Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad 2015-2018 1
Inledning Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad 2015-2018 pekar ut åtaganden där arbetet måste drivas på särskilt för att vi ska kunna nå miljöprogrammets högt satta miljömål. Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 antogs av kommunfullmäktige den 17 december 2009 och hela Malmö stads organisation har ett gemensamt ansvar för att dess mål och intentioner ska bli verklighet. Miljöprogrammets och handlingsplanens fokus ligger i den ekologiska aspekten av hållbarhetsbegreppets tre delar, men resultatet av åtagandena genererar också positiva effekter inom både de sociala och ekonomiska hållbarhetsområdena. Handlingsplanens åtaganden kan därför bidra till att uppfylla andra kommunövergripande mål såsom kommunfullmäktigemålen och målen i översiktsplanen. Handlingsplanens åtaganden är ett resultat av ett gemensamt arbete där samtliga bolag, förvaltningar och kommunalförbund har haft möjlighet att delta. I detta förslag till handlingsplan har 17 åtaganden identifierats där omfattande arbete måste struktureras, genomföras och resurser samlas under mandatperioden 2015-2018. Arbetet med avfallsplanen är redan väletablerat och mål och åtgärder för detta område skrivs in i aktuellt program. Därför är frågor om avfall och avfallshantering enbart delvis inkluderade i handlingsplanen. Detta gör dem inte mindre prioriterade i stadens miljöarbete. Ansvaret för att genomföra handlingsplanens åtaganden är gemensamt för alla Malmö stads nämnder och styrelser. För att vi ska nå resultat måste vi samverka, både internt i Malmö stad och med externa aktörer, där inte minst Malmöborna och näringslivet är viktiga. Alla medarbetare i staden måste använda sin kreativitet för att bidra till måluppfyllnaden. Ekonomiska och personella resurser för genomförande av handlingsplanens åtaganden måste avsättas inom ramen för nämndernas och styrelsernas egna budgetar. Ibland uppstår intresse- och målkonflikter mellan stadens olika uppdrag och krav. Liksom i genomförandet av miljöprogrammet i sin helhet ska konflikter så långt som möjligt undvikas genom utökat samarbete mellan alla berörda parter. Dialog kring kritiska ämnesområden ska pågå kontinuerligt och långsiktig hållbar utveckling ska vara den gemensamma strävan. Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad 2015-2018 antogs av Malmö kommunstyrelse den 27 maj 2015. 2
Åtaganden Åtaganden Handlingsplanen innehåller 17 åtaganden, listade i alfabetisk ordning. Varje åtagande inleds med en intentionstext där avsikten med åtagandet, de bakomliggande tankarna och behoven beskrivs. Texten ska skapa samsyn och enighet kring åtagandet så att de som ska arbeta med det förstår syftet och själva kan bidra med förslag och idéer till hur det ska kunna genomföras så framgångsrikt som möjligt. Ansvarsfördelning Den nämnd eller styrelse som är ansvarig för ledning och samordning av arbetet med ett visst åtagande ska bedriva aktiv dialog med övriga ansvariga nämnder och styrelser och ha översikt och helhetsperspektiv över arbetet. Det innebär också ansvar för rapportering av mått och aktiviteter. De nämnder och styrelser som är ansvariga för genomförandet av ett visst åtagande har ett gemensamt och enskilt ansvar för att planera och genomföra de aktiviteter som ska bidra till att åtagandet genomförs. De ska tillsammans enas om uppdraget, fördela uppgifter samt bestämma tidsplaner och tillvägagångssätt för arbetet. Miljönämnden har ett övergripande ansvar för att leda och samordna arbetet med Malmö stads miljömål och handlingsplanens åtaganden. Genomförande För att de 17 åtagandena ska kunna anses vara genomförda i sin helhet måste en rad aktiviteter ha genomförts. I anslutning till varje åtagande finns ett antal obligatoriska aktiviteter listade. Ytterligare aktiviteter måste genomföras för att åtagandet ska kunna ses som genomfört i sin helhet. Även kompletterande mått kan läggas till åtagandena. Ansvariga nämnder och styrelser beslutar om dessa. Med hjälp av de mått som hör till respektive åtagande kan en bedömning av genomförandegraden göras. Revidering En revidering av handlingsplanen ska genomföras i slutet av år 2016 och ska bland annat omfatta en genomlysning av mått och aktiviteter. Revideringen ska genomföras av de nämnder som är ansvariga för ledning och samordning av åtagandena tillsammans med miljönämnden. 3
Biodiversitet och ekosystemtjänster Öka biodiversitet och stärka ekosystemtjänster Detta arbete ska syfta till att utveckla och stärka ekosystemtjänster, biodiversitet och andra gröna och blå kvaliteter i Malmö. Med ekosystemtjänster avses de nyttor som naturen och ekosystemen genererar och som vi människor använder oss av. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, luft- och vattenrening, livsmedelsproduktion samt rekreation och upplevelser. Arbetet omfattar skydd och skötsel av naturområden, nyskapande av natur och andra gröna och blå miljöer i såväl stadsmiljö som landsbygd samt kompensation av sådana områden och miljöer samt ekosystemtjänster. Ambitionen är att såväl areal som kvaliteter ska öka och att även Malmös havsområde ska inkluderas i arbetet. De värden och kvaliteter som tillhandahålls genom ekosystemtjänster och biodiversitet ska vara allmänt kända och tas i beaktande vid ekonomiska och politiska ställningstaganden. Företags- och medborgarinitiativ till mer grönska, ökad biodiversitet och skapande av förutsättningar för ekosystemtjänster ska tas tillvara. Samtliga målsättningar kring gröna och blå frågor från bland annat Malmö stads miljöprogram, översiktsplan, naturvårdsplan, grönplan, trädplan och Plan för Malmös vatten ska vägas samman samt, i de fall det behövs, kompletteras med nya målsättningar. Kommunikation och pedagogiskt stöd kring natur, biodiversitet och ekosystemtjänster behöver stärkas liksom den ekologiska kompetensen inom Malmö stads förvaltningar. Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Anpassning till klimatförändringarna Framtidens stadsmiljö finns i Malmö De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Malmönaturen ska värnas Ansvarig för ledning och samordning: Tekniska nämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Grundskolenämnden, Kulturnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för MKB, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 4
Aktiviteter 1. Ta fram en genomförandestrategi med reviderade mål, syften och kommunikationsplan för arbetet med natur, biodiversitet och ekosystemtjänster. 2. Bilda naturreservat på Klagshamnsudden. 3. Kartlägga möjliga tillvägagångssätt för att skapa mer natur och grönska vid och i närheten av bostadsområden, skolor och förskolor, idrottsplatser, arbetsplatser och färdvägar. 4. Praktiskt pröva de föreslagna tillvägagångssätten att skapa mer natur och grönska vid och i närheten av bostadsområden, skolor och förskolor, idrottsplatser, arbetsplatser och färdvägar. 5. Skydda värdefull naturmark (utöver Klagshamnsudden) genom reservatsbildning och/eller detaljplaneläggning senast år 2018. 6. Skriva in och precisera naturvårdande och klimatanpassade åtgärder i nya arrendeavtal mellan Malmö stad och arrendatorer. Mått 1. En genomförandestrategi för natur, biodiversitet och ekosystemtjänster har tagits fram och antagits politiskt senast 2016. 2. Klagshamnsudden har skyddats som naturreservat senast år 2016. 3. De föreslagna tillvägagångssätten att skapa mer natur och grönska vid och i närheten av bostadsområden, skolor och förskolor, idrottsplatser, arbetsplatser och färdvägar har prövats praktiskt på minst fem platser senast 2016. 4. De föreslagna tillvägagångssätten att skapa mer natur och grönska vid och i närheten av bostadsområden, skolor och förskolor, idrottsplatser, arbetsplatser och färdvägar har prövats praktiskt på ytterligare minst 25 platser senast 2017. 5. De föreslagna tillvägagångssätten att skapa mer natur och grönska vid och i närheten av bostadsområden, skolor och förskolor, idrottsplatser, arbetsplatser och färdvägar har prövats praktiskt på ytterligare minst 50 platser senast 2018. 6. Utöver Klagshamnsudden har ytterligare minst 40 hektar naturmark skyddats genom reservatsbildning och/eller detaljplaneläggning senast år 2018. 5
