Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin verksamhet efter sig. Mycket av den mark som idag är skogbeväxt har inte alltid varit det. Därför kan man i vad som idag är skogsmark hitta spår efter verksamhet från tider när strand, åker, ängs- eller hagmark utgjort landskapsbilden. Många gånger har spåren efter människans olika verksamheter bevarats bättre i våra skogar än vad den gjort på andra marker eftersom skogsbruket länge var av sådan art att det inte påverkade vad som fanns i marken. Med dagens starkt mekaniserade skogsbruk, där olika större maskiner används vid avverkning och där en effektiv återbeskogning ofta kräver markberedning är läget ett annat. De lämningar efter flera hundra generationers liv och verksamhet som skogen döljer är nu mer hotade än någon gång tidigare. För att kunna bevara spåren och minnena efter våra förfäder krävs att vi alla kan hjälpas åt i en strävan att minimera denna påverkan. De viktigaste redskapen för att nå dit är kunskap om lämningarna och en vilja att bevara dem. Lagskyddet Spåren efter äldre tiders verksamheter i skog och mark är också skyddade i lag. De skyddas antingen genom Kulturminneslagen (KML) eller genom Skogsvårdslagen (SVL).

Kulturminneslagen Fasta fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna enligt Kulturminneslagens definition. Någon skrivning om att lämningarna ska ha en viss ålder finns inte i lagen, men de flesta lämningar som är från 1700-talet eller äldre anses som regel vara fasta fornlämningar. Vissa yngre lämningar kan också räknas hit, i enstaka fall även från 1900-talet. Vanliga fornlämningar i våra trakter är förhistoriska gravar, som kan ligga en och en eller samlade till gravfält som kan omfatta hundratals gravar av olika typer. Andra vanliga lämningar är boplatser och bebyggelselämningar av olika åldrar, stensträngar, fångstgropar, järnframställningsplatser, tjärgropar och tjärdalar. Till varje fornlämning hör ett yttre skyddsområde benämt fornlämningsområde. Det är ett så stort område kring fornlämningen som krävs för att bevara den och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Storleken på området kan variera, men är sällan fastställd på förhand. I de flesta fall kan ett skyddsområde på 50 m kring lämningen räcka till, många gånger är det också mindre. Grundtanken i Kulturminneslagen är att fornlämningar ska bevaras så långt möjligt. Om ett arbetsföretag påverkar en fornlämning krävs tillstånd för detta från länsstyrelsen. Exempel på sådana som kan vara aktuella inom skogsbruket är anläggande av skogsbilväg, markberedning och plantering. Skogliga åtgärder som slutavverkning, röjning och gallring är inte tillståndspliktiga, men måste alltid ske på så sätt att fornlämningar inte skadas. Skogsbruk kan bedrivas också på mark med fornlämningar men det ställs ofta särskilda krav på hur det ska utföras.

Skogsvårdslagen Yngre kulturlämningar saknar ofta det starka lagskydd som Kulturminneslagen ger. De omfattas då istället av Skogsvårdslagens hänsynsparagrafer. Exempel på sådana lämningar är vissa bebyggelselämningar, många kolbottnar, stengärdesgårdar. Mycket av det som man brukar kalla det biologiska kulturarvet skyddas också av detta regelverk. Det kan gälla hamlade träd, gamla vårdträd, trädristningar med mera. På gamla torpställen och fäbodar finns kulturväxter och bebyggelselämningar ofta inom samma områden, något som många gånger också kan hjälpa till att identifiera sådana platser. Äldre tiders bruk av skogen, som skogsbete och mycket annat, sätter på många platser fortfarande sin prägel på den. Inte sällan har gångna tiders markanvändande även bidragit till att skapa höga naturvärden idag, och många nyckelbiotoper finns på kulturpåverkad mark. Enligt skogsvårdslagen ska skador till följd av skogsbruksåtgärder undvikas helt eller begränsas i anslutning till värdefulla kulturmiljöer. I det enskilda fallet gäller att föreskrifterna syftar till att inte avsevärt försvåra skogsbruket. I de flesta fall är lämningarna så pass begränsade i storlek att de mycket sällan medför några större svårigheter att skydda dem. Här kan Skogsstyrelsen bidra med råd om man känner sig tveksam. Markägarens ansvar Alla fornlämningar är skyddade enligt Kulturminneslagen. Detta gäller vare sig de är registrerade och kända eller inte. Skogsbrukaren är enligt lag skyldig att ta reda på om någon fornlämning eller annan kulturlämning berörs av planerade skogsbruksåtgärder. Det är också hans ansvar att se till att ombud och entreprenörer har nödvändig information. Även nyupptäckta fornlämningar har ett skydd, det behövs inte något särskilt beslut om detta. Brott mot Kulturminneslagen kan ge böter och i värsta fall fängelse. Därför är kunskapen om var kulturlämningarna finns viktig i planeringen. Information om var det finns fasta fornlämningar hittar man på Fastighetskartan, som kan beställas tryckt eller digitalt från Lantmäteriet. I digital form finns kartan även tillgänglig på Länsstyrelsen hemsida. Den tryckta ekonomiska kartan är ofta mer än 25 år gammal och är inte längre tillförlitlig. Beskrivningar av lämningarna hittar man i Fornminnesregistret (FMIS), se faktarutan sist i foldern. Övriga kulturhistoriska lämningar sätts inte i någon större utsträckning ut på Fastighetskartan. För att få reda på var de finns behöver man kontrollera både Fornminnesregistret och Skog & Historia-registret. Detta kan återfinnas på

