Information & säkerhetsregler för Hus B Biologihuset, Lunds Universitet September 2014 Information och säkerhetsregler delas ut till all personal, studenter och övriga medarbetare som skall jobba i forskningslokalerna i Hus B, sista sidan undertecknas och lämnas till skyddsombud. Lunds Universitets samlade sidor om arbetsmiljö hittar du här; http://medarbetarwebben.lu.se/anstallning/arbetsmiljo- och- halsa 1
BRA ATT VETA BRANDLARM OCH BRANDSKYDDSUTRUSTNING Brandlarm finns. Vid brand ring 0112. Tavla med utrymningsväg sitter på varje våning, vid toaletterna. Brandsläckare (med skum för kemikalier, elektronik etc.) finns i korridorerna. Brandfilt finns Vid brandlarm måste enligt lag alla utrymma Biologihuset. Återsamlingsplats för hus B är utanför huvudentrén (gräsplan i söder). Gemensamt går vi igenom om någon saknas, för att kontrollera att ingen är kvar i huset. Förbandslådor finns på labben på 2:a våningen, i ett skåp vid kopiatorn på våning 3 och i korridoren utanför lunchrummet. Nödduschar finns i korridorerna vid labben, får ej blockeras. Ögonduschar finns i lab och kurssalar, dessa får ej blockeras. Vid kemikalier i ögonen; spola länge med ögondusch. Kontakta ögonkliniken, använd ögonspray under tranporten till sjukhus. Använd skyddsglasögon vid arbete där man riskerar stänk. Finns i ventilerat skåp i lab B 213 och i labförrådet. (Funktionen hos ögon- och nödduschar kontrolleras och dokumenteras årligen.) 2
OLYCKOR & INCIDENTER Alla olyckor och även incidenter (som skulle kunnat bli en olycka) måste enligt lag rapporteras. Kontakta både skyddsombuden och arbetsmiljöansvarig enhetschef. Vem ska kontaktas? Det rekommenderas att arbetsplatsen har en anhöriglista. Alla som tycker att det känns vettigt, att man kan få tag i anhöriga vid t ex olycksfall, kan lämna telefonnummer till vår krispärm. Anhöriglistan och krispärmen har vi alla tillgång till, den förvaras på Ylwas kontor. Du bör informera dig om hur du får tag i listan. Är man handledare för examensarbetare kan det vara praktiskt att även ha telefonnummer till deras anhöriga. AFS 1990:11 Arbete med försöksdjur AFS 2005:18 Härdplaster AFS 2000:3 Föreskrift om hygieniska gränsvärden AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker SÄIFS 2000:2 Hantering av brandfarlig vätska REGLER Gällande lag och föreskrifter (AFS) finns hos skyddsombudet och på Arbetsmiljöverkets hemsida http://www.av.se där bl.a. föreskrifterna; Systematisk arbetsmiljö och Kemiska hälsorisker finns att tillgå på engelska. Regler ges även ut av andra instanser t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (https://www.msb.se ) och kemikalieinspektionen (http://www.kemi.se). 3
RISKANALYS/RISKBEDÖMNING Enligt lag skall alla arbetsuppgifter riskbedömas. Ansvaret för att detta görs åvilar arbetsledaren. Riskbedömningen skall göras före arbetet påbörjas. Alla arbetsuppgifter ska undersökas så att preventiva åtgärder kan göras. Den som utför arbetsuppgiften skall göra riskbedömningen, få den underskriven av ansvarig chef och uppvisas den för rumsansvarig där arbetet skall utföras, före arbetet påbörjas. Ansvaret åvilar den som utför arbetet. Vid riskbedömning inför kemikaliearbete kan kemikalieregistret KLARA användas. I AFS 2011:19 hittar man information på hur riskbedömning ska göras. ALLERGI De som är känsliga för speciella kemikalier, fjärilsfjäll etc., ser till att det finns skyddsutrustning tillgänglig (andningsskydd med rätt