Alternativa förslag till utbyggd kväverening



Relevanta dokument
Prövotidsredovisning, lakvatten Löt avfallsanläggning, SÖRAB

Välkomna att samråda med oss om framtidens verksamhet på Löt avfallsanläggning

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Acceptabel belastning

Lämpliga metoder för behandling av lakvattnet från Löt avfallsanläggning, Vallentuna kommun

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

VILLKOR FÖR UTSLÄPP TILL DAGVATTEN VID HÖGDALENVERKET- NU PRÖVOTIDSREDOVISNING

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

DOM meddelad i Nacka Strand

Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Bilaga H: Möjligheten att undvika bräddning

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Sörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Vad gör vi med våra deponier?

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

FORTUMS ÖVERKLAGANDE AV MILJÖDOMSTOLENS DELDOM ANGÅENDE HÖGDALENVERKET

Mål nr: M Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

GRÅBO CENTRUM - VA-UTREDNING

BESLUT 1 (5) BESLUT Dnr: Anl.nr: Delgivningskvitto. AGA Gas AB LIDINGÖ

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Vilsta 3:31 Yttrande till MRN, förslag till beslut - Komplettering av överklagande av tillståndsbeslut för Lilla Nyby Vilsta 3:31

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Kostnadssammanställning Gullbergsvass. Foto Sune Ramstedt

Rapport Sita Sverige marksanerings försök att reducera halter i vatten med partikelfällor, kemisk fällning samt centrifug/separator

En introduktion till. s arbete med deponier (moderna avfallsanläggningar) Johan Fagerqvist, Rådgivare deponering

Prövotidsredovisning för utsläpp till vatten från Värtaverket

Investering 2019 Tilläggsinvestering fördjupad studie för Lindholmen pe Fördjupad studie avseende om- och tillbyggnad av avloppsreningsverket

Miljöprövning för tunnelbana till Arenastaden. Bilaga 1 Konsoliderad version av villkorsförslag

Lämplig utsläppspunkt

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

TOLG, VA-LÖSNINGAR

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

RagnSells avfallsanläggning Fagerliden, historik.

Avtalsbilaga 4 dnr /2004 Inkluderar även Dnr: /2005 Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm Stad

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

DELDOM meddelad i Nacka Strand

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

DELDOM meddelad i Östersund

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Hur jobbar vi inom miljöskydd. Carina Lif och Elisabeth Lindqvist

Vid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Bilaga K:1 Förslag till villkor

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Interpellationssvar till Hanna Thorell (MP) angående Varför har bräddningar i Hemmesta träsk gjorts och hur kan kommunen undvika framtida bräddningar?

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

biogasanläggningar WR20

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe

RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB

DOM Stockholm

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Frågor och svar vid möte i Östernäs

6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk

Avloppsanordning för hushållsspillvatten på Edsås 1:18 - komplettering

Gassäkerhet vid deponier Risker, egenkontroll och åtgärder

Processtyrning mer än bara tryck och pys

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Slutliga villkor i tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, Häringetorp 1:2, Växjö kommun

Miljöutredning för vår förening

Halmstads Energi och Miljö AB

Transkript:

2013-05-03 PM Löt avfallsanläggning, SÖRAB Alternativa förslag till utbyggd kväverening Bakgrund SÖRAB ska senast vid utgången av 2014 till mark- och miljödomstolen bl.a. redovisa ett förslag till framtida behandling av lakvattnet från anläggningen, utsläppspunkt och förslag till utsläppsvillkor. Under prövotiden ska teknikval göras, med stöd av tidigare erfarenheter (egna och branschens samlade) och nya försök i lab-, piloteller fullskala. Erfarenheterna från 2012/2013 visar att under nederbördsrika år klarar nuvarande system inte att innehålla de prövotidsriktvärden som mark- och miljödomstolen satt upp för i första hand kväveutsläppen. Ett behov finns att förbättra reningskapaciteten redan nu och eventuellt ansöka om ändrade villkor för prövotiden. Vidtas inga åtgärder riskerar SÖRAB åtalsanmälan pga passivitet, dvs om inget görs för att komma tillrätta med överskridande av riktvärden. Akuta åtgärder, skyddsåtgärder, kan göras inom ramen för befintligt tillstånd efter samråd med tillsynsmyndigheten. Större investeringar för att på sikt säkra kvävereningen kräver redovisning till Mark- och miljödomstolen. Avtalsdiskussioner sker med SITA som kommer att ta över verksamhetsuövaransvaret för sin verksamhet inkl. vattenrening och en egen utsläppspunkt med särskilda utsläppsvillkor i såväl tillstånd som kommande förordning om industriutsläpp (de s.k. BAT-reglerna). På så sätt kommer SITA att ha både det faktiska och det juridiska ansvaret för sin verksamhet på Löt. Åtgärder som vidtas nu bör så väl som möjligt passa in i det framtida system som kommer att krävas efter prövotidens utgång. Målsättning Huvudinriktningen är att separera vatten med olika behandlingsbehov och utnyttja, optimera och komplettera befintliga anläggningar på lämpligt sätt för de lakvattenströmmar som kräver kväverening.

