STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:4 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2003 Consumption of food and nutritive values, data up to 2003 Sammanfattning Livsmedelskonsumtionens utveckling I diagrammet på följande sida redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990 och 2003. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala åtgången av råvaror för humankonsumtion. T.ex. inkluderas i totalkonsumtionen av socker inte enbart den direkta konsumtionen av inhemskt producerat socker och importerat socker utan även en uppskattning av sockerinnehållet i sylt, konfektyrvaror, bakverk och andra livsmedel. Under perioden 1980 2003 har totalkonsumtionen per person och år av mjöl och gryn ökat med 22 % till 78 kg, kött med 25 % till 80 kg, köksväxter med 65 % till 67 kg och frukt med 24 % till 103 kg. Totalkonsumtionen av mjölk har under samma period minskat från ca 185 till strax över 142 liter per person och år, en minskning med 23 %. Även konsumtionen av matfett har minskat relativt kraftigt under perioden, från 24,5 till 16,2 kg per person och år, en minskning med nästan 35 %. Under denna period har den direkta konsumtionen av choklad och konfektyrvaror ökat från 9,8 till 16,7 kg per person och år, en ökning med 70 %, och läskedrycker från 29,6 till 93,6 liter per person och år, en ökning med 216 %. Samtidigt har den direkta konsumtionen av socker och sirap samt sockerinnehållet i andra livsmedel minskat så att totalkonsumtionen av socker och sirap under denna period har varit i stort sett oförändrad. Under perioden 1980 2003 har den totala energitillförseln från livsmedel ökat från 12 000 till 12 500 kj per person och dag, motsvarande drygt 4 %. Av den totala energitillförseln Monica Eidstedt, 036 15 58 73 Christina Wikberger, 036 15 59 31 statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk. Utkom den 13 juni 2005.

2 Statistikrapport 2005:4 kommer 30 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror och 23 % från mjölk, mjölkprodukter och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för drygt 18 % av den totala energitillförseln. Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990 och 2003, kg (liter) per person och år Mjöl o gryn Kött Mjölk Grädde, Ost o ägg Matf ett Köksväxter 1980 1990 2003 Frukter o bär Socker o sirap Kaffe o te 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Kg/Liter

3 Statistikrapport 2005:4 Innehållsförteckning Statistiken med kommentarer 5 Allmänt 5 Direktkonsumtionen av livsmedel 5 Totalkonsumtionen av livsmedel 6 Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen 6 Tabeller 7 Teckenförklaring 7 1a. Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg 7 1b. Bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år 8 2a. Kött och köttvaror, miljoner kg 9 2b. Kött och köttvaror, kg per person och år 10 3a. Fisk, kräftdjur och blötdjur, miljoner kg 11 3b. Fisk, kräftdjur och blötdjur, kg per person och år 12 4a. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, miljoner kg 13 4b. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, kg per person och år 14 5a. Köksväxter, miljoner kg 15 5b. Köksväxter, kg per person och år 16 6a. Frukter och bär m.m., miljoner kg 17 6b. Frukter och bär m.m., kg per person och år 18 7a. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, miljoner kg 19 7b. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao kg per person och år 20 8a. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, miljoner kg 21 8b. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, kg per person och år 22 9a. Totalkonsumtion av vissa varor, miljoner kg eller liter 23 9b. Totalkonsumtion av vissa varor, kg eller liter per person och år 25 10. Näringsvärden 1960-2003 per person och dag 27 11. Fördelning av energitillförseln på protein, fett, kolhydrater och alkohol 1940-2003, % 27 12. Energitillförsel 1960-2003, kj per person och dag 28 13. Proteintillförsel 1960-2003, g per person och dag 29 14. Fettillförsel 1960-2003, g per person och dag 30 15. Kolhydrattillförsel 1960-2003, g per person och dag 31 16. Tillförsel av retinolekvivalenter 1960-2003, RE per person och dag 1 32 17. Tillförsel av C-vitaminer 1960-2003, mg per person och dag 33 18. Tillförsel av järn 1960-2003, mg per person och dag 34 19. Tillförsel av kalcium 1980-2003, mg per person och dag 35 20. Tillförsel av tiamin 1980-2003, mg per person och dag 36 21. Tillförsel av kostfibrer 1980-2003, g per person och dag 37 22. Tillförsel av alkohol 1960-2003, g per person och dag 38

