VÄRMLANDSTRAFIK AB ÅRSREDOVISNING 2011 1
ÅRSREDOVISNING 2011 KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK ÅRSREDOVISNING 2011 Värmlandstrafik AB Organisationsnummer 55 62 06-4641. TEXT: Johnny Albenius, Lars Bull, Torbjörn Danielsson, Roland Krantz, Barbro Thunér, Peter Söderman, Carina Rosenquist, Lena Thorin, Anna Stålhammar, Markus Bergman och Sofie Grahn. FOTO: Sofie Grahn, Peter Östborg TRYCK: Lenanders Grafiska, Kalmar, 2012. Miljögodkänt papper. Artiklarna på sidan 20, 22, 26, 38 och 45 som beskriver händelser under 2011: Text och foto Sofie Grahn. Om inte särskilt anges redovisas alla belopp i tusentals kronor. Fler exemplar kan beställas från huvudkontoret i Munkfors, se kontaktvägar nedan. KONTAKT MED VÄRMLANDSTRAFIK HUVUDKONTORET Värmlandstrafik Tallbacksvägen 2, 684 30 Munkfors 0563-532 00 växel 0563-524 82 fax www.varmlandstrafik.se KARLSTADSKONTORET Värmlandstrafik Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad 0563-532 00 växel 054-15 61 20 fax KUNDCENTER KARLSTADS BUSSTATION Värmlandstrafik, Kundcenter Drottninggatan 43, 652 26 Karlstad 0563-532 06 KUNDCENTER CENTRALSJUKHUSET Värmlandstrafik, Kundcenter Rosenborgsgatan 2, 652 30 Karlstad 0563-532 00 växel SERVICEKONTORET Värmlandstrafik, Service Bromsgatan 6, 653 41 Karlstad 054-15 51 47 E-POST: E-postadresser till vår personal: förnamn.efternamn@varmlandstrafik.se 2
INNEHÅLL VD HAR ORDET: GLÄDJANDE FRAMGÅNGAR 2011 4 ÅRSREDOVISNING 7 Förvaltningsberättelse 7 Styrelsen 7 VERKSAMHET OCH ORGANISATION 8 Enkelbiljett 2011 och periodkort 2011 13 Ägande 14 Ägarbidrag 15 Förslag till vinstdisposition 17 KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 108 MILJONER 18 SÅ MYCKET TJÄNAR MILJÖN NÄR VI ÅKER KOLLEKTIVT 19 HÄNT 2011 - MED VÄRMLANDSTRAFIKS UTVECKLINGSARBETE I FOKUS 20 HÄNT 2011 - EN NY MÖTESPLATS MED VÅRA RESENÄRER PÅ CENTRALSJUKHUSET 22 RESULTATRÄKNING 23 BALANSRÄKNING 24 EGET KAPITAL OCH SKULDER 25 HÄNT 2011 - GEMENSAM MARKNADSFÖRING FÖR ETT ÖKAT RESANDE 26 KASSAFLÖDESANALYS 27 NOTER 28 REVISIONSBERÄTTELSE 38 GRANSKNINGSRAPPORT 40 HÄNT 2011 - ETT KVALITETSARBETE FÖR RESENÄRERNAS BÄSTA 41 ANROPSSTYRD TRAFIK SPARAR PENGAR 42 SAMORDNINGSVINSTEN ÖVER 24,3 MILJONER KRONOR 44 HÄNT 2011 - MÅNGA FÖRBEREDELSER SKER BAKOM KULISSERNA PÅ BIMS 45 VI UTNYTTJAR VÅRA FORDON 42 PROCENT EFFEKTIVARE 46 TRAFIKAVTAL 2011 49 3
VD HAR ORDET Värmlandstrafik hade flera glädjande framgångar 2011. I februari blev vi som första trafikhuvudman i landet kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och 14001. Det betyder att vi nu har skapat ett ledningssystem som inte bara omfattar företagets interna angelägenheter. Det omfattar också kvalitetsledningen av upphandlade samarbetspartners, i form av cirka 40 olika trafikföretag. Upphandlad trafik står för mer än nittio procent av företagets omsättning och det är här mötet med våra kunder sker. Lars Bull. Etablerade samarbetsformer är grundläggande, liksom moderna affärsmodeller och kontraktsformer. Hittills fungerar arbetet med gemensamma ledningssystem inom linjetrafik med tåg och buss. Under 2012 ska motsvarande arbetsformer etableras inom separat skoltrafik och särskild kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Värmland har nöjda resenärer. Under 2011 var Värmland bland de tre främsta länen i fråga om nöjda kunder i kollektivtrafiken, alla månader utom en. Mätningen sker i den gemensamma intervjuundersökningen Kollektivtrafikbarometern. Det ackumulerade resultatet för hela 2011 blev en andraplats med 78 procent nöjda kunder i den nationella mätningen. Vårt mål är 80 procent nöjda kunder. I interna mätningar ombord på fordonen når andelen nöjda kunder 83-85 procent. Den senare mätningen används som underlag för åtgärder, medan den nationella mätningen främst används som benchmarking mot övriga län och för att följa trender över längre tidsperioder. Under hösten