Lakvattenflöden Nuvarande behandlingssystem består av separat uppsamling av dag-, process- och lakvatten från deponi och hantering/sortering/återvinning av avfall (till damm L4) respektive processvatten från hantering av förorenade jordar (till damma L17, L1). Mellan L17 och L1 finns ett torvfilter (L19). Som slutsteg går idag L4-vattnet till en luftad damm (L2) och L1-vattnet till ett provisoriskt sand- och kolfilter (accepterat av lst som prövotidsåtgärd). L2-vattnet leds vidare till våtmark/översilning före utsläpp (L3) till recipienten (sjön Jälnan) via ett dikessystem nedströms avfallsanläggningen. Se nedanstående skiss. Sand- och kolfilter Figur 1. Schematisk illustration, dag-, lak- och processvattenflöden Flöden 2012 L4, samlat flöde till L2 ca 96 000 m3 L1 ca 37 000 m3 (under 2012 till L2) 2012 var ett år med hög nederbörd (ca dubbla normal-nederbörden), varför uppmätta värden preliminärt kan betraktas som dimensionerande för utbyggnad av behandlingskapacitet. Ytterligare uppdelning av tillflödena, sluttäckningar m m kan eventuellt reducera behovet av hydraulisk kvävereningskapacitet. Tekniklösningar SITAs vatten metaller/organiska miljögifter Försök med filterrening pågår. Alternativ rening studeras i labskala av SITA. SITA kommer att stå för såväl investerings- som driftkostnad för rening av sitt vatten. SÖRAB:s lakvatten - kväverening Som huvudalternativ studeras en lösning med kontinuerlig biologisk behandling (KBR), uppbyggd med befintliga dammar som grund (Sweco, 2013) för kväverening genom nitrifikation och denitrifikation. För att minska behovet av årstidsmagasinering och volymen på behandlingsstegen är uppvärmning av lakvattnet till lämplig behandlingstemperatur (20 15 grader) ett alternativ. Utan uppvärmning begränsas behandlingsperioden till ca 5 månader, övrig tid måste magasinering ske och behandlingen dimensioneras för att klara hela 2(6)

årsflödet under fem månader. Värmebehovet för att höja temperaturen på 670 m 3 vatten/dag med10 grader (behandling av 100 000 m 3 under fem månader) uppgår teoretiskt till ca 340 kw. Uppvärmning kan ske genom utnyttjande av - deponigas (gaspanna eller värme från kylning vid produktion av el från gasen), - delflöden av lakvatten, direkt från deponin (vissa flöden håller 15-20 grader hela året), - konventionell panna (pellets/el/olja) Ett konventionellt alternativ till KBR-lösningen är att bygga en kompakt kvävereningsverk för satsvis biologisk behandling (Sequenced Batch Reactor, SBR). Kemisk fällning (utfällning av MAP, magnesium-ammonium-fosfat) eller ammoniakavdrivning är teoretiskt sett andra kvävereningsmetoder som dock inte bedömts aktuella p g a både kostnads-, miljö- och teknikskäl. Koncentrationsmetoder (ultrafilter, omvänd osmos, indunstning) är tekniker som i andra sammanhang inte bedömts lämpliga för lakvatten av bl a difttekniska skäl och problem att hantera stor mängder koncentrat. I samband med prövotidsredovisningen kommer metodvalet att motiveras mera utförligt, genom jämförelser med blk a ovan nämnda tekniker. Investeringar, tre alternativa behandlingsmodeller (permanent lösning) Underlagsdata som utnyttjats för beräkning av bedömt investeringsbehov finns redovisat i separat beräkningsblad, se bilaga. Alternativ 1 - KBR (kontinuerlig biologisk rening), utan uppvärmning Effektiv biologisk behandling kan ske under ca 5 månader (juni oktober), nederbörd övriga månader måste årstidslagras för behandling under den varmare årstiden, eller bräddas efter ofullständig behandling. Befintlig damm L2 delas i behandlingsdel och lagringsdel som sammankopplas med L4 till årstidslagring. Behandlingskapacitet (kväverening) utan utbyggnad ca 80 000 m3/år (530 m3/d). Principskiss, ej skalenlig, Sweco, 2013 3(6)