filtertyp, skyddsglasögon, skyddsrock etc.). Vill du kolla ev. allergi, kontakta företagssjuksköterskan. Skyddsombud kan assistera med detta och även skyddsutrustnings inköp. När en anställd, gästforskare, stipendiat, student eller timanställd utsätts för vissa typer av risker ska arbetsgivaren enligt lagkrav (AFS 2005:6)vidta åtgärder för att säkerställa en säker arbetssituation. De som utsätts för sådana risker ska erbjudas och i vissa fall beordras att genomgå medicinsk kontroll. Företagshälsovården alt Studenthälsa hjälper till med att utföra dessa. Berörda områden; - - - Arbete med försöksdjur - Bly - Kadmium - Asbest, kvarts och syntetiska oorganiska fibrer - Härdplaster - Dykeriarbete - Arbete med bildskärm - Arbete med joniserande strålning - Biologiska agens - Buller - Vibrationer - Artificiell optisk strålning DATORARBETE Arbetar Du mycket vid datorn måste Du ha din arbetsplats anpassad till detta. Tänk på hur du sitter. Stolar och skrivbord går att justera. MEDICINSKA KONTROLLER 4
ALLMÄNN LAB information LAB. ANSVARIG Alla har ett ansvar för att det råder god ordning på labben. Men en person har det yttersta ansvaret för att arbetet på labbet utför på rätt och ansvarsfullt sätt. Du ska veta vem som ansvarar för det lab där du arbetar. Lab och rumsansvarig ska ha tagit del av riskbedömningen före ett arbete/en laboration påbörjas. RUMSANSVARIGA Till alla lokaler/lab finns det en rumsansvarig. Rumsansvarig informerar nya personer om gällande rutiner och föreskrifter för lokalen/labbet. Om apparater inte fungerar eller går sönder, meddela rumsansvarig. Vid fel som kan framkalla fara kontakta skyddsombud glöm ej att skylta om faran, ifall detta behövs. Mat och dryck intages endast i lunchrum. Bärbara datorer ska inte vara på lab där kemikalier hanteras. Kasta inte farliga och ohälsosamma labrester i papperskorgarna, tänk på att städpersonalen inte ska bli skadad. Håll rent på labbet och där du arbetar. Vid dragskåps arbete måste man arbeta så att övriga som behöver använda samma skåp kan göra det. Bered inte större volym lösning än du använder. Undvik att förvara lösningar ute på labbet, förvara tillredda lösningar i ventilerade kemikalieskåp. Det är en hälsorisk att vistas i en kemikaliemiljö. Om du känner dig osäker om något på lab, fråga alltid labpersonalen. LAB. RUTINER Utförliga labrutiner för de olika labben finns i separat dokument för att underlätta arbetet på lab, kortfattat här; Man får inte gå omkring med handskar på sig, där kan finnas stänk på dem (och då utsätts övriga på labbet för kemikalien). Labrock används endast på labbet. 5
DRAGSKÅP, DRAGHUVAR, PUNKTUTSUG Det finns olika varianter i Biologihuset, man ska informera sig om funktionen och lämpligt användningsområde. Dragskåp rekommenderas till de flesta kemikalier. Vid varje ventilerad arbetsplats finns en användarmanual FLOCHECK V- 10. DRAGSKÅP Vid arbete, dra upp skyddsglaset till ARBETSLÄGE. Dra ej upp helt, då fungerar ej utsuget på rätt sätt och skyddseffekten uteblir. Dragskåpen har ljudlarm som aktiveras om skyddseffekten uteblir. Strömmen till dragskåpen bryts om alarmet aktiverats, dvs om lucköppningen är för stor i mer än 10 sek. Efter arbete, DRA NER skyddsglaset. Under/bredvid dragskåp skall behållare med vermiculit förvaras, används vid spill. Elapparater i dragskåp skall anslutas till eluttaget på dragskåpets framsida, särskilt om brandfarliga varor finns i skåpet. Eluttaget har jordfelsbrytare