2010-05-17 Landpromemoria: Ungern Basfakta Officiellt namn: Ungerska republiken (Magyar Köztársaság) Huvudstad: Budapest Språk: Ungerska (tillhör den finsk-ugriska språkgruppen) Yta: 93 033 km 2 (ca. 1/5 av Sveriges yta) Folkmängd: ca 10 miljoner Födelsetal: 9,59 födslar/1000 invånare (2008) Religion: Katoliker (ca 54%) samt bl.a. kalvinister och lutheraner. Statsskick: Republik Statschef: László Sólyom Regeringschef: Viktor Orbán Regeringspartier: Fidesz/Kristdemokraterna (KDNP) 1 Parlament: (Országgyűlés) består av en kammare och har 386 ledamöter. Partier i parlamentet: Fidesz (konservativt)/kdnp 263 mandat MSZP (socialistiskt) 59 mandat Jobbik (ultranationalistiskt) 47 mandat LMP (miljöparti) 16 mandat Oberoende 1 mandat Senaste allmänna val: Parlamentsval, april 2010, lokalval, oktober 2006. Nästa allmänna val: Parlamentsval, våren 2014, lokalval, oktober 2010. Valuta: Forint (HUF) BNP: 15 300 EUR per capita (2008) Viktigaste handelspartners: EU-27: 79,2 % av exporten (2009), varav Tyskland, Italien, Storbritannien, Frankrike och Rumänien är viktigast (Sverige på 22:a plats). EU-27: 68,8 % av importen (2009). Fem enskilt viktigaste varuleverantörerna: Tyskland, Ryssland, Kina, Österrike, Nederländerna (Sverige på 23:e plats). Svensk export till Ungern: 4,6 mdr SEK (2009) Svensk import från Ungern: 6,7 mdr SEK (2009) 1 I valallians 2010
2 Viktigaste exportprodukter: Telekommunikationsutrustning, elektriska apparater och fordon. Tillväxt: -6,3 % (2009) Inflation: 4,2 % (2009) Budgetunderskott/BNP: 3,9 (2009) Statsskuld/BNP: 78,3 % (2009) Bytesbalans: prel. 0,5% av BNP (2009) Bistånd: Understiger 0,1% av BNI (2008). Arbetslöshet: 11,8 % (jan-mar 2010), med stora regionala skillnader. Låg sysselsättningsgrad, ca 55,6 %. Energikällor Ungerns primära energikällor (Total Primary Energy Sources, TPES) för 2008: Inhemsk produktion 32,3 % Kol 5,3 % Olja 3,8 % Gas 6,4 % Kärnkraft 12,1 % Förnyelsebar energi 4,6 % Import 67,7 % Kol 5,4 % Olja 29,4 % Gas 31,6 % Övriga 1,2 % Totalt 100 % - Export 13,2 % - Lagerförändring 2,9 % Konsumtion 83,9 % En diversifiering av energislag och energileverantörer står högt på dagordningen för den ungerska regeringen. I dag importeras ca 80 procent av naturgasen, främst från Ryssland via Ukraina, men även via Österrike. Av oljan importeras ca 75-80 procent från Ryssland. Kärnkraftsproduktionen sker i fyra reaktorer vid kärnkraftsanläggningen i Paks och en utbyggnad med nya reaktorer har beslutats. Inför 2020 har Ungern som mål att 13% av energiproduktionen ska komma från förnyelsebar energi. EU:s krav och behovet av omställning av jordbrukssektorn driver på utvecklingen. Kort historik Grunden till en ungersk stat lades i slutet av 800-talet genom invandring av stamfolket magyarerna. Under Stefan I, som år 1001 kröntes till Ungerns konung, kristnades magyarerna och övergav sitt nomadiserande liv.