Investeringsbehov: - Avdelning magasin L2, med tät vall/spont - Behandlingssteg i L2, avdelning med skärmväggar, o Nitrifikationsdel, ca 6 400 m 3 (12 dygn, 530 m 3 /d) o Denitrifikation, efterluftning, sedimentation, ca 4 000 m 3 - Bottenluftare för nitrifikation, komplettering - Pumpledning, L2 L4 - Viss ändrad funktion, befintlig pumpstation - Kemikaliedosering, denitrifikationssteget (metanol, ev fosfor) Bedömd investering: ca 4 miljoner SEK Bräddningsbehov vid årsavrinning till L4 överstigande 80 000 m 3 Teoretisk kvävereduktion på årsbasis ca 80 % vid 100 000 m 3 lakvattenmängd. Möjlig förlängning av behandlingsperioden genom direktavledning av varmare dränvatten från nedbrytningscellerna (L11) till behandlingsdammen under framförallt vår och sen höst. Alternativ 2 - KBR, behandling hela året, uppvärmning med gas Effektiv biologisk behandling kan ske under hela året, ingen/liten årstidslagring. Befintliga magasin utnyttjas för att klara kraftiga regn/snösmältning. Befintlig damm L2 delas i behandlingsdel och lagringsdel som sammankopplas med L4 till årstidslagring. Behandlingskapacitet (kväverening) utan utbyggnad av dammar, ca 100 000 m3/år (275 m 3 /d). Investeringsbehov: - Avdelning magasin L2, med tät vall/spont, - Behandlingssteg i L2, avdelning med skärmväggar o Nitrifikationsdel, 3 300 m 3 (12 dygn, 275 m 3 /d) o Denitrifikation, efterluftning, sedimentation, ca 2 000 m 3 (ev 4 000 m 3 för ökad flexibilitet), - Bottenluftare för nitrifikation, komplettering - Pumpledning, L2 L4 - Viss ändrad funktion, befintlig pumpstation - Kemikaliedosering, denitrifikationssteget (metanol, ev fosfor) - Gaspanna, spillvärme från elproduktion, kopplad till deponigasnätet, eller konventionell panna, - Värmeväxlarsystem för lakvattenuppvärmning, ca 275 m 3 /d, min ca + 10 grader året runt (för uppstart process krävs 18-20 grader). Bedömd investering: Ca 5 miljoner SEK. Hela nuvarande bedömda max-flöde kan kväverenas, marginal i dammsystemet för justering av storlek på behandlingsstegen vid ökad belastning vid utbyggda behandlingsytor med organiskt lakvatten. 4(6)

