxiner i 31 jordprov o organisk halt bestämd ur glödförlust i 30 jordprov o ph i 5 prov på jord o dioxiner i 4 grundvattenprov o suspenderade ämnen i 1 grundvattenprov o klorfenoler i 3 grundvattenprov Inmätning av provpunkter Utvärdering av föroreningssituationen Beräkning av den förorenade jordvolymen

Uppdragsnr: 10041090 8 (42) Bedömning av omgivningspåverkan Framtagande av förslag till behandlingsalternativ Beräkning av kostnad för efterbehandling Muntlig presentation Skriftlig rapportering 1.4 Underlag för undersökningarna Följande undersökningar avseende sågverksområdet, har utgjort underlag för undersökningarna: Skellefteå kommun, Rapport 2001/01, Ansvarsutredning. Sycon, 2001-11-14. Markundersökning, Scharins industriområde. Tyréns, 2002-10-21, rev 2003-02-20. Fördjupad markundersökning, Scharins industriområde. Tyréns, 2003-06-27. Komplettering dioxinanalyser vid sågverksområdet Scharins Industriområde. 2 Områdes- och verksamhetsbeskrivning 2.1 Områdesbeskrivning Scharins industriområde är beläget i Ursviken längs Skellefteälvens norra strand ca 15 km öster om Skellefteå. Industriområdet, som har en yta av 35 ha, inrymmer den f d slipmasse- och boardfabriken, såg samt hamnmagasin och deponiområde. Denna undersökning är avgränsad till sågverksområdet, i tidigare utredningar benämnd område 2.1, vilket har en yta av ca 8 000 m 2. Sågverksområdet ligger ca 100 m norr om Skellefte älv. Området sluttar svagt mot älven och amrkytan ligger på nivån 1-2 m i höjdsystemet RH00. Två av de tidigare byggnaderna, sågverksskjulet och garaget, är kvar medan de övriga, bl a sågen, har rivits. Markytan och fyllningen har ett påtagligt innehåll av bark och spån samt grövre virkesrester. Norr om sågverksområdet går ett industrispår in till sliperiet. 2.2 Framtida verksamhet Av kommunens förfrågningsunderlag framgår att området skall kunna användas till följande ändamål efter sanering: 1. Området skall kunna användas till park, strövområde och gästhamn samt kontorsverksamhet utan hälsorisker för de som vistas där. 2. Växtlighet och annan biota skall kunna etablera sig inom området. Dock avses ingen odling av grönsaker och rotfruker äga rum inom området. 3. Utläckaget av föroreningar från området skall ge en obetydlig föroreningsbelastning på Skellefteälven.

Uppdragsnr: 10041090 9 (42) 2.3 Tidigare verksamhet Den tidigare verksamheten har beskrivits i Skellefteå kommuns rapport 2001/01 Utredning om potentiellt förorenade områden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom industriområdet. Av utredningen framgår att träimpregnering har skett vid östra gaveln av sågverket. Inga uppgifter finns tillgängliga om vilket preparat som användes. Byggnaden är nu riven. Impregneringen har enligt uppgift från beställaren skett av sågat virke. Vid tillverkningen av massa användes Pulpsan, ett fenylkvicksilverpreparat, fram till 1970. Enligt den nämnda utredningen har en del av den producerade boarden behandlats med ett arsenikhaltigt preparat. Detta skall ha gällt hårdboard som exporterats till varmare länder. 2.4 Geologi, dag- och grundvatten Under fyllningen, vilken har en mäktighet av 1-2 meter, återfinns lera. Dagvatten infiltrerar i den permeabla fyllningen och bildar ett ytligt rörligt grundvatten ovanpå leran. Strömningsriktningen är sydvästlig mot älven. En mindre del av det undersökta området är asfalterat, dagvattnet från denna yta infiltrerar i den intilliggande marken. 2.5 Resultat av tidigare undersökningar I Tyréns fördjupade undersökning från 2002-02-20 gjordes analys av metallhalter i jord med fältanalysinstrument (XRF), verifierade med tre kemiska analyser. I ett av de tre proven analyserade med kemisk analys förkommer koppar, krom, kvicksilver och zink i halter som överskrider riktvärdet MKM. Endast kemiska analyser har tagits med i den fortsatta utvärderingen eftersom analys av arsenik och kvicksilver med XRF i de funna halterna är behäftad med stor osäkerhet. Även den första undersökningen (Sycon, 2001) visar att riktvärdet (MKM) för bl a arsenik och kvicksilver överskrids inom delar av området. I den fördjupande undersökningen (Tyréns 2003-02-20) gjordes en analys med avseende på dioxin i jord. Detta prov analyserades vid LUFA-ITL i Tyskland via Analycen. Eftersom dioxiner påträffades i en halt som överskred riktvärdet MKM med en faktor 10 gjordes en kompletterande utredning med syfte att närmare kartlägga förekomsten. I denna utredning (Tyréns, 2003-06-27) gjordes ytterligare elva analyser med avseende på dioxiner i jord och två analyser på grundvatten. Sju av de sammanlagt tolv jordproven uppvisar halter som överskrider riktvärdet MKM med en faktor upp till 16. Grundvattenanalyserna omfattade analys av prov filtrerade genom 0,45µm filter samt den fasta substansen efter filtreringen. Den fasta substansens vikt har vidare bestämts. Dessa analyser har utförts vid kemiska institutionen vid Umeå Universitet enligt svensk standard SS-EN 1948:1-3.

