LÄNSSTYRELSEN OCH KOMMUNERNA I SKÅNE LÄN LAGTEXT I KLARTEXT REGLER FÖR FÖRSÄLJNING OCH HANTERING AV TRÄSKYDDSBEHANDLAT VIRKE. en sammanställning



Relevanta dokument
Träskyddsmedel. handledning inför tillsyn 2005

Krav på företagens Egenkontroll

Regelverk rörande båtbottenfärger

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem

Båtmiljökonferens - Juridiken som verktyg. Anna Isberg och Pendar Behnood

Tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter från ett utlämningsställe i Jämtlands län

Kemikalieinspektionens författningssamling

Regler om vattenskyddsområden

Kemiska produkter i butiker

Farligt avfall från verksamheter

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

Miljölagstiftning. s i handboken Föreläsare Per Nordenfalk

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Svensk författningssamling

Miljöbalkens hänsynsregler

Kemikaliehantering. Marianne Wallgren

Kemiska produkter i butiker

Fastighetsägares egenkontroll

Svensk författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling

Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

Nordiska träskyddsklasser och produktkrav för impregnerat trä

Vägledning om egenkontroll

Svensk författningssamling

Egenkontroll. enligt Miljöbalken. Information för verksamheter som omfattas av Egenkontrollförordningen

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Upphandling av lekplatsmaterial

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

2. Miljölagstiftning

Växtinspektionen informerar

Föreskrifter om ändring av Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

Beständighet hos miljöanpassade träprodukter

Nordiska träskyddsklasser och produktkrav för industriellt skyddat trä

Egenkontroll enligt miljöbalken i förskolor och skolor i Trelleborgs kommun

Checklista Reach för Nedströmsanvändare

Kronobergs läns författningssamling

ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan Balken innehåller 33 kapitel.

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Lagstiftning och hantering av kemiska produkter

Information om krav på egenkontroll enligt miljöbalken

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

20 års Rötskyddsgaranti

Svensk författningssamling

!! Miljöaspekter!!arbetsmiljö!och!markmiljö!!! BILAGOR:! A:!Miljödeklaration! B:!Materialsäkerhetsdatablad! C:!Livscykelanalys!M!Erlandsson!LVI!

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

Förordning (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer

PROJEKT. Lagring av impregnerat virke

Kemikalieanvändning. Susann Henriksson

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Prop 2005/06:182. Miljöbalkens sanktionssystem m.m. SFS 2006:1014 SFS 2006:1300

Yttrande till Miljöprövningsdelegationen angående Tillstånd - Lilla Nyby återvinningsverksamhet - Vilsta 3:31

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet

Svensk författningssamling

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Kemikalieinspektionens författningssamling

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Anmälan enligt miljöbalken 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Avfall från verksamheter. Hörby Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

BILAGA 6 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR MALEXANDERS VATTENTÄKT

MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG?

MÄRKNING AV EXPLOSIVA VAROR. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SIND-FS 1983:7) om märkning av explosiva varor [ UPPHÄVD ]

MILJÖUTBILDNING DEL 3. Del 3 Egenkontroll Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet 1 av 9

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Svensk författningssamling

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun

Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra.

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikaliehantering. Val av kemikalier: substitutions- eller produktvalsprincipen

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ELLER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT VATTENSKYDDSFÖRESKRIFT

Information till dig som har hund eller katt

Introduktion till miljöbalken

Svensk författningssamling

SÄKERHETSDATABLAD. 1. NAMNET på ÄMNET / BEREDNINGEN och BOLAGET / FÖRETAGET

Svensk författningssamling

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare

MILJÖBALKENS KRAV PÅ EGENKONTROLL HUR BERÖR DET DIG?

Miljöbalken, vad säger den? Vad krävs av verksamheterna?

