Älvkarleby 2003-06-01 Faktablad - antal sidor: 5 2003 Fiskhälsan FH AB Råd och rekommendationer för desinfektion i fiskodlingar Inledning Rengöring och desinfektion av fiskodlingsutrustning och av olika fiskodlingsutrymmen är en av hörnstenarna i det förebyggande fiskhälsoarbetet. Rutiner för detta skall därför upprättas och hållas uppdaterade vid alla fiskodlingar. Olika nivåer och intervallen för dessa rutiner varierar från fiskodling till fiskodling, men en huvudprincip är att trågutrymmen (motsv. gäller för kassar, jorddammar etc) med tillhörande utrustning skall rengöras och desinficeras mellan två årgångar. Även vid inköp av begagnad fiskodlingsutrustning rekommenderas en noggrann rengöring och desinfektion av den inköpta utrustningen innan den förs in till fiskodlingen. Nedan ges några enkla råd för desinfektion i olika typer av fiskodlingar samt av vanligen förekommande utrustning i en fiskodling. I vissa fall och för vissa smittämnen kan en total-sanering av hela eller delar av en fiskodling behöva ske för att kunna eliminera ett påvisat smittämne. I första hand gäller detta vid genomförande av upprättade saneringsplaner inom det kontroll- och bekämpningsprogram som finns fastställt för vissa smittsamma fisksjukdomar samt för de smittämnen som ingår i epizootiförordningen. Nedanstående råd och rekommendationer kan även tjäna som vägledning för genomförandet av rengöring och desinfektion vid genomförande av en saneringsplan. Observera dock att i dessa fall kan ytterligare krav tillkomma i av Statens Jordbruksverk fastställd saneringsprogram eller enligt särskilda beslut från länsstyrelse, Statens Jordbruksverk, Fiskeriverket eller annan myndighet. Allmänt vid rengöring och desinfektion Generellt gäller att all desinfektion skall föregås av en noggrann rengöring, t.ex. med högtryckstvätt (minst 60 C vatten) och med tillsats av ett alkaliskt rengöringsmedel (motsvarande 0,2% natronlutlösning). I svåråtkomliga utrymmen krävs rengöring för hand med varmt vatten och alkaliskt rengöringsmedel. Det är mycket viktigt att skölja bort allt rengöringsmedel med stora mängder rent vatten, då effekten av de flesta desinfektionsmedel nedsätts markant av kvarvarande rengöringsmedel. Helst bör man också låta utrustningen torka ordentligt, innan desinfektionsmomentet. Det är meningslöst och bortkastad tid och pengar att använda något desinfektionsmedel utan att först ha gjort en grundlig rengöring och en ordentlig sköljning. De desinfektionsmedel och metoder som är mest tillämpliga i fiskodlingar är ångning med 110-140 C ånga sprayning med 2% formalinlösning sprayning/doppning med jodoforlösning innehållande 100 ppm aktivt jod sprayning/doppning med desinfektionsmedel med virucid och baktericid verkan 1
Desinfektionsmedel Allmänt I allt väsentligt kan samma typer av desinfektionsmedel som användes inom annan djurhållning också användas i fiskodlingar. Vid val av medel måste stor hänsyn tas till omgivande vattenmiljö. I de fall det är möjligt är därför ångning (över 110 C) att föredra framför kemiska metoder. De mikroorganismer som är aktuella vid rengöring och desinfektion av fiskodlingsutrustning skiljer sig, vad gäller motståndskraft, inte allt för mycket från de som är aktuella inom annan djuruppfödning. Gram-negativa bakterier är den mest frekventa gruppen, men enstaka Gram-positiva bakterier är också aktuella. De virustyper som är aktuella för svenska förhållanden kan både ha hölje och vara utan hölje. Desinfektionsmedel regleras enligt 14 kapitlet miljöbalken (1998:808) samt med stöd av denna utfärdade förordningar, främst förordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer och förordningen (2000:338) om biocidprodukter. Aktuella preparat-typer för kemisk desinfektion För desinfektionsändamål i fiskodlingar kan som redan nämnts de vanliga typerna av kemiska produkter användas (tabell 1). Idag är det mer vanligt att kommersiella produkter, innehållande aldehyder, jod- och