LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R G R Ö N B O S B Y G D E N S O M Ä R E N O R T A T T R Ä K N A M E D. Välkommen till Grönbo! 1
Välkomna till Grönbo i Lindesbergs kommun - pärlan i brytningen mellan Mälardalen och Bergslagen Grönbo är en by i Lindesbergs kommuns sydöstra delar. Byn präglas av läget på den östra stranden av Grönbosjön och att den är uppdelad mellan två församlingar, Ramsbergs församling och Fellingsbro församling, till vilkas kyrkor det är långt i avstånd. Gränsen går vid Sverkestaån som rinner genom byn. På "Ramsbergssidan" intill ån ligger Sundbo bruk med ruinrester av den gamla bebyggelsen. Strax norr om Sundbo bruk, på andra sidan ån, finns ett stort reservat som Sveaskog avsatt med gammelskog. Längre söderut i byn, på Fellingsbrosidan, ligger Grönbo gård med en majestätiskt herrgårdspark och en sägenomspunnen kulle, Dansakullen vars historia inte är helt klarlagd. På Grönbo gård finns ett eget kapell i privat ägo. När gårdens ägare sålde kyrksilvret blev det mycket skriverier i pressen som resulterade i att silvret nu finns att beskåda på Grythyttans måltidsmuseum, i stället för att hamna utomlands, vilket man hade befarat. Bland dem som bebott Grönbo gård kan nämnas Karl Johan Vrede och hans hustru Anna Carolina som flyttade dit 1892. Tillsammans fick de tre barn under åren 1892 1895, varav barn nummer två, Hulda Helena, föddes 21 februari 1893. 2
Barnen i Grönbo går i skola i Pilkrog, söder om byn. Skolan är idag en friskola som startades 2005. På den västra stranden av Grönbosjön går den gamla huvudvägen mellan Arboga och Falun, vilket märks av dess slingrande dragning på höjden av grusåsarna och de många milstenar och fjärdingsstenar som finns utmed vägen. Grönbo kronopark etablerades formellt runt 1800 och kungliga jakter arrangeras där vartannat år. Vi vill hälsa dig välkommen till Grönbo Bygdegård! Grönbo Bygdegård! En vacker och älskad plats för såväl sommargäster som bofasta. Vår bygdegård är en given samlingsplats. Det är en utmärkt lokal att hyra för möten och festligheter. Grönbo Bygdegårdsförening är en levande förening i en levande landsbygd med närhet till dagis och friskolan Pilkrog och med samarbete med Grönbo IF. Vi jobbar också aktivt för miljön och är glada för att ha uppfyllt bygdegårdsföreningarnas 3 Miljökvitton 3
. Bygdegården Byggdes ursprungligen åt de ryska flyktingar som under 1940-talet bodde i läger vid Krampen. Den användes som biograf och innehöll då ingen bostad. Under krigsåren 39-40 användes lokalen, som då var uppsatt vid Krampen station, till filmlokal för deserterande ryssar. Ryssama uppges ha varit omkrig 300 st. De bodde i flera baracker och arbetade med vägbyggen i traktema runt omkring. En väg har fått sitt namn av ryssama " Ryssvägen". Vid vägkanten på den västra sida finns hammaren och skäran inbyggd i en sten. Filip Karis i näverkärret berättar att han såg sin första film i Krampen. Persontågen gick då så tätt att man kunde kliva på ett tåg i näverkärret och åka till Krampen. När filmen var slut var det bara att kliva på ett södergående tåg så var man hemma om några minuter. Det berättas också att cykelhandlama gjorde goda affärer för många kunde inte åka cykel, utan fick lära sig cykia under sin vistelse här. Tomgrens affär i Uttersberg sålde mest hårvatten i Sverige, för tillgång på starka drycker var minimal. En uppgörelse med svenska regeringen och ryssama kom till stånd och över en natt fick alla lämna landet. Det påstås att ingen överlevde sedan de kom på rysk mark. Barackerna kom att stå öde och ryska ambassaden bestämde att skänka filmlokalen till Grönbo revir, som har varit så hyggliga att upplåta sin mark åt ryssama. Lokalen skänktes till Domänverket och invigdes 1946 till samlingslokal. Allting har en historia även vår bygdegård. Lokalen flyttades då från Krampen till Grönbo året var 1946, byggmästaren Helge Lindholm Spannarboda byggde på en vaktmästarbostad på lokalen i södra delen. Första vaktmästama var Iris och Harald Häger "en äldre bror till 4