Att tänka på vid inventering enligt MIFO Fas 1 av träimpregneringsanläggningar och sågverk

Allmän miljölagstiftning. Avfall. Dokumentnamn

Checklista för egenkontroll enligt förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1998:901 (FVE)

Nordiska träskyddsklasser och produktkrav för impregnerat trä

Kemikalieinspektionens författningssamling

KOMMENTARER Sida 1 av 5 TILL MN:s YTTRANDE Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt

Checklista för egenkontroll

INSPECTION PROTOCOL Company copy

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

BESLUT. Beslut angående ansökan om förnyat produktgodkännande för växtskyddsmedlet Raptol Insekt Effekt Färdigblandad

Kemikalieveckan 2015

MILJÖUTBILDNING DEL 3. Del 3 Egenkontroll. Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet

Kort om miljöbalken, allmänna hänsynsregler och egenkontroll. Folkhälsomyndigheten

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

När ska tillsynsmyndigheten upplysas om att föroreningar hittats och medför en upplysning alltid en anmälan om efterbehandling?

Transkript:

LÄNSSTYRELSEN OCH KOMMUNERNA I SKÅNE LÄN LAGTEXT I KLARTEXT REGLER FÖR FÖRSÄLJNING OCH HANTERING AV TRÄSKYDDSBEHANDLAT VIRKE en sammanställning

INLEDNING 2 Försäljare och andra, som hanterar kemiska produkter och produkter som är behandlade med kemiska produkter, t.ex. träskyddsbehandlat virke, har många regler och förordningar att hålla reda på. För att underlätta har därför de viktigaste bestämmelserna för försäljning och hantering av träskyddsbehandlat virke sammanställts i denna skrift. Två viktiga lagparagrafer som man alltid ska hålla i minnet är 2 och 3 i miljöbalkens andra kapitel, enligt vilka alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd har skyldighet att skaffa sig den kunskap, utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått i övrigt, som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för miljön. Det är sedan tillsynsmyndighetens (miljönämnd eller motsvarande) skyldighet att se till att gällande bestämmelser i miljöbalken och tillhörande förordningar följs. Vissa av dessa bestämmelser gäller speciellt vid försäljning och hantering av träskyddsbehandlat virke. Det har visat sig att träskyddsbehandlat virke ofta säljs utan tillräcklig information till användarna. Man lämnar inte alltid kunden den information, som krävs rörande hur virket behandlats och vilket ändamål det är avsett för. För att förbättra situationen behövs internkontroll (dvs att Du själv gör en kontroll) av hur virkesbuntarna förvaras, hur de är uppmärkta och hur Din egen märkning på uppsatta skyltar överensstämmer med kraven. Målsättningen är att öka kunskaperna om de bestämmelser som råder på området, framför allt hos alla som säljer träskyddsbehandlat virke. Använd denna skrift vid internkontroller och t.ex. som en checklista. Längre bak finns några nyttiga telefonnummer och adresser. Tänk på att... Du som försäljare utgör en betydelsefull länk i kemikaliekedjan från tillverkning till spridd användning av kemiska produkter....du effektivt kan bidra till att minska riskerna med spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen till miljön genom att påverka val av material, produktutbud och konsumtionsmönster....den s.k. produktvalsprincipen (6, 2 kap. i miljöbalken) kräver att de kemiska produkter och produkter behandlade med kemiska ämnen, som kan ersättas med mindre farliga produkter, ska undvikas i ditt sortiment/utbud. Försök alltså att tillhandahålla alternativ....utnyttja möjligheterna att påverka Dina kunder till att inte använda träskyddsbehandlat virke där det inte absolut behövs. Håll dig informerad om aktuell lagstiftning....du genom intresse och kunskap kan vägleda Dina kunder rätt i produktvalet och därmed värna om vår miljö!