Effektivare användning av energi Minska energianvändningen i befintlig och ny bebyggelse Malmö stads mål är att sänka energianvändningen med minst 20 procent per person fram till 2020 (jämfört med genomsnittlig användning 2001-2005) och med ytterligare 20 procent till 2030. Malmö stad ska vara en förebild vad gäller systematiskt arbete med energieffektivisering i sina egna fastighetsbestånd och i fastigheter som används i den egna verksamheten. Energieffektiviseringsarbetet ska dels fokusera på att skala upp redan fungerande lösningar, dels på att hitta nya och innovativa lösningar vad gäller teknik, affärsmodeller och finansieringslösningar för hållbar utveckling av såväl ny som befintlig bebyggelse. Arbetet ska även bidra till beteendepåverkan hos brukare och invånare. Lösningarna ska vara replikerbara och kunna användas även på andra håll och i större skala. Erfarenheter från utbyggnadsområden ska användas vid förtätning och renovering av befintlig bebyggelse. Malmö stads tillsyns- och rådgivningsarbete ska vara viktiga strategiska verktyg för effektivare användning av energi. Staden ska genom olika incitament och styrmedel öka investeringsviljan hos viktiga aktörer och på så vis stärka utvecklingsmöjligheterna. Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Minskade utsläpp Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Kulturnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 6
Aktiviteter 1. Identifiera lösningar och/eller modeller för tjänster, teknik, finansiering och beteendepåverkan som bidrar till effektivare användning av energi. 2. Initiera minst tre samarbetsprojekt mellan Malmö stad, fastighetsägare och/ eller näringslivet, för att effektivisera energianvändningen i fastigheter. 3. Ta fram en genomförandeplan för hur energianvändningen ska kunna minska i fastigheter som Malmö stad äger och förvaltar. 4. Vid markanvisning inrätta pilotområden för lågenergibyggnader och produktion av lokal förnybar energi, där byggherrar väljs utifrån ambitioner, erfarenhet och engagemang. Mått 1. 40 procent av bostadsrättsföreningarna i Malmö är brukare av det webbaserade energieffektiviseringsverktyget Energiporten senast 2016. 2. 25 procent av de bostadsrättsföreningar i Malmö som är brukare av Energiporten har vidtagit minst en åtgärd för energieffektivisering senast 2017. 3. Minst hälften av de identifierade lösningarna och/eller modellerna för effektivare energianvändning har prövats och utvärderats senast 2018. 4. Energianvändningen i de av Malmö stads lokaler som förvaltas av serviceförvaltningen/stadsfastigheter ska minska med 45 procent till 2018 jämfört med basåret 2001. 5. Minst ett pilotområde för lågenergibyggnader och produktion av lokal förnybar energi har inrättats i samband med markanvisning senast 2015. 7
Giftfritt Malmö Arbeta för att användningen av farliga ämnen ska minska Produktionen och användningen av kemikalier har ökat radikalt sedan förra seklet. De flesta av de produkter vi använder dagligen, såsom hygienprodukter, kläder, datorer och möbler, innehåller kemikalier och exponeringen genererar många gånger negativa effekter på såväl miljö som människors hälsa. Staden har bestämt sig för att arbeta aktivt med kemikaliefrågor med fokus på barn och unga. Insatser för ökad medvetenhet om farliga kemikalier och stärkt handlingskraft i vardagen hos Malmöborna ska genomföras och arbetet ska även kopplas till pedagogisk verksamhet och stadens miljötillsyn. Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: I Malmö är det lätt att göra rätt Användningen av farliga ämnen ska minska Hållbar konsumtion och livsstil Malmö stads verksamheter ska aktivt arbeta för att minska Malmöbornas exponering för skadliga ämnen. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Samtliga nämnder och styrelser 8
Aktiviteter 1. Ta fram en kemikalieplan med särskilt fokus på barn och unga. 2. Politiskt anta en kemikaliestrategi och en kemikalieplan för att minska Malmöbornas exponering för farliga ämnen. 3. Genomföra och utvärdera externa informationsinsatser för minskad kemikalieanvändning. 4. Vid om- och nybyggnad ställa krav på giftfria varor och produkter motsvarande BASTA: s egenskapskrav. 5. Kontinuerligt utveckla insamlingen av farligt avfall. 6. Genomföra och utvärdera externa informationsinsatser för att minska mängden farligt avfall i restavfallet. Mått 1. En kemikalieplan med särskilt fokus på barn och unga har tagits fram senast 2015. 2. En kemikaliestrategi har antagits politiskt senast 2016. 3. En kemikalieplan för att minska Malmöbornas exponering för farliga ämnen har antagits politiskt senast 2016. 4. Minst en informationsinsats för minskad kemikalieanvändning har genomförts årligen. 5. Minst en informationsinsats för att minska mängden farligt avfall i restavfallet har genomförts årligen. 6. 80 procent av invånarna i Malmö känner sig välinformerade om sortering av farligt avfall senast 2018. 9
Hållbar konsumtion Öka förutsättningarna för hållbar konsumtion Hållbar konsumtion handlar om vad vi konsumerar, men också hur mycket vi konsumerar och på vilket sätt. Hållbar konsumtion innebär minskad belastning på miljö och ekonomi, samtidigt som det kan ge högre livskvalitet och bekvämlighet. Fördelarna finns både på samhälls- och på individnivå. Minimerad resursanvändning, gemensam eller delad konsumtion samt återanvändning är några sätt att uppnå detta. Malmö stad ska vara ett föredöme genom de beslut som fattas och ska aktivt stödja aktiviteter som skapar förutsättningar för hållbar konsumtion. Arbetet behöver inkludera utvecklandet och användandet av både varor och tjänster. Ett bra exempel är tjänsten Malvin som underlättar återanvändning av bland annat kontorsmöbler inom Malmö stads organisation. När staden planeras och utvecklas ska förutsättningar skapas för hållbara konsumtionsmönster det ska vara lätt att göra rätt. Vid utvecklingen av såväl nya som befintliga områden i staden ges möjligheter för etablering av system för hållbar konsumtion. Tillgängligheten till produkter, kompetenser och tjänster såsom bil-, cykel- och verktygspooler, klädbibliotek, reparationsverkstäder och andra forum för byten, utlåning och återanvändning ska skalas upp och utvecklas. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Styrelsen för Sysav, Tekniska nämnden Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Staden ska bli renare och tystare Naturtillgångar brukas hållbart Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt Hållbar upphandling Malmö - en kunskaps- och innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil 10