klor-föreningar eller peroxysyror, användes istället för rena kemiska preparat. I tabellerna 1-2 nedan redovisas översiktligt de preparat-typer som är aktuella vid en fiskodling. Tabell 1. Egenskaper hos vissa desinfektionsmedel som vanligen används i fiskodlingar aktiva substanser bäst effekt vid lägsta vattentemperatur exempel på kemiska föreningar & kommersiella preparat ph alkoholer - - M-ytdesinfektion m.fl aldehyder; glutaraldehyd, formalin < 8 5-15 C Glucid, Lyso 3025 m.fl. baser > 10 0 C NaOH, KOH, CaO Ca(OH) 2 jod-föreningar < 8 0 C Buffodine, Jodopax m.fl klorföreningar < 8 0 C hypoklorit, kloramin-t, Halamid, m.fl oxiderande preparat (peroxider) - - Virkon m.fl. Tabell 2. Korrosiva egenskaper hos vissa desinfektionsmedel som vanligen används i fiskodlingar aktiva substanser aluminiu järn rostfritt gummi plast trä textilier m alkoholer 0 0 0 [[ [[ 0? aldehyder (bl.a formalin) 0 0 0 [ [ 0 0 baser [[ [[ 0 [[ [[ [[ [[ jod-föreningar [ [ 0 [[ [[ [[ [[ klorföreningar [[ [[ [[ [ [ [[ [[ oxiderande preparat (peroxider) [ [ 0 0 0 0 [ [[ = påverkas; [ = kan påverkas, missfärgas eller beror på formuleringen; 0 = påverkas ej;? = uppgift saknas 2
Allmänt om desinfektion i fiskodlingar och av fiskodlingsutrustning Landbaserad fiskodlingar Golv och väggar, plast- och glasfiber-tråg, betongbassänger, kläckrännor, rörskarvar/rörböjar, durkplåtar, silar, stegar, gångbrädor, utfodringsutrustning, etc. kan rengöras och desinficeras med någon av ovanstående metoder och preparat. Kasseodling Flytutrustning, ramar samt sorterings- lastnings- och utfodringsutrustning i en kasseodling samt annan lätt demonterbar utrustning skall tagas upp på land, rengöras och desinficeras med någon av ovanstående metoder och preparat. Kassenät måste tas upp på land och rengöras noggrant och desinficeras enligt ovan. I vissa fall kan en impregnering (enligt tillverkarnas anvisningar) av väl rengjorda nät vara tillfyllest, men kan aldrig ersätta en desinfektion Bryggor, flytelement, gångbryggor etc. på kasseodlingar som inte är lätt att demontera och som inte kan tas i land, rengöres och desinficeras på plats enligt ovan i den mån detta är möjligt. Samråd bör ske med länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen med hänsyn till nedströms befintlig verksamhet. Jord-dammar Dammar och tillflödeskanaler skall torrläggas och rensas från slam, foderrester och död fisk. Detta görs med slamsugning och högtrycksspruta. Desinfektion sker efter detta med minst 0,5 kg släckt kalk (Ca(OH) 2 ) per kvadratmeter yta. Samråd bör ske med länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsförvaltningen med hänsyn till nedströms befintlig verksamhet. Dammar skall därefter vara torrlagda minst 2 månader innan ny fisk insättes. Om hög grundvattennivå eller andra omständigheter omöjliggör fullständig tömning av dammar eller tilloppskanaler skall dessa pumpas torra och tillföras kalk med minst 1 kg per kvadratmeter två gånger under torrläggningsperioden. Övrig fiskodlingsutrustning När det gäller sorteringsutrustning, fiskpumpar, hinkar, interna transportkärl, håvar, borstar, etc får desinfektionsmedel väljas efter materialtyp. Förvaring i värmeskåp vid 70 C (eller i en bastu) är en bra och relativ skonsam metod. Känslig apparatur, vissa typer av foderautomater etc. kan efter omsorgsfull rengöring avtorkas med 70% spritlösning (etanol eller isopropanol). Arbetskläder, skyddskläder av gummi samt stövlar tvättas i 60 C vatten och torkas vid 70 C i minst en timme. 3