LAGSTIFTNING 3 För att förebygga skador på människors hälsa eller i miljön finns ett stort regelverk, som gäller hantering, import och export av kemiska produkter. Nedanstående uppställning är ett försök att skapa överblick över några av dessa lagar och förordningar, som närmast berör träskyddsbehandlat virke och dess hantering. MILJÖBALKEN Är indelad i kapitel med rubrik efter innehållet, t.ex.: Kap. 2 Allmänna hänsynsregler m.m. Här återfinns bl.a.: kunskapskravet ( 2) försiktighetsprincipen ( 3) produktvalsprincipen ( 6) Kap. 29 Straffbestämmelser och förverkande Avseende t.ex. miljöfarlig kemikaliehantering ( 3) eller bristfällig miljöinformation ( 6) Kap. 30 Miljösanktionsavgifter FÖRORDNINGAR FÖRESKRIFTER som t.ex. förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer farligt avfall som t.ex. Kemikalieinspektionens föreskrift om kemiska produkter och biotekniska organismer (1998:8 kap. 9) miljösanktionsavgift

TRÄSKYDDSBEHANDLAT VIRKE Närmare bestämmelser som reglerar hanteringen av träskyddsbehandlat virke återfinns i kemikalieinspektionens föreskrifter (1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer kapitel 9, 28-38. 28 Definition. Beteckningen träskyddsbehandlat virke avser alla typer av trämaterial (t.ex. rundvirke, sågat virke, laminat eller träbaserade skivmaterial) som behandlats med bekämpningsmedel i träskyddssyfte. 29 31 Gäller krav på fixering, utlämning från behandlingsanläggning samt krav på yttorrhet och berör framför allt den som bedriver yrkesmässig träskyddsbehandling. 4 Begränsningar i användningen 32 Den som använder träskyddsbehandlat virke skall noga överväga behovet samt vid konstruktion och virkesval se till att användningen leder till så liten belastning på hälsa och miljö som möjligt. Kommentar: Här gäller försiktighets- och produktvalsprinciperna enligt miljöbalkens kap.2. Kan man använda virke behandlat med mindre farliga träskyddsmedel ska man göra detta. Kanske kan man istället helt undvika träskyddsbehandlat virke genom att välja en byggnadsteknik så att man förebygger risken för fuktproblem. Eller kanske man kan använda andra material än trä, t.ex. stål eller betong. Vill man ha träkänslan finns det andra träslag som inte är lika rötbenägna t.ex. lärk, ek eller teak m.fl. men tänk på, att vid val av tropiska träslag välja FSC-märkt! (Dvs certifierat av Forest Stewardship Council, som verkar för ett miljanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar). Väljer man ändå träskyddsbehandlat virke måste träskyddsmedlets effektivitet och långtidsverkan stå i rimlig proportion till den förväntade livslängden på det man använder det till. En konstruktion som man vet kommer att bli kortlivad av andra skäl än röta behöver inget avancerat rötskydd. 33 Virke som behandlats med bekämpningsmedel som innehåller arsenik- eller kromföreningar får endast användas när det behöver ha ett långvarigt skydd 1. där det är nergrävt eller på annat sätt fast anbringat i varaktig kontakt med fuktig mark eller vatten. 2. i bryggdäck och andra marina anläggningar 3. i fast anbringade säkerhetsanordningar till skydd mot olycksfall 4. där det blir svårutbytbart efter inbyggnad i fukthotad miljö, t.ex. i syllar på plintar och betongplattor, i bottenbjälklag och liknande inbyggnadsdelar. All annan användning av sådant virke är förbjuden. Kommentar: Det alltså förbjudet att använda arsenik- eller kromimpregnerat virke i trädgårdsmöbler, trallar utan direkt markkontakt eller i torr miljö, huspaneler, dörrar etc. 34 Innan 30 år har gått efter impregneringen, får virke som behandlats med bekämpningsmedel, som innehåller kreosot, endast användas i yrkesmässig verksamhet till järnvägssyll eller som rundvirke till linjebyggnad eller marina anläggningar. Därefter får virket återanvändas också i annan än yrkesmässig verksamhet, men endast för sådana ändamål, som anges i 33, p.1 och 2.