Hans Häger" sedan flyttade Hanna och Sven Johansson in. Därefter Ingrid och Sivert Karisson, sista paret var Valborg och Karl Persson som bodde i bostaden. Grönbo samlingslokal var namnet ända framtill 1984, då den övergick till bygdegård och samtidigt blev Grönbo bygdegårdsförening medlem i bygdegårdamas riksförbund. Vad användes lokalen till från början? Jo, det var två föreningar som dominerade. Grönbo arbetarkommun avdelning 177 skogsarbetarförbundet. Det var föreningsmöten varje månad, fester, dans med paketaktion, julfester, och så hade reviret vissa sammankomster där. Bio var det ocksa. En biografägare från Arboga kom med sin A-Ford och förevisade dåtidens populära filmer, personligen såg jag min första film i Grönbo. Biblioteksfilial fanns också under många år. Någon teater föreställning förekom också. Rockhammars amatörena kom pa besök. År 1984 ville Grönbo revir att Grönbo IF skulle överta lokalen så blev icke fallet utan istället bildades Grönbo bygdegårdsförening. ordförande var Britt Haglund under många år 1984-91 sedan Göran Bergkvist 1992 därefter Stig Jansson 1993-95. Åren 1996-2002 var åter Britt Haglund ordförande. Vid årsmotet 2003 valdes Joakim Wessman till ordförande. Grönbo bygdegårdsförening köpte byggnaden av Assidomän 1997. År 2000 på hösten påbörjades en stor renovering och utbyggnad av bygdegården. Bygdegården invigdes den 22 September år 2001. 20 årsjubileum firades 4 September 2004. 5
Miljökvitto Varje bygdegård är samlingsplats för sin bygd och alla dess föreningar. En miljövänlig handling i var och en av bygdegårdarna är därför av stor betydelse för miljön. Vi i Grönbo bygdegård håller på att miljöanpassa vår verksamhet steg för steg efter våra förutsättningar. Och vi kan med stolthet berätta att år 2003 lyckades vår bygdegård få Bygdegårdarnas Riksförbunds alla tre miljökvitton! Varje miljökvitto består av fyra delar: Kartlägga läget Gör en miljömässig bedömning Fatta beslut i en miljövänlig riktning Genomför besluten Miljökvitto 1 Kravet för att få miljökvitto 1 är att göra en genomgång av den dagliga driften av bygdegården. Miljökvitto 2 Kravet för miljökvitto 2 är att påverka en speciell målgrupp att handla miljövänligt. Miljökvitto 3 Göra en genomgång av bygdegården dvs. själva huset Kartlägga fel och brister Upprätta en miljöanpassad underhållsplan för bygdegården Upprätta en mer långsiktig plan för att miljöanpassa hela huset så väl som möjligt Genomföra den första etappen i planen Skapa rutiner för återkommande utvärdering, miljörevision Uppfyllandet av miljöpolicyn får inte stanna utan ska förbättras kontinuerligt 6
Vävstugan! Vi är ett glatt gäng som varje vecka träffas och väver mattor, löpare och grytlappar mm. De som varit med längst har hållit på i över tio år. Ingegerd Hedberg håller i trådarna och är med och stöttar och hjälper oss om det trasslar till sig. Man är välkommen att vara med i mån av plats. Det behövs inga förkunskaper. Vackra mattor från utställningen valborg 2009. 7
Karta över Grönbo, Spannaboda och Finnåker 8