Från 1300-talet kom Ungern att hotas av det turkiska väldet. År 1526 delades landet i tre delar; turkisk respektive habsburgsk överhöghet samt furstendömet Transsylvanien. Sedan turkarna besegrades 1699 blev Ungern en del av det habsburgska väldet. Efter inbördeskrig och långvariga motsättningar skapades dubbelmonarkin Österrike-Ungern 1867. Dubbelmonarkin upplöstes 1918 och den ungerska republiken utropades. Fredsuppgörelsen efter första världskriget slog hårt mot Ungern, som förlorade två tredjedelar av landets yta och en tredjedel av befolkningen till grannländerna. Detta nationella trauma spelar fortfarande en stor roll i det ungerska samhället och för den ungersktalande minoriteten (ca. 2,5-3 miljoner människor) som då hamnade utanför landets gränser. Mellankrigstiden blev turbulent och slutade i ett auktoritärt styre av riksföreståndaren Miklós Horthy. Samverkan med Tyskland under andra världskriget ledde till ett deltagande i det tyska anfallskriget mot Sovjetunionen men också till en senare tysk ockupation av Ungern i mars 1944 när landet sökte en separat fred med de allierade. I januari 1945 besegrade sovjetiska styrkor de tyska trupperna i Budapest; året därpå utropades den ungerska folkrepubliken. Kommunisterna tog definitivt över makten 1948. Ett uppror mot det kommunistiska och sovjetiska förtrycket slogs brutalt ned 1956. Ungern var det land inom det kommunistiska blocket som först vågade samarbeta med väst; den ungerska gränsöppningen mot Österrike under sommaren 1989 bidrog till Central- och Östeuropas snabba omvandling. Ungern blev medlem i Nato 1999 och i EU 2004. Inrikespolitik László Sólyom valdes av det ungerska parlamentet till landets president i juni 2005 och tillträdde formellt i augusti samma år. Mandatperioden avser fem år. Parlamentet kommer därför att utse en ny president alt. förlänga den nuvarande presidentens mandat efter parlamentsvalen sommaren 2010. Det senaste parlamentsvalet hölls i april 2010. Tidigare oppositionspartiet, socialkonservativa Fidesz (i valallians med kristdemokratiska KDNP) fick 68 % av rösterna. Därmed uppnådde partiet över 2/3 majoritet i parlamentet, något som krävs för att genomföra förändringar i konstitutionen. Missnöjet med det tidigare regeringspartiet, socialistiska MSZP, var stort efter besparingsreformer samt omfattande korruptionsskandaler. Väljarna flydde partiet som gick från 189 mandat i förra valet till nuvarande 59 mandat. Två nya partier tog sig över femprocentsspärren, det ultranationalistiska Jobbik (47 mandat) samt miljöpartiet, politik kan vara annorlunda, LMP (16 mandat). Fridemokraterna SZDSZ samt det centerkonservativa MDF (Ungerskt 3
Demokratiskt Forum) nådde ej upp till fem procent och förlorade därmed sina platser. För närvarande finns en oberoende ledamot i parlamentet (maj 2010). Lokalval äger rum i oktober 2010 och nästa parlamentsval våren 2014. Den senaste folkomröstningen hölls i mars 2008 och gällde införandet av brukaravgifter i sjukvård och högre utbildning. En stor majoritet av väljarna (80 %) röstade emot brukaravgifterna. Kort efter folkomröstningen, i april 2008, valde SZDSZ att lämna regeringskoalitionen med MSZP, vilket resulterade i en socialistisk minoritetsregering under dåvarande premiärminister Ferenc Gyurcsány. I slutet av mars 2009 meddelade Gyurcsány att han avgår som premiärminister och även som ordförande för socialistpartiet. Gordon Bajnai (opol.), tidigare näringsminister, utsågs kort därefter (14 april) till ny premiärminister. Premiärminister Bajnai genomförde under sin korta tid vid makten ett omfattande reform- och åtstramningsprogram