Uppdragsnr: 10041090 10 (42) 3 Utförda undersökningar Undersökningen har utförts i enlighet med den upprättade uppdragsplanen, daterad 2003-10-20. Provtagningen har gjorts genom provgropsgrävning och i tre provgropar har grundvattenrör etablerats. Grundvattenrören är tillverkade i PEH och har en ytterdiameter av 63 mm. Runt dessa har filtersand (Rådasand 0,8-1,2 mm) anlagts till en yttre radie av 100 mm. Förfarandet med etablering av filtersand närmast grundvattenrören ansluter till de anvisningar som ges i MIFO-modellen, Naturvårdsverkets rapport 4918. Förfarandet framgår av bilderna 1-2 nedan. Bild 1. Etablering av grundvattenrör. Bild 2. Etablerat grundvattenrör. I det område där hantering av impregneringsmedel och impregnerade produkter enligt tillgängliga uppgifter har skett placerades ett rutnät med rutstorleken 20x20 m. I de rutor där provtagning inte tidigare gjorts slumpades en provtagningspunkt ut så att det i varje sådan ruta finns minst en provpunkt. Detta förfaringssätt möjliggör en statistisk utvärdering av föroreningssituationen inom rutnätsområdet. Utöver provtagning inom ovan beskriva rutnät har prover även tagits i 6 provgropar runt det beskrivna området med ett inbördes avstånd av ca 50 m. Dessa provpunkter är valda så att de ligger i anslutning till eller utanför fysiska avgränsningar till det tidigare verksamhetsområdet, såsom befintliga eller tidigare byggnader, vägar och diken. Syftet med denna provtagning är att avgränsa föroreningsutbredningen i plan. Provuttag gjordes på nivåerna 0-1 m respektive 1-2 m i fyllningen samt i den underliggande naturligt lagrade leran/silten för att studera koncentrationsskillnader i vertikalled. Grundvattenrör, 3 st, placerades i sågverksområdet. Ett av dessa placerades i det område som bedöms vara mest förorenat. De två övriga placerades nedströms i grundvattnets strömningsriktning i förhållande till det förorenade området. Rören är försedda med låsningsanordning. Provpunkternas läge framgår av situationsplanen i Bild 3 samt ritning N001P001. Bilder från anläggningen redovisas i bilaga 2.

Uppdragsnr: 10041090 11 (42) Bild 3. Provpunkternas placering. Även tidigare provpunkter där dioxinanalys har utförts visas. Utdrag ur ritning N001P001. 3.1 Jordprovtagning Provtagning av jord/fyllning utfördes den 22 och 23 oktober 2003 i 21 provgropar benämnda PG2.1 1-21. Provgroparna togs upp med grävmaskin. Vid provgropsgrävningen noterades jordlagerföljden, vidare fotograferades provgroparna. I varje provgrop uttogs jordprov från nivåerna 0-1m, 1-2 m samt i den underliggande leran/silten. Prov från nivån 1-2 m i fyllningen är taget på material från 1 m djup ned till den naturliga jordens övre yta som i vissa fall har legat grundare än 2 m. Sedan utvaldes ett antal av dessa prov för vidare laboratoriebestämning av föroreningsinnehåll. Resultatet av jordartsbestämningen och fotografier från provgroparna redovisas i fältprotokoll, bilaga 3. 3.2 Grundvattenprovtagning Grundvattenrör installerades i samband med provtagningsarbetena i PG2.1 12, 13 och 21. Grundvattenrören betecknas GW2.1 12, GW2.1 13 och GW2.1 21. Prov på grundvattnet togs den 23 oktober 2003 varvid provtagningen föregicks av omsättning med minst 3 rörvolymer vatten. Det uttagna grundvattnet var vid detta tillfälle grumligt och proven dekanterades på laboratoriet före analys. Kompletterande provtagning av grundvattnet gjordes den 14 november 2003 i GW 13. Vid detta provtagnings-

Uppdragsnr: 10041090 12 (42) tillfälle var det uttagna grundvattnet klart och provet analyserades utan föregående dekantering. Grundvattenproven har inte filtrerats före analys. Grundvattenrörens överkant (rök) är avvägda, nivåer redovisas under rubrik 3.5. Grundvattennivåerna har avvägts mot rörens överkant den 23 oktober samt den 12 december 2003. Grundvattennivåer i respektive provpunkt redovisas i bilaga 3. 3.3 Laboratorieanalyser Laboratorieanalyser har utförts enligt följande: Kvicksilver och arsenik med ICP-MS i 30 jordprov Dioxiner med GC-MS i 31 jordprov Organisk halt (TOC) bestämd ur glödförlust i 30 jordprov ph i 5 slumpvis valda jordprov Metaller och klorfenoler i 3 grundvattenprov Dioxiner i 4 grundvattenprov Löst organiskt kol (DOC) på 3 lakvatten från laktest utförd på jord vid L/S 10. Samtliga laboratorieanalyser med undantag av bestämning av suspenderade ämnen har utförts av Analytica, som är ackrediterat av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll för analys av miljövatten mm med reg.nr 1087. För analys av organiska ämnen anlitar Analytica ackrediterade underleverantörer. Halten suspenderade ämnen i vatten har bestämts av Skellefteå kommuns laboratorium, vilket är ackrediterat för analysmetoden. Prov av jord för analys av dioxin har homogeniserats genom malning före analys. Det homogeniserade provmaterialet har sparats i syfte att möjliggöra tester med fältanalysmetoder på samma provmängd. Analys av dioxiner har omfattat 17 enskilda dioxin- och furankongener. Dessa benämns hädanefter endast dioxin. Dioxinhalten redovisas som toxiska ekvivalenter (TEQ) bestämda som enligt WHO:s modell om ej annat anges, se bilaga 4. 3.4 Laktest Laktest har utförts på tre generalprov från fyllningen. De tre generalproven har blandats utifrån delprov på likartat material (sandig, spånig respektive flisig fyllning), se blandningsprotokoll i bilaga 5. Syftet med laktesterna har varit att klarlägga om utlakningen av organiska ämnen bestämda som TOC möjliggör deponering inom ramen för kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till direktiv 19993/31/EG. Av dessa framgår att det är tillåtet att deponera farligt avfall på deponi för farligt avfall med ett innehåll av TOC överskridande 6% under förutsättning att värdet för DOC inte överskrider 1 000 mg/kg där L/S = 10 l/kg.