som bryter även elen, ifall utsuget skulle sluta fungera. Belamra ej dragskåp med för mycket flaskor och apparater, det försämrar skyddseffekten. PUNKTUTSUG Finns vid preparationsmikroskopet i lab 217, det skall användas vid arbete med farliga/ohälsosamma ämnen tex fixeringslösningar. Sätt på luftflödet före arbetet, max avstånd är diametern på utsuget. Stäng av efter användandet. DRAGBÄNKAR Vid varje dragbänk finns instruktioner. Dragbänken måste sättas på arbetsflöde vid användning. Dragbänkar på labb har avlopp, för att kunna rengöras t ex efter dissektion. Kemikalier får absolut inte komma ner i avloppet! Om olycka inträffar dagtid kontakta Lars F eller Stefan S omedelbart! Dragbänkar ska inte användas till varma processer, max temp 40-50 C. 6
KEMIKALIE regler och hantering. KEMIKALIEHANTERING Före användning av en kemikalie åligger det användaren att informera sig om lämplig hantering av kemikalien. Lösningsmedel skall förvaras i ventilerade skåp; i lab, kemikalieförråd. Kemikalier som är klassade som giftiga (dödskallemärkta) skall stå i separat skåp (alt. i kyl eller frys som är märkt). Rengör våg, ventilerat vågbord (lyft den perforerade ytan) efter användning. Hälsoskadliga kemikalier får ej användas utanför dragskåp eller punktutsug. Narkotikaklassade och vissa cancerogena ämnen kräver särskilt tillstånd från Läkemedelsverket, kontakta skyddsombudet för assistans. CMR ämne kräver användarregister och noggrann dokumentation. En del ämnen kan bli explosiva vid uppvärmning, åldrande etc. och måste handteras med försiktighet, t.ex. pikrinsyra, eter. KEMIKALIEREGISTER På varje kemikalieskåp sitter en lista över de klassade kemikalierna i skåpet och deras riskgrupp. All denna information finns även samlad i universitetets kemikalieregister KLARA. Inloggning till detta fås på arbetsplatsen. att förvara brandfarlig vara i kyl eller frys om inte denna är speciellt tillverkad för ändamålet, gnistsäker eller explosions säker. Det finns 1st gnistsäker kyl- fråga personalen. Om brandfarlig vara används på oventilerad plats ska riskområde klassas och markeras 1.5m kring arbetsstället och 1.5m ovanför. GRÄNSVÄRDESLISTAN Listade kemikalier från arbetarskyddsstyrelsen. Grupp A ämnen som inte får användas. Grupp B ämnen som får hanteras efter tillstånd. Grupp C cancerframkallande ämnen. Grupp D sensibiliserande ämnen. Grupp E reproduktionsstörande ämnen. En del exempel på ämnen från grupperna, som används, är formaldehyd C D, glutaraldehyd D, kloroform C, cytoseal C. VARUINFORMATIONSBLAD (MSDS) Varuinformationsblad för farliga ämnen skall förvaras i pärm i lab 213 och lab 223, så att man lätt kan ta reda på risker med kemikalien (brandfarlig, allergen, cancerogen, giftig etc.) och åtgärder vid olycka samt destruering. Det åligger den som beställer kemikalien att sätta det medföljande varuinformationsbladet på rätt ställe. De flesta företag publicerar bladen enbart på webbsajter, då ska bladet tryckas ut och placeras i kemikaliepärm. Om varuinformationsbladet är på svenska, måste icke svenskspråkiga användare själv BRANDFARLIGA LÖSNINGSMEDEL I LAB Max 10 liter/lab (inkluderar etanol). Långtidsförvara i ventilerade låsta skåp (max 50 l). Ventilerade förvaringsskåp finns vid varje dragskåp. Det är inte tillåtet 7
