Nr 2 Maj 2015 Årgång 25 Medlemsblad för Föreningen Miljörevisorer i Sverige Nya hållbara perspektiv? Ska MIS jobba smalt eller brett? Vid årsmötet presenterade Framtidsgruppen sitt förslag till att bredda MIS perspektiv till att, förutom miljö, omfatta även kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet. Efter mycket diskuterande fick Framtidsgruppen i uppdrag att fortsätta utreda frågan och analysera konsekvenserna av att fortsätta som hittills eller att satsa på en breddning. Frågan ska tas upp igen på MIS höstmöte och ett mer konkret förslag ska presenteras vid årsmötet 2016. Sid 5 Lennart Piper presenterade Framtidsgruppens arbete vid MIS årsmöte. Ny styrelse MIS årsmöte hölls i år på Stockholms universitet. Anne Swartling valdes till ordförande för ytterligare ett år. Charlotte Söderlund avgick ur styrelsen medan övriga ledamöter kvarstår. Årsmötet beslöt också att MIS under 2015 ska behålla tidigare fokusområden: - Medlemsvård, medlemsservice och medlemsvärvning - Att skapa ökat intresse kring miljörevision och miljörevisorer. - Att erbjuda medlemmar möjlighet att utvecklas som miljörevisorer. - Samarbete och utbyte med andra som utför revisioner. Ny hedersledamot MIS tidigare ordförande Torbjörn Brorson utsågs vid årsmötet till hedersledamot i MIS. Han gillar Hög standard och vill inte krångla till självklarheter. Sid 3 Delar av den nya styrelse för MIS valdes av årsmötet i april. Förutom dessa fokusområden ska styrelsen också jobba vidare med frågan om en eventuell breddning av MIS verksamhet och givetvis uppdateringen av ISO 14001, MIS-godkänd miljörevisor och utbildning. Höstmöte och 25-årskalas!!! Boka redan nu in den 25:e november i almanackan! Vid MIS höstmöte firar vi samtidigt att MIS fyller 25 år. Vi återkommer med programdetaljer! Årsmötet bjöd också på den alltid stående frågan senaste nytt om ISO 14001, dessutom en kunskapsdel om biogas och en engagerad diskussion om MIS framtida inriktning och vad MIS skulle kunna betyda på engelska.
Vi informerar vad som är på gång inom vår förening Styrelsemöten 18:e september 9:e oktober 14:e december Nya medlemmar Janeth Andersson, WSP, Helsingborg Charlotte Löfstedt, Ragn-Sells Miljökonsult, Sollentuna Madeleine Månsson, B Dahl & Co, Veberöd Lisa Nilsson Region Östergötland, Linköping Kara Fairchild, GreeDrop Strategies, Angered Adresskontroll Anmäl snarast om du bytt jobb, arbetsplats, e-post eller faktureringssystem för att inte falla ur vårt system. kansli@miljorevisor.se Bli MIS-godkänd miljörevisor Ansök om att bli MISgodkänd miljörevisor. Som MIS-godkänd miljörevisor får du en bekräftelse på din kompetens. Det är en kvalitetsstämpel som bevisar att du har bra yrkeskompetens utifrån de kriterier som MIS satt upp. Mer information hittar du på MIS hemsida: www.miiljorevisor.se Få din utbildning MIS-godkänd Arrangerar ditt företag utbildningar i miljörevision? Då kan ni få utbildningen MIS-godkänd. Sex utbildningsföretag har hittills fått utbildningar MIS-godkända. Mer om hur du gör och vilka företag som har MIS-godkända utbildningar hittar du på MIS hemsida: www.miljorevisor.se Datum för SIS personcertifiering 2015 12 juni 2015, Stockholm Oförändrad medlemsavgift MIS årsmöte beslöt att medlemsavgiften för 2015 ska vara oförändrad. Det innebär 550 kronor (föreningsavgift 150 kronor, serviceavgift 400 kronor). Pensionärer betalar 150 kronor och studenter erbjuds ett års fritt medlemskap. Delar av MIS nya styrelse: Fr v: Lennart Piper, Anders Johansson, Jonas Ammenberg, Anna Karlsson, Anne Swartling, Lars-Erik Westergren och Curt Henricson. MIS nya styrelse Så här ser MIS styrelse ut kommande år: Ordinarie ledamöter Anne Swartling, ordförande, omval ett år Anders Johansson, vice ordförande, nyval två år Curt Henricson, sekreterare, ett år kvar Lars-Erik Westergren, kassör, omval två år Jonas Ammenberg, ett år kvar Carl Niclas Fåhreaus, ett år kvar Anna Karlsson, omval två år Cathrin Stock, omval, ett