tilldelades Värmlandstrafik utmärkelsen högsta kreditvärdighet av UC, som är en av de större bedömarna av kreditvärdighet och företagsvärden i landet. Vår ekonomi är god, vilket kommer att vara till nytta när vi nu från och med 2012 går in i en intensiv investeringsperiod. System 900, Hammarötrafiken, som hade trafikstart i augusti 2010, utvecklades väl med en resandeökning på omkring 30 procent under det första året. Ökningen skedde trots försenade bussleveranser, försenade leveranser av infrastruktur och stora förändringar i elevantal, vilket påverkar resandestatistiken avsevärt. Tågtrafiken, som bedrivs som tjänstekoncession, kunde uppvisa en tydlig resandeökning. Detta trots att även den regionala trafiken drabbas av det allmänt negativa omdömet om tågtrafik. Ett missnöje som har sitt ursprung i internationell och nationell tågtrafik, där körsträckorna är längre och där problemen blir större vid störningar i infrastrukturen. I december 2011 gjordes flera efterlängtade förstärkningar av den regionala busstrafiken. Stomlinjerna till och från Filipstad (400), Hagfors (300) och Årjäng (700) utökades med ett antal turer. Därutöver utökades matningslinjen 401 Karlstad - Molkom via universitetet till timmestrafik under en stor del av dygnet. Samtidigt utökades turtätheten på stomlinje 500, Karlstad - Karlskoga, till halvtimmestrafik mellan Karlstad och Kristinehamn under rusningstid. Inom projektet FullKoll, och i finansieringssamverkan med kommunerna, färdigställdes stora 4
GLÄDJANDE FRAMGÅNGAR 2011 investeringar i hållplatser och bytespunkter, bland annat vissa stationer på Fryksdalsbanan och Värmlandsbanan, hållplatser på Hammarö och hållplatser och bytespunkter för busstrafiken i Karlstad. Utöver projektet har en ny busstation tagits i bruk i Filipstad, genom en kombination av statsbidrag och kommunal finansiering. I slutet av 2011 blev det så äntligen klart hur den nya kollektivtrafikmyndigheten skulle organiseras. Myndigheten placerades i Region Värmland. Dess viktigaste uppgift blir att anlägga ett långsiktigt regionalpolitiskt perspektiv på kollektivtrafiksystemet och formulera detta i trafikförsörjningsprogram och beslut om trafikplikt (det offentliga åtagandet). Detta innebär att Värmlandstrafik befrias från myndighetsansvaret och från ansvaret för programskrivning och samråd. Ökad kraft kan i stället läggas på vidareutvecklat samarbete med trafikföretagen, trafikutveckling och upphandling. 2011 års resultat uppgår till 9 873 000 kronor (1,5 procent x omsättningen), i en omsättning som omfattar 666 928 000 kronor. Balansomslutningen, exklusive påverkan av ägarbidrag, uppgår till 164 314 000 kronor. Inklusive ägarbidrag, 318 314 000 kronor. Soliditeten uppgår till 64 095 000 kronor eller 39 procent exklusive påverkan av ägarbidrag, 20 procent inklusive ägarbidrag. Likviditeten uppgår till 285 696 000 kronor eller 1,15 x kortfristiga skulder. I bägge likviditetsmåtten ingår ägarbidragen. Sammantaget har företaget en god ekonomi, efter ett extremt händelserikt år med stora förändringar. Styrkan behövs för att klara de prövningar vi har framför oss. Jag tänker på en mycket stor upphandling, en turbulent tågtrafiksituation med förändrad trafikeringsplan, fordonsleveranser, nya avtal om anslutande trafik och försäljningar av gamla fordon, stora investeringar i känsliga tekniska system och en stor investering i den största infrastrukturanläggningen i busstrafiken, busstationen i Karlstad. Vi har med andra ord ännu ett spännande år framför oss! Lars Bull Verkställande direktör 5
6
ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Värmlandstrafik AB, får härmed avge följande årsredovisning för bolagets verksamhet under 2011. STYRELSEN ORDINARIE LEDAMÖTER Jesper Johansson (MP), ordförande Tommy Ternemar (S), vice ordförande Peter Joensuu (M) Ola Persson (C) Leif Sandberg (M) Angelica Rage (S) Mikael Dalqvist (S) SUPPLEANTER Maria Widlund (M) Georg Forsberg (C) Marianne Åhman (FP) Charlie Weimers (KD) Birgitta Gauffin (S) Aina Wåhlund (S) Per Gruvberger (S) VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Lars Bull Styrelsen har under 2011 genomfört tio sammanträden. Ordinarie årsstämma ägde rum 1 april 2011 i Karlstad. Extra bolagsstämma ägde rum 1 juli 2011 i Karlstad. REVISORER ORDINARIE Roland Krantz (S), lekmannarevisor Barbro Thunér (S), lekmannarevisor Peter Söderman, auktoriserad revisor SUPPLEANTER Stina Höök (M), lekmannarevisor Inger Larén (FP), lekmannarevisor Gerry Ohlsson, auktoriserad revisor 7
VERKSAMHET OCH ORGANISATION Värmlandstrafik AB var fram till 31 december 2011 regional trafikhuvudman enligt lag och enligt avtal mellan kommunerna och landstinget, inom Värmlands län. Från och med årsskiftet är bolaget trafikorganisatör på uppdrag av den regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKTM). Bolaget har därigenom ansvar för att bedriva kollektivtrafik på väg och järnväg, inom länet och till och från länet. Vidare svarar bolaget för planering, upphandling och styrning av separat skoltrafik enligt uppdrag från kommunerna. Från och med årsskiftet övergår avtalen till RKTM med bolaget som organisatör. Genom avdelningen Resetjänsten organiseras beställningscentral och anropsstyrd kollektivtrafik, främst i form av sjukresor och färdtjänst, men även i form anropsstyrd linjetrafik samt viss kompletteringstrafik. Värmlandstrafik AB svarar enligt avtal med kommunerna även för färdtjänstbedömning. Även dessa avtal ändras från årsskiftet, enligt ovan. Värmlandstrafik AB:s verksamhet upprätthålls, ifråga om trafik, genom entreprenadavtal. Den 31 december 2011 omfattade den administrativa organisation som finns vid bolagets kontor i Munkfors och i Karlstad 63 (58) årsarbetare, varav 23 (23) män och 40 (35) kvinnor. Motsvarande 5 (4) årsarbetare är att betrakta som verksamhet av tidsbegränsad natur, med separat finansiering. DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA 2011 2011 hade Värmlandstrafik flera glädjande framgångar. I februari certifierades företaget enligt ISO 9001 och 14001 som första trafikhuvudman i landet. Genom certifieringen har företaget etablerat ett ledningssystem som inte bara omfattar företagets interna angelägenheter, utan också kvalitetsledningen av upphandlade samarbetspartners i form av cirka 40 olika trafikföretag. Upphandlad trafik står för mer än nittio procent av företagets omsättning och det är här kundmötet sker. Etablerade samarbetsformer är grundläggande liksom moderna affärsmodeller och kontraktsformer. Hittills fungerar arbetet med gemensamma ledningssystem inom linjetrafik med tåg och buss. Under 2012 ska motsvarande arbetsformer etableras inom separat skoltrafik och särskild kollektivtrafik. Under 2011 var Värmland bland de tre främsta länen i fråga om nöjda kunder i kollektivtrafiken, under alla månadsmätningar utom en. Det ackumulerade resultatet för hela 2011 blev en andraplats med 78 procent nöjda kunder i den nationella mätningen. Målet är 80 procent nöjda kunder. I interna mätningar, ombord på fordonen når andelen nöjda kunder 83-85 procent. Den senare mätningen används som underlag för åtgärder, medan den nationella mätningen främst används som benchmarking mot övriga län och för att följa trender över längre tidsperioder. Under hösten tilldelades Värmlandstrafik utmärkelsen högsta kreditvärdighet av UC som är en av de större bedömarna av kreditvärdighet och företagsvärden, i landet. Företagets ekonomi är god, vilket kommer att vara till nytta när vi nu från och med 2012 går in i en intensiv investeringsperiod. 8