ta reda på risker med kemikalien. GAS Endast de som har detaljerade kunskaper får byta gastuber. Kontrollera huvudkran, packning, gängning och dra åt tätt vid byte av reduceringsventil mellan tuber. Tuber får ej transporteras med monterad reduceringsventil. Tuber skall alltid vara säkrade med kätting. Märk tuber med etikett med kundnummer mm. Brandfarlig gas får enbart förvaras i gasrum. FLYTANDE KVÄVE När flytande kväve förångas ökar kvävehalten i luften, i dåligt ventilerade utrymmen kan det medföra att syrebrist uppstår. Kontakt med flytande kväve kan ge köldskada, hudreaktionen liknar brännskador. HÄRDPLASTER Enligt AFS 2005:18 får endast personer som genomgått särskild teoretisk och praktisk utbildning om risker och skyddsåtgärder leda och utföra arbete med härdplastkomponenter. Ex inbäddning i Epon och Araldit. CMR- ämnen CMR står för Cancerogena, Mutagena och Reproduktionsstörande kemiska produkter med riskfraserna H350, H340, H360 eller R45, R46, R49, R60, R61. För dessa ämnen finns särskilda regler: 1. Försök att ersätta ämnet med något med mindre risk. (Utredningen måste dokumenteras) 2. Baserat på riskbedömningen skall ett hanteringsdokument upprättas, det ska visa var ämnet får användas och av vem, vilka skyddsåtgärder som ska användas för minimal exponering (endast personer som behövs för arbetet ska vistas där) och vilken personlig skyddsutrustning som ska användas. 3. Personer som hanterar dessa ämnen måste registreras. Register finns i orange pärm på lab B213 Exempel på CMR- ämnen: borsyra, kaliumkromat & Cytoseal Överträdelser av denna bestämmelse kan ge 100 000 kr i böter. Läs mer i AFS 2011:19. 8
AVFALL Information om universitetets avfallsregler hittar du på: http://www.medarbetarwebben.lu.se/sto d- och- verktyg/lokaler- och- parkering/avfall- farligt- avfall- och- kallsortering KEMISKT AVFALL Klassade kemikalier uppsamlas i slaskflaskor (vid blandningar anges alla ingredienser på etiketten). Flaska måste vara läsbart uppmärkt med etikett + farosymbol (man får inte skriva på en befintlig flasketikett). Slaskflaskor får ej fyllas helt då det återstår 10% anses flaskan som full. Fylld slaskflaska förvaras i ventilerat kemikalieförråd och labpersonal kontaktas. Exempel på kemikalier: Osmium Bly Plast/Aceton Xylen Silverlösningar Kromater Kasserade läkemedel (t.ex. antibiotika) Aldehyder Andra fixeringslösningar tex methacarn, carnoy, pikrinsyra Diaminobenzidin Övriga miljö- och hälsofarliga ämnen Hämtning av kemiskt avfall ombesörjs av labpersonal och/eller inst.tekn. Kemiskt avfall skall läggas i särskilda omärkta kartonger i försluten plastsäck, med vermiculit och tejpas igen. Fyll i blankett "Hämtning av kemiskt / farligt avfall (1 ex tejpas på kartong, 1 ex skickas till intendent Carl Sjöqvist på Ekologihuset, 9 de andra kopiorna ska gå automatiskt till rätt ställe.) RISKAVFALL Är biologiskt, smittförande, skärande, stickande mm. Får ej innehålla kemiskt avfall. Följande kategorier finns (märk med respektive tejp): Skärande / stickande (trasigt labglas, kanyler, pipettspetsar etc) Biologiskt, (djurkadaver) Smittförande eller Smitt/skär/stick På labben lägges även papper och handskar som nedsmutsats med hälsoskadliga ämnen i avfallskartong, dvs sådant som inte hör hemma i en vanlig papperskorg. Djurkadaver t.ex. fisk läggs i plastpåse och kastas i kadaverfrysen. Djurkadaver från kurs packas i kartong av kursassistenterna och transporteras till djurfrysen vid djuravdelningen. Meddela Camilla Björklöv. Hämtning av riskavfall; Lägg i riskavfallskartong, i säck, förslut, och tejpa med rätt märktejp (i bland mer än en sort!). Max 12,5 kilo / kartong. Fyll i blankett "Godsdeklaration" i 2 ex (ej samma blankett som till hämtning av kemiskt avfall ovan). 