Uppdragsnr: 10041090 13 (42) 3.5 Positionsbestämning Provgroparnas läge har satts ut från kända punkter med hjälp av mäthjul. Inmätning och avvägning av provpunkterna har gjorts med GPS av Metria AB. Grundvattenrörens överkant (rök) har avvägts enligt nedan: GW 2.1-12 GW 2.1-13 GW 2.1-21 Zrök = +2,384 (RH00) Zrök = +1,052 (RH00) Zrök = +2,202 (RH00) 4 Resultat 4.1 Bedömningsgrunder Som grund för bedömning av uppmätta halter och föroreningsgrad har Naturvårdsverkets rapporter 4638 (Generella riktvärden för förorenad mark) samt rapport 4915 (Bedömningsgrunder för grundvatten) använts. Dessa riktvärden har utarbetats för olika slag av markanvändning. För bedömning av dioxin i grundvatten har holländska värden redovisade i Circular on target values and intervention values for soil remediation, daterade 4 februari 2000, använts. Den framtida markanvändningen bedöms varken falla inom begreppet känslig markanvändning (KM) eller mindre känslig markanvändning (MKM). För det fall, där området används för fritidsändamål, har platsspecifika riktvärden utarbetats för de exponeringsvägar som bäst bedöms svara mot den exponering som kan ske. I de fall där jämförelse görs med tidigare utförda analyser av dioxin anges samtliga halter enligt WHO-TEQ, om inte annat anges. 4.2 Geologi och hydrogeologi Den gjorda provgropsgrävningen bekräftar de tidigare gjorda observationerna avseende geologi och fyllningens art. I de provgropar som är belägna längst i söder inom undersökningsområdet påträffades inget grundvatten. I den centrala delen av undersökningsområdet var tillströmningen av grundvatten god. Grundvattennivån har bestämts mot överkant på rören (rök). Liksom i den tidigare undersökningen påträffades de lägsta grundvattennivåerna väster om sågverksskjulet i GW2.1 21. Avvägda grundvattennivåer framgår av fältprotokoll i Bilaga 3. 4.3 Laboratorieanalys av jordprov Utvalda prov har analyserats på dioxiner, arsenik och kvicksilver. Vidare har halten organiskt material (TOC) bestämts ut glödförlust, enligt beräkningsmodell redovisad i NV rapport 4889. Valda prov har även analyserats på ph. Resultaten från analyserna av jordprov redovisas i Tabell 1. Samtliga analysrapporter återfinns i bilaga 6.