Aktiviteter 1. Inleda samarbetsprojekt kring hållbar konsumtion av varor mellan offentlig, privat och ideell sektor. 2. Inleda samarbetsprojekt kring hållbar konsumtion av tjänster mellan offentlig, privat och ideell sektor. 3. Testa och utvärdera system för hållbar konsumtion i Malmö, såsom bil-, cykel- och verktygspooler, klädbibliotek, reparationsverkstäder. 4. Öka förutsättningarna för att konsumera hållbart för dem som bor och verkar i Malmö. Var och en av Malmö stads nämnder ska delta i genomför andet av aktiviteter som gagnar detta senast 2018. Mått 1. Minst ett samarbetsprojekt har inletts kring hållbar konsumtion av varor mellan offentlig, privat och ideell sektor senast 2016. 2. Minst ett samarbetsprojekt har inletts kring hållbar konsumtion av tjänster mellan offentlig, privat och ideell sektor senast 2016. 3. Minst tre system för hållbar konsumtion i Malmö, såsom bil-, cykel- och verktygspooler, klädbibliotek, reparationsverkstäder har testats och utvärderats senast 2016 4. Antal förvaltningar (per år) som deltagit i minst tre aktiviteter som gagnar förutsättningarna för att konsumera hållbart. 5. Omsättningen av varor som förmedlas via Malvin har ökat med 40 procent till 2018 jämfört med 2015. 11
Hållbar upphandling Förbättra det systematiska arbetet med hållbar upphandling Malmö stad ska utveckla sitt systematiska arbete med hållbar upphandling och förstärka det med exempelvis innovationsupphandling och innovativ upphandling. Miljömässig hållbarhet, men även sociala och ekonomiska aspekter, ska tas i beaktande. Malmö stads organisatoriska struktur ska utvecklas för att säkerställa att resurser finns för att genomföra hållbara upphandlingar. Exempelvis ska spetskompetens på Malmö stads förvaltningar finnas tillgängliga för dem som arbetar med upphandling inom Malmös förvaltningar och bolag. Medarbetare i Malmö stad som arbetar med upphandling eller avropar från upphandlingar ska få ökad kompetens och handlingskraft för att i större utsträckning kunna bidra till hållbar upphandling. Ansvarig för ledning och samordning: Kommunstyrelsen Ansvariga för genomförande: Samtliga nämnder och styrelser Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Mer förnybar energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Staden ska bli renare och tystare Naturtillgångar brukas hållbart Jordbruket i Malmö ska vara hållbart I Malmö är det lätt att göra rätt Hållbar upphandling Användningen av farliga ämnen ska minska Avfallet ska återvinnas Malmö en kunskaps- och innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil 12
Aktiviteter 1. Årligen genomföra kompetenshöjande insatser inom metoder, arbetssätt och verktyg för hållbar upphandling för upphandlare inom Malmö stads förvaltningar och bolag. 2. Årligen genomföra insatser för att öka kunskapen om hållbar upphandling för dem som avropar inom Malmö stads upphandlingsavtal. 3. Säkerställa att den organisatoriska strukturen har tillräckliga resurser för genomförande och uppföljning av upphandlingar. 4. Ta fram en strategi för hållbar upphandling. Mått 1. En strategi för hållbar upphandling har tagits fram senast år 2016. 2. Andelen miljö- och etiskt märkta produkter och tjänster som ingår i Malmö stads upphandlingsavtal har ökat med 15 procentenheter från 2014 till 2018. 3. Inom de upphandlingsavtal där det är möjligt att välja produkter och tjänster som är miljö- eller etiskt märkta har avropen på dessa ökat med 15 procentenheter från 2014 till 2018. 13
Hållbar utveckling av Malmös landsbygd Förstärka och utveckla hållbart användande av Malmös landsbygd I dialog med berörda aktörer ska strategier tas fram för hur Malmös landsbygd ska användas, utvecklas och skyddas så att den stadsnära jordbruksmarken blir en resurs för livsmedels- och energiproduktion samt exempelvis pedagogik och rekreation, näringslivsutveckling och turism. Landsbygdens utvecklingspotential ska gynna såväl landsbygdens som stadens invånare. Ett mer hållbart jordbruk med hög andel ekologiskt brukad mark ska prioriteras och läckage av närsalter till vattendrag ska förhindras. Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna Söder, Väster och Öster, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Mer förnybar energi Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Resurserna ska användas smartare Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt Användningen av farliga ämnen ska minska Malmö en kunskaps- och innovationsstad 14
Aktiviteter 1. Undersöka möjligheterna att ändra arrendetiderna för de av Malmö stads arrendatorer som önskar ställa om till ekologisk produktion. 2. Genomföra en dialogprocess med aktiva landsbygdsaktörer i syfte att hitta verksamma strategier för landsbygden. 3. Påbörja en plan där strategier och åtgärder för Malmös landsbygd sammanfattas. 4. I dialog och samverkan med arrendatorer ska Malmö stad nyskapa pilevallar och åkerholmar eller andra småbiotoper, samt vegetation i randzoner längs åker- och dikeskanter där så är lämpligt. Mått 1. Möjligheterna att ändra arrendetiderna för de arrendatorer som ska ställa om till ekologisk produktion har undersökts och resultatet har presenterats senast 2015. 2. Dialogprocessen med landsbygdsaktörer har genomförts senast 2016. 3. Arbetet med en plan med strategier och åtgärder för Malmös landsbygd har påbörjats senast 2016. 4. Minst en nyskapad småbiotop i jordbrukslandskapet har färdigställts 2016. 5. Ytterligare fem nyskapade biotoper har färdigställts senast 2018. 15
Hållbart transportsystem Öka andelen transporter som drivs av förnybara drivmedel i Malmö Malmö växer och blir tätare, vi blir fler som ska bo, arbeta och besöka staden, vilket innebär fler rörelser och transporter av både människor och gods. Det ska vara lätt att göra rätt. Trafiksystemet ska anpassas mer efter människan samtidigt som klimatoch miljöpåverkan måste minska. Cykel-, gång- och kollektivtrafik ska utgöra grunden i transportsystemet och det för ändamålet bäst lämpade hållbara transportsättet ska väljas. Folkhälsan påverkas negativt av buller och dålig luftkvalitet, exempelvis ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, stress, astma och sömnsvårigheter. Barn, unga och äldre är särskilt utsatta grupper. El- och vätgasdrivna transporter bidrar till förbättrad luftkvalitet och ljudmiljö i staden. El- och gasdrivna transporter bidrar till minskad klimatpåverkan. Genom rätt planering av stadsrummet förbättras Malmöbornas förutsättningar att transportera sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Andra viktiga insatsområden är att öka tillgängligheten till hyrsystem för cykel, att införa samordnad varudistribution genom att samlasta flöden till förskolor, skolor och tät stadsmiljö, i första hand med fraktcyklar och elfordon. Vidare behövs satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för elbilar samt etablering av hållbara servicestationer med 100 procent förnybara drivmedel. Ansvarig för ledning och samordning: Tekniska nämnden Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Tekniska nämnden Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Staden ska bli renare och tystare God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt I Malmö är det lätt att göra rätt Användningen av farliga ämnen ska minska Hållbar konsumtion och livsstil 16