1 ex på kartongen och 1 ex skickas till sjukhusets tranportservice. Tills hämtning sker skall biologiskt och smittförande avfall i allmänhet förvaras fryst. RADIOAKTIVT AVFALL Lågradioaktivt avfall klassas, fr.o.m. 020501, som sådant där aktivitetskonc är. > 10 Bq/ml, eller >100 Bq/ml för 3H el. 14C. Aktiviteten per förpackning får vara högst 1 ALImin. Läggs i riskavfallskartonger i säck, särskild klisteretikett (gul) för lågradioaktivt avfall. De som skall arbeta med radioaktivt arbete ska informera sig om gällande regler. Regler om handhavande av lågradioaktivt avfall och arbete hittar du på denna sida,
http://www.stralskydd.med.lu.se/frames et1.html För mer information om hantering och regler kontakta Erling Jirle. ÖVRIGT FARLIGT AVFALL Batterier: till "holk" i varuintaget utanför verkstaden. Lysrör/kvicksilverlampor: till lysrörscontainer. Övrig utrustning som innehåller miljöfarliga ämnen kontakta byggnadsenheten. Elektronikavfall (datorer, skrivare): elektronikcontainer utanför varuintaget. Trasigt labbglas, engångspipetter och pipettspetsar packas i lämplig kartong (ej riskavfallskartong) innehållande plastpåse. Plastpåse och kartong försluts med tejp och kastas i container på gården Kanyler och skalpellblad samlas upp i burk med lock och packas i kartong t.ex. tillsammans med trasigt glas och kastas som ovan. OFARLIGT AVFALL Smärre mängder, etanol, neutraliserade syror & baser får spolas ut i vask. Spola med rejäl mängd kallt vatten efter. Är du osäker på hur man neutraliserar, samla i slaskflaska. Klarglas (torrt och rent) till klarglascontainer på gården. Färgat glas (torrt och rent) till container för färgat glas. Metall till metallcontainer på gården.. Hårdplast (t.ex. dunkar utan miljöfarliga ämnen) till hårdplastcontainer. Papper (bläddringsbart) till vanliga papperscontainrar i korridorer. Kartong & wellpapp till container på gården. Tuner från laserskrivare och kopiator samlas och skickas till destruktion. 10
FÖRSÖKSDJURSARBETE DJURRUM, fisk/insekt & gris/fågel Särskilda regler gäller i dessa utrymmen, information om dessa får du som måste ha tillgång till dessa lokaler. Håll rent i djurrummen! Har papperskorgen blivit fylld, så töm den! Trasiga akvarium, glas, lysrör mm kastas i lämplig container. Lämna inte akvarierummet med golvet täckt av saltvatten. Tänk på att arbeta el- säkert! Använd skyddskläder och munskydd där det krävs. http://biologi.lu.se/internt/organisation- tjanster/arbetsmiljo/insektsarbete DJURRUM, gnagare Särskilda regler gäller i dessa utrymmen, information om dessa får du som måste ha tillgång till dessa lokaler. FARLIG UTRUSTNING KVICKSILVERLAMPOR På äldre modeller måste protokoll föras över brinntiden (för att undvika att lampan går sönder och sprider kvicksilver). Vanligast max brinntid är 200 h. Protokollet skall finnas i närheten av lampan. LASER Före laser arbete ska AFS 2009:07 Optisk strålning, läsas. För mer information kontakta Universitetets strålskyddsfysiker Hanna Holstein. http://www.stralskydd.med.lu.se/frames et1.html, Här följer äldre information: Lasrar klassas efter internationella regler (IEC 60825-1) och ansvarig myndighet i. Sverige är SSI = Svenska Strålskydds Institutet i Solna. Laserklass 2 = max 1 mw Laserklass 3A = max 1 mw i en 7 mm öppning. Laserklass 3B mellan 1 mw och 500 mw i en 50 mm