Kommentar: Bestämmelserna innebär att kreosotimpregnerat virke inte heller efter 30 år får användas till lekställningar, bänkar, trädgårdsmöbler eller liknande. Kreosotbehandlat virke fortsätter att läcka så att det är olämpligt att kanta t.ex. ett grönsaksland långt efter att de 30 åren gått. Det gör att man ska undvika kreosotbehandlade virket i anslutning till bostäder, djurstall och platser, där barn ofta vistas. Det ska inte heller användas för flisning till marktäckning eller liknande. 5 35 Träskyddsbehandlat virke får inte yrkesmässigt saluhållas eller överlåtas för sådana ändamål som enligt dessa föreskrifter är otillåtna. Kommentar: Lagen ger således försäljaren ansvar att se till att kunden får rätt typ av virke! Det innebär, att Du som försäljare, helst borde ta reda på vad kunden har tänkt använda virket till och rekommendera lämpligare alternativ när det är befogat. Eftersom det kanske inte är helt möjligt finns krav på skriftlig information. Tänk på att även marknadsföringen av träskyddsbehandlat virke och dess produkter måste överensstämma med föreskrifterna. Information vid överlåtelse 36 Den som yrkesmässigt överlåter träskyddsbehandlat virke skall lämna skriftlig information om 1. de begränsningar i användningen som enligt 32-34 gäller för virket (behov av träskydd, markkontakt etc. speciellt för virke behandlat med arsenik- eller kromföreningar), 2. vid vilken anläggning träskyddsbehandlingen utförts, 3. vilka verksamma beståndsdelar som ingår i träskyddsmedlet, 4. vilken bearbetning virket är lämpligt respektive olämpligt för, 5. hälsorisker vid bearbetning och annan hantering av virket, 6. lämpliga skyddsåtgärder, 7. åtgärder för omhändertagande av avfall från virket. Kommentar: Ett stort antal människor kommer i kontakt med träskyddsbehandlat virke. För att kunna hantera virket säkert, behöver de åtminstone den information som föreskrivs. Även arbetsgivare behöver information, så att de kan förebygga att anställda utsätts för ohälsa. Informationen är också viktig för att användarna ska veta hur uttjänt träskyddsbehandlat virke ska tas om hand. Det får inte blandas med vanligt avfall utan omhändertas separat. 37 Den information som avses ovan i 36 skall finnas på varje virkesbunt 38 Där träskyddsbehandlat virke saluhålls för avhämtning utan att vara buntat skall den information som avses i 36 finnas på anslag vid virket. Dessutom skall blad med information finnas kostnadsfritt tillgängliga för den som hämtar virke. Kommentar: Man kräver inte märkning på varje trästycke, men anslagen vid virket ska vara så tydliga, att det inte kan missförstås, hur varje enskilt trästycke är behandlat!

Förvaring av träskyddsbehandlat virke Enligt de allmänna hänsynsregler, som miljöbalken bygger på, bör allt träskyddsbehandlat virke, som förvaras utomhus, förvaras under tak (försiktighetsprincipen 2 kap. 3 ). Avsikten är att minska risken för att impregneringsmedel ska nå dagvattenbrunnar och kunna gå med dagvattnet ut i naturen. 6 Avfall Träskyddsbehandlat träavfall som uppstår ska omhändertas separat. Det bör aldrig blandas med annat avfall. Större mängder måste lämnas för speciellt omhändertagande antingen till godkänd förbränningsanläggning eller deponi. Hör med Renhållningen i Din kommun. Ansvar Bestämmelser om ansvar finns i miljöbalken, 29 kap, 3, avseende miljöfarlig kemikaliehantering och 6 avseende bristfällig miljöinformation. Straffskalan går från böter till fängelse upp till två år (8 ). Miljösanktionsavgifter Enligt förordningen om miljösanktionsavgifter (1998:950) ska miljösanktionsavgift betalas av näringsidkare som vid bedrivande av näringsverksamhet - överlåter träskyddsbehandlat virke utan att föreskriven information finns på buntarna (Kemikalieinspektionens föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska organismer (KIFS 1998:8), kap. 9, 36 o 37) - överlåter träskyddsbehandlat virke som inte är buntat utan att det på anslag vid virket finns information om de begränsningar i användningen som enligt särskilda föreskrifter gäller för virket (KIFS 1998:8 kap. 9, 36 o 38). Avgiftsbeloppet (som tillfaller staten) är 5000:- kr för vardera förseelsen.