Uppdragsnr: 10041090 14 (42) Använda enheter och deras samband; 1 mg =10-3 g, 1 µg=10 6 g, 1 ng= 10 9 g, 1 pg=10 12 g Tabell 1. Resultat från analyser m a p dioxin, TOC, metaller och ph i jord. Torrsubstans (TS) har bestämts dels på prov för analys av dioxin, dels på prov för analys av TOC och metaller. TS TS Parameter Dioxin Provpunkt (dioxin) (metall) TOC As Hg ph Djup % ng/kg TS % % av TS mg/kg TS mg/kg TS PG2.1 1 0-1 m 86,0 133 - - - - PG2.1 1 1-2 m - - 59,9 7,7 4,58 <0,04 PG2.1 2 0-1 m 74,5 1786 71,4 6,1 686 0,14 PG2.1 3 0-1 m 65,7 487 69,9 4,8 8,82 0,054 7,9 PG2.1 3 1-2 m 40,3 313 40,1 17,1 9,14 0,082 7,9 PG2.1 4 0-1 m 73,9 6590 75,6 4,8 10,1 0,11 PG2.1 4 2,0 m 75,5 164 71,2 1,2 2,8 <0,04 PG2.1 5 0-1 m 54,6 213 47 15,3 41,2 1,1 PG2.1 6 0-1 m 26,3 718 24,2 32,8 6,59 0,056 PG2.1 6 1-2 m 57,9 171 36,1 15,2 7,1 <0,03 PG2.1 7 0-1 m 95,2 942 95,5 0,2 23,2 0,054 PG2.1 7 1-2 m 76,1 3030 83,5 1,5 15,5 0,21 PG2.1 8 0-1 m 84,6 2832 87 2,4 706 0,14 PG2.1 8 1,5 m 68,1 12 65,5 1,9 3,56 <0,04 PG2.1 8 1-2 m 27,0 566 32,6 31 16,9 0,043 PG2.1 9 0-1 m 55,6 1221 40 25 19 <0,04 6,0 PG2.1 10 0-1 m 69,6 422 64 8,2 18 <0,04 PG2.1 10 1-2 m 25,3 143 26,4 26,5 17,4 <0,03 PG2.1 11 0-1 m 63,4 120 54 18,5 21,8 <0,04 PG2.1 12 0-1 m 89,0 225 89,4 0,7 8,44 <0,03 6,0 PG2.1 12 1-2 m 68,3 12100 36,9 17,1 7,34 0,82 5,8 PG2.1 12 2,2 m 75,1 15 68,8 1 3,46 <0,03 PG2.1 13 0-1 m 68,4 72 71,5 6,1 26,3 0,11 PG2.1 13 1-2 m 33,4 2317 19,3 24,6 8,7 0,23 PG2.1 14 0-1 m 57,1 69 45,3 19 12,9 0,086 PG2.1 15 0-1 m 68,9 67 69,4 6,4 7,85 <0,03 PG2.1 16 0-1 m 72,1 66 71,7 7 446 0,3 PG2.1 17 0-1 m 80,2 18 76,1 4,7 11,7 0,082 PG2.1 18 0-1 m 39,7 24 36 37,5 4,77 <0,04 PG2.1 19 0-1 m 79,5 114 79,8 3,3 14,7 0,56 PG2.1 20 0-1 m 53,3 233 53,2 11,6 66 0,61 PG2.1 20 1-2 m 58,5 463 - - - - MKM 250 40 7 Fetstilade värden överstiger riktvärdet MKM som anges längst ned i tabellen.

Uppdragsnr: 10041090 15 (42) 4.3.1 Kongenfördelning av dioxiner Proverna har undersökts med avseende på de dioxin- och furankongener (17 st) som ingår i den kemiska analysen. Resultatet av fördelningen framgår av Diagram 1 nedan. Resultatet har jämförts med resultat från ett annat objekt där det pentaklorfenolhaltiga preparatet KY 5 har använts enligt uppgift från miljökemi vid Umeå Universitet. ng TEQ/kg TS 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 PG 2.1-12 PG 2.1-4 PG 2.1-7 PG 2.1-8 PG 2.1-13 PG 2.1-2 PG 2.1-9 2.1-TGV2 PG 2.1-7 2.1-T13 PG 2.1-6 PG 2.1-8 PG 2.1-3 PG 2.1-20 PG 2.1-10 PG 2.1-3 PG 2.1-20 PG 2.1-12 PG 2.1-5 PG 2.1-6 PG 2.1-4 2.1-T14 PG 2.1-10 PG 2.1-1 prov PG 2.1-11 PG 2.1-19 PG 2.1-13 PG 2.1-14 PG 2.1-15 PG 2.1-16 2.1-T21 PG 2.1-18 2.1-T25 PG 2.1-17 PG 2.1-12 PG 2.1-8 2.1-T7 oktaklordibensfuran 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF 2,3,4,6,7,8-hexaCDF 1,2,3,7,8,9-hexaCDF 1,2,3,6,7,8-hexaCDF 1,2,3,4,7,8-hexaCDF 2,3,4,7,8-pentaCDF 1,2,3,7,8-pentaCDF 2,3,7,8-tetraCDF oktaklordibensdioxin 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 1,2,3,7,8,9-hexaCDD 1,2,3,6,7,8-hexaCDD 1,2,3,4,7,8-hexaCDD 1,2,3,7,8-pentaCDD 2,3,7,8-tetraCDD Kongen 2,3,7,8-tetraCDD 1,2,3,7,8-pentaCDD 1,2,3,4,7,8-hexaCDD 1,2,3,6,7,8-hexaCDD 1,2,3,7,8,9-hexaCDD 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD oktaklordibensdioxin 2,3,7,8-tetraCDF 1,2,3,7,8-pentaCDF 2,3,4,7,8-pentaCDF 1,2,3,4,7,8-hexaCDF 1,2,3,6,7,8-hexaCDF 1,2,3,7,8,9-hexaCDF 2,3,4,6,7,8-hexaCDF 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF oktaklordibensfuran Diagram 1. Fördelning av dioxiner på respektive dioxin- och furankongener. 4.4 Laboratorieanalys av grundvattenprov 4.4.1 Oorganiska ämnen Resultat från analyser av metaller i grundvatten redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Resultat av metallanalyser i grundvatten (avrundade värden). Halter i µg/l. Provpunkt GW2.1 12 GW2.1 13 GW2.1 21 Förklaringar Ämne Arsenik 130 130 46 Mycket låg halt Bly 14 40 48 Låg halt Kadmium 0,29 0,41 0,75 Måttlig halt Kobolt 21 26 12 Hög halt Koppar 35 28 57 Mycket hög halt Krom 5,6 3,1 4,0 Bedömningsgrund Kvicksilver 0,12 0,55 0,052 från NV saknas Nickel 14 49 9,2 Zink 220 290 250