Välkommen till Pilkrogs Friskola Hos oss i Pilkrog är alla barn mellan 1 och 13 år välkomna. Enheten består av förskola, grundskola F-6 och ett fritidshem. Skolan drivs av en icke vinstdrivande ekonomisk förening. Vår verksamhet är politiskt och religiöst obunden. Skolan är avgiftsfri och finansieras genom kommunens skolpeng. Vi erbjuder skolskjuts. Dagliga turer går till bl.a. Finnåker, Sällinge och Lindesberg. Den omkringliggande skogen är en stor tillgång för skolans verksamhet. Vi har även en stor och inspirerande skolgård. På både förskolan och skolan finns lokaler som är utrustade med hörselslinga och mikrofonsystem enligt den s.k. Örebromodellen. 9
Pilkrogs friskola Marknadsför din sida också Kort om oss I Pilkrog arbetar vi med ett 1-13 års perspektiv, ett samarbete sker ofta mellan barn i olika åldrar. Ett stort samarbete sker mellan de två olika avdelningarna på förskolan. Bland annat har de gemensam utegård och har sina skogsutflykter tillsammans. Förskolan - Blåmesen Här går förskolebarn mellan ca 1-3 år, det finns två förskolelärare och en barnskötare på avdelningen. Förskolan - Pilfinken Här går förskolebarn i åldrarna mellan ca 3-6 år, det finns en förskolelärare och en barnskötare på avdelningen. På övervåningen finns personalutrymmen. 10
Skolan - Korpen Här har F-1:an och 2-3-4:an sina hemrum. Fritids finns också i detta hus. Skolan - Ugglan I detta hus har 5-6:an sitt hemrum. Här finns också skolans bibliotek och gymnastiksal. Matsalen Skolgården 11
LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R G R Ö N B O S O M Ä R E N O R T A T T R Ä K N A M E D. Statistik 12
Grönbo 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 13
Grönbo 14
Grönbo Grönboområdet är markerat med blått nedan 15
2010-12-31 Antal % Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa 0-4 3 0 3 7,9 0 4,9 5-9 2 0 2 5,3 0 3,3 10-14 3 0 3 7,9 0 4,9 15-19 2 0 2 5,3 0 3,3 20-24 1 0 1 2,6 0 1,6 25-29 0 0 0 0 0 0 30-34 2 2 4 5,3 8,7 6,6 35-39 1 1 2 2,6 4,3 3,3 40-44 1 2 3 2,6 8,7 4,9 45-49 6 1 7 15,8 4,3 11,5 50-54 4 2 6 10,5 8,7 9,8 55-59 4 4 8 10,5 17,4 13,1 60-64 1 3 4 2,6 13 6,6 65-69 1 2 3 2,6 8,7 4,9 70-74 3 3 6 7,9 13 9,8 75-79 3 2 5 7,9 8,7 8,2 80-84 1 1 2 2,6 4,3 3,3 85-89 0 0 0 0 0 0 90-94 0 0 0 0 0 0 95-99 0 0 0 0 0 0 100-w 0 0 0 0 0 0 Summa 38 23 61 100 100 100 16
Befolkning i Lindesbergs Kommuns större centralorter fördelade på mellan män och kvinnor samt ålder 17
Sammanfattningstabell Folkmängd Lindesberg kommun Sammanfattningstabell Folkmängd 2009 Område Folkmängd Medelålder Lindesbergs tätort 8941 42,8 Frövi tätort 2487 44,3 Fellingsbro tätort 1394 46,5 Guldsmedshyttan 1089 44,5 Storå 809 47,5 Vedevåg 665 44,1 Gusselby 366 37 Stråssa 321 43,4 Rockhammar 267 42,8 Ramsberg 252 45,9 Löa 177 38,5 Blixterboda 148 42 Fanthyttan 124 48,5 Ullersäter 101 33,9 Vasselhyttan 98 43,6 Oppboga 94 39,6 Snuggan 83 40,3 Öskevik 71 44,7 Hidingen 71 39,4 Grönbo 63 47,8 Vanneboda 61 45,8 Allmänningbo 50 57,3 Lövåsen 49 36,9 Torphyttan 45 41,2 Spannarboda 37 48,2 Finnåker 35 55 Fornaboda 35 36,5 Kloten 31 52,9 Gammelbo 26 38,7 Resta 24 43,5 Grimsöbodar 10 60,8 Summa: 18024 Medelålder i : Lindesbergs kommun: 43, 6år Örebro län: 41, 7 år Riket: 41, 0 år 18
Befolkningsutveckling för Lindesbergs glesbygd Befolkningsutveckling Lindesbergs glesbygd Ålder 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 0-w 1926 1898 1913 1945 1933 1948 2002 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2004 2021 2014 2049 2057 2065 2051 2046 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2052 2063 2076 2054 2064 2085 2061 2 052 2008 2009 Förändring 85-09 Förändring 85-09, % 2 046 2 052 126 6,5 Lindesbergs glesbygd 2100 2050 2000 1950 1900 1850 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 19
Församlingar i Lindesberg kommun 20
21