7 Exempel på märkning TRÄSKYDDSBEHANDLAT VIRKE VACUUMIMPREGNERAD FUR FÖR ANVÄNDNING OVAN MARK UTOMHUS Detta virke innehåller: Koppar, bor och tebukonazol. 3 Överväg noga behovet av bekämpningsmedel (träskyddsbehandling) innan Du väljer. 1 Virket är endast avsett för användning utomhus. (Ej för långvarig markkontakt) 1 Bearbetning av det impregnerade träet bör undvikas! 4 Måste virket ändå bearbetas och speciellt om detta sker inomhus, behövs normalt andnings- 6 skydd (halvmask med partikelfilter, P2), då trädamm kan vara farligt vid inandning. 5 AVFALL Träskyddsbehandlat träavfall ska omhändertas separat. 7 Större mängder levereras separat till godkänd behandling. Får endast brännas i godkänd avfallsförbrännings- eller energianläggning (dvs. anläggning med högeffektiv rökgasrening och säkert omhändertagande av askan). För närmare information kontakta miljökontoret i kommunen. Se vidare Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1998:8, kap 9. Träskyddsbehandlat av. (Företagets namn) 2 Träskyddsbehandlingen motsvaras av NTR AB * Impregneringen står under kontroll av Statens Provningsanstalt. Kvalitetskontrollerat impregnerat virke enligt SS 056110 Impregneringsdatum/körning nr Beräknad fixeringsdatum.. * NTR står för Nordiska TräskyddsRådet, NTR, som godkänner olika träskyddsmedel (handelsnamn) för användning inom resp. träskyddsklass (se vidare nästa sida) 1-7 visar på punkterna under 36 som ska finnas med i märkningen enligt kemikalieinspektionens föreskrifter.

TRÄSKYDDSMEDEL OCH TRÄSKYDDSKLASSIFICERING Nordiska Träskyddsrådet har en teknisk klassificering av träskyddsbehandlat virke. Klassificeringen ger bara en fingervisning om effektiviteten och hållbarheten hos de olika impregneringarna. 8 OBSERVERA! Träskyddsklasserna är INTE relaterade till miljö- och hälsoriskerna med det behandlade virket och anger inte heller vilken användning som är lämplig ur risksynpunkt. Produktvalsprincipen, 2 kap. 6, miljöbalken syftar till att minska spridningen av bekämpningsmedel och gäller allt träskyddsbehandlat virke, även vid användning av virke klass AB Nedanstående tabell anger några vanliga träskyddsmedel och respektive användningsområde enligt Kemikalieinspektionens godkännande. Typ av träskyddsmedel Appliceras genom Tillåtet användningsområde Kreosot CCA (Koppar, krom arsenik) CCP (Koppar, krom, fosfor) CCB (Koppar, krom, bor) Koppar/bor/HDO Koppar/bor/tebukonazol Propikonazol/ tebukonazol/ipbc Tryckimpregnering Tryckimpregnering Vacuumimpregnerin g Mot röta i trä som ska användas i yrkesmässig verksamhet till järnvägssyll eller som grundvirke till linjebyggnad eller marina anläggningar Mot röta i trä som ska användas i varaktig kontakt med mark eller vatten, som behöver ha ett långvarigt skydd. CCA är godkänt även mot insekter och marina organismer Mot röta i trä, som ska användas ovan mark Mot röta i färdigbehandlade träkomponenter Genom frivillig kontroll hos Sveriges provnings- och forskningsinstitut kan impregneringsverket få virket klassat efter vad det tål att användas till. Bedömningen beror på träslag, impregneringsmedel och upptagen mängd impregneringsmedel. Klassindelning M Virke för användning i havsvatten A Virke för användning i kontakt med mark och vatten ABVirke för användning ovan mark B Virke för användning ovan mark Virkestyp Sågat virke Sågat virke och stolpar Tjocklek >45 mm Sågat virke Tjocklek <45 mm Sågat virke, Fönster-/dörrsnickerier Vanligt förekommande impregneringsmedel CCA och kreosot CCA, kreosot, CCP, CCB, tebukonazol Propikonazol, tebukonazol samt olika bor-, jod, och kopparföreningar Propikonazol tebukonazol