Aktiviteter 1. Ta fram en ny miljöbilsstrategi för Malmö stad. 2. Genomföra en genomgripande utredning om parkering, dess kostnader, konsekvenser och avgifter. 3. Etablera ett hyrcykelsystem i Malmö. 4. Bygga ut laddinfrastrukturen. 5. Pröva och etablera samlastning av varuflöden, i första hand med fraktcyklar och elfordon. 6. Påbörja byggandet av en hållbar servicestation som enbart tillhandahåller 100 procent förnybara drivmedel. 7. Förbättra förutsättningarna för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Mått 1. En ny miljöbilsstrategi för Malmö stad har tagits fram senast 2015. 2. En genomgripande utredning om parkering, dess kostnader, konsekvenser och avgifter har genomförts senast 2015. 3. Laddinfrastrukturen har byggts ut och ökat med 100 procent till 2016 jämfört med 2014. 4. Laddinfrastrukturen har byggts ut och ökat med 100 procent till år 2018 jämfört med 2016. 5. Andelen biogas som upphandlas till Malmö stads fordonsflotta uppgår till 100 procent senast år 2016. 6. Samlastning av varuflöden, i första hand med fraktcyklar och elfordon, har prövats senast 2016. 7. Samlastning av varuflöden, i första hand med fraktcyklar och elfordon, har etablerats i stor skala 2018. 8. Byggandet av en hållbar servicestation som enbart tillhandahåller 100 procent förnybara drivmedel har påbörjats senast 2018. 17
Industriell symbios Skapa förutsättningar för optimerad användning av energi och restprodukter Industriell symbios innebär att industrier utnyttjar varandras flöden av råvaror, produkter och avfall för att skapa en så hållbar helhet som möjligt. Genom industriell symbios kan stora effektiviseringsvinster göras som är viktiga för att nå Malmös miljömål och som samtidigt bidrar till bättre ekonomi. I de norra hamnområdena i Malmö finns merparten av energiproduktion, avfallsanläggningar och Malmös största avloppsreningsverk samt flera industrier med stora energibehov, energiöverskott, samt råvaru- och avfallsflöden. Detta gör området särskilt intressant för satsningar på industriell symbios. Malmö stad ska vara pådrivande i arbetet med industriell symbios och verka som facilitator. Utrymme måste säkerställas för energi- och kretsloppsanläggningar för stadens behov såväl på kort som på lång sikt. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för CMP, Styrelsen för Sysav, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Minskade utsläpp Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Resurserna ska användas smartare Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt Avfallet ska återvinnas 18
Aktiviteter 1. Medverka till att samarbeten kring utnyttjande av resursflöden etableras mellan två eller flera aktörer. 2. Verka för att ett större värmelager etableras för effektivare fjärrvärme i Malmö. 3. Verka för att kretslopps- och energianläggningar kommer till stånd i kommunen. Mått 1. Minst ett samarbete kring utnyttjande av resursflöden har etablerats mellan två eller flera aktörer senast 2015. 2. Ett större värmelager har etablerats för effektivare fjärrvärme i Malmö senast 2017. 3. I planarbetet har möjligheter skapats för nödvändiga kretslopps- och energianläggningar senast 2017. 19
Klimatanpassade Malmö Stärka Malmö stads förmåga att hantera klimatförändringar och resiliens Malmö stads förmåga att hantera risker med höga havsvattenstånd och extrema väderhändelser nu och i framtiden ska förstärkas. Arbetet ska minska eller utesluta att skador eller problem över acceptabel risknivå uppstår. Insatserna innefattar exempelvis åtgärder mot och beredskap för höga sommartemperaturer på vårdboenden, utpekande av stråk där vatten kan rinna ytledes vid skyfall utan att orsaka skada, iordningställande av ytor som förutom sin ordinarie funktion även kan fördröja stora nederbördsmängder, samt beredskap och skydd mot höga havsvattenstånd. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av utförda insatsers ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet ska vägleda arbetet. Investeringsbehov och tidplan för arbetet ska tas fram tillsammans med förslag på hur samordningen mellan berörda aktörer ska ske. Kunskap och erfarenheter från såväl Malmö som andra platser ska sammanställas. Arbetet ska vara förenligt med de strategier och riktlinjer som länsstyrelsen pekar ut i sin egenskap av regional samordnare för klimatanpassningsarbetet och i relevanta delar utgöra underlag för Plan för Malmös vatten och fördjupade översiktsplaner. Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Anpassning till klimatförändringarna Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Kommunstyrelsen, Miljönämnden, Servicenämnden, Sociala resursnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Styrelsen för Räddningstjänsten Syd, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 20
Aktiviteter 1. Formulera en definition av vad som kan anses vara acceptabel risknivå. 2. Ta fram en plan för hur vårdboenden kan klimatanpassas. 3. Inom ramen för fördjupad översiktsplan för Nyhamnen visa på principiella lösningar för klimatanpassningar i havsnära lägen. 4. Genomföra en analys av karteringen av effekten av höga havsvattenstånd och extrema nederbördsmängder samt inkludera denna i Plan för Malmös vatten. 5. Initiera en handlingsplan för att klimatanpassa Malmö med avseende på extrema väderhändelser och höga vattenstånd. 6. Pröva att använda vegetation för skugga och temperatursänkning på platser där särskilt utsatta grupper av Malmöbor vistas, exempelvis vid vårdboenden, skolor och förskolor. 7. Utvärdera i vilken utsträckning vegetation för skugga och temperatursänkning finns på platser där särskilt utsatta grupper av Malmöbor vistas, exempelvis vid vårdboenden, skolor och förskolor. Mått 1. En definition av vad som kan anses vara acceptabel risknivå har formulerats senast 2015. 2. En plan för klimatanpassning av vårdboenden har tagits fram senast 2015. 3. En analys av karteringen av effekten av höga havsvattenstånd och extrema nederbördsmängder har genomförts och inkluderats i Plan för Malmös vatten senast 2016. 4. En handlingsplan för att klimatanpassa Malmö med avseende på extrema väderhändelser och höga vattenstånd, har initierats senast 2016. 5. Vegetation har prövats för att skapa skugga och temperatursänkning på platser där särskilt utsatta grupper av Malmöbor vistas, exempelvis vid vård bonden, skolor och förskolor senast 2016. 6. Vegetation för skugga och temperatursänkning på platser där särskilt utsatta grupper av Malmöbor vistas, exempelvis vid vårdbonden, skolor och förskolor har utvärderats senast 2018. 21
Kunskap och engagemang för hållbar utveckling 22 Öka handlingskompetensen för en hållbar utveckling Malmö står inför stora utmaningar och ambitionerna i Miljöprogrammet är höga. För att uppnå dessa mål är kunniga och engagerande medborgare en förutsättning. Vad människor lär sig, och hur de sedan väljer att handla, är avgörande för en hållbar utveckling. Samtidigt måste staden ta ett ansvar för att skapa strukturer som underlättar för medborgarna. Lärande för hållbar utveckling är ett nödvändigt verktyg för att nå en förändring. Malmöborna måste förstå konsekvenserna av sina val, men också känna att de är delaktiga i beslut och att de har både möjlighet och vilja att påverka samhällsutvecklingen. Viktigt är också att se sambanden mellan lokal handlingskraft och global utveckling. Malmö stad ska därför fortsätta satsa på medborgarnas handlingskompetens. Prioriterade insatsområden inom lärande för hållbar utveckling fram till 2018 är att stödja barn och unga som medskapare i hållbar utveckling, att satsa på utomhuspedagogik, att arbeta med globala frågor i såväl Malmö som i omvärlden, samt ett permanent samarbete om lärande för hållbar utveckling mellan Malmö och Köpenhamn. En rad aktörer på lokal, nationell och internationell nivå måste involveras för att nå framgång. Särskilt viktiga aktörer är skolan och andra pedagogiska aktörer, näringslivet och föreningar. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, Kulturnämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsområdesnämnderna, Tekniska nämnden Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Mer förnybar energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Anpassning till klimatförändringarna Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt Hållbar upphandling Användningen av farliga ämnen ska minska Avfallet ska återvinnas Malmö - en kunskaps- och innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil
Aktiviteter 1. Malmö ska vara en drivande aktör inom UNESCO:s Global Action Plan för lärande för hållbar utveckling under perioden 2015-2018. 2. Ta fram och implementera en strategi för att utöka det pedagogiska stödet för undervisning om natur, miljö och hållbar utveckling i skolan via exempelvis utomhuspedagogik. 3. Etablera ett permanent samarbete om lärande för hållbar utveckling mellan Malmö och Köpenhamn. 4. Arbeta aktivt med utomhuspedagogik i samtliga skolor och förskolor inom Malmö stads organisation. 5. Öka antalet aktiviteter kring lärande för hållbar utveckling som innefattar offentlig verksamhet i samverkan med privat och/eller ideell sektor. Mått 1. En årlig utvärdering av Malmös roll som drivande aktör inom UNESCO:s Global Action Plan för lärande för hållbar utveckling under perioden 2015-2018 har genomförts. 2. En strategi för att utöka det pedagogiska stödet för undervisning om natur, miljö och hållbar utveckling i skolan, via exempelvis utomhuspedagogik har tagits fram och beslutats senast 2016. 3. En strategi för att utöka det pedagogiska stödet för undervisning om natur, miljö och hållbar utveckling i skolan via exempelvis utomhuspedagogik har börjat implementeras senast 2016. 4. Ett permanent samarbete om lärande för hållbar utveckling har etablerats mellan Malmö och Köpenhamn senast 2018. 5. Samtliga skolor och förskolor inom Malmö stads organisation arbetar aktivt med utomhuspedagogik senast 2018. 6. Antalet aktiviteter kring lärande för hållbar utveckling som innefattar offentlig verksamhet i samverkan med privat och/eller ideell sektor har ökat 2018 jämfört med 2015. 23
Malmö som forskningskommun Förstärka Malmö stads förmåga att utveckla staden inom området miljö och samhällsplanering För att nå Malmös miljömål behövs närmare samarbete mellan staden och universitet, högskolor och forskningsinstitutioner. Malmö ska därför bli en forskningskommun enligt ett koncept utarbetat av Kommunförbundet Skåne. Detta innebär bland annat aktivt deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt samt satsningar på kommundoktorander som, genom sin koppling till Malmö stad å ena sidan och forskningsinstitutioner å andra sidan, kan bidra till att snabbare omsätta nya rön i praktiken. Malmö stad ska knyta sitt arbete med miljöprogrammets mål närmare forskning och utveckling. Genom att vara en forskningskommun inom miljö och samhällsbyggande skapas förutsättningar för nödvändig kunskaps- och kompetensförsörjning. Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Hållbar stadsutveckling I Malmö är det lätt att göra rätt Malmö - en kunskaps- och innovationsstad Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Ansvariga för genomförande: Samtliga nämnder och styrelser 24
Aktiviteter 1. Medverka aktivt i ansökningar till forsknings- och utvecklingsprojekt inom området miljö och samhällsplanering. 2. Påbörja minst ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom området miljö och samhällsplanering. 3. Utse minst en forskningsansvarig person som ansvarar för samverkan med högskola och universitet. 4. Minst en kommundoktorand eller kommunlicentiand ska påbörja sin forskarutbildning inom området miljö och samhällsplanering. Mått 1. Malmö stad har medverkat aktivt i minst tre ansökningar till forsknings- och utvecklingsprojekt inom området miljö och samhällsplanering per år med början 2015. 2. Minst ett forsknings- och utvecklingsprojekt inom området miljö och samhällsplanering har påbörjats år 2015. 3. Minst en forskningsansvarig person som ansvarar för samverkan med högskola och universitet har utsetts senast 2015. 4. Minst en kommundoktorand eller kommunlicentiand har påbörjat sin forskarutbildning inom området miljö och samhällsplanering senast 2015. 25
Produktion av förnybar energi Etablera produktionsanläggningar för förnybar energi Malmö stads mål är att andelen förnybar energi ska vara 100 procent i Malmö stads verksamheter år 2020. Därför måste beslut fattas som möjliggör etablering av ny förnybar energiproduktion. Etableringen av förnybar energi ska även möjliggöra att målet för Malmö stads geografiska område avseende 100 procent förnybar energiproduktion uppnås 2030. De goda förutsättningar som finns för att producera el från vindkraft i Malmö ska tas till vara och utnyttjas på bästa sätt. Prioriterade områden för etablering av vindkraft är utpekade i Översiktsplanen. Det är av största vikt att dessa områden används för energiproduktion. Malmö stad ska även arbeta för att främja produktion av energi från sol samt aktivt stödja biobränsledriven förnybar energiproduktion, inklusive termisk förgasning. Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Mer förnybar energi Minskade utsläpp Malmö ska driva på såväl etablering av småskalig energiproduktion som möjligheterna för Malmöborna att äga anläggningar för förnybar energiproduktion. Malmö ska även bidra till att göra det möjligt för hittills oetablerade tekniker såsom vätgas och bränsleceller att etableras. Energiåtervinningen ur befintligt avfall ska maximeras utan att andelen avfall som går till förbränning ökar. Sysavs nya biogasanläggning i Sjölunda kommer att bidra till ökad mängd förnybar energi. Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Styrelsen för CMP, Styrelsen för MKB, Styrelsen för SYSAV, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden. 26
Aktiviteter 1. Utarbeta en handlingsplan för Malmö stads energistrategi. 2. Utreda vilken andel förnybar energiproduktion som kan ske inom Malmös geografiska gränser. 3. Vid markanvisning inrätta pilotområden för lågenergibyggnader och produktion av lokal förnybar energi där byggherrar väljs utifrån ambitioner, erfarenhet och engagemang. 4. Driva på formuleringen av tydliga nationella spelregler gällande etablering av anläggningar för termisk förgasning, vindkraft och annan förnybar energi. 5. Utreda alternativa finansieringsmodeller för etablering och utveckling av förnybar energiproduktion. Exempelvis ska Malmöborna kunna vara andelsägare i produktionsanläggningar för förnybar energi. 6. Upphandla enbart grön fjärrvärme. 7. Verka för att andelen förnybar energi i den fjärrvärme som försörjer Malmö ökar. 8. Öka graden av försörjning med förnybar energi av kommunens geografiska område. Mått 1. Handlingsplan för energistrategi har antagits senast 2015. 2. Vilken andel förnybar energiproduktion som kan ske inom Malmös geografiska gränser har utretts 2015. 3. Minst ett pilotområde för lågenergibyggnader och produktion av lokal förnybar energi har inrättats i samband med markanvisning senast 2015. 4. Alternativa finansieringsmodeller för etablering och utveckling av förnybar energiproduktion har utretts senast 2017. 5. Senast 2018 har andelen förnybar energi i den fjärrvärme som försörjer Malmö ökat till 80 procent. 6. Senast 2018 har Malmö stad upphandlat enbart grön fjärrvärme. 7. Malmö stad har säkerställt sin egen försörjning med förnybar energi till 75 procent år 2018. 8. Graden av försörjning med förnybar energi av kommunens geografiska område har ökat med 10 procent till år 2018 jämfört med år 2012. 27