år kvar Biogas - i bilen eller på åkern Suppleanter Mia Stenborg, nyval två år Lennart Piper, ett år kvar Revisorer Arne Assarsson, ordinarie, omval ett år Jonas Solehav, suppleant, omval ett år Valberedning Magnus Enell Torbjörn Brorson Idag ser vi allt fler bilar och bussar som drivs med biogas. Fördelarna är många, men även utmaningarna. På MIS årsmöte berättade Jonas Ammenberg vid Biogas Research Center i Linköping, om utvecklingen och vad det går att göra med det avfall som ingen vill ha. Biogas kan produceras av olika typer av material, bland annat avfall. Det kan vara hushållsavfall eller restprodukter från jordbruk, livsmedelsindustri och fiskerinäring. Avfallet omvandlas till bränsle eller biogödsel. För att användas i fordon krävs dock en uppgradering av metanhalten till 95 procent. År 2013 producerade cirka 250 svenska anläggningar 1,7 TWh biogas. I hela världen producerades ungefär 300 TWh år 2010. Internationellt används biogas mest till el- och värmeproduktion, undantagen är Schweiz och Sverige där en betydande del uppgraderas till fordonsbränsle. Potentialen är stor. Vi skulle kunna producera tio gånger så mycket i Sverige, sa Jonas Ammenberg, som jobbar för att hitta resurseffektiva lösningar. Fördelarna med biogas är många. Den är förnybar, kan produceras av olika sorters biomassa och avfall, förbättrar energiförsörjningen, skapar sysselsättning lokalt och kan användas som fordonsbränsle. Biogödseln kan ge bättre cirkulation av näringsämnen i jorden. Biogaslösningar kan innebära positiva synergieffekter som minskad övergödning om biogas produceras från alger. Så varför används inte mer biogas? Det är en komplex fråga med flera svar. Ett problem är tillgången på råvaror, ett annat är teknikutvecklingen och avsaknaden av infrastruktur, ett tredje problem är lönsamhet kopplat till oklara och hindrande styrmedel. Ofta är kunskapen bristfällig och det leder till en del desinformation där exempelvis mat och bränsle felaktigt ställs mot varandra, förklarade Jonas Ammenberg. Biogas Research Center forskar om resurseffektiva biogaslösningar med visionen att sådana skall införas i många nya tillämpningar och bidra till en mer hållbar energiförsörjning, förbättrat miljötillstånd och goda affärer.
Torbjörn blir hedersmedlem i MIS Krångla inte till självklarheter Miljönytta och affärsnytta håller på att växa ihop. Hållbarhet blir en allt viktigare fråga på företagsledningarnas agendor när trycket ökar från kunder, investerarare, medarbetare, media och andra intressenter, säger Torbjörn Brorson, tidigare ordförande i MIS. Vid MIS årsmöte i april utsågs han till hedersmedlem i MIS. Torbjörn Brorson är en välkänd profil i miljösverige. Som engagerad i miljöfrågor både i svenska och internationella företag, som författare till en rad bestsellers om miljörevision, som professor och föreläsare på bland annat Lunds universitet och givetvis många år som medlem och ordförande i MIS. Han tycker det är en stor ära att bli hedersmedlem. Knyfflar MIS tidigare sekreterare, Kenneth Wulff, brukade kalla hedersmedlemmarna för hedersknyfflar. Eftersom MIS alltid stått mig nära hjärtat är det självklart en stor ära att bli medlem i det illustra sällskapet hedersknyfflarna, säger han efter årsmötet. Som professor på Internationella Miljöinstitutet i Lund (IIIEE) har du utbildat många blivande miljörevisorer genom åren. Men vad var det som gjorde att du fastnade för miljöfrågorna? När jag läste på universitetet blev miljöfrågorna allt viktigare både i samhället och i näringslivet. Det blev ett självklart val att syssla med miljöforskning och efterhand öppnade sig en del intressanta möjligheter i näringslivet, bland annat i Pharmacia och Trelleborg. Avfall blir nya produkter Torbjörn var en av dem som tidigt pratade om att sätta pengar på miljön för att visa nyttan med miljörevision. Miljörevisionen och miljörevisorerna måste bli mer synliga var hans stående budskap. Idag talar vi