System 900, Hammarötrafiken, som hade trafikstart i augusti 2010, utvecklades väl med en resandeökning på omkring 30 procent under det första året. Ökningen skedde trots försenade bussleveranser, försenade leveranser av infrastruktur och stora förändringar i elevantal, vilket påverkar resandestatistiken avsevärt. Tågtrafiken bedrivs som tjänstekoncession. Den kunde uppvisa en tydlig resandeökning, även om också den regionala trafiken drabbas av det allmänt negativa omdömet om tågtrafik, som har sitt huvudsakliga ursprung i internationell och nationell tågtrafik, som med sina längre körsträckor drabbas av avsevärt svårare problem, vid störningar i infrastrukturen, än den regionala tågtrafiken. I december 2011 gjordes flera efterlängtade förstärkningar av den regionala busstrafiken. Stomlinjerna till och från Filipstad (400), Hagfors (300) och Årjäng (700) utökades med ett antal turer. Därutöver utökades matningslinje 401 Karlstad - Molkom via universitetet till frekvens timmestrafik under en stor del av dygnet. Samtidigt utökades frekvensen på stomlinje 500, Karlstad - Karlskoga, till halvtimmestrafik mellan Karlstad och Kristinehamn under rusningstid. Inom projektet FullKoll och i finansieringssamverkan med kommunerna, färdigställdes stora investeringar i hållplatser och bytespunkter, bland annat vissa stationer på Fryksdalsbanan och Värmlandsbanan, hållplatser på Hammarö och hållplatser och bytespunkter för busstrafiken i Karlstad. Utöver projektet har en ny busstation kunnat byggas i Filipstad, genom en kombination av statsbidrag och kommunal finansiering. I slutet av 2011 blev det äntligen klart hur den nya kollektivtrafikmyndigheten skulle organiseras. Myndigheten, som placerades i Region Värmland, har som viktigaste uppgift att anlägga ett långsiktigt regionalpolitiskt perspektiv på kollektivtrafiksystemet och formulera detta i trafikförsörjningsprogram och beslut om trafikplikt (det offentliga åtagandet). Detta innebär att Värmlandstrafik befrias från myndighetsansvaret och från ansvaret för programskrivning och samråd. Ökad kraft kan istället läggas på vidareutvecklat samarbete med trafikföretagen, trafikutveckling och upphandling. 2012 2012 blir ett år fyllt av tunga aktiviteter. Det sedan länge efterlängtade nya biljettsystemet kommer att levereras, utan tvekan följt av vissa födslovåndor. Förhoppningsvis har den uppskjutna leveransen ändå lett till att ett antal barnsjukdomar är eliminerade. För kunderna innebär det nya systemet effektivare hantering och ombordstigning. Genom internet och automater förbättras tillgängligheten till systemet. För Värmlandstrafik med samarbetspartners innebär systemet ökad driftsäkerhet och bättre statistikfunktion. Kunderna kommer också att möta en ny zon- och prisstruktur med delvis nya tjänster. Den informationskampanj som planeras är en av de större som genomförts i företagets historia. Fyra nya trevagnars Reginatåg kommer att levereras, mer än tolv månader för sent. Tågen är 9
främst planerade att användas i trafikutbyte mot Göteborg och Oslo. I Oslotrafiken krävs ett nytt avtal med verkan från december 2012, en förhandlingssituation som vid årsskiftet 2011-2012 ser minst sagt komplicerad ut. Stora förändringar i detta avtal, jämfört med nuläget, kan tvinga fram stora förändringar i den regionala trafiken. En uppgradering av våra planerings- och kommunikationssystem är beställd och ska levereras under 2012. Tillsammans med ett nytt biljettsystem innebär detta att företaget under 2012 ska göra förändringar i de mest känsliga systemen i verksamheten. Busstationen i Karlstad har nått sitt kapacitetstak. Säkerhet och komfort i anläggningen har tydliga brister. Kapaciteten har lösts genom att flytta ut merparten av avstigningarna på Drottninggatan, där sju nya hållplatser har anlagts. Efter ytterligare åtgärder i korsningen Pihlgrensgatan - Hamngatan samt vid infarten till busstationen kommer all avstigning att ske utanför anläggningen. Därefter planeras åtgärder för höjd säkerhet och komfort genom ombyggnad av avgångsfunktionen och ny beläggning inom hela området. Samtidigt