Tänk på att! det inte går att bli av med vare sig arsenik, krom eller koppar efter användningen eftersom de är grundämnen! arsenik är cancerframkallande och giftigt för alger.! krom påverkar arvsmassan och kan ge cancer och allergi. Det är giftigt för vattenorganismer.! koppar är giftigt för vattenlevande växter och djur! kreosot är en blandning av flera hundra ämnen - flera av dem har visat sig vara cancerframkallande vid djurförsök!! 1 m 3 CCA-impregnerat virke kan innehålla upp till 3,5 kg arsenik! 9 ALTERNATIV TILL TRYCKIMPREGNERAT Värmebehandling Metoden används av flera företag och innebär att trä med låg beständighet mot röta (t.ex. björk, poppel eller ask) kan höjas till högsta beständighetsklassen (samma som obehandlad teak har) genom att man under kontrollerade förhållanden under ca 7 timmar hettar upp träet till 230-270 C. Träet blir motståndskraftigt mot fukt och nedbrytning samtidigt som det blir dimensionsstabiliserat och kan användas till allt från båtdäck till fönster och terrasser. Det lämpar sig dock inte för direkt markkontakt. Förr användes metoden ofta genom att man brände av träet som skulle användas som grindstolpar eller liknande. Ofta använde man kanske mera beständigt träslag och fick på så vis extra skydd mot röta. Fuktavvisande skydd Minst miljöstörande träskyddet är rå linolja utan tillsatser. Man rekommenderar bestrykning med oljan tillsammans med ett konstruktivt träskydd (t.ex. genom snedsågning av stolptoppar) för att få extra god hållbarhet. Andra material och annan teknik Markstolpar till ett plank kan t.ex. utföras i betong. Tänk igenom konstruktionen och försök undvika fuktfällor och därigenom behovet av impregnerat. Se också sid. 4 under kommentar till 32.

10 TELEFONNUMMER OCH ADRESSER Kemikalieinspektionen Tel 08-783 11 00 Box 1384 Fax: 08-735 76 98 171 27 SOLNA e-post: kemi@kemi.se Hemsida: www.kemi.se Naturvårdsverket Tel 08-698 10 00, Blekholmsterrassen 36 Fax 08-20 29 25, 106 48 Stockholm e-post natur@environ.se Hemsida: www.environ.se Länsstyrelsen i Skåne län Tel 040/25 20 00 Miljöenheten 044-25 20 00 205 15 MALMÖ Fax 040/044 25 21 10 e-post, allmän adress lansstyrelsen@m.lst.se Hemsida: www.m.lst.se Lokala renhållningsbolag Sysav Tel. 040-680 18 00 Spillepengsgatan 13 Fax 040-680 18 10 Förbränning Box 503 44 e-post: epost@sysav.com 202 13 Malmö Hemsida www.sysav.se Träskyddsbehandlat avfall omhädertas genom LSR AB Tel. 0418-45 01 00 Stuverigatan 25 Fax 0418-45 01 20 261 31 Landskrona e-mail: info@lsrab.se Hemsida: www.lsrab.se NSR AB Tel. 042-10 75 70 251 89 Helsingborg Fax 042-10 77 93 Flisning, deponering och E-post nsr@nsr.se utvinning av rötgas Hemsida: www.nsr.se Renhållarna Tel. 0451-26 82 73 Avfallsanläggningen Fax 0451-192 64 281 90 Hässleholm KRAB Tel. 044-13 50 00 Bruksgatan 5 Fax. 044-10 07 55 291 59 Kristianstad e-post krab@kristianstad.se Hemsida: www.krab.nu m.fl

11 PLATS FÖR EGEN LOGO OCH TEL.NR. Träskydd 2000