4 Statistikrapport 2005:4 23. Faktisk och rekommenderad näringstäthet för vitaminer och mineraler 1960-2003, mg per MJ 38 Diagram 39 1. Direktkonsumtion av mjöl, bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år 39 2. Totalkonsumtion av mjöl och gryn, kg per person och år 39 3. Mjöl och gryn, direktkonsumerat och som innehåll i förädlade produkter 40 4. Totalkonsumtion av kött, kg per person och år 40 5. Direktkonsumtion av vissa fiskprodukter, kg per person och år 41 6. Direktkonsumtion av mjölk, liter per person och år 41 7. Direktkonsumtion av syrade produkter, liter per person och år 42 8. Totalkonsumtion av mjölkprodukter, liter resp. kg per person och år 42 9. Totalkonsumtion av matfett, kg per person och år 43 10. Direktkonsumtion av frukt, kg per person och år 43 11. Direktkonsumtion av rotfrukter och färska köksväxter, kg per person och år 44 12. Totalkonsumtion av köksväxter, frukt och bär, kg per person och år 44 13. Direkt- och totalkonsumtion av socker och sirap, kg per person och år 45 14. Fördelning av totalkonsumtionen av socker, kg per person och år 45 15. Direktkonsumtion av kaffe, kg per person och år 46 16. Direktkonsumtion av glass samt choklad- och konfektyrvaror, liter resp. kg per person och år 46 17. Direktkonsumtion av malt- och läskedrycker samt mineralvatten, liter per person och år 47 18. Direktkonsumtion av starköl, vin och sprit, liter per person och år 47 19. Procentuell fördelning av energitillförseln på protein, fett, kolhydrater och alkohol 2003 48 20. Olika varugruppers bidrag till energitillförseln 1980, 1990 och 2003, procent 48 Fakta om statistiken 49 Definitioner och beräkningsmetoder 49 Beräkningsunderlag 50 Statistikens tillförlitlighet 50 Tillförlitlighet i stora drag 50 Råvaror för vidareförädling av livsmedel 51 Förändringar i konsumtionsmönster 51 Totalkonsumtionen 51 Kostens näringsinnehåll 51 Bra att veta 52 Översyn av beräkningarna 52 Elektronisk publicering 52 In English 53 Summary 53 List of tables 53 List of terms 54

5 Statistikrapport 2005:4 Statistiken med kommentarer Allmänt I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter 1 livsmedel i landet t.o.m. år 2003. Redovisade uppgifter för år 2003 är preliminära. Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara p.g.a. att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta). Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt: Direktkonsumtion av livsmedel Totalkonsumtion av livsmedel Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs i avsnittet Fakta om statistiken. Direktkonsumtionen av livsmedel Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabellerna 1a 8a och per person och år i tabellerna 1b 8b. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år främst för perioden 1980 2003. Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 41 % till drygt 70 kg per person, medan konsumtionen av mjöl, gryn och övriga mjölprodukter ökat med 23 % till 33 kg per person. Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med nästan 50 % till 41 kg per person. Hela denna ökning faller på perioden 1990 2003. Konsumtionen av charkuterivaror och konserver var på ungefär samma nivå 2003 som 1980, ca 25 kg per person, medan konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött har ökat med 160 % till 14,3 kg per person. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,9 och 2,7 kilo och uppgick år 2003 till 2,5 kilo per person. Konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur har sammanlagt ökat med 32 % till drygt 10 kg per person och år. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt. Under perioden 1965 1980 ökade per capita konsumtionen av mjölk, varefter den har minskat med 23,5 % till 140 kg år 2003. Däremot har konsumtionen av grädde ökat med 22 % till 9 kg och av ost ökat med 25 % till 17,5 kg medan konsumtionen av smör och margarin minskat med 44 % till 11,9 kg per person och år. Konsumtionen av färska köksväxter har kontinuerligt ökat sedan 1960. Sedan 1980 har konsumtionen ökat med drygt 70 % till något mer än 37 kg per person och år. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan 1980 har ökat med 170 % till 25 kg per person och år. Även konsumtionen av saft och juice av köksväxter, frukter och bär har under perioden ökat kraftigt, med ca 50 % till drygt 24 kg. 1 Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både de konsumerade kvantiteterna av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 innefattas enbart beräkningarna över de konsumerade kvantiteterna.

6 Statistikrapport 2005:4 Direktkonsumtionen av socker har minskat kontinuerligt sedan 1960. Sedan 1980 har minskningen varit 44 % till 8,5 kg per person och år. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker cider m.m. ökat kraftigt. Per capita konsumtionen av den förra gruppen ökade under perioden med 70 % till 16,7 kg och av den senare gruppen med 216 % till 93,6 liter. Totalkonsumtionen av livsmedel Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas totalt för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b. Under perioden har totalkonsumtionen per person av mjöl och gryn ökat med 22 % till 78 kg, kött med 25 % till 80 kg, köksväxter med 65 % till 67 kg och frukt med 24 % till 103 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från ca 185 till strax över 142 liter per person, en minskning med 23 %. Även konsumtionen av matfett har minskat relativt kraftigt under samma period, från 24,5 till 16,2 kg per person, en minskning med nästan 35 %. Totalkonsumtionen av socker och sirap har under perioden minskat något, från 42,1 till 40,6 kg per person. Detta är en följd av att direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker ökat kraftigt samtidigt som direktkonsumtionen av socker och sirap samt sockerinnehållet i andra livsmedel minskat. Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen Näringsinnehållet i livsmedelskonsumtionen redovisas tabellerna 10-23. Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980 2003 från 12 000 till 12 500 kj per person och dag, en ökning med 4,6 %. Av energitillförseln 2003 kom 30 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror och 23 % från mjölk, mjölkprodukter och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för drygt 18 % av den totala energitillförseln. Sedan 1980 har energitillförseln från protein och kolhydrater ökat medan tillförseln från fett minskat. Den totala proteintillförseln ökade under perioden 1980 2003 från 87 till 100 g per person och dag, en ökning med 15 %. Av proteintillförseln 2003 kom 23 % från bröd och spannmålsprodukter, 29 % från kött och köttvaror och 29 % från mjölk, mjölkprodukter och matfett. Den totala fettillförseln har under perioden 1980 2003 varierat mellan 118 och 126 g per person och dag. År 2003 uppgick den till 121 g. Av fettillförseln kom 13 % från bröd och spannmålsprodukter, 22 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter. År 2003 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 371 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med 1980. Av kolhydrattillförseln kom 44 % från bröd och spannmålsprodukter, 6 % från mjölkprodukter, 22 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 26 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass). Tillförseln av C-vitaminer ökade med 36 % mellan 1980 och 2003, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2003 svarade denna grupp för 91 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980 2003. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som 2003 svarade för nästan 70 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. matpotatis) svarade för 10 resp. 9 % av kalciumtillförseln.