planeras en viss utökning av kontorsytan i busstationen av arbetsmiljöskäl. Ombyggnaden av busstationen finansieras genom samverkan mellan projekt FullKoll och Värmlandstrafik. Priser Den 1 januari höjdes priset på periodkort med cirka fem procent och priset på enkelbiljetter med cirka 3,5 procent. Rabatten vid betalning av enkelbiljetter med respass är oförändrad, 33 procent. Större projekt Projekt BIMS (Biljettsystem i Mellansverige) I mitten av januari 2011 kunde den planerade pilottesten startas i tätortstrafiken i Kristinehamn. Även om flera väsentliga delar av systemet inte var i funktion, blev utfallet av dessa tester till övervägande del positiv. Både kunder och förare tog emot systemet på ett bra sätt. Året har till stora delar präglats av så kallade Pre-Supply tester. Dessa har blivit mer omfattande än vad som avsågs från början och det har sin orsak i att fabrikstesterna, Factory Acceptance Test (FAT) inte var tillräckligt omfattande. All utrustning är nu levererad till Värmland och installation har skett i samtliga bussar. Genom den regelbundna förnyelse av vagnparken som sker, har en del installationer fått göras om och utrustning flyttas. Under hösten har även markarbeten genomförts för de biljettautomater som ska sättas ut i länet. Värmlandstrafiks personal som varit och är involverade i arbetet har lagt ner ett stort arbete för att föra projektet framåt. FullKoll FullKoll är ett infrastrukturprojekt som startade 2009 och som pågår till 2012. Projektet som är delfinansierat av EU drivs av Värmlandstrafik tillsammans med Trafikverket och Region Värm- 10
land. Projektet ska öka möjligheterna till effektiv arbetspendling i Värmland och därigenom bidra till ökad konkurrenskraft och utveckling av näringslivet. FullKoll projektet går mot sitt slut och under året har en rad investeringsobjekt upphandlats och färdigställts. Uppgraderingar har skett på järnvägsstationer längs Värmlandsbanan och Fryksdalsbanan med väderskydd, cykel- och pendelparkeringar. Ytterligare hållplatser för att komplettera det nya trafiksystemet 900 och knyta ihop trafiken mellan Karlstad och Hammarö har uppförts. Nya hållplatser längs E45 i Säffle och E18 i Kristinehamn är under produktion och en förstärkning och uppgradering av viktiga bytespunkter i Ilanda och Graninge görs för att öka tillgängligheten till länets stomlinjesystem. Många av objekten har blivit klara under årets sista månader medan det i andra fall skall göras kompletterande arbeten under våren 2012. Åtgärderna i projektet genomförs för att förbättra den fysiska tillgängligheten till kollektivtrafiksystemet, öka attraktiviteten och skapa större kundnytta. För att skapa säkrare och smidigare trafik i centrala Karlstad har projektet tagit fram förslag på utformning av en modern busstation. Dessutom har ombyggnader i gatumiljön runt busstationen färdigställts för att öka trafiksäkerhet och framkomlighet för bussarna. Allt eftersom investeringar färdigställs arbetar projektet med att hitta relevanta kanaler för kommunikation, mycket återstår på detta område under 2012 men en målgrupp som bearbetats under året är företag i anslutning till projektets investeringsobjekt. 2xKoll 2xKoll (dubbelkoll) är ett utvecklingsprojekt som startade 2011 och som pågår till 2013. Som namnet antyder har projektet två delar; dels att utveckla en modell för hur olika former av trafiklösningar på landsbygd och i glesbygd på ett effektivt sätt kan bidra till en tillgängligare kollektivtrafik och dels att utveckla en modell för hur organisationer aktivt kan arbeta med anställdas resor och göra dem mer miljövänliga med hjälp av Värmlandstrafik. Båda delprojekten kommer att testköra piloter av kollektivtrafik och andra aktiviteter för att skapa en erfarenhet av hur lösningarna fungerar i verkligheten. Ambitionen är att projektet ska upprätta pilottrafik och aktiviteter i projektets