Uppdragsnr: 10041090 16 (42) Resultat av bestämning av ph och konduktivitet i grundvatten redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Resultat från analyser av ph och konduktivitet i grundvatten. Provpunkt GW2.1 12 GW2.1 13 GW2.1 21 Parameter ph 6,5 6,5 5,8 Konduktivitet (ms/m) 36,5 45,8 12,8 4.4.2 Organiska ämnen Resultat från analyser av dioxiner och suspenderade ämnen redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Resultat från analys av dioxin (ng/l) och susp. ämnen (mg/l) i grundvatten. Provpunkt GW2.1 12 GW2.1 13 GW2.1 21 Parameter dekanterat dekanterat ej dekanterat dekanterat Provtagningsdatum 2003-10-23 2003-10-23 2003-11-14 2003-10-23 Dioxin (WHO-TEQ) 0,21 6,0 0,68 0,23 Suspenderade ämnen - - 40 - Resultat från analys av klorfenoler redovisas i Tabell 5. Redovisningen i tabellen omfattar de analyserade ämnen vilka förekommer i halter över rapporteringsgränsen. Tabell 5. Resultat från analyser av klorfenoler i grundvatten. Halter i ug/l. Provpunkt GW2.1 12 GW2.1 13 GW2.1 21 Parameter 2-monoklorfenol <0,20 <0,10 0,3 2,6-diklorfenol <0,20 <0,10 0,28 3,4-diklorfenol <0,20 0,18 <0,10 2,3,4,6-tetraklorfenol <0,20 0,15 <0,10 5 Bedömning av föroreningssituationen Vid bedömning av föroreningssituationen har även data från kemiska analyser gjorda i de tidigare utredningarna nyttjats. 5.1 Föroreningssituationen i jord/fyllning 5.1.1 Jämförelse med tidigare undersökningar Av de tidigare undersökningarna, framför allt den fördjupade undersökningen, framgår att främst arsenik uppvisar halter över riktvärdet MKM. Övriga metaller som uppvisar halter över riktvärdet MKM är bly, koppar och kvicksilver. De senare metallerna förkommer tillsammans med arsenik. Förekomst av arsenik och kvicksilver kan begränsa alternativt fördyra behandlingen av den förorenade jorden.

Uppdragsnr: 10041090 17 (42) Pentaklorfenol och klorfenoler har detekterats i 3 av 5 uttagna prov. De maximalt uppmätta halterna underskrider riktvärdena för MKM. Cancerogena och övriga PAHer har detekterats i 5 av 5 uttagna prov. Halterna underskrider riktvärdena för MKM. 5.1.2 Föroreningskomponenter och halter Statistik för halter i prov från området redovisas i Tabell 6. En sammanställning av samtliga ingående analyser i jord redovisas i bilaga 7. Jorden kännetecknas av ett förhållandevis högt och inhomogent innehåll av organiskt material. Det organiska innehållet utgörs huvudsakligen av spån, flis och bark men inslaget av större virkesrester är påfallande. TOC bestämt från TS-GR uppgår till en medelhalt av 14%, medianen är 8% i proven. Totalt har 43 prov från sågverksområdet analyserats med avseende på dioxiner. Den högst uppmätta halten är 12100, medelhalten 1147 och medianhalten 233 ng/kg TS. Av 33 prov från sågverksområdet analyserade med avseende på arsenik är den högst uppmätta halten 706 mg/kg TS. Median- och medelhalt är 14 respektive 69 mg/kg TS. Uppgifter om statistiskt behandlade analysdata redovisas under rubrik 5.1.3. Tabell 6. Statistik över halter av olika ämnen i analyserade prov av jord från sågverksområdet. Analyser från denna undersökning och Tyréns (2003) ingår. Ämne Enhet Antal Min Max 10%-il Median Medel 90%-il Dioxin ng/kg TS 43 10 12100 19 233 1147 2729 TOC % av TS 37 0,2 39 1,1 8 14 33 As mg/kg TS 33 3 706 5 14 69 61 Hg mg/kg TS 38 0,02 1,09 0,02 0,07 0,17 0,41 5.1.3 Föroreningens utbredning Merparten av de analyserade proverna inom rutnätsområdet uppvisar dioxinhalter överskridande riktvärdet 250 ng/kg TS både på nivån 0-1 m och nivån 1-2 m i fyllningsmaterialet. De tre analyser som gjorts på prov från det underliggande naturligt lagrade materialet (silt eller gyttjig silt) uppvisar relativt låga halter. Dioxinhalterna i provgroparna runt rutnätsområdet är också relativt låga. De högsta halterna av arsenik har påträffats spridda i fyllningen inom området medan prov på det underliggande naturliga materialet uppvisar låga halter arsenik. En noggrannare statistisk bestämning av korrelation, spridningsmönster och haltfördelning har gjorts för samtliga analyserade prov inom rutnätsområdet. De statistiska beräkningarna beskrivs närmare i bilaga 8. Genom studie av parametrarnas samvarians (förhållandet mellan erhållna halter) kan konstateras att parametrarna dioxin, arsenik och organisk halt (TOC) inte uppvisar nå-