allt mer om gröna affärer och clean tech, miljömärkning är standard på de flesta produkter, det finns företag som tjänar pengar på återvinning, på att ta hand om avfall. Hållbarhetsfrågorna ligger idag i högsta grad på företagsledningarnas agendor och har också blivit en stående punkt hos många bolagsstyrelser. Trycket ökar hela tiden från kunder och investerare, medarbetare, media och andra intressenter. Idag håller begreppen miljönytta och affärsnytta på att växa ihop. Vad betyder det för MIS utveckling framöver? Det är bra för MIS. När den nya versionen av ISO 14001 kommer så blir MIS en självklar spelare både vad gäller utbildning och tolkning. MIS kan göra stora insatser för att för nya ISO 14001. Dessutom ökar intresset för andra standarder inom energiledning, arbetsmiljö och andra hållbarhetsområden. Vi får lagstiftning om att hållbarhetsinformation ska vara obligatorisk i börsbolagens årsredovisningar. I varje människas DNA Tror du, som Anders Lundin i förra Miljömissivet, att miljö blir så självklart att vi och våra barn kommer att le åt alla våra standarder i framtiden? Jag kan le redan nu åt våra standarder, deras skapare och uttolkare. Jag är själv en av dem. Hur kan vi krångla till självklarheter som borde sitta i varje människas DNA? Samtidigt ska nog kommande generationer vara tacksamma för allt det arbete som läggs ned på standarder - och framför allt vad de åstadkommer i hållbarhetsarbetet - och möjligen kan de kosta på sig ett vänligt leende. Due diligence blues När Torbjörn Brorson valdes till ordförande i MIS 2005 på ett årsmöte på Nalen, bjöd han medlemmarna på Due diligence blues, inspirerad av hans egna många due diligence-revisioner. Den som rör sig i Skåne kan ha turen att få höra honom igen. Jo, jag spelar lite blues då och då i ett band, men framför allt blir det jazz där jag spelar piano i en handfull skånska jazzgrupper, medger han. Så här lyder styrelsens motivering till att utse honom till hedersmedlem: Torbjörn Brorson utses till hedersmedlem i föreningen Miljörevisorer i Sverige, MIS, för att han, genom sin verksamhet inom Internationella Miljöinstitutet i Lund, på ett betydande och avgörande sätt, dels direkt genom att utbilda studenter och dels indirekt genom att hans studenter för kunskapen vidare, bidragit till ett allmänt kunskapslyft för miljöfrågornas betydelse i Sverige och stora delar av världen, inte minst bland utvecklingsländerna. Fem korta: Favoritstandard: Peps Perssons Hög standard Miljö eller hållbarhet: Hållbarhet Tåg eller bil: Bil eftersom jag bor på landet Sol, vind eller vatten som energikälla: Mixen Framtidskänsla: Optimist
Energikartläggning i stora företag Vilka företag omfattas av kravet på att senast den 5 december 2015 upprätta en energikartläggning enligt lagen (SFS 2014:266) om energikartläggning i stora företag (EKL)? Ekonomisk verksamhet För bedömningen om företaget omfattas av EKL måste företaget först bedöma om: det är ett företag enligt definitionen om ekonomisk verksamhet Ekonomisk verksamhet tolkas som varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver ekonomisk verksamhet som består i att erbjuda varor eller tjänster på en viss marknad. Det föreligger dock inget krav på vinstsyfte. Även offentliga verksamheter kan räknas som företag. Stort företag För att sedan bedöma om företaget är ett stort företag i enlighet med lagen ska kontrolleras om företaget uppfyller storlekskriterierna för stora företag. Uppgifter om antalet anställda, årsomsättning och balansomslutning för beräkning av storlekskriterierna ska hämtas från företagets senast godkända årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagen SFS 1995:1554. Följande storlekskriterier ska enligt EKL vara uppfyllda för att definieras som ett stort företag: företaget ska sysselsätta minst 250 personer; och företaget ska ha en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller ha en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år. Fristående, partner