Alternativ 3 - SBR, behandling hela året Effektiv biologisk behandling kan ske under hela året, ingen/liten årstidslagring. Befintliga magasin utnyttjas för att klara kraftiga regn/snösmältning. Behandlingskapacitet (kväverening), ca 100 000 m3/år (275 m 3 /d). SBR-anläggning, principskiss (Sweco, 2011) Investeringsbehov: - SBR-anläggning, kapacitet, 100 000 m 3 /år - Viss ändrad funktion, befintlig pumpstation - (Kemikaliedosering, denitrifikationssteget, metanol, ev fosfor, ingår i SBR), - Gaspanna, spillvärme från elproduktion, kopplad till deponigasnätet, eller konventionell panna, - Värmeväxlarsystem för lakvattenuppvärmning, ca 275 m 3 /d, krav vatten till behandling > +7 grader Bedömd investering: Ca 19 miljoner kr Hela nuvarande bedömda max-flöde kan kväverenas, behovet av marginal för ökad belastning vid utbyggda behandlingsytor med organiskt lakvatten måste bedömas i samband med projektering av SBR-delen. Handlingsplan/åtgärdsförslag 2013 Steg 1 (sommar/höst 2013) Med motivet att minska risken för villkorsöverträdelser (skyddsåtgärder, förbättringar på befintligt system) måste vissa åtgärder vidtas snarast möjligt. Förutom ombyggnader kalibreras mätutrustningar för flöden för att säkerställa kvaliteten i mängdberäkningarna för utsläppen. Samråd/anmälan till länsstyrelsen under maj/juni 2013. Omfattningen beträffande ombyggnader anpassas till vad som är praktiskt möjligt satt genomföra under perioden t o m september 2013. Åtgärderna ska passa in i en framtida, permanent lösning, som vi bedömer bli i linje med alternativ 2. 5(6)

Åtgärder sommar/höst 2013: - ombyggnader i L2 (skärmväggar, bottenluftning, eventuellt en avdelning av L2 med jordvall/spont), - provisorisk pumpledning mellan L2 och L4, - leasing/hyra av metanoltank för dosering till denitrifikation, - provisorisk, isolerad pumpledning för varmt lakvatten från L11 (deponivatten) till nitrifikationsdammen (tas i drift senast när temp i L4 sjunker under ca 10 grader), - utnyttjande av deponigas för lakvattenuppvärmning utreds med sikte på ombyggnad 2014. Investeringsbehov 2013 ca 2 miljoner SEK. Steg 2 (hösten 2013 hösten 2014) Försöksdrift, KBR-lösningen. Drifterfarenheter som grund för redovisning till MMD. Resultat redovisas löpande till länsstyrelsen, inklusive eventuella fortsatta problem med riktvärden. Om problemen med att klara riktvärdena kvarstår övervägs att hos MMD begära ändrade prövotidsriktvärden, innan slutredovisningen sker. Steg 3 (december 2014) Teknikvalsutredning (kväverening och SITA-vatten) redovisas till MMD, inklusive behandlingsresultat från KBR-driften jämte val av utsläppspunkter för samlat utsläpp via L3 och intern utsläppspunkt från SITA till anslutningspunkt i SÖRAB:s system. Eventuellt hemställs om justering av provisoriska utsläppsvillkor, hos MMD, och förlängning av tiden som dessa gäller till utgången av 2017 Redovisning av resultat från övriga prövotidsutredningar till MMD. Steg 4 (2015-2016) Efter beslut från MMD permanentas försöksanläggningarna, ev inklusive gaspanna för uppvärmning. Intrimning, test och försöksdrift av anläggningen under olika förhållanden. Steg 5 (2017) Utvärdering och redovisning av förslag till permanenta utsläppsvillkor. Sammanställt av Eric Rönnols Bilaga: Beräkningsblad, antaganden och behandlingskostnader 6(6)