7 Statistikrapport 2005:4 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available.. osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1a. Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg 1a. Bread and cereals, million kg Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2002 2003 1 Vetemjöl 121,8 94,3 114,0 113,0 108,2 96,9 92,1 93,4 2 Rågmjöl 4,2 2,9 2,9 2,2 2,5 1,2 1,3 1,4 3 Mjöl av blandningar av vete och 18,8 14,9 17,9 15,5 14,1 9,0 8,4 7,8 råg samt mjöl av annan spannmål 4 Risgryn 7,9 11,1 19,2 33,4 35,9 35,3 40,6 45,7 5 Havregryn samt gryn och flingor 20,2 17,3 20,2 24,1 27,0 21,7 24,8 26,4 av annan spannmål 6 Summa mjöl och gryn 172,9 140,5 174,2 188,2 187,7 164,1 167,2 174,7 7 Mixer m.m. beredda av mjöl eller 4,2 5,0 3,5 5,1 3,2 4,5 4,4 4,3 stärkelse 8 Vällingpulver 3,0 13,5 12,3 10,7 9,9 7,5 7,3 6,8 9 Makaroner, spagetti och liknande 6,1 10,0 19,5 36,6 47,8 63,4 69,9 71,4 produkter 10 Majsflingor, rostat ris, ostbågar, 4,5 9,3 13,0 28,4 32,5 37,0 37,9 39,1 pop corn 11 Summa mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 17,8 37,8 48,3 80,8 93,4 112,4 119,5 121,6 12 Knäckebröd 1 och flatbröd 2, 3 49,3 47,6 50,9 47,9 37,0 31,9 33,2 31,2 13 Skorpor och skorpmjöl 3 10,5 12,8 12,4 8,2 4,0 5,1 4 3,9 4.. 14 Mjukt matbröd (inkl. tunnbröd) 2 231,4 245,1 254,7 264,9 322,8 400,4 4 541,1 4 456,0 4 15 Kex, rån och torra småkakor 24,6 39,8 39,3 53,2 40,7 43,2 49,1 43,6 16 Bullar, vetelängder, wienerbröd 75,4 65,1 37,0 32,3 34,4 55,8 47,0 33,2 och annat mjukt kaffebröd 17 Bakelser, tårtor, sockerkakor 34,1 31,8 22,1 39,2 48,4 55,0 74,7 68,7 och övriga bakverk (inkl. crêpes, pizzor, piroger) 18 Summa bröd och konditorivaror 425,3 442,2 416,4 445,7 487,3 591,4 4 749,0 4 632,7 4 1 Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. 2 Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. 3 Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd och flatbröd 4 Den stora variationen under senare år är en följd av stor variation i motsvarande uppgifter i statistiken Industrins varuproduktion, som tas fram av SCB.

8 Statistikrapport 2005:4 1b. Bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år 1b. Bread and cereals, kg per head and year Vara 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002 2003 Använda befolkningstal 7 480 7 734 8 043 8 192 8 310 8 350 8 559 8 827 8 872 8 925 8 958 1 Vetemjöl 16,3 14,7 11,7 12,0 13,7 14,3 13,2 12,3 10,9 10,3 10,4 2 Rågmjöl 0,6 0,3 0,4 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 0,1 0,1 0,2 3 Mjöl av blandningar av vete och råg samt mjöl av annan spannmål 2,5 2,2 1,9 2,1 2,2 2,1 1,8 1,6 1,0 0,9 0,9 4 Risgryn 1,0 1,1 1,4 1,7 2,3 2,8 3,9 4,1 4,0 4,5 5,1 5 Havregryn samt gryn och flingor 2,7 2,5 2,1 2,1 2,4 2,4 2,8 3,1 2,4 2,8 3,0 av annan spannmål 6 Summa mjöl och gryn 23,1 20,8 17,5 18,2 21,0 22,0 22,0 21,3 18,5 18,7 19,5 7 Mixer m.m. beredda av mjöl 0,6 0,8 0,6 0,5 0,4 0,3 0,6 0,4 0,5 0,5 0,5 eller stärkelse 8 Vällingpulver 0,4 1,0 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,1 0,8 0,8 0,8 9 Makaroner, spagetti och liknande 0,8 1,0 1,2 1,7 2,3 3,0 4,3 5,4 7,1 7,8 8,0 produkter 10 Majsflingor, rostat ris, ostbågar, 0,6 0,9 1,2 1,5 1,6 2,0 3,3 3,7 4,2 4,2 4,4 pop corn 11 Summa mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 2,4 3,7 4,7 5,3 5,8 6,7 9,5 10,6 12,7 13,4 13,6 12 Knäckebröd 1, flatbröd 2, 3 6,6 5,9 5,9 5,9 6,1 6,9 5,6 4,2 3,6 3,7 3,5 13 Skorpor och skorpmjöl 3 1,4 1,7 1,6 1,6 1,5 0,8 1,0 0,5 0,6 4 0,4 4.. 14 Mjukt matbröd 2 30,9 29,9 30,5 30,2 30,6 32,5 30,9 36,6 45,1 4 60,6 4 50,9 4 15 Kex, rån och torra småkakor 3,3 4,3 5,0 4,6 4,7 4,3 6,2 4,6 4,9 5,5 4,9 16 Bullar, vetelängder, wienerbröd och annat mjukt kaffebröd 10,1 10,0 8,0 5,0 4,5 3,9 3,8 3,9 6,3 5,3 3,7 17 Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk (inkl. crêpes, pizzor, piroger) 18 Summa bröd och konditorivaror 4,6 4,2 4,0 2,7 2,7 2,6 4,6 5,5 6,2 8,4 7,7 56,9 56,0 55,0 50,0 50,1 51,0 52,1 55,2 66,7 4 83,9 4 70,6 4 1 Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. 2 Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. 3 Fr.o.m. 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl tillsammans med knäckebröd och flatbröd. 4 Den stora variationen under senare år är en följd av stor variation i motsvarande uppgifter i statistiken Industrins varuproduktion, som tas fram av SCB.