partnerkommuner Filipstads kommun, Sunne kommun och Säffle kommun samt på stora arbetsplatser som Hammarö kommun, Landstinget i Värmland och Karlstads universitet. Under året har planer för dessa aktiviteter arbetats fram och omvärldsbevakning har genomförts. Kollektivtrafikforskningscentret SAMOT vid Karlstads universitet har bistått projektet. ITRACT- Improving Transport and Accessibility through new Communication Technologies ITRACT är ett EU projekt som delfinansieras av Interreg 4B (Nordsjö regionen) och pågår under åren 2012-2014. ITRACT-projektet fokuserar på utveckling och användande av nya ICT-applikationer (Information 11
Communication Technologies) för förbättrad och förenklad kommunikation inom kollektivtrafik. Det övergripande målet är att förbättra förutsättningarna för perifert belägna områden runt Nordsjön att utvecklas genom innovativa, hållbara och användarvänliga kommunikationsmöjligheter. Den 1 december 2011 anställdes en projektledare som arbetat med att planera projektet inför projektstart. Trafik Den totala produktionen av buss- och tågkilometer uppgick 2011 till cirka 15,1 (14,2) miljoner tidtabellskilometer. I siffran ingår 0,70 (0,70) miljoner tidtabellskilometer tätortstrafik. Tätorts-trafiken i Karlstad uppgår till 4,0 (3,9) miljoner kilometer och ingår inte i ovanstående redovisning. Resande Det totala resandet, exklusive skolresor, har ökat under 2011 med knappt en procent. Resandet med buss är oförändrat och resandet med tåg har ökat med 6,4 procent. Skolresor i linjetrafik och i separat skoltrafik har 2011 minskat med 5,3 procent, vilket motsvarar 235 000 resor. Totalt resande innefattande buss, tåg, separat skoltrafik och särskild kollektivtrafik uppgick 2011 till 8,6 miljoner resor. Därutöver genererade Värmlandstrafik 1,3 (1,1) miljoner resor inom tätortstrafiken i Karlstad. Ekonomi Intäktsfinansieringsgraden har under 2011 varit cirka 46 (49) procent för buss- och tågtrafiken, målet är lägst 50 procent. I en kraftig utbyggnadsfas med leverans av nya fordon är en nedgång svår att undvika. Styrelsens bedömning är att nedgången i självfinansieringsgraden blir djupare innan det vänder. Ägarbidraget för 2011 var fastställt till 267 (240) miljoner kronor. Utslaget på länsinvånare medför detta ett genomsnittligt bidrag till länstrafikens verksamhet med 978 (878) kronor per invånare. Inklusive tätortstrafiken i Karlstad uppgår bidraget till 1 260 (1 133) kronor per länsinvånare. Resultatet för 2011 är 9,9 (9,4) miljoner kronor. Företagets mål är en procent av totala omsättningen, vilket 2011 innebär 6,7 miljoner kronor. Omsättningstillgångarna, exklusive ägarbidrag uppgår vid årsskiftet till 132 miljoner kronor. Likviditetsmålet är formulerat som lägst 1 x kortfristiga skulder, vilket detta år är, exklusive ägarbidrag, 93 miljoner kronor. Soliditeten, exklusive ägarbidrag, uppgår till 39,01(33,4) procent. Målet är 2012 justerat till 50 procent. Vagnbolaget AB Transitio Värmlandstrafik AB är delägare i AB Transitio vars uppgift är att svara för den regionala tågtrafikens behov av fordon genom gemensam finansiering och reservdelsförsörjning. Genom hyresavtal med Transitio har Värmlandstrafik ett åtagande som 31 december 2011 motsvarar eget ägande på 628 miljoner kronor. Detta åtagande är säkrat genom borgensåtagande från Landstinget i Värmland med samma belopp. 2012 levereras fyra nya Reginatåg vilket kommer att medföra en höjning av Värmlandstrafiks åtagande och landstingets borgensåtagande med cirka 160 miljoner kronor. Värmlandstrafiks ägande i Transitio AB kommer under 2012 att övergå till Region Värmland. 12