för att möta de finansiella och ekonomiska kriserna. Den nya regeringen kommer att bestå av endast åtta ministerier, varav fyra så kallade superministerier vilka täcker flera sakpolitiska områden. Ministerierna kommer att ledas av såväl politiskt oberoende som konservativa ministrar: 4 Premiärminister: Vice Premiärminister Justitie- och offentlig förvaltningsminister: Utrikesminister: Infrastruktur- och nationell utvecklingsminister: Ekonomi- och näringsminister: Minister of Human Resources : Inrikesminister: Försvarsminister: Jordbruks- och regional utvecklingsminister: Viktor Orbán (Fidesz) Zsolt Semjén (KDNP) Tibor Navracsics (Fidesz) János Martonyi (Fidesz) Tamás Fellegi (oberoende) György Matolcsy (Fidesz) Miklós Réthelyi (oberoende) Sándor Pintér (oberoende) Csaba Hende (Fidesz) Sándor Fazekas (Fidesz) EU-politik Ungern blev medlem i EU 2004 och deltar sedan december 2007 även i Schengensamarbetet. Ungern ratificerade som första EU-land Lissabonfördraget i december 2007. Ungern är ordförandeland i EU våren 2011 och ingår i EU-ordförandeskapstrion med Spanien och Belgien.
Ungern är en stark förespråkare av fortsatt EU-utvidgning och positivt till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. För att värna om de ungerska minoriteternas intressen har grannländernas EU-medlemskap och EUkandidaturer med långtgående krav på demokrati och mänskliga rättigheter samt fri rörlighet inom Schengen-området betraktats som en viktig prioritering. EU:s grannskapspolitik ses om en viktig del av relationerna med närområdet och man stödjer bl.a. det svensk-polska initiativet om det Östliga Partnerskapet. Långtgående samarbets- och frihandelsavtal eftersträvas med bl.a. Ukraina och Moldavien. Ungern är en stark förespråkare av den gemensamma jordbrukspolitiken och ser sammanhållnings- och strukturfonderna som en förutsättning för ökad ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i regionen. I klimatfrågan ställer Ungern sig bakom EU:s utsläppsmål, men kräver ökad solidaritet med de central- och östeuropeiska medlemsstaterna, genom att större hänsyn tas till de omfattande utsläppsminskningar som länderna tidigare gjort. Östersjöstrategin står som modell för det ungerska initiativet om en särskild strategi för Donauregionen, som nu förbereds av EU-kommissionen. På energiområdet understryks behovet av att skapa en gemensam och solidarisk energipolitik inom EU för att öka säkerheten och minska energiberoendet av Ryssland. I synnerhet diskuteras frågan om byggandet av nya transnationella gasledningar där regeringen intar en pragmatisk hållning genom åtaganden i såväl EU-projektet Nabucco, som det ryska South Stream. Även vikten av att koppla samman befintliga gas- och elnätverk i Östoch Centraleuropa prioriteras, liksom energieffektivisering. Utrikes- och säkerhetspolitik Ända sedan kommunismens fall och krigen på Balkan har Ungerns säkerhetspolitiska prioriteringar fokuserat på att söka säkerhet och stabilitet i närområdet genom Nato och EU. I detta avseende är i synnerhet EU:s utvidgningsprocess en viktig del av Ungerns utrikes- och säkerhetspolitiska strävanden. Engagemanget för de ungerska minoriteterna i grannländerna är starkt och har under senare tid orsakad bilaterala motsättningar med bl.a. Slovakien, där begränsningar i användningen av minoritetsspråk införs. Ett förslag om möjlighet till dubbelt medborgarskap för den ungerska minoritetsbefolkningen i grannländerna förbereds av den tillträdande regeringen. 5