Renare vattenflöden Förhindra att oönskade ämnen når vattendrag och hav Farliga och oönskade ämnen, exempelvis vattendirektivsämnen, prioriterade utfasnings- och riskminskningsämnen, tungmetaller och oljor, ska förhindras att nå Malmös recipienter via spillvattensystem, dagvattensystem eller på annat sätt. Metoder för att redan vid källan, exempelvis vid sjukhus, vårdboenden och liknande, minska utflödet av mängden farliga och oönskade ämnen såsom läkemedelsrester ska identifieras och prövas. Praktiska åtgärder ska tas fram och börja implementeras. Arbetet ska i relevanta delar kopplas till Plan för Malmös vatten. Ansvarig för ledning och samordning: Styrelsen för VA SYD Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Naturtillgångar brukas hållbart Vattentillgångarna ska skyddas I Malmö är det lätt att göra rätt Användningen av farliga ämnen ska minska Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Servicenämnden, Sociala resursnämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för Räddningstjänsten Syd, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 28
Aktiviteter 1. Genomföra informationsinsatser riktade till hushåll med syfte att minska mängden farliga och oönskade ämnen i spill- och dagvatten. 2. Kartlägga möjligheten till implementering av reningsprocesser för reduktion av läkemedelsrester på kommunens reningsverk. 3. Genomföra kartläggning inom vården med syftet att minska utsläpp av så många farliga och oönskade ämnen till spillvattensystemet som möjligt. 4. Förbättra avloppsvattnets kvalitet fortlöpande genom att krav ställts på yrkesmässiga verksamheter vid prövningar och vid uppströmsarbete i enlighet med certifieringssystemet Revaq. 5. Ta fram underlag för beslut om aktiviteter och eventuella tekniska åtgärder för implementering i stor skala för att minska utflödet av farliga och oönskade kemikalier från exempelvis sjukhus till spillvattensystemet. Mått 1. Informationsinsatser till hushållen om hur farliga och oönskade ämnen ska hanteras har genomförts årligen. 2. Förbättring av avloppsvattnets kvalitet har skett fortlöpande genom att krav ställts på yrkesmässiga verksamheter vid prövningar och vid uppströmsarbete i enlighet med certifieringssystemet Revaq. 3. Möjligheten till implementering av reningsprocesser för reduktion av läkemedelsrester på kommunens reningsverk har kartlagts senast 2018. 4. En kartläggning för att minska utsläpp av så många farliga och oönskade ämnen till spillvattensystemet som möjligt har genomförts på minst en vårdenhet senast 2016. 5. Underlag för beslut om aktiviteter och eventuella tekniska åtgärder för implementering i stor skala för att minska utflödet av farliga och oönskade kemikalier från exempelvis sjukhus till spillvattensystemet har tagits fram senast 2018. 29
Slutna kretslopp för närsalter Vidareutveckla ett kretsloppsanpassat och kostnadseffektivt system för återföring av närsalter till jordbruk Ett kretsloppsanpassat och kostnadseffektivt system för att kunna återföra fosfor och andra närsalter till jordbruk och andra ändamål ska vidareutvecklas, antingen i nuvarande form (exempelvis certifieringssystemet Revaq), eller genom identifiering av andra tänkbara system. Insamling av matavfall för produktion av biogas och biogödsel utgör en viktig del i kretsloppsarbetet. Förbättring av kvaliteten på inkommande avloppsvatten till reningsverken ska ske genom ett aktivt arbete med utsläppskällor. Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Naturtillgångar brukas hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Arbetet ska i relevanta delar kopplas till Plan för Malmös vatten. Ansvarig för ledning och samordning: Styrelsen för VA SYD Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Servicenämnden, Styrelsen för Sysav, Styrelsen för VA SYD, Tekniska nämnden 30
Aktiviteter 1. Med syfte att förändra attityder och beteenden hos hushåll och verksamheter genomföra informationsinsatser om exempelvis insamling av matavfall och minskning av mängden farliga och oönskade ämnen i spill- och dagvatten. 2. Fortlöpande förbättra avloppsvattnets kvalitet genom att krav ställts på yrkesmässiga verksamheter vid prövningar och vid uppströmsarbete i enlighet med certifieringssystemet Revaq. 3. Undersöka hur användning av varor hos konsumenter och verksamheter påverkar avloppsvattenkvaliteten. 4. Vidareutveckla identifiering av och krav på utsläppskällor i enlighet med de kontinuerligt utvecklade kraven i certifieringssystemet Revaq. 5. Identifiera och utvärdera andra möjliga system än de som idag används för återföring av näringsämnen. Mått 1. Informationsinsatser om exempelvis insamling av matavfall och minskning av mängden farliga och oönskade ämnen i spill- och dagvatten har genomförts årligen. 2. Frågan om hur användning av varor hos konsumenter och verksamheter påverkar avloppsvattenkvaliteten har undersökts senast 2016. 3. Identifiering av och krav på utsläppskällor har vidareutvecklats i enlighet med de kontinuerligt utvecklade kraven i certifieringssystemet Revaq senast 2018. 4. Andra möjliga system än de som idag används för återföring av näringsämnen har identifierats och utvärderats senast 2018. 31
Smartare resursanvändning Utveckla system för smartare resursanvändning med hjälp av tekniska lösningar I en hållbar stad samspelar människor och verksamheter med system för energi, mobilitet och kretslopp. Genom att bättre styra och matcha tillgång och efterfrågan på energi kan efterfrågan på förnybar energi optimeras och användning av fossil energi minimeras. Det ökar dessutom driftssäkerheten. På så sätt minskar utsläppen och vi får en renare stadsmiljö. I Hyllie genomförs åtgärder för att skapa smarta system för energi, mobilitet och avfall. Malmö stad ska fortsätta att satsa på denna utveckling. De åtgärder som genomförs ska utvärderas och möjligheten till överföring till andra områden i staden, i samma form eller utvecklade, ska undersökas. Arbetet ska genomsyra alla ny- och ombyggnadsprojekt som Malmö stad är involverad i. En plan för införande av åtgärder i fler stadsdelar ska upprättas. Ett konsekvent arbete med hållbar stadsutveckling kan leda till tillväxt inom hållbara sektorer och ge attraktiva arbetstillfällen. Den kostnadseffektivisering som blir en naturlig följd av arbetet kommer både Malmöbor och näringsliv till del. Ansvarig för ledning och samordning: Miljönämnden Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare Ansvariga för genomförande: Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Tekniska nämnden 32