Skogsstyrelsens hemsida, se faktaruta sist i foldern. För frågor kan du kontakta ditt lokala skogsstyrelsekontor. Vid avverkningsanmälningar kontrollerar Skogsstyrelsen om några lämningar är berörda. I de fall en fast fornlämning är berörd skickas en kopia vidare till Länsstyrelsen för bedömning av om eventuellt tillstånd enligt Kulturminneslagen krävs. Ekonomiska kartan Ortofotokarta Den tryckta ekonomiska kartan saknar stora delar av den information om registrerade lämningar som är känd. De gröna punkterna och linjerna på ortofotokartan visar objekt registrerade i Skog & Histioria-registret, i det här fallet bland annat kolbottnar, ett torp och gammal väg. De röda linjerna och områdena visar lokaler som finns registrerade i FMIS, bland annat en hammarlämning, en sågverkslämning och ett par dammar. Även på den nya fastighetskartan finns bara delar av informationen med. Information om övriga lokaler med kulturhistoriska lämningar måste fortfarande sökas på annat håll. Alla har dock fortfarande ett lagskydd genom Kulturminneslagen eller Skogsvårdslagen. Fastighetskartan

Några enkla saker att tänka på! Att förebygga och förhindra skador Skogens kulturmiljöer löper risk att skadas vid alla former av skogsarbete. De största farorna finns i samband med markberedning, men även vid avverkningen finns det mycket som kan gå fel. 1. Märk ut såväl enskilda lämningar som områden med lämningar. Tänk på att markeringen ska vara så tålig att den är synlig åtminstone fram till plantering utförts! Använd rätt band! 2. Se till att alla de som är inblandade i arbetet vet om lämningarna och var de finns! Maskinförarna gör det praktiska jobbet och måste få veta! 3. Ställ 1,3 m h kulturstubbar runt lämningarna vid avverkning.

4. Kör på tjälad, eller torr mark. På kortare sträckor kan man göra en risbädd om marken är mjuk, men kom ihåg att allt riset ska bort sedan. 5. Avverka alla träd som står på lämningar! Stormen fäller kvarstående träd om du inte gör det! Ta bort kvarliggande ris och grenar från lämningen och området kring det! 6. Sök tillstånd från länsstyrelsen om du vill markbereda och plantera på ett område kring en fast fornlämning. Följ anvisningarna du får. Plantera inte direkt på lämningarna eller så nära att de riskerar att skadas av framtida stormfällning eller rotsprängning. Om du behöver fler upplysningar kan du kontakta Länsstyrelsens kulturmiljöenhet eller Skogsstyrelsen. Många gånger kan ett telefonsamtal räcka för att ge dig de svar du behöver.

Resurser på Internet Fornminnesregistret och Skog & Historia-registret finns tillgängliga på Internet. Fornminnesregistret hittar man på adressen www.kms.raa.se/fornsok Skog & Historia- registret är åtkomligt genom Skogens Källa, www.skogsstyrelsen.se/skogenskalla tillsammans med mycket annan information från olika register om naturvärden och liknande. All sådan information är naturligtvis kostnadsfria, men det kan krävas att du registrerar dig som användare. Länskartor geografisk information från Sveriges Länsstyrelser i samverkan www.gis.lst.se/lanskartor Att läsa Kulturmiljövård i skogen. Att känna och bevara våra kulturminnen. Evald Gustavsson m.fl. Skogsstyrelsens förlag. 1992. Innehåller uppgifter om många olika typer av kulturlämningar och kulturmiljöer. Skogens kulturarv hänsyn och skötsel. Ö Hill, Åsa Ström. Skogforsk. 2002. Ger goda råd kring hanteringen av kulturmiljöer i skogsbruket med ett antal väl illustrerade skötselmodeller för olika kulturmiljöer. Skogens biologiska kulturarv. Att tillvarata föränderliga kulturvärden. Marie Emanuelsson. Riksantikvarieämbetet. 2003. Innhåller information om olika biologiska kulturvärden och råd om hur man kan vårda dem. Handbok i fornminnesvård. Robert Danielsson. För dig som vill göra mer av dina fornlämningar, eller som vill presentera dem på ett bra sätt för allmänheten.