6 Trots en relativt liten försvarsbudget är den ungerska regeringen mån om att uppfylla sina åtaganden gentemot Nato, och Ungern är därför engagerat i militära operationer både på Balkan och i Afghanistan. Detta ska även ses i ljuset av den stora vikt som landet lägger vid de bilaterala relationerna med USA. På senare år har energifrågan, med avbrutna gasleveranser från Ryssland via Ukraina, utvecklats till ett säkerhetspolitiskt orosmoment. Ungern för en pragmatisk politik gentemot Ryssland och betraktas, till skillnad från de mer transatlantiskt sinnade Polen och Tjeckien, som en av de främsta Rysslandsvännerna i Centraleuropa. Ungerns utvecklingssamarbete är förhållandevis litet och med få mottagarländer, som i huvudsak är lokaliserade till närområdet och inkluderar länder, bl.a. Bosnien och Hercegovina, Moldavien, Serbien, Kosovo, Makedonien, Montenegro och Ukraina. Utvecklingssamarbetet är i huvudsak avsett att främja en demokratisk utveckling och bekämpa korruption, med målet att på sikt underlätta ett EU-närmande för mottagarländerna. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Den finansiella och ekonomiska krisen drabbade Ungern mycket hårt på grund av tidigare strukturella problem, i synnerhet avseende höga underskott i statsbudget och bytesbalans samt låg sysselsättningsgrad. Man sökte och fick under hösten 2008 stöd från bl.a. IMF och EU i form av ett kreditpaket om ca 20 mdr euro för att stabilisera ekonomin och garantera likviditeten i banksystemet. För att komma till rätta med obalanserna i ekonomin genomförde den dåvarande regeringen under ledning av Gordon Bajnai, omfattande besparingsoch reformprogram. Priset för att pressa ned budgetunderskottet från 9,2 procent (2006) till 3,9 procent (2009), i enlighet med IMF:s riktlinjer och EU:s konvergenskrav har dock varit högt. Den mycket strama ekonomiska politik som fördes resulterade i å ena sidan sjunkande budgetunderskott, lägre räntor och stabil valuta, å andra sidan kraftigt sjunkande tillväxt, högre arbetslöshet och lägre reallöner. Nya reformer genomfördes även för att stimulera arbetskraftsutbudet genom sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter samtidigt som momsen höjdes. Reformerna möttes av omfattande protester och det dåvarande regeringspartiet MSZP led av ett kraftigt minskat väljarstöd i valet 2010.
7 Jordbrukssektorn sysselsätter knappt 5 procent av arbetskraften, medan industrin (inklusive bygg) och servicesektorn sysselsätter ca 33 respektive 62 procent. De utländska investeringarna nådde 4-4,5 mdr euro under 2008 (ca 4 mdr under 2007 och ca 5,4 mdr under 2006). Även om Ungern alltjämt är en attraktiv marknad i Centraleuropa för utländska företagsetableringar har investeringstakten mattats av pga. den nationella och globala lågkonjunkturen. Bland de positiva faktorerna för ungersk del framhålls ofta god infrastruktur, välutbildad arbetskraft och bra miljö för etablering av företags regionala huvudkontor och forskningscentra. Tyskland, Nederländerna och Österrike dominerar bland de utländska investerarna. Under perioden 2007-2013 får Ungern ca 23 mdr euro från EU:s strukturfonder, som kommer att användas för bl.a. investeringar i infrastruktur, miljöförbättrande åtgärder, företagsutveckling och utbildningsinsatser. Handelsförbindelser mellan Sverige och Ungern År 2001 blev Ungern det första Nato-landet att genom ett leasingavtal förvärva flygplanet JAS Gripen. Samtliga 14 plan levererades under 2006 och 2007. Avtalet ger upphov till ett brett politiskt och ekonomisk samarbete. Det offsetavtal som undertecknades i anslutning till Gripen-avtalet innebär stöd till Ungerns industriella utveckling genom exportfrämjande insatser och direktinvesteringar. Offsetavtalet