PERIODKORT 2011 KRONOR Länskort Buss, 14 dagar, vuxen 625 Länskort Buss, 30 dagar, vuxen 965 Länskort Buss, 365 dagar, vuxen 9 650 Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalendermånad 965 Länskort Buss & Tåg, ungdom 20-25 år, kalendermånad 770 Länskort Buss & Tåg, skolungdom 7-19 år, kalendermånad 385 Länskort Buss & Tåg, vuxen, kalenderår 9 650 Länskort Plus, färdtjänstberättigade, buss, tåg, taxi, kalendermånad 1 445 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 14 dagar 480 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 30 dagar 735 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss, 365 dagar 7 350 Tvåkommunkort Karlstad-Hammarö Buss & Tåg, kalendermånad 735 Karlstad-Örebrokortet, kalendermånad 1 655 ENKELBILJETT 2011 Zon Vuxen Ungdom 20-25 Skolungdom 7-19 Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort Fullpris Värdekort 1 24 16,00 22 14,66 14 9,60 2 37 25,00 34 22,66 22 15,00 3 56 37,33 51 34,00 34 22,60 4 75 50,00 67 44,66 45 30,00 5 94 62,66 84 56,00 56 37,33 6 106 70,67 95 63,33 64 42,66 7 119 79,33 107 71,33 71 47,33 8 eller fler 125 83,33 112 74,67 75 50,00 Alla priser i kronor. En zon är cirka 10 kilometer. 13
ÄGANDE Det är länets 16 kommuner och landstinget som äger Värmlandstrafik AB. Hälften av aktierna ägs av landstinget medan andra halvan är fördelad på kommunerna efter den folkmängd de hade den 1 januari 2007. Från och med 2012 övergår samtliga aktier till Region Värmland. Kommun Aktiekapital, kr Andel, procent Arvika 459 000 4,8 Eda 152 000 1,6 Filipstad 192 000 2,0 Forshaga 202 000 2,1 Grums 164 000 1,7 Hagfors 230 000 2,4 Hammarö 254 000 2,7 Karlstad 1 455 000 15,2 Kil 207 000 2,2 Kristinehamn 418 000 4,4 Munkfors 69 000 0,7 Storfors 79 000 0,8 Sunne 239 000 2,5 Säffle 281 000 2,9 Torsby 226 000 2,4 Årjäng 173 000 1,8 Landstinget 4 800 000 50,0 Summa 9 600 000 100,0 978 kronor lade varje värmlänning i genomsnitt i fjol till Värmlandstrafik. 14
ÄGARBIDRAG Enligt konsortialavtalet, punkt 6, mellan Värmlandstrafik AB och aktieägarna, ska underskottet täckas av landstinget till 50 procent och resterande del av kommunerna fördelat mellan kommunerna i förhållande till antal tidtabellskilometer (50 procent) tidtabellstimmar (25 procent) och befolkning (25 procent). Kommun 2011 2010 2009 2008 2007 Arvika 12 794 11 763 10 709 9 979 10 447 Eda 5 297 4 799 4 313 3 822 3 906 Filipstad 4 412 4 375 4 004 3 706 3 856 Forshaga 5 146 4 984 4 233 3 905 3 891 Grums 4 981 4 790 4 157 4 144 3 785 Hagfors 6 083 5 833 5 413 5 005 5 448 Hammarö 6 767 4 008 3 292 3 171 2 979 Karlstad 42 954 36 567 32 572 30 111 25 700 Kil 7 813 6 943 5 870 5 440 5 548 Kristinehamn 8 904 8 500 8 357 7 601 6 290 Munkfors 1 404 1 346 1 120 1 218 1 146 Storfors 1 892 1 888 1 972 1 845 1 916 Sunne 7 474 6 807 6 004 6 051 5 399 Säffle 6 896 6 749 6 268 5 855 6 250 Torsby 6 726 6 785 6 404 6 362 6 463 Årjäng 3 957 3 863 3 312 4 785 3 976 Landstinget 133 500 120 000 108 000 103 000 97 000 Summa 267 000 240 000 216 000 206 000 194 000 1 260 kronor lade varje värmlänning i genomsnitt i fjol till Värmlandstrafik och Karlstads tätortstrafik. 15
Finansiering Värmlandstrafik har inga lån. Landstinget har ett borgensåtagande för bolagets räkning för lån i bank som uppgår till 40 (40) miljoner kronor. 31 december 2011 utnyttjade bolaget ingen del av borgensutrymmet. Landstinget har därutöver lämnat borgen till AB Transitio för anskaffning av tågsätt för Värmlandstrafiks räkning. Landstingets borgensåtagande mot Transitio uppgick 31 december 2011 till cirka 628 miljoner kronor. Finansiella risker Bolaget är exponerat för ränterisker, risker för kreditförluster, indexrisker samt risker för anläggningsskador. Dessa risker hanteras genom systematisk kreditbedömning samt fullvärdesförsäkring av anläggningarna. Bolaget är vaksamt över förändringar i omvärlden som kan påverka bolagets kostnadsbild i form av leasingavtal, trafikavtal med mera. Bolaget har simulerat hur eventuella förändringar påverkar bolagets kostnadsbild. Transparenslagen Redovisning enligt lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Verksamheten finansieras av biljettförsäljning och av kommunerna och Landstinget i Värmlands län. Öppen redovisning Nedan beskrivs de ekonomiska förbindelserna med stat, kommun och landsting som företaget har haft under året. Redovisningen är upprättad utifrån fakturerade belopp under kalenderåret 2011. Ekonomiska förbindelser 2011 Ägarbidrag 267 000 Trafikersättning 335 050 Bidrag, projekt 11 133 Summa 613 183 Separat redovisning All verksamhet anses vara konkurrensskyddad verksamhet och därmed upprättas ingen separat redovisning, i enlighet med 4 lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser med mera. 16