Uppdragsnr: 10041090 18 (42) gon starkare korrelation inom det avgränsade området. Halterna av arsenik, dioxin och organiskt material visar alltså inget beroende av varandra. Föroreningarna inom området uppvisar vidare en heterogen, dvs inte sammanhängande, spridning i massorna vilket bekräftas av studier av den rumsliga korrelationen på nivån 20x20 m motsvarande provtagningens upplösning. Eftersom spridningen är heterogen på denna nivå kan inte föroreningen avgränsas med hjälp matematiska spridningsmodeller, t ex kriging, som förutsätter homogena spridningsmönster. Det dioxinförorenade området bedöms vara avgränsat i plan genom provpunkterna PG2.1 14 till PG2.1 19 som i samtliga fall uppvisar halter av dioxin underskridande riktvärdet MKM i det övre fyllningsskiktet 0-1 m. Halterna i dessa provpunkter varierar mellan 18 och 114 ng/kg TS. Föroreningsutbredningens yttre gräns bedöms ligga någonstans mellan rutnätsområdet och den linje som sammanbinder de ovan beskrivna provgroparna. Den bedömda föroreningsutbredningen i plan redovisas i Bild 4 och Ritning N001P002. Den yttre avgränsningen är inte statistiskt säkerställd utan utgörs av en bedömning av erhållna halter. För att säkerställa den yttre avgränsningen krävs ytterligare provtagning och analys. Bild 4. Föroreningsutbredning i plan baserad på analyserade prov. Den kraftigare linjen markerar bedömd yttre utbredning av massor med dioxinhalter överskridande 250 ng/kg TS. Utdrag ur Ritning N001P002.

Uppdragsnr: 10041090 19 (42) Den underliggande silten bedöms inte innehålla dioxin i halter över riktvärdet MKM utan dioxinföroreningen bedöms uteslutande finnas i fyllningsmassorna. Föroreningen är därmed avgränsad på djupet. Bedömningen baseras på att de tre analyser som utförts på detta material samtliga uppvisar halter under 250 ng/kg TS. Prov på naturlig jord på nivån 2,0 m i PG2.1 4 innehåller 164 ng/kg TS, prov från nivån 1,5 m i PG2.1 8 innehåller 12 ng/kg TS och prov från nivån 2,2 m i PG2.1 12 innehåller 15 ng/kg TS. I samtliga dessa provpunkter uppvisar ovanliggande fyllning ett tydligt föroreningsinnehåll. Den naturliga jorden innehåller inte arsenik eller kvicksilver i förhöjda halter. Variationer inom det heterogent förorenade området statistiska beräkningar Den heterogena spridningen inom området gör att föroreningshalterna varierar på ett oregelbundet sätt. Som tidigare nämnts förekommer också arsenik, dioxin och organiskt material oberoende av varandra. Variationen har beräknats med statistiskt anpassade modeller av föroreningshalternas fördelning i fyllningsmassorna inom rutnätsområdet. Medelhalten av dioxin har bestämts till 1 600-2 400 ng/kg TS beskrivet med 80% konfidensintervall. Medelvärdet av arsenikhalten är 37-50 mg/kg TS med 80% säkerhet. 28-36% fyllningsmassorna inom rutnätsområdet innehåller med 80% säkerhet dioxin i halter lägre än 250 ng/kg TS. Vidare innehåller 14-20% av samma massor dioxin i halter över 2 500 ng/kg TS. Se Tabell 7. Mellan 67 och 75% av massorna innehåller med 80% säkerhet arsenik i halter lägre än 40 mg/kg TS. Mellan 8 och 12% av massorna har med samma säkerhet ett arsenikinnehåll över 100 mg/kg TS. Se Tabell 8. Det organiska innehållet i fyllningsmassorna bestämt som totalt organiskt kol (TOC) beräknat ur glödresten varierar. Med 80% säkerhet har 35-44% av massorna en TOChalt mindre än 5% och 25-34% en TOC-halt större än 15%. Se Tabell 9 Tabell 7. Andel av massorna inom rutnätsområdet med avseende på dioxinhalt. Dioxinhalt (TEQ) Volymsandel (80% konfidensintervall) < 250 ng/kg TS 28 36% 250 500 ng/kg TS 16 17% 500 2500 ng/kg TS 33 36% > 2500 ng/kg TS 14 20% Tabell 8. Andel av massorna inom rutnätsområdet med avseende på arsenikhalt. Arsenikhalt Volymsandel (80% konfidensintervall) < 40 mg/kg TS 67 75% 40-100 mg/kg TS 17 21% > 100 mg/kg TS 8 12%

Uppdragsnr: 10041090 20 (42) Tabell 9. Andel av massorna inom rutnätsområdet med avseende på TOC-halt. TOC-halt Volymsandel (80% konfidensintervall) 0-5% 35 44% 5-15% 30 31% >15% 25 34% 5.1.4 Beräknad mängd förorenade massor Den bedömda föroreningsutbredningen enligt Bild 4 utgörs till stora delar av det provtagna rutnätsområdet och kan därför antas ha liknande sammansättning varför statistiska data för rutnätsområdet har används för att beskriva det förorenade området. Volymen massor inom det bedömda utbredningsområdet beräknas som områdets area gånger medeldjupet till ren botten. Områdets area är c:a 8 800 m 2 och medeldjupet till ren botten utgörs av fyllningens tjocklek vilken är c:a 1,6 m. Volymen beräknas till 14 080 m 3 vilket med en antagen densitet av 1,5 ton/m 3 motsvarar ca 21 000 ton. Med en medelhalt av dioxin om 1900 ng/kg TS beräknas det totala innehållet av dioxiner i denna jordmassa till ca 40 g. Det totala innehållet av arsenik beräknas till c:a 900 kg utgående från en medelhalt av 43 mg/kg TS. På samma sätt kan mängden dioxin i den del av dessa massor som innehåller låga halter av dioxin beräknas. C:a 32% av massorna (9 500 m 3 eller drygt 14 000 ton) inom utbredningsområdet innehåller dioxinhalter under 250 ng/kg TS (se kapitel 5.1.3). Medelhalten dioxin i dessa massor har inte bestämts men uppskattas ur Figur 3 i Bilaga 8 till 100 ng/kg TS varvid mängden dioxin beräknas till ungefär 0,7 g. Övriga 39 g dioxin finns i resterande 68% av massorna. Inga densitetsbestämningar har gjorts inom ramen för denna undersökning. Massorna uppvisar en stor heterogenitet med avseende på innehåll av organiskt material och densiteten förväntas därför variera inom området. Naturliga jordmassor har en densitet av 1,6-1,8 ton/m 3 medan sågspån och barkfyllning har en lägre densitet, 1,0-1,3 ton/m 3. Densiteten 1,5 ton/m 3 är vald på erfarenhetsmässiga grunder och som ett medelvärde av dessa. Vid den statistiska beräkningen av behandlingskostnaden har densiteten bedömts ligga mellan 1,2 och 1,5 ton/m 3. 5.2 Föroreningssituationen i grundvatten 5.2.1 Jämförelse med tidigare undersökningar Det kan noteras att de tidigare dioxinanalyserna har gjorts vid ett annat laboratorium. Detta bedöms inte vara något hinder för en jämförelse då de båda laboratorerna uppfyller kraven på ackreditering. I de fall dioxinhalterna har redovisats enligt I-TEQ har dessa omräknats till WHO-TEQ som genomgående används i denna rapport..

Uppdragsnr: 10041090 21 (42) 5.2.2 Metaller I Sycons undersökning etablerades två grundvattenrör inom sågverksområdet. Arsenikhalterna i dessa rör uppgick till 9 resp 47 µg/l. Motsvarande blyhalter var 10 resp 48 µg/l och kadmiumhalterna uppgick till 0,3 resp 0,5 µg/l. I Tyréns undersökning gjordes grundvattenprovtagning vid två tillfällen, 29/8 och 24/9 2003. Vattenproven filtrerades före analys på lab. Vid dessa tillfällen påträffades lägre metallhalter i grundvattnet än i den nu gjorda undersökningen. Någon bestämning av konduktivitet har inte gjorts vid de tidigare undersökningarna. I denna undersökning uppgick arsenikhalten till 46-133 µg/l, blyhalten till 13-47 µg/l och kadmiumhalten till 0,3-0,7 µg/l. Skillnaderna i halter kan bero på de nederbördsförhållande som rått före provtagningen vilket innebär att vid perioder med stor nederbörd kan en utspädning ske av föroreningarna. Vidare har provtagningsförfarandet varierat mellan de olika provtagningstillfällena. Föroreningsnivåerna i grundvatten med avseende på arsenik och bly klassas som mycket höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund. Detta förhållande gäller framför allt arsenik. 5.2.3 Klorfenoler Innehållet av klorfenoler uppgick i Sycons undersökning till 680 resp 0,1 µg/l och Tyréns undersökning till 0,21 resp <0,9 µg/l. De halter som har påträffats i denna undersökning uppgår som högst till 0,58 µg/l. 5.2.4 Dioxiner Dioxininnehållet i grundvattenprover uttagna i samband med etablering av grundvattenrören varierar mellan 206 och 6 032 pg/l för dekanterade prov och 681 pg/l i det ej dekanterade provet som togs ut senare (november 2003). I samband med de undersökningar som utförts av Tyréns analyserades dioxininnehållet i 2 grundvattenprov. Analys gjordes dels med avseende på dioxiner i filtrerade prov, dels på dioxiner i partikelinnehållet i samma prov. I de filtrerade proven erhölls dioxinhalter på 1,0 och 2,9 pg/l. Halterna i den fasta substansen i samma prov bestämdes till 1 900 respektive 710 ng/kg. Totalhalten i vattenproven beräknas därmed till 300 pg/l resp 70 pg/l utgående från redovisade uppgifter om analyserad mängd vatten respektive fast substans. Beräkningen förutsätter att den redovisade mängden härrör från hela provvolymen. En sammanställning av samtliga dioxinanalyser i grundvatten redovisas i bilaga 9. De funna halterna kan jämföras med det holländska riktvärdet för allvarlig förorening vilket uppgår till 1 pg/l. Jämförelser med avseende på dioxinhalten kan också göras med halter i lakvatten från en askdeponi i Umeå där halterna uppgick till 0,6-5 pg/l beräknat som I-TEQ. Dessa halter underskrider enligt RVFs rapport 01:13, Förbränning