Aktiviteter 1. Ta fram en arbetsmetodik för hur den smarta och hållbara staden kan designas och planeras. 2. Genomföra tre större utvecklings- och demonstrationsprojekt med fokus på optimerad resurs- och energianvändning samt driftssäkerhet. Dessa ska genomföras i Hyllie, Sege park och Holma/Kroksbäck. 3. I större skala överföra erfarenheter och kunskaper från utbyggnadsområdena till minst ett projekt inom förtätning respektive omvandlingsområden. 4. Etablera strategiska samarbeten med näringslivet kring prioriterade insatsområden inom effektivare resursanvändning. 5. Säkerställa att fungerande beslutsunderlag om exempelvis energi, befolkningsmängd och socioekonomiska parametrar finns sammanställda i lämplig form (t ex GIS-skikt). Mått 1. En arbetsmetodik för hur den smarta och hållbara staden kan designas och planeras har tagits fram senast 2015. 2. Tre större utvecklings- och demonstrationsprojekt med fokus på optimerad resurs- och energianvändning samt driftssäkerhet har genomförts eller påbörjats senast 2018. 3. Erfarenheter och kunskaper från utbyggnadsområdena har överförts i större skala till minst ett projekt inom förtätning respektive omvandlingsområden senast 2018. 4. 2018 har Malmö stad etablerat minst tio strategiska samarbeten med näringslivet kring prioriterade insatsområden inom effektivare resursanvändning. 5. Ett fungerande beslutsunderlag där exempelvis energi, befolkningsmängd och socioekonomiska parametrar är sammanställda finns att tillgå. 33
Stadens tekniska system Säkerställa att stadens tekniska system främjar det hållbara Malmö Målet är att Malmö ska bli en hållbar stad. Därför måste stadens tekniska system, inklusive taxor, avgifter och policies, skapa incitament och bli drivkrafter som leder till den utveckling staden behöver. De mål som kan uppnås berör bland annat energieffektivisering, produktion av förnybar energi och markanvändning. Med stadens tekniska system avses exempelvis fjärrvärmenät, vatten- och avloppssystem samt annan infrastruktur. Externa kostnader ska inkluderas i beräkningen av taxor och avgifter och det ska bli möjligt att justera taxor och avgifter så att hållbara alternativ främjas. Med externa kostnader avses sådana kostnader som exempelvis uppstår då människors hälsa och livskvalitet försämras på grund av utsläpp av farliga ämnen. Ansvarig för ledning och samordning: Kommunstyrelsen Ansvariga för genomförande: Samtliga nämnder och styrelser 34 Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Anpassning till klimatförändring Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt Jordbruket i Malmö ska vara hållbart Vattentillgångarna ska skyddas Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt Hållbar upphandling Användningen av farliga ämnen ska minska Avfallet ska återvinnas Malmö en kunskapsoch innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil
Aktiviteter 1. Genomföra en internrevision av samtliga taxor, policies och avgifter som styr stadens tekniska system och som Malmö stads nämnder och bolag råder över. 2. Påbörja ett samarbete med experter från universitet, högskola och näringsliv kring stadens tekniska system. Fokus ska ligga på att identifiera synergieffekter, hävstångspunkter och utvecklingsmöjligheter, samt att kartlägga och uppskatta externa kostnader. 3. Genomföra en systemanalys av stadens tekniska system, inklusive samtliga taxor, policies och avgifter. 4. Påbörja en justering av prioriterade tekniska system. Mått 1. En internrevision av samtliga taxor, policies och avgifter som styr stadens tekniska system och som Malmö stads nämnder och bolag råder över har genomförts senast 2015. 2. Ett samarbete med experter från universitet, högskola och näringsliv kring stadens tekniska system har påbörjats 2015. 3. En systemanalys av stadens tekniska system, inklusive samtliga taxor, policies och avgifter har genomförts senast 2016. 4. En justering av prioriterade system har påbörjats senast 2017. 35
Tät och grön stad Öka handlingskompetensen för att bygga den täta, gröna och blandade staden Den täta, gröna och funktionsblandade staden är på många sätt sinnebilden av en hållbar stad. De praktiska tillvägagångssätten för att skapa den är däremot sällan tydliga. Vi behöver därför samla kunskap från satsningar som lyckats och förstå vilka drivkrafter som funnits och vilka framgångsfaktorerna varit, vilka hinder som identifierats och röjts ur vägen och vilka förändringar i styrning och ledning som varit nödvändiga. Malmö stads nämnders och styrelsers uppdrag måste ses över och vid behov ändras så att dessa inte står i konflikt med varandra och utgör hinder för skapandet av den täta, gröna och blandade staden, utan istället kan stärka de aktörer som vill bidra till arbetet. Vi behöver även se över och förnya nämndernas och styrelsernas arbetssätt och samarbete. Byggnation, infrastruktur och grönstruktur är viktiga frågor att arbeta med. Verktyg som kan användas för att utveckla och verkställa exempelvis multifunktionella ytor och funktionsblandade strukturer, biodiversitet och grönska av hög kvalitet samt yteffektiva och hållbara trafiklösningar måste utvecklas och användas. Ny kunskap ska lyftas in i pågående projekt och noggranna analyser ska göras av var hinder identifieras och hur de kan lösas. Investeringssvaga områden ska särskilt beaktas i detta arbete. Forum för erfarenhetsutbyte ska initieras. Ansvarig för ledning och samordning: Stadsbyggnadsnämnden Ansvariga för genomförande: Fritidsnämnden, Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Miljönämnden, Servicenämnden, Stadsbyggnadsnämnden, Stadsområdesnämnderna, Styrelsen för MKB, Tekniska nämnden 36 Åtagandet bidrar till att uppfylla miljöprogrammets mål: Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi Minskade utsläpp Omställning av transporter och resvanor Anpassning till klimatförändring Framtidens stadsmiljö finns i Malmö Hållbar stadsutveckling Resurserna ska användas smartare Staden ska bli renare och tystare De gröna och blå kvaliteterna ska utvecklas God vistelsemiljö för alla i Malmö Naturtillgångar brukas hållbart Malmö ska växa resurssnålt Malmönaturen ska värnas I Malmö är det lätt att göra rätt Malmö en kunskaps- och innovationsstad Hållbar konsumtion och livsstil
Aktiviteter 1. Identifiera nyckeltal som mäter graden av tät och blandad stad i samarbete med universitet och högskola. 2. Genomföra en genomlysning och sammanställning av målsättningar för Malmö stads nämnder och styrelser, där konflikter och synergier för att uppnå målet om den täta gröna staden identifierats. 3. Ta fram och ta i bruk en grönytefaktor som även innefattar ekosystemtjänster för allmän platsmark. 4. Initiera erfarenhetsutbyte kring hållbara och kostnadseffektiva lösningar för grönska vid nyproduktion av byggnader. Mått 1. Nya nyckeltal som mäter graden av tät och blandad stad har tagits i bruk senast 2015. 2. En genomlysning och sammanställning av målsättningar för Malmö stads nämnder och styrelser, där konflikter och synergier för att uppnå målet om den täta gröna staden identifierats, har genomförts senast 2015. 3. En slutrapport från projektet Levande Malmö har färdigställts senast år 2015. 4. En grönytefaktor som även innefattar ekosystemtjänster för allmän plats mark har tagits i bruk senast år 2017. 5. 90 procent av alla Malmöbor har tillgång till minst en grönyta av god kvalitet inom 300 meter från sin bostad senast 2018. Med god kvalitet avses att området är minst 0,2 hektar stort och klassat i minst fyra av åtta parkkvaliteter (natur, kultur, utsikt, social, rymd, artrik, skydd och rofylld). 37