9 Statistikrapport 2005:4 2a. Kött och köttvaror, miljoner kg 2a. Meat and meat products, million kg Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2002 2003 20 Hemslakt av kalv, gris och får 1, 14,8 8,2 3,6 3,2 3,3 3,0 3,1 3,3 2 21 Kalvkött, färskt och fryst 3 13,3 11,1 7,4 3,4........ 22 Nötkött inkl. kalv, färskt och 58,2 39,2 43,1 57,6 62,5 95,7 92,2 92,8 fryst 3, 4, 5, 6 23 Griskött, färskt och fryst 4, 5, 6 70,8 79,5 103,5 88,0 113,6 133,9 127,9 128,0 24 Fårkött, färskt och fryst 4 1,6 3,9 4,6 5,7 5,6 6,5 7,1 7,7 25 Fjäderfäkött, färskt och fryst 4 11,5 26,3 35,4 46,5 72,6 104,4 120,7 116,5 26 Renkött, färskt och fryst 8, 10 1,8 1,3 0,4 2,5 2,1 1,4 1,5 1,4 27 Kött av hare, älg o annat vilt 9, 5,6 6,8 19,9 22,6 16,8 17,7 17,2 17,4 10 Kött exkl. fjäderfäkött, fryst 7.. 19,9 10,4.......... 28 Summa kött, färskt och fryst 177,6 196,2 228,3 229,5 276,5 362,6 369,7 367,1 29 Lever, njure och tunga 4, 10 5,4 6,4 3,7 4,2 4,1 6,5 6,4 6,2 30 Skinka, kassler och andra oblandade 16,0 20,5 30,4 39,5 50,1 49,6 52,4 47,7 charkuterivaror 4 31 Korv, pastejer och andra blandade 124,6 152,7 152,9 126,1 138,2 133,7 152,4 157,9 charkuterivaror 4 32 Köttkonserver (exkl. köttsoppor) 20,2 31,9 23,3 15,3 12,6 8,7 7,4 6,9 4 33 Summa charkuterivaror och konserver (inkl. innanmat) 166,2 211,5 210,3 185,1 205,0 198,5 218,6 218,7 36 Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött 4.... 45,4 44,2 55,9 77,1 115,8 128,6 1 Uppgifterna avser vara med ben 2 Fr.o.m. 2000 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 3 Fr.o.m. 1995 redovisas Kalv- och Nötkött tillsammans. 4 Fr.o.m. 1996 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 5 Inkl. köttinnehållet i viss (t.o.m. 1975 all) färdiglagad mat. 6 Uppgifterna fr.o.m. 1980 är inte helt jämförbara med dem som redovisats tidigare år. 7 Fryst kött ingår 1960 samt fr.o.m. 1988 i respektive köttslag. 8 Fr.o.m. 1986 ingår fryst renkött. 9 Inkl. vissa kvantiteter fryst kött. 10 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra.