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Överkursfond 26 400 000 Balanserade vinstmedel 18 222 057 Årets vinst 9 873 300 54 495 357 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs 54 495 356 54 495 357 RESULTAT OCH STÄLLNING Resultatet av bolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. 15,1 miljoner tidtabellkilometer gick våra bussar och tåg i fjol. 17
KOLLEKTIVTRAFIKEN SPARAR SAMHÄLLET 108 MILJONER Kollektivtrafiken sparar samhället stora kostnader som aldrig syns i en konventionell företagsekonomisk beräkning. Samhällsnyttan är stor men inte alltid lättberäknad. Här har tre relativt enkelt kvantifierbara områden valts för att göra en enklare samhällsekonomisk beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta år 2011: 1. Miljöeffekter 2. Tillgänglighet 3. Trafiksäkerhet Alla beräkningar är gjorda i underkant, besparingarna kan vara större i verkligheten. Miljöeffekten av att resenärerna åker kollektivt istället för att ta bil gör att samhället i Värmland sparar 26 437 000 kronor. Tillgängligheten som gör att arbetslösa får möjlighet att pendla (och därmed inte längre är arbetslösa) gör att samhället sparar 21 104 000 kronor. Trafiksäkerheten är åtta gånger så stor om man åker kollektivt jämfört med andra trafiksätt. Det gör att samhället sparar 59 675 000 kronor. Totalt sparar samhället på dessa tre områden 107 663 000 kronor år 2011. Till dessa 108 miljoner kronor tillkommer dessutom vinster för mindre ohälsa. Människor som åker kollektivt rör sig fyra gånger längre till fots än de som klassas som bilister. En annan vinst för samhället är att kollektivtrafiken kräver mindre yta. I Värmland är inte trängseln ett problem, men även här kräver bilismen många parkeringsplatser. Dessa vinster är inte obetydliga men det finns inga enkla sätt att beräkna kostnaderna. Samhällets ekonomiska vinst blir högre ju fler värmlänningar som väljer att åka kollektivt istället för att åka bil. Eftersom vi vill öka Värmlandstrafiks marknadsandel kommer därmed även samhällsnyttan att öka. SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT Miljökostnaden är beräknad på hur många kilo koldioxid och kilo kväveoxid kollektivtrafiken släppte ut jämfört med om resorna skulle ha gjorts med bil. Miljökostnaden beräknas vara 1.5 kr/kg CO2 och 75 kr/kg NOx (SIKA ASEK4 2008:3). Tillgänglighetens kostnad är beräknad utifrån antalet sålda periodkort i Värmland och Svensk Kollektivtrafiks beräkning på hur många som kan jobba på grund av att kollektivtrafiken finns och förädlingsvärde per sysselsatt. I antalet sålda periodkort ingår även sådana som är sålda till studerande, dock ej grundskoleelever. Trafiksäkerheten är beräknad utifrån vad kostnaden är för lätt skada, för svår personskada och för dödsfall, genom SIKA:s beräkningsunderlag och Svensk Kollektivtrafiks senaste uträkning på hur säkert det är att åka kollektivt jämfört med annat trafiksätt. Fordonsuppgifterna är en uppskattning utifrån 2010 års siffror. För antalet skadade och dödade i trafiken har vi också använt 2010 års siffror eftersom vi inte har tillgång till fjolårets siffror när detta skrivs. Beräkningarna är hämtade ur Värmlandstrafiks arbete Mål och mått för Värmlandstrafiks verksamhetsutveckling och verksamhetsstyrning, Markus Bergman och Stephan Bösch. 18