Ordlista Avloppsvatten - Samlingsnamn för dag- och spillvatten. BASTA - BASTA ställer krav på kemiskt innehåll i bygg- och anläggningsprodukter. EU:s lagstiftning REACH är kärnan i BASTA: s krav på kemiskt innehåll. BASTA är ett icke-vinstdrivet bolag som drivs och utvecklas gemensamt av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier. Biodiversitet - Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, från bl a landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Dagvatten - Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på ytan från t ex gator, parkeringar, torg, tak, parker och tomtmark. Dagvattensystem - De konstruktioner (t ex rör) i stadsmiljön som tar hand om vattenavrinning från bl a regn och smältande snö. Ekosystemtjänster - Med ekosystemtjänster avses de nyttor som naturen och ekosystemen genererar och som vi människor använder oss av. Exempel på ekosystemtjänster är pollinering, luft- och vattenrening, livsmedelsproduktion samt rekreation och upplevelser. Fairtrade City - Fairtrade City är en diplomering från Fairtrade Sverige. Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Forskningskommun - Kommunförbundet Skåne har tillsammans med SLU Alnarp utvecklat konceptet forskningskommun inom miljö och samhällsplanering. Det gör det möjligt för skånska kommuner att få en kvalitetsstämpel på att man utnyttjar möjligheterna att använ da medverkan och engagemang i forskning som en del av kommunens strategiska utvecklingsarbete inom miljö och samhällsplanering. Funktionsblandade strukturer - Staden och dess strukturer byggs med en så stor blandning av funktioner som möjligt. Inom samma område ryms bostäder, handel, samhällsservice, fritidsverksamhet, kultur, kontor och andra verksamheter som inte är omgivningsstörande. Variation i bostadstyper, storlekar och upplåtelseformer eftersträvas. Global Action Plan - En global handlingsplan för lärande för hållbar utveckling som Unesco antagit. 38
Grönytefaktor - För att få så mycket grönska som möjligt tillämpas ett system med grönytefaktor i samband med nybyggnation. Systemet innebär att byggherrarna kompenserar de ytor som hårdgörs med andra gröna ytor, t ex gröna tak eller klängväxtväggar på respektive tomt. Handlingskompetens - Handlingskompetens för hållbar utveckling innebär att man är emotionellt kompetent, att man har lust att engagera sig och att man har en problem-medvetenhet, både på samhälls- och naturvetenskaplig nivå. Det innebär även att man har kunskap om strukturella orsaker, har handlingsstrategier och ser möjliga lösningar. Industriell symbios - Att industrier utnyttjar varandras flöden av råvaror, produkter och avfall för att skapa en så hållbar helhet som möjligt. Innovationsupphandling - Den nationella innovationsstrategin från oktober 2012 definierar innovationsupphandling som upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, d v s upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden. Innovativ upphandling - Genom ökad kunskap och dialog mellan upphandlare och leverantörer (även mindre, lokala leverantörer) skapa bra förutsättningar för upphandlingar inom lagen för offentlig upphandling. Kemikalieplan - En handlingsplan med åtgärder för att uppnå satta mål och visioner i kemikaliestrategin (se nedan). Kemikaliestrategi - Ett mål- och visionsdokument för att Malmöborna ska exponeras mindre av skadliga ämnen. Kommundoktorand - En person som inom ramen för sin anställning på kommunen på deltid går en forskarutbildning på högskola eller universitet och forskar inom ett område som är relevant för uppdraget inom kommunen. Kommunlicentiand - En person som inom ramen för sin anställning på kommunen på deltid går en forskarutbildning på högskola eller universitet och forskar inom ett område som är relevant för uppdraget inom kommunen. Licentiat är graden innan doktorat. Levande Malmö - Levande Malmö är ett följduppdrag till översiktsplanen och arbetet i Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Fokus ligger på att genom förtätning, funktionsblandning, nya kopplingar och mötesplatser brygga över sociala, mentala och fysiska barriärer. 39
Malvin - Malvin är en förmedlingstjänst som kan beskrivas som ett internt Blocket där Malmö stads förvaltningar kan förmedla möbler, böcker, hjälpmedel och annan utrustning mellan förvaltningarna. Miljöbyggprogram Syd - Miljöbyggprogram Syd är Malmö stads och Lunds kommuns verktyg för att stimulera ett mer ekologiskt hållbart byggande. Programmet drivs i samarbete med Lunds universitet. Krav som ställs på byggande på av kommunen ägd mark; www.miljobyggprogramsyd.se. Närsalter - Gödslande ämnen. De viktigaste är några av näringsämnena kväve, fosfor och kalium. Dessa ämnen göder sjöar, vattendrag och hav. Plan för Malmös vatten - Hanterar samtliga vattenrelaterade frågor (grundvatten, dagvatten, ytvatten, havsvatten etc) i Malmö och ska utgöra ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Stadsbyggnadskontoret ansvarar för framtagandet. Recipient - Natur- eller vattenområde/vattendrag etc som slutligen tar emot utflödet från t ex ett avloppsreningsverk. Resiliens - Resiliens betyder ordagrant förmågan att återhämta sig från eller motstå olika störningar. REVAQ - Revaq är ett certifieringssystem som arbetar för att minska flödet av farliga ämnen till reningsverk, att skapa en hållbar återföring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Certifieringen innebär att reningsverket bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Riskminskningsämnen - Prioriterade riskminskningsämnen har egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet, t ex allergiframkallande eller mycket hög akut giftighet. Olika åtgärder kan vara aktuella beroende på vilken grupp det aktuella ämnet tillhör. När det gäller prioriterade riskminskningsämnen måste dessa alltid bedömas i den aktuella användningen och utifrån den risk som då kan uppkomma. Spillvatten - Spillvatten är det avloppsvatten som kommer från hushåll (disk, toalett, dusch m m) och industrier. Spillvattensystem - De rör i hus och gator som tar hand om vattenavrinning från toaletter, bad, dusch, disk och handfat. UNESCO - Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) är ett av Förenta nationernas fackorgan, bildat 1945. 40
Utfasningsämnen - Utfasningsämnen anses ha sådana egenskaper att de oberoende av hur de används inte bör förekomma, t ex cancerframkallande eller hormonstörande ämnen. Vattendirektivsämnen - I EU:s vattendirektiv finns för närvarande 33 ämnen/ ämnesgrupper som är särskilt prioriterade för åtgärder, utfasning eller minskad användning. Värmelager - T ex en ackumulatortank för lagring av varmvatten eller varmvattenlagring nere i en berggrund, antingen i ett bergrum eller i ett spricksystem. Värmelagring (ej vattenburen) kan även ske i tjocka murade eller gjutna husväggar. 41
42
43
Handlingsplan för miljöprogrammet - prioriterat arbete i Malmö stad 2015-2018 pekar ut åtaganden där arbetet måste drivas på särskilt för att vi ska kunna nå miljöprogrammets högt satta miljömål. Denna handlingsplan antogs februari 2015 av Malmö stads miljönämnd. Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 antogs av kommunfullmäktige 2009 och hela Malmö stads organisation har ett gemensamt ansvar för att dess mål och intentioner ska bli verklighet. Miljöprogrammet och handlingsplanen finns att hämta på Malmö stads hemsida: www.malmo.se/miljoprogram Illustrationer: David Wiberg. Tryck: Augusti 2015. 44 MILJÖFÖRVALTNINGEN 205 80 Malmö, telefon 040-34 10 00 E-post: miljo@malmo.se www.malmo.se/miljoprogram