10 Statistikrapport 2005:4 2b. Kött och köttvaror, kg per person och år 2b. Meat and meat products, kg per head and year Vara 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002 2003 20 Hemslakt av kalv, gris och får 1, 2,0 1,4 1,0 0,6 0,4 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 0,4 2 21 Kalvkött, färskt och fryst 3 1,8 1,8 1,4 1,2 0,9 0,9 0,4........ 22 Nötkött inkl. kalv, färskt och 7,8 6,3 4,9 7,1 5,2 4,6 6,7 7,1 10,8 10,3 10,4 fryst 3, 4, 5, 6 23 Griskött, färskt och fryst 4, 5, 6 9,5 11,0 9,9 12,0 12,5 9,9 10,3 12,9 15,1 14,3 14,3 24 Fårkött, färskt och fryst 4 0,2 0,2 0,5 0,5 0,6 0,6 0,7 0,6 0,7 0,8 0,9 25 Fjäderfäkött, färskt och fryst 4 1,5 2,6 3,3 4,8 4,3 4,8 5,4 8,2 11,8 13,5 13,0 26 Renkött, färskt och fryst 8, 10 0,2 0,2 0,2 0,1 0,0 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 27 Kött av hare, älg och annat vilt 0,7 0,7 0,9 1,1 2,4 2,4 2,6 1,9 2,0 1,9 1,9 9, 10 Kött exkl. fjäderfäkött, fryst 7.. 1,0 2,5 2,7 1,3 1,3.......... 28 Summa kött, färskt och fryst 23,7 25,3 24,4 29,9 27,5 24,9 26,8 31,3 40,9 41,4 41,0 29 Lever, njure och tunga 4, 10 0,7 0,9 0,8 0,6 0,4 0,5 0,5 0,5 0,7 0,7 0,7 30 Skinka, kassler och andra oblandade 2,1 2,3 2,5 3,4 3,7 3,6 4,6 5,7 5,6 5,9 5,3 charkuterivaror 4 31 Korv, pastejer och andra blandade 16,7 16,9 19,0 18,7 18,4 15,9 14,7 15,7 15,1 17,1 17,6 charkuterivaror 4 32 Köttkonserver (exkl. köttsoppor) 2,7 3,6 4,0 3,1 2,8 1,9 1,8 1,4 1,0 0,8 0,8 4 33 Summa charkuterivaror och konserver (inkl. innanmat) 22,2 23,7 26,3 25,8 25,3 21,9 21,6 23,2 22,4 24,5 24,4 36 Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött 4........ 5,5 5,7 5,2 6,3 8,7 13,0 14,3 1 Uppgifterna avser vara med ben 2 Fr.o.m. 2000 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 3 Fr.o.m. 1995 redovisas Kalv- och Nötkött tillsammans. 4 Fr.o.m. 1996 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 5 Inkl. köttinnehållet i viss (t.o.m. 1975 all) färdiglagad mat. 6 Uppgifterna fr.o.m. 1980 är inte helt jämförbara med dem som redovisats tidigare år. 7 Fryst kött ingår 1960 samt fr.o.m. 1988 i respektive köttslag. 8 Fr.o.m. 1986 ingår fryst renkött. 9 Inkl. vissa kvantiteter fryst kött. 10 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra.

11 Statistikrapport 2005:4 3a. Fisk, kräftdjur och blötdjur, miljoner kg 3a. Fish, crustaceans and molluscs, million kg Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 1 2002 1 2003 1 38 Plattfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 6,9 6,6 4,7 5,4 4,6...... 39 Torskfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 26,1 15,5 9,0 9,5 8,6...... 40 Sillfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 31,6 19,8 13,0 16,4 10,0...... 41 Laxfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1, 2 2,4 3,8 5,0 11,8 17,6...... 42 Annan, saltvattensfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 8,5 4,5 2,5 2,7 1,8...... 43 Sötvattensfisk, hel, styckad eller filead färsk 1, 2 10,7 10,6 12,2 9,7 9,7...... 44 Summa färsk fisk 1 86,2 60,8 46,4 55,5 52,3...... 45-48 Filead fryst fisk 8,5 19,2 20,1 22,8 17,3 17,0 23,6 22,1 49- Saltad, kryddad, torkad och rökt 16,3 15,6 9,8 8,2 6,1 8,9 9,5 6,7 51 fisk 52 Kaviar och andra beredningar av 2,4 4,8 5,3 6,1 8,6 8,0 9,4 11,2 fiskrom 53 Sillkonserv 13,5 16,8 15,4 11,7 12,0 12,6 20,8 21,7 54 Fiskkonserver, andra slag (exkl. 1,7 3,5 6,4 7,7 4,3 7,2 9,2 9,3 kaviar och fiskbullar) 55- Fiskfiléer och fiskpinnar, panerade, 3,0 9,8 19,6 23,6 20,1 28,6 23,4 24,6 56 samt annan beredd fisk (färdiglagade fiskrätter, fiskbullar m.m.) 57 Summa konserver och beredd 36,9 50,5 56,5 57,3 51,1 65,3 72,3 73,5 fisk 58 Kräft- och blötdjur, färska, frysta, 3,0 6,2 11,7 13,1 16,8...... saltade, torkade, ej konserver 1 59 Kräft- och blötdjur, beredda eller konserverade 2,0 6,5 6,7 9,9 9,5 13,9 14,4 16,6 1 Fr.o.m. år 2000 redovisas inte konsumtionen av varorna 38-44 samt 58 p.g.a. att dataunderlaget anses alltför osäkert. 2 Produktion inom vattenbruket ingår här.