Uppdragsnr: 10041090 22 (42) av avfall en kunskapssammanställning om dioxiner, de halter som återfunnit i snö på havsisen utanför Umeå. Vid framtagande av det generella riktvärdet i jord har fördelningsfaktorn jord/grundvatten (K d ) 11 508 l/kg använts. Medianhalten i mark uppgår som tidigare nämnts till 422 ng/kg TS. De teoretiskt beräknade halten i grundvatten blir 36 pg/l, vilket avser i vattnet löst dioxin. Erhållna halter i filtrerade prov från den tidigare undersökningen är lägre än detta värde. En slutsats av detta är att bindningen av dioxiner till det organiska materialet i jorden är något starkare än vad exponeringsmodellen har förutsatt, vilket kan bero på att halten av organisk substans är högre än den i modellen antagna. De högre halterna som erhållits i de prov som ej filtrerats utgörs av dioxin i suspenderat och partikulärt material i vattnet, vilket visas i Tyréns undersökning. Dioxinhalten kan därför antas bero på hur mycket suspenderat och partikulärt material som transporteras i vattnet. I provet uttaget i november 2003 som analyserats på innehåll av dioxin utan dekantering eller filtrering uppgick halten suspenderande ämnen till 40 mg/l. Det är inte klarlagt om de vid Umeå Universitet filtrerade proven är hanterande enligt den standard som använts för bestämning av suspenderande ämnen varför en direkt jämförelse mellan dessa prov är osäker. Under förutsättning att proven har analyserats med likvärdiga förföranden så är halten suspenderad substans i de prov som är uttagna i den tidigare utredningen 2-4 gånger högre (100-160 mg/l) än i det prov som analyserats i denna provtagning. Detta kan t ex bero på skillnad i etablering av grundvattenrör, att något filter inte utbildats kring grundvattenröret vid grundvattenprovtagningen eller skillnad mellan analyslaboratorier. 6 Beräkning av platsspecifika humantoxikologiska riktvärden I Naturvårdsverkets modell vid framtagande av de generella riktvärdena har ett antal exponeringsvägar utarbetats. Riktvärdena gäller för mineraljorden ovan grundvattenytan. Den framtida användningen av området bedöms varken falla under begreppet känslig markanvändning (KM) eller mindre känslig markanvändning (MKM). Växtlighet skall kunna etablera sig inom området dock är inte odling av grönsaker och rotfrukter aktuell. För det platsspecifika riktvärdet har humantoxiska exponeringsvägar redovisade i tabell 10 bedömts vara relevanta. Jämförelse görs även med exponeringsvägar för KM samt MKM. Beräkningen har gjorts för exponering av dioxiner samt kvicksilver. För arsenik bör ett platsspecifikt riktvärde utarbetas för hela industriområdet, eftersom spridningen av arsenik omfattar en större yta än den nu kartlagda. Vidare bör hänsyn tas till förekommande bakgrundshalter. För varje exponeringsväg har en anpassning gjorts till den framtida situationen på fastigheten och de grupper som kommer att vistas där. Exponeringstiden har anpassats för intag av jord och hudkontakt. Exponeringstiden har i enlighet för markanvändningen Park, redovisad i NV rapport 4889, justerats till 20 dagar per år. Såväl barn som vuxna

Uppdragsnr: 10041090 23 (42) kan exponeras i lika stor omfattning. För exponeringsvägen inandning av damm har koncentrationen i utomhusluft använts. För exponeringsvägen inandning av ångor har utspädningen antagits vara större än 100 gånger större för utomhusluft än för inomhusluft. Faktorn ansluter till USEPAs modell för utspädning i utomhusluft. Humantoxikologiskt baserade riktvärden med avseende på dioxin har beräknats utifrån tolerabelt dagligt intag framtaget av EU. Förutsättningarna för de i den generella modellen använda antagandena har justerats ned med hänsyn det nu gällande tolerabla dagliga intaget av dioxin (2 pg/kg kroppsvikt). Riktvärdena har även tagit hänsyn till att exponering för dioxin sker via andra källor. Det ekotoxikologiska riktvärdet för dioxin styrs av effekter inom Scharins industriområde. 6.1 Exponeringsvägar Relevanta exponeringsvägar redovisas nedan i Tabell 10. Exponering av förorening via andra exponeringsvägar bedöms vara av underordnad betydelse och redovisas ej i den fortsatta texten. Tabell 10. Exponeringsvägar i platsspecifika riktvärden Exponeringsväg KM MKM Platsspecifikt riktvärde Direktintag av jord Hudkontakt Inandning av damm Inandning av ångor Intag av grundvatten Intag av grönsaker 6.1.1 Intag av jord Barn och vuxna exponering under hela året. Barn under 80 dagar och vuxna under 45 dagar/år Barn och vuxna exponering under hela året. Barn och vuxna exponering under hela året. Barn och vuxna exponering under hela året. Barn och vuxna exponering under hela året. Vuxna exponering under 180 dagar/år. Barn under 27 dagar och vuxna under 15 dagar/år Barn och vuxna exponering under 122 dagar/år. Barn och vuxna exponering under 122 dagar/år. Barn och vuxna Exponering under 20 dagar/år. Styrande ämne: dioxin. Barn under 20 dagar och vuxna under 20 dagar. Styrande ämne: dioxin Barn och vuxna. Styrande ämne: dioxin Barn och vuxna. Styrande ämne: kvicksilver Modellen för intag av jord vid känslig markanvändning (KM) baseras på ett boende på fastigheten. Denna situation bedöms inte vara relevant för den framtida markanvändningen på industriområdet. Eftersom barn inte omfattas av exponeringsvägen intag av jord vid mindre känslig markanvändning (MKM) har en platsspecifik modell för intag