2013-05-01 Lakvattenbehandling, Löt, SÖRAB Kostnadsbedömningar, alternativa lösningar Investering Drift/underhåll Kostnad/m3 KBR, utan uppvärmning, behandling 5 månader alt 1 Avdelning, vall, L2 50 lm 37500 Skärmväggar, behandlingsdel 100+3x40 lm=220 m 193 600 Montering, skärmväggar 50 000 Bottenluftarsystem 6 400 m3 1 200 000 Pumpledning, L2-L4 40 m 36 000 Avl ledning, L11 - L2 220 m 352 000 för utnyttjande av varmt lakvatten Pumpstation, ny 100 000 Doseringsutrustning, metanol 700 000 Ombyggnad, befintlig pumpstn 200 000 Oförutsett, 10 % 286 910 Byggherrekostnad, proj 789 003 Summa investering 3 907 513 SEK Drift El 250 000 Kemikalier 250 000 Personal, 0,5 årsanst 300000 Drift/underhåll 78150 Kapitalkostnad 293063 Summa drift, underhåll, kap kostnader 1 171 214 12 kr/m3 KBR, med uppvärmning, behandling 12 månader alt 2 Avdelning, vall, L2 50 lm 37 500 Skärmväggar, behandlingsdel 60+3x40 lm=180 m 158 400 Montering, skärmväggar 50 000 Bottenluftarsystem 3 300 m3 800 000 Pumpledning, L2-L4 40 m 36 000 Avl ledning, L11 - L2 220 m 352000 för utnyttjande av varmt lakvatten Pumpstation, ny 100 000 Doseringsutrustning, metanol 700 000 Ombyggnad, befintlig pumpstn 200 000 Gaspanna, med kylkrets 1 000 000 Gasmotor, el och kylvärme alternativ kostnad > 10 milj kr Oförutsett, 10 % 343 390 Byggherrekostnad, proj 944 323 Summa investering 4 721 613 SEK Drift El 300 000 Kemikalier 250 000 Personal, 0,5 årsanst 300000 Drift/underhåll 94432 Kapitalkostnad 354121 Summa drift, underhåll, kap kostnader 1 298 553 13 kr/m3 SBR, behandling 12 månader alt 3 SBR-anläggning 12 000 000 jfr Hagby Ombyggnad, befintlig pumpstn 200 000 Pumpledning, L2-L4 36 000 Avl ledning, L11 - L2 352 000 Pumpstation, ny 100 000 Gaspanna 1 000 000 Gasmotor, el och kylvärme alternativ kostnad > 10 milj kr Oförutsett, 10 % 1 368 800 Byggherrekostnad, proj 3 764 200 Summa investering 18 821 000 SEK Drift El 300 000 Kemikalier 250 000 Personal, 1,5 årsanst 900000 Drift/underhåll 376420 Kapitalkostnad 1 411 575 Summa drift, underhåll, kap kostnader 3 237 995 32 kr/m3 Föreslagna åtgärder 2013

Avdelning, vall, L2 37 500 Skärmväggar, behandlingsdel 158 400 Montering skärmväggar 50 000 Bottenluftarsystem 800 000 Prov pumpledning, L2-L4 10 000 Prov avl ledning, L11 - L2 100 000 Prov pump 10 000 Leasing doseringsutrustning, metanol 50 000?? Ombyggnad, befintlig pumpstn 200 000?? Oförutsett, 10 % 141 590 Byggherrekostnad, proj 389 373 Summa investering 2013 1 946 863 SEK Basdata Flöde 100 000 m3år El, luftn 250 000 kr/år leverantör El, denitri 50 000 kr/år El, SBR 300 000 kr/år Sweco, 2011 Kolkälla 250 000 kr/år Sweco, 2011 Övr kem/el SBR kr/år Personal 600 000 kr/anst, år egen uppskattning Rep/underhåll 0,02 %/inv, år egen uppskattning Avskr 20 år Ränta 0,05 % Antagna a -priser Vallar 750 kr/lm höjd ca 2,5 m, med tätskikt och erosionsskikt Avloppsledning 1 600 kr/lm PP 400, 2 m läggningsdjup Tryckledning 900 kr/lm PE 160, 2 m läggn djup Luftning syst, damm 6 400 m3 1 200 000 kr Offert Simontorp + egen uppskattning Luftning syst, damm 3 300 m3 800 000 kr Offert Simontorp + egen uppskattning Skärmväggar 880 kr/lm Järven, plus montering Montering skärmväggar 50 000 kr Uppskattning, offert inhämtas Ombyggnad bef pumpstn 200 000 kr Uppskattning Pumpstation 100 000 kr/st Doseringsstation, inkl byggnad 700 000 kr/st SBR 12 000 000 kr Sweco, 2011 Oförutsett 0,10 % av investering Proj, byggherrekostn 0,25 % av investering Gaspanna 1 000 000 panna plus kylkrets Gasmotor för elprod 10 000 000 elprod och spillvärme