öppning. Laserklass 4 = starkare än 500 mw = synnerligen farlig och ohälsosam. Lasrar med synligt ljus som håller under 1 mw i kollimerad effekt har lasersäkerhetsklass 2 och är att betrakta som ofarliga. Man skall dock ej stirra in i strålen. Lasrar med en effekt över 1 mw hamnar i laserklass 3B och skall betraktas som farliga. Dessa kan ge ögonskador vid en längre belysning direkt in i ögat. Lasrar med infrarött eller ultraviolett ljus är farliga och hamnar i laserklass 3B. Då de ej syns kan man bli bländad utan att märka detta. Lasrar med klass 4 är brännande och direkt farliga. Dessa kräver licens för innehav och stor erfarenhet. Alla lasrar skall vara utformade, klassificerade och märkta i enlighet med svensk standard SS- EN 60 825, utgåva 1 (1992), kapitel 2, avsnitten 4-9. Den som bedriver verksamhet med laser skall vara väl förtrogen med hur lasern används och känna till de risker för ögat som utgår från arbetet med lasern. Strålfältet skall övervakas och åtgärder vidtas som hindrar direkt eller reflekterad bestrålning av de egna eller andras ögon. Riskområdet skall märkas ut, enbart berörda får finnas inom området. Lasrarna ska vara inkapslade eller avskärmad. Inomhus ska stålbanan avslutas med strålstopp. Laserskyddsglasögon skal användas 11
NYTTIGA ADRESSER, TELEFONNUMMER OCH NAMN PÅ KONTAKTPERSONER Prefekt Christer Löfqvist Enhetschef Olle Anderbrandt Husansvarig Dan- E Nilsson 046-222 93 45 Huvudskyddsombud Erling Jirle 046-222 49 99 Skyddsombud Carina Rasmussen 046-222 93 40 Föreståndare för brandfarligvara Hus B Emily Baird 046-222 96 18 Yrkeshygieniker Jenny Sjöberg 046-222 70 26 Kemiskt avfall Per Malmqvist, Sysav, 040-63 51 902 Strålskyddstekniker Hanna Holstein 046-222 01 93 Akademiska Hus 046-31 13 00, Lars Pålsson 046-31 14 65 Företagshälsan 046-222 32 80 Lars Fredriksson 0725-163 344, 046-222 9474 Stefan Sydoff 073-575 36 98 Jourtelefon, Akademiska Hus 046-31 13 10 Securitas 046-222 07 00 LARM! Ring 0112 Vem kan jag fråga? http://medarbetarwebben.lu.se Denna instruktion är omarbetad efter en förlaga skriven av Erling Jirle, oktober 2002. Carina Rasmussen, juni 2003, uppdaterad februari 2005. Uppdaterad juni 2010-06- 14. 2011-04- 29 CR. 2014-02- 07.CR, 2015-05- 20 12
Till nya medarbetare Bra att veta om arbetsdagen och rutiner Det kan vara bra att veta att teknisk och administrativ personal har arbetstid 8-16.30 mån-fre, med flextid. Övrig personal har ingen fast arbetstid. I vårt personalrum på 2 våningen har vi gemensam kafferast vid 9.30 och vid 14.30. Lunchrast brukar de flesta ha vid 12-13-tiden. All mat i kyl och frys måste märkas med ditt namn, annars tillhör det alla. Allmänna muggar finns, men många har en privat mugg. Enheten bjuder på kaffe, te, socker och mjölk till kaffet. På fredagar kl 9.30 är det gemensam fika med fralla (ost marmelad smör mm som är märkt med fredagsfikan används endast då). Mycket information till anställda kommer ut på Anslagstavlan. Anslutning till Anslagstavlan (och avslutande) sker på http://wallace.teorekol.lu.se/mailman/listinfo, där övriga e-postlistor. Information till doktorander http://biologi.lu.se/internt/forskar utbildning Det finns en e-postlista för doktorander, PhD-student, där doktorander inom institutionen kan kommunicera snabbt med varandra (endast doktorander på listan). Dessutom kommer viktig information från studierektorer och andra hit, så samtliga doktorander bör vara anslutna. Med dagens katalogsystem går det inte att automatiskt ansluta doktorander till en sådan lista, sålunda måste varje (ny) doktorand själv ansluta sig till listan. Anslutning (och avslutande) sker på http://wallace.teorekol.lu.se/mail man/listinfo, där övriga e- 13