12 Statistikrapport 2005:4 3b. Fisk, kräftdjur och blötdjur, kg per person och år 3b. Fish, crustaceans and molluscs, kg per head and year Vara 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 1 2002 1 2003 1 38 Plattfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6 0,6 0,6 0,5...... 39 Torskfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 3,5 2,7 1,9 1,0 1,1 1,6 1,1 1,0...... 40 Sillfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 4,2 3,0 2,5 2,0 1,5 2,0 1,9 1,1...... 41 Laxfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1, 2 0,3 0,6 0,5 0,6 0,6 1,1 1,4 2,0...... 42 Annan, saltvattensfisk, hel, styckad eller filead, färsk 1 1,2 1,2 0,6 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2...... 43 Sötvattensfisk, hel, styckad eller filead färsk 1, 2 1,4 1,5 1,3 1,7 1,5 1,2 1,1 1,1...... 44 Summa färsk fisk 1 11,5 9,9 7,6 6,4 5,6 6,8 6,5 5,9...... 45-48 Filead fryst fisk 1,1 1,7 2,4 2,2 2,4 2,2 2,7 2,0 1,9 2,6 2,5 49- Saltad, kryddad, torkad och 2,2 2,4 1,9 1,6 1,2 1,0 0,9 0,7 1,0 1,1 0,7 51 rökt fisk 52 Kaviar och andra beredningar 0,3 0,5 0,6 0,6 0,6 0,7 0,7 1,0 0,9 1,1 1,3 av fiskrom 53 Sillkonserv 1,8 1,7 2,1 1,8 1,9 1,8 1,4 1,4 1,4 2,3 2,4 54 Fiskkonserver, andra slag (exkl. 0,2 0,3 0,4 0,4 0,8 0,9 0,9 0,5 0,8 1,0 1,0 kaviar och fiskbullar) 55- Fiskfiléer och fiskpinnar, panerade, 0,4 0,7 1,2 2,0 2,3 2,1 2,8 2,3 3,2 2,6 2,7 56 samt annan beredd fisk (färdiglagade fiskrätter, fiskbullar m.m.) 57 Summa konserver och beredd fisk 4,9 5,6 6,3 6,4 6,8 6,5 6,7 5,8 7,4 8,1 8,2 58 Kräft- och blötdjur, färska, frysta, saltade, torkade, ej konserver 1 59 Kräft- och blötdjur, beredda eller konserverade 0,4 0,5 0,8 1,2 1,4 0,9 1,5 1,9...... 0,3 0,5 0,8 0,7 0,8 0,9 1,2 1,1 1,6 1,6 1,9 1 Fr.o.m. år 2000 redovisas inte konsumtionen av varorna 38-44 samt 58 p.g.a. att resultaten anses alltför osäkra. 2 Produktion inom vattenbruket ingår här.

13 Statistikrapport 2005:4 4a. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, miljoner kg 4a. Milk, cream, cheese, eggs and fats, million kg Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2002 2003 60 Jordbrukarnas direktförsäljning och hemmaförbrukning av mjölk 1 281,3 92,2 45,6 24,0 17,3 12,1 10,5 9,8 61 Lättmjölk samt minimjölk <1,0 % 34,3 178,5 465,9 310,9 228,1 210,2 211,8 212,2 1, 2, 8 62 Mellanmjölk m.m. 1,0 % - 2,0 % - - - 292,3 397,1 441,8 456,8 456,4 1 63 Standardmjölk >2,0 % 1 868,4 943,5 820,5 464,4 386,0 326,5 308,4 298,3 64 Filmjölk < 1,0 % 1, 8-14,4 23,0 33,4 30,0 28,2 37,4 37,5 65 Filmjölk >=1,0 % 1, 8 56,3 83,4 108,0 94,0 84,7 134,4 126,9 122,3 66 Lättyoghurt etc. <1,0 % 1, 3, 8.......... 29,1 31,1 35,6 67 Yoghurt 1,0 % - 2,0 % 1, 3, 8.......... 15,6 17,9 17,5 68 Yoghurt inkl. Kefir > 2,0 % 1, 3, 8.......... 48,8 64,7 65,4 Övriga syrade produkter (yoghurt, kefir) 1, 3 1,2 11,4 58,9 105,5 134,3...... 69 Summa mjölk 1 1 241,5 1 323,4 1 521,9 1 324,5 1 277,5 1 246,7 1 265,5 1 255,0 70 Tunn grädde < 29 % 4 20,0 15,9 14,3 10,7 11,4 17,9 17,4 17,8 71 Gräddfil, 12 % - 4,0 7,4 9,2 10,9 14,0 14,5 14,3 72 Tjock grädde > 29 % 4 21,7 29,5 40,0 53,1 58,8 55,7 50,8 48,9 73 Summa grädde 41,7 49,4 61,7 73,0 81,1 87,6 82,7 81,0 74 Mjölkpulver 1,2 1,4 1,1 0,7 0,5 0,3 0,3 0,2 75 Hårdost 5 47,2 57,0 94,7 111,7 117,3 111,6 113,1 113,9 76 Smältost 2,0 4,1 7,5 7,2 7,0 8,1 11,1 11,0 77- Ost, andra slag 5 5,8 10,4 13,9 20,3 20,8 26,6 30,0 31,6 78 79 Summa ost 5 55,0 71,5 116,1 139,2 145,1 146,3 154,2 156,5 80 Ägg 6 81,1 89,0 93,4 99,9 91,8 92,6 81,7 82,0 82 Smör 69,6 43,3 29,1 19,2 17,3 11,4 12,7 12,1 83 Hushållsmarg. exkl. lättmargarin 91,6 120,9 130,3 99,7 86,8 77,5 57,6 57,8 7 84 Lättmargarin - - 15,7 36,8 47,5 43,7 36,9 36,9 85 Summa smör och margarin 161,2 164,2 175,1 155,7 151,6 132,6 107,2 106,8 87 Matolja...... 6,8 8,1 8,0 8,3 11,4 88 SUMMA MATFETT 161,2 164,2 175,1 162,5 159,7 140,6 115,5 118,2 1 Uppgifterna avser miljoner liter. 2 Inkl. skummjölk 1960 1975. 3 Inkl. frukt- och bäryoghurt. 4. Fr.o.m. år 2000 används fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara med de som redovisats senare år. 5 Uppgifterna 1960 1980 är inte helt jämförbara med dem som redovisats för senare år. 6 Uppgifterna är osäkra p.g.a. bristfälligt grundmaterial. 7 Fr.o.m. 1970 ingår Bregott. 8 Revideringar har gjorts fr.o.m. 2000 p.g.a. förändringar i källmaterialet.