eller anknutet företag? Observera dock att företagets ägandeförhållanden, beroende på hur relationen mellan företagen ser ut, påverkar beräkningen av storlekskriterierna. För att veta hur storlekskriterierna ska beräknas måste hänsyn tas till alla förbindelser företaget upprätthåller med andra företag. Det måste därmed fastställas om det är ett s.k. fristående företag, ett partnerföretag eller ett anknutet företag 1. Ett fristående företag har ingen ömsesidig delaktighet i andra företag. Förutsättningarna enligt definitionen av ekonomisk verksamhet samt storlekskriterierna måste vara uppfyllda för att omfattas av EKL. Ett partnerföretag är företag som sluter betydande ekonomiska partnerskap med andra företag med minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i ett annat företag men företagets röstandel i det andra företaget överstiger inte 50 procent. Vid bedömning av storlekskriterierna för ett partnerföretag ska den andelen personalstyrka och finansiella uppgifter återspegla den procentuella andelen aktier eller röster som företaget innehar. Vid ett andelsinnehav om 30 procent av aktier eller röster ska 30 procent av partnerföretagets personalstyrka, årsomsättning och balansomslutning läggas till i företagets siffror för bedömning av storlekskriteriet. Den förbindelse som ett anknutet företag har motsvarar den ekonomiska situation för företag som ingår i en koncern. Ett typexempel på ett anknutet företag är ett helägt dotterbolag. Företaget ingår i en koncern genom direkt eller indirekt kontroll av huvuddelen av rösterna eller genom att utöva ett dominerande inflytande över företaget. Det innebär en majoritet av aktieägarnas eller delägarnas i ett annat företag och rätten att utse eller avsätta majoriteten av ett annat företags förvaltnings- och ledningsorgan. Det anknutna företagets alla uppgifter aktuella för fastställande av storlekskriteriet måste läggas till. Detta innefattar även personalstyrka och finansiella uppgifter från dotterbolag i andra länder. Verksamheter i olika medlemsstater Kravet på genomförande av en energikartläggning omfattar all ekonomisk verksamhet som bedrivs inom stora företag inom EU. Ett svenskt företag som har verksamhet i andra medlemsländer och som bedöms som ett litet eller medelstort företag i Sverige kan, genom verksamheterna i de andra länderna samt genom en beräkning av storlekskriterierna, bedömas som ett stort företag. Företaget kommer i sådana fall att omfattas av EKL och kravet på att göra en energikartläggning enligt svensk lagstiftning. Företaget är inte klassat som stort företag per den 30 maj 2015 Företag som inte klassas som stora företag vid kvalificeringsåret ska ompröva sin status vartannat år med start 2016. Om företaget, mot bakgrund av uppgifter i årsredovisningen för år 2016, under år 2017 bedöms uppfylla storlekskriterierna för ett stort företag så ska företaget göra en energikartläggning i enlighet med EKL. 1 Europeiska definitionen av SMF-företag, Användarhandbok och mall för försäkran från Europeiska kommissionen, 2006. Göran Sjöblom är utbildad jurist vid Uppsala universitet med fördjupade kunskaper inom svensk och internationell miljörätt. Han arbetar idag på miljökonsultbolaget Envima AB. Vid frågor, kontakta honom på: goran.sjoblom@envima.se
Ska MIS jobba smalt eller brett? Framtidsgruppen fortsätter utreda MIS hållbara inriktning Ska MIS fortsätta jobba med miljö och bli riktigt vass på det perspektivet? Eller ska MIS bredda sin verksamhet till att omfatta fler perspektiv? Framtidsgruppen fick i april årsmötets uppdrag att fortsätta utreda frågan. Framtidsgruppen, som bildades vid MIS årsmöte 2014, presenterade på årsmötet i april sitt förslag för MIS framtid: En breddning av MIS perspektiv till att förutom miljö, omfatta även kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet. perspektivet, med vissa utvikningar. Kräver mod att satsa Givetvis finns risker med