postlistor, såsom Anslagstavlan, också hanteras. HÄLSA FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Företagshälsovården ska, som oberoende resurs, erbjuda specialistkompetens för arbetsrelaterade frågeställningar inom Lunds universitet, inkluderande verksamheter i Helsingborg, Ljungbyhed och Malmö. De har kompetens inom arbetsrelaterad sjukvård, belastningsergonomi och arbetspsykologi. Företagshäls ovården är till för alla anställda och arbetsmiljöansvariga. Du som är anställd, eller enligt universitetets riktlinjer är associerade till Lunds universitet, kan vända dig till dem vid behov av hjälp i frågor som gäller arbetsmiljö, rehabilitering och arbetsrelaterad ohälsa. Se webbsida. Du behöver inte ha godkännande från din närmaste chef för att rådfråga dem. Kostnader För anställda och antagna doktorander är Företagshälsovården kostnadsfri. För icke anställda utgår en kostnad, beroende på vilken tjänst som utförs, som belastar respektive kostnadsställe. Kostnader för vaccin och ergonomiska hjälpmedel utgår oavsett anställningsform och betalas av respektive kostnadsställe. Företagshälsovården, Tornavägen 9A 223 63 LUND Telefon 046-222 32 80 Mottagning sker efter tidsbeställning Månd-fred 08.00-15.00 Lunchstängt 12.00-12.30 STUDENTHÄLSAN Att bedriva studier med framgång förutsätter att du mår bra. Mår du dåligt; är du t ex deppig, ledsen, oroar dig eller 14
har ångest. Du har kanske svårt att fokusera på dina studier. Du behöver kanske någon att prata med! Hit kan du komma för samtal individuellt eller i grupp. Du kan också ringa hit för rådgivning. De som arbetar där är: Kuratorer Sjuksköterskor Psykologer Allmänläkare Psykiater Sjukgymnast Medicinsk sekreterare Ett besök kostar 60 kr. (Ingen tidbokning eller rådgivning sker per e-post) De har tystnadsplikt. Kontakta studenthälsan; Om du önskar samtal ring: 046-222 43 77 Måndag--onsdag, fredag kl 13.00--15.00 Lokal handlingsplan vid strömavbrott Biologihuset, Hus B. 1. Allmänt under strömavbrott: Ficklampor finns på några av våra mörklab. Larmknappen i hissen är kopplad till larmcentral. Larmknappen måste hållas intryckt längre än 10 sek. För information, kontakta växeln under dagtid (046-2220000), övrig tid, kontakta Securitas (046-2220700). Om telefonen inte fungerar, använd mobiltelefon. Om inte telenätet (eller mobiltelefonnätet) fungerar, är batteridriven radio eller bilradio enda sättet att få information. 2. Efter kortare strömavbrott (sekunder eller minuter) kontrolleras mikroskopen (SEM, TEM) (Ola) timer i insektsrummen (XXX?), belysning i fågelrummet (Peter O). timer och pumpar i akvarierummet (Ronald) kryostat (Carina) 3. Efter längre strömavbrott gäller det samma plus 15
kontrollera frysar (alla berörda), men framförallt 80 - frysen (Carina) kontrollera om något är fördärvat i något kylskåp (alla berörda) och kontrollera så att värmeplattor och dyl är avtsängt. Almut Kelber, feb 2005./ Carina 2010/2014 16
INTYG gällande Säkerhetsinstruktioner och regler för BIOLOGIHUS B Instruktör / handledare:... Härmed försäkrar jag att jag tagit del av informationen om Säkerhetsrutiner och regler för Biologihus B och att jag kommer att följa dessa. Namnteckning: Namnförtydligande: Datum: 17