14 Statistikrapport 2005:4 4b. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, kg per person och år 4b. Milk, cream, cheese, eggs and fats, kg per head and year Vara 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002 2003 60 Jordbrukarnas direktförsäljning och hemmaförbrukning av mjölk 1 37,6 23,0 11,5 7,6 5,5 4,2 2,8 2,0 1,4 1,2 1,1 61 Lättmjölk samt minimjölk <1,0 % 1, 2, 8 4,6 6,7 22,2 48,3 56,1 37,3 36,3 25,8 23,7 23,7 23,7 - - - - - 12,6 34,2 45,0 49,8 51,2 50,9 62 Mellanmjölk m.m. 1,0 % - 2,0 % 1 63 Standardmjölk >2,0 % 1 116,1 116,6 117,3 102,5 98,7 96,0 54,3 43,7 36,8 34,6 33,3 64 Filmjölk < 1,0 % 1, 8-0,0 1,8 2,9 2,8 2,7 3,9 3,4 3,2 4,2 4,2 65 Filmjölk >=1,0 % 1, 8 7,5 10,3 10,4 12,9 13,0 14,3 11,0 9,6 15,1 14,2 13,7 66 Lättyoghurt etc. <1,0 % 1, 3, 8................ 3,3 3,5 4,0 67 Yoghurt 1,0 % - 2,0 % 1, 3, 8................ 1,8 2,0 2,0 68 Yoghurt inkl.kefir > 2,0 % 1, 3, 8................ 5,5 7,2 7,3 Övriga syrade produkter (yoghurt, 0,2 0,7 1,4 3,2 7,1 8,8 12,3 15,2...... kefir) 1, 3 69 Summa mjölk 1 166,0 157,2 164,5 177,4 183,1 175,7 154,7 144,7 140,5 141,8 140,1 70 Tunn grädde < 29 % 4 2,7 2,0 2,0 1,8 1,7 1,4 1,3 1,3 2,0 1,9 2,0 71 Gräddfil 12 % - 0,3 0,5 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,6 1,6 1,6 72 Tjock grädde > 29 % 4 2,9 3,6 3,7 4,2 4,8 5,5 6,2 6,7 6,3 5,7 5,5 73 Summa grädde 5,6 6,0 6,1 6,7 7,4 7,9 8,5 9,2 9,9 9,3 9,0 74 Mjölkpulver 0,2 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 75 Hårdost 5 6,3 6,5 7,1 8,5 11,4 11,9 13,1 13,3 12,6 12,7 12,7 76 Smältost 0,3 0,3 0,5 0,7 0,9 0,9 0,8 0,8 0,9 1,2 1,2 77- Ost, andra slag 5 0,8 1,0 1,3 1,9 1,7 2,1 2,4 2,4 3,0 3,4 3,5 78 79 Summa ost 5 7,4 7,8 8,9 11,1 14,0 14,9 16,3 16,4 16,5 17,3 17,5 80 Ägg 6 10,8 10,9 11,1 11,1 11,2 12,3 11,7 10,4 10,4 9,2 9,2 82 Smör 9,3 8,4 5,4 5,2 3,5 3,3 2,2 2,0 1,3 1,4 1,4 83 Hushållsmarg. exkl. lättmargarin 12,2 13,1 15,0 13,9 15,7 15,1 11,6 9,8 8,7 6,5 6,5 7 84 Lättmargarin - - - 1,2 1,9 2,6 4,3 5,4 4,9 4,1 4,1 85 Summa smör och margarin 21,6 21,6 20,4 20,3 21,1 21,0 18,2 17,2 14,9 12,0 11,9 87 Matolja.......... 0,6 0,8 0,9 0,9 0,9 1,3 88 Summa matfett 21,5 21,6 20,4 20,3 21,7 21,6 19,0 18,1 15,8 12,9 13,2 1 Uppgifterna avser liter per person och år. 2 Inkl. skummjölk 1960 1975. 3 Inkl. frukt- och bäryoghurt. 4. Fr.o.m. år 2000 används fetthaltsgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. Detta innebär att redovisade siffror före år 2000 inte är helt jämförbara med de som redovisats senare år. 5 Uppgifterna 1960 1980 är inte helt jämförbara med dem som redovisats för senare år. 6 Uppgifterna är osäkra p.g.a. bristfälligt grundmaterial. 7 Fr.o.m. 1970 ingår Bregott. 8 Revideringar har gjorts fr.o.m. 2000 p.g.a. förändringar i källmaterialet.