en ny inriktning. En risk för utslätning om MIS släpper spetsen i miljö, risk att tappa medlemmar om det inte blir en breddning, risk att inte orka med en breddning med ideella krafter. Klarar MIS med sina cirka 250 medlemmar en breddning och att locka nya medlemmar med kompetens i de övriga perspektiven? Det kräver betydligt mer av oss, en mer professionell organisation, påpekade Lennart Piper. En breddning kräver metodisk utveckling, att vi vågar lite mer och på något sätt kan premiera arbetsinsatserna i MIS. Fortsatt utredning Efter en längre diskussion enades årsmötet om att revision ska vara den främsta gemensamma inriktningen och Framtidsgruppen fick i uppdrag att fortsätta analysera konsekvenser av en breddning, jämföra med ett nollalternativ. Ny rapport ska presenteras vid MIS höstmöte och ett mer konkret förslag på nästa årsmöte. Dessutom ska fler medlemmar få möjlighet att delta i arbetet. Den enkät som 90 av MIS medlemmar svarade på i höstas visade att de perspektiven är mest intressanta och relevanta för MIS medlemmar. Intensiv diskussion Smalt eller brett? Vad vill MIS medlemmar - och framför allt - hur ska en eventuell breddning gå till och hur kan ett rimligt tidsperspektiv se ut? Och vad ska namnet MIS stå för? Ska det vara svenskt eller engelskt? Diskussionerna var engagerade på MIS årsmöte när Lennart Piper, ordförande i Framtidsgruppen hade presenterat gruppens arbete och förslag. Några menade att MIS redan jobbar brett med flera perspektiv genom att andra perspektiv ofta tas upp som programpunkter på höst- och årsmöten. Andra menade att MIS bör hålla sig till miljö och fördjupa det Vilka perspektiv är viktiga för dig och hur ser du på en breddning av MIS? Monica Tietze Wirén, Stockholms läns landsting: De sociala perspektiven, både lokala arbetsvillkor men framför allt globala sociala frågor kommer att bli en viktig drivkraft framöver. Socialt ansvarstagande kommer att innebära så mycket mer än att vara en fråga om goodwill för företag och organisationer. Hållbarhet är det begrepp som samlar perspektiven miljö, ekonomi och sociala frågor och hållbarhetsarbetet är nödvändigt för att driva en schyst verksamhet i framtiden. Som ett steg i den riktningen ställer Stockholms läns Landsting t ex allt fler tuffa krav i våra upphandlingar. När jag gick med i MIS var det faktiskt förslaget om att bredda perspektiven som fick mig att stanna kvar som medlem. Jag tycker att all den stora kunskap och erfarenhet föreningen har inom miljö ska vara grunden, men att vi ska bygga vidare därifrån och ta vara på synergieffekterna som kommer att uppstå med ett bredare perspektiv för MIS. Leif-Åke Larsson, Verksamhetssystem L-Å Larsson: Jag jobbar idag med tre perspektiv, miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Både den smala och den breda vägen med flera perspektiv är intressant. MIS kan antingen fokusera på miljö och bli riktigt vassa på det perspektivet eller bredda sig och bli en förening för alla ledningssystemrevisorer. Kanske ska vi ändå ha fokus på miljö och göra utvikningar från det nu när många jobbar mer integrerat? Medlemsblad för föreningen Miljörevisorer i Sverige Vill du vara med och påverka MIS framtid? Här hittar du senaste nytt om framtidsgruppens arbete: http://mis.iep.se/ Ansvarig utgivare: Anne Swartling, ordf MIS Tel: 070-927 48 34 e-post: anne.swartlng@ragnsells.se Redaktör: Gunilla Schönning, Schönskrift Tel: 070-762 07 04 e-post: gunilla.schonning@schonskrift.se Redaktionsråd: Jonas Ammenberg, Tel: 013-28 16 79 jonas.ammenberg@liu.se, Anders Johansson, Envima, Tel: 013-31 42 93, anders.johansson@envima.se, Föreningens adress: MIS c/o Curt Henricson, Färjestadsvägen 4 C, 168 51 Bromma Tel: 0705-855 373 e-post: kansli@miljorevisor.se Föreningens plusgiro: 41 77 887-9 MIS hemsida: www.miljorevisor.se Har du tips och förslag på vad du vill att vi ska ta upp i vårt medlemsblad? Hör av dig till redaktören eller någon i redaktionsrådet.