löper på 14 år. Den svenska exporten till Ungern har i det närmaste fördubblats under en tioårsperiod och uppgick till ca 4,6 miljarder kronor under 2009. Exporten domineras av pappersprodukter samt diverse maskiner, såsom telekommunikationsutrustning. Ungern var 2009 Sveriges 34:e största exportmarknad. Importen från Ungern har nästan tredubblats under det senaste decenniet och uppgick 2009 till drygt 6,7 miljarder kronor. Ungern är därmed den 23:e viktigaste varuleverantören till Sverige. De största importvarorna omfattar främst tv-apparater, telekommunikationsutrustning, och elektriska apparater. Cirka 100 svenska/svenskrelaterade företag är etablerade i Ungern. Dessa företag sysselsätter cirka 12 000 personer och har totalt investerat för över 11 mdr SEK sedan början av 90-talet. Bland de stora företagen kan nämnas ABB, Alfa-Laval, Astra Zeneca, Atlas Copco, Dometic, Elanders, Electrolux, Ericsson, H&M, Ikea, Oriflame, Papyrus, SCA, SKF, Saab, Sandvik, Scania, Semcon, Skanska, Stora-Enso, Swedish Match, SwedWood, TeliaSonera, Tetra-
8 Pak, och Volvo. Electrolux anläggning för tillverkning av kyl- och frysskåp i staden Nyíregyháza, i nordöstra Ungern, är företagets största i Europa. Ungerns förbindelser med Sverige Kontaktytorna mellan Sverige och Ungern har stärkts och utökats betydligt under de senaste sextio åren. Raoul Wallenbergs insatser för att rädda tusentals judar i Budapest under andra världskriget har skapat stor respekt. Sveriges agerande 1956, då såväl politiskt som folkligt stöd visades den ungerska resningen mot den sovjetiska ockupationen, lade grund för ytterligare goda bilaterala relationer. De ungefär 8 000 ungerska flyktingar som fick fristad i Sverige, integrerades väl i vårt samhälle. Idag är ca 35 000 ungerskättlingar bosatta i Sverige. Sveriges energiska arbete för EU-utvidgningen rönte stor uppskattning, liksom vårt ställningstagande för arbetskraftens fria rörlighet. Uppskattningsvis bor ca 1 500 svenska medborgare i Ungern; flertalet i Budapest. Många äldre svensk-ungrare återvänder till Ungern vid pensioneringen. Cirka 400 svenska studenter studerar i Ungern, företrädesvis medicin, ekonomi och veterinärmedicin, men även musik och konst. Flygtrafiken mellan Sverige och Ungern har utvecklats snabbt. Förutom ungerska Malév, flyger även lågprisbolagen Wizzair och Norwegian till Budapest. Sveriges ambassad i Budapest är belägen på Kapás utca 6-12. Sedan december 2006 tjänstgör Cecilia Björner som Sveriges ambassadör i Ungern. Vid ambassaden arbetar, förutom ambassadören, tre utsända tjänstemän från Utrikesdepartementet, en försvarsattaché samt sju lokalanställda. Dessutom har Exportrådet ett fristående kontor i Budapest. Ungerns ambassad i Stockholm är belägen på Dag Hammarskjölds väg 10 i Stockholm. Sedan juni 2009 tjänstgör Gábor Szentiványi som Ungerns ambassadör i Sverige. Vid sidan av ambassadören arbetar fyra utsända tjänstemän och en försvarsattaché vid ambassaden. Den 6 november 2008 besökte Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt Ungern och träffade bl.a. den ungerske presidenten och premiärministern. Utrikesminister Carl Bildt besökte Ungern i samband med firandet av 20-årsminnet av gränsöppningen mot Österrike i augusti 2009. Miljöminister Andreas Carlgren har besökt sin ungerske kollega i Budapest vid flera tillfällen, senast i oktober 2009. I anslutning till det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009 har en lång rad ungerska ministrar besökt och deltagit i informella ministermöten i Sverige. Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz besökte Budapest i mars 2010.