Transporttankar Den enklaste och mest effektiva metoden är ångning med högtrycksaggregat vilket ger 120EC eller högre utgångstemperatur. Ångstrålen föres över transporttanken långsamt så att alla ytor och hörn får tillräcklig uppvärmning. Lämpligt är att spola så länge att man inte kan hålla handen på ytan som spolats. Transporttanken spolas först utvändigt därefter invändigt, från topp till botten, alla rör, ventiler etc. skall genomspolas. Flera olika kemiska desinfektionsmedel finns tillgängliga som alternativ till ångning, se ovan. De kemiska preparaten har dock flera nackdelar, bl.a. ur arbetarskyddsmässiga aspekter, flera av dem är giftiga för fisk även vid låga halter och vissa är relativt dyra. Noggrann ursköljning av tanken är därför mycket viktigt. Kontakta kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning så att sköljvattnet deponeras på rätt sätt. Förslag på kemiska desinfektionsmedel för transporttankar: formalin; doseringen är 2% formalin (20 liter 35 % formalin per m 3 vatten) i 30 min klorförening; doseringen är 100-200 ppm aktiv klor med en kontakttid 30 minuter, angiven mängd aktiv klor uppnås med tillsats av någon av följande substanser: natriumhypoklorit: 2 liter per m 3 vatten kalciumhypoklorit: 250-300 g per m 3 vatten kloramin: 0,5-1 kg per m 3 vatten Andra kommersiellt tillgängliga preparat (ofta innehållande aldehyder, klor, jod, peroxider eller annat oxidationsmedel) används enligt tillverkarens rekommendationer. Kärl för förvaring av fisk avsett för livsmedel Ovanstående principer vad gäller rengöring och desinfektion skall även tillämpas för returemballage vid hantering av strupskuren fisk, t.ex. så kallade big box. Vid rengöring av denna typ av emballage är det mest lämpligt med högtryckstvättning och ångning och undvika starka kemiska desinfektionsmedel. Som alternativ finns kommersiellt tillgängligt lämpliga rengörings- och desinfektionsmedel avpassade för livsmedels- och fiskförädlingsindustrin. Sanering och desinfektion av fiskodling vid påvisad smitta Nedanstående råd och rekommendationer kan tjäna som vägledning för genomförandet av rengöring och desinfektion vid genomförande av en saneringsplan. Observera dock att i dessa fall kan ytterligare krav tillkomma i av Statens Jordbruksverk fastställd saneringsprogram eller enligt särskilda beslut från länsstyrelse, Statens Jordbruksverk, Fiskeriverket eller annan myndighet. Allmänt Samtliga tråg, bassänger, jorddammar och kassar töms på fisk vilken skall destrueras enligt särskilda anvisningar från kommunens miljö-och hälsoskyddsförvaltning eller enligt särskilt beslut från länsstyrelse, Statens Jordbruksverk, Fiskeriverket eller annan myndighet. Foder, skräp samt billigare utrustning vilket kan avvaras samlas i container för bränning eller destruering. Detta kan gälla utrustning av trä (lastpallar, håvar etc.), av papper eller plast (fodersäckar etc.), av tyg (håvar arbetskläder etc.) samt utrustning av gummi/plast (slangar, hinkar etc.). 4
Det är av största vikt att all rengöring och desinfektion görs på ett planerat sätt och med principen enkelriktad trafik, dvs. så fort ett utrymme är rengjort och desinficerat skall inget föras in i detta utrymme utan detta skall hållas torrlagt. Noggrann rengöring skall ske i alla fiskodlingsutrymmen (se ovan under respektive rubrik) Tänk på svåråtkomliga utrymmen, rörskarvar/rörböjar, durkplåtar, silar, stegar, gångbrädor etc. Rengöring skall ske med högtryckstvätt (60EC vatten) och tillsats av alkaliskt rengöringsmedel (motsvarande 0,2% natronlutlösning). I vissa svåråtkomliga utrymmen behövs rengöring för hand. Om möjligt så rensas även botten under en kasseodling och slamsuges på foderrester, slam etc. Lös utrustning som ej skall slängas (foderautomater, sorteringsbord, håvar etc.) samlas på ett ställe och rengöres med varmvatten och alkaliskt rengöringsmedel. Arbetskläder skall tvättas i 60EC vatten i minst en timme. Marken runt omkring odlingstrågen skall rensas från allt skräp. Slamavskiljare och eventuell annan vattenreningsutrustning rengöres som ovan. Slamavskiljare tömmes på slam vilket kan komposteras. Samtliga fiskodlingsutrymmen samt lös utrustning skall därefter desinficeras med av myndigheten angiven metod. Förslag på litteratur vad gäller desinfektion i allmänhet Sjölander, A. (1999) Desinfektion på arbetsplatsen Utgiven av Arbetarskyddsstyrelsen, Stockholm (ISBN 91-7464-995-7) 5