15 Statistikrapport 2005:4 5a. Köksväxter, miljoner kg 5a. Vegetables, million kg Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2002 2003 89 Morötter...... 63,7 72,0 71,0 66,2 76,0 90 Övriga rotfrukter...... 13,0 13,0 12,8 10,1 10,0 91 Summa rotfrukter 54,1 69,4 50,9 76,7 85,0 83,8 76,3 86,0 92 Gurkor...... 32,6 28,8 37,8 39,8 36,1 93 Lök...... 38,1 46,2 64,6 49,6 48,4 94 Purjolök...... 9,2 9,5 12,6 11,9 10,7 95 Blomkål...... 9,3 8,6 9,1 8,5 8,9 96 Vitkål, rödkål, brysselkål, grönkål, broccoli och salladskål 1...... 41,6 50,8 46,7 40,7 41,9 97 Sallad 1...... 43,1 35,6 49,2 55,0 51,0 98 Tomater...... 54,1 71,8 76,0 76,8 76,2 99 Övriga köksväxter, färska...... 19,5 30,7 47,8 56,3 60,4 100 Summa köksväxter, färska 106,6 165,6 180,0 247,5 282,0 343,8 338,6 333,6 101- Rotfrukter och övriga köksväxter, 102 frysta eller torkade 18,0 25,4 36,7 40,8 42,3 45,0 50,1 51,0 103 Köksväxter, inlagda i ättika 11,2 24,0 28,2 28,8 27,6 29,0 28,4 32,9 104 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika 22,7 31,9 43,2 75,0 67,8 82,3 90,0 99,4 1 Fr.o.m. 1995 ingår salladskål i vara 96.

16 Statistikrapport 2005:4 5b. Köksväxter, kg per person och år 5b. Vegetables, kg per head and year Vara 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002 2003 89 Morötter.......... 6,6 7,4 8,2 8,0 7,4 8,5 90 Övriga rotfrukter.......... 2,4 1,5 1,5 1,4 1,1 1,1 91 Summa rotfrukter 7,2 7,8 8,6 7,9 6,1 9,0 9,0 9,6 9,4 8,5 9,6 92 Gurkor.......... 3,5 3,8 3,3 4,3 4,5 4,0 93 Lök.......... 4,3 4,5 5,2 7,3 5,6 5,4 94 Purjolök.......... 0,8 1,1 1,1 1,4 1,3 1,2 95 Blomkål 1,1 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 96 Vitkål, rödkål, brysselkål, grön.......... 5,8 4,9 5,8 5,3 4,6 4,7 kål, broccoli och salladskål 1 97 Sallad, salladskål 1.......... 4,2 5,0 4,0 5,5 6,2 5,7 98 Tomater.......... 5,4 6,3 8,1 8,6 8,6 8,5 99 Övriga köksväxter, färska.......... 2,8 2,3 3,5 5,4 6,3 6,7 100 Summa köksväxter, färska 14,3 18,8 20,6 20,9 21,7 27,9 28,9 31,9 38,9 37,9 37,2 101- Rotfrukter och övriga köksväxter, 2,4 2,4 3,1 4,1 4,4 4,9 4,8 4,8 5,1 5,6 5,7 102 frysta samt torkade 103 Köksväxter, inlagda i ättika 1,5 2,3 3,0 3,5 3,4 3,1 3,4 3,1 3,3 3,2 3,7 104 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika 3,0 4,3 4,0 4,6 5,2 4,0 8,8 7,7 9,3 10,1 11,1 1 Fr.o.m. 1995 ingår salladskål i vara 96.

17 Statistikrapport 2005:4 6a. Frukter och bär m.m., miljoner kg 6a. Fruites and berries, million kg Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2002 2003 106 Apelsiner, citroner och övriga 97,7 122,1 118,5 124,6 134,8 128,0 134,2 135,7 citrusfrukter, färska 107 Vindruvor 14,4 21,6 20,6 19,9 17,2 22,8 16,6 18,8 108 Mandel och nötter, färska eller 8,3 8,7 9,5 13,0 12,6 10,3 12,0 11,7 beredda 109 Äpplen och päron, färska 1, 2 186,9 194,6 179,2 128,0 119,3 123,9 108,8 130,4 110 Körsbär, persikor, plommon och 11,5 19,0 18,9 18,0 13,8 27,4 22,9 19,7 liknande stenfrukter, färska 1, 2 111 Bananer, meloner och övriga 38,4 67,7 76,4 166,3 174,2 217,4 205,0 223,7 frukter, färska 1 112 Jordgubbar, hallon, sv. vinbär, 34,5 33,2 32,6 11,5 12,3 12,7 11,2 10,9 blåbär, lingon och andra bär, färska 1, 2 113 Jordgubbar, hallon, sv.vinbär, 1,2 1,5 1,5 2,9 2,5 3,0 3,3 3,4 blåbär, lingon och andra bär, frysta 114 Russin, fikon, dadlar och andra 11,7 11,6 11,0 12,0 8,5 8,2 8,7 8,8 torkade frukter 115 Frukter och bär, hela i stycken 16,2 27,0 30,4 39,8 28,8 35,3 37,6 41,7 eller mosade, konserver och andra förpackningar 116 Sylter, marmelader, fruktmos och geléer, beredda genom 22,5 36,2 39,3 47,5 56,0 56,5 64,8 66,9 117-118 119-120 kokning Soppor och buljonger innehållande köksväxter, bär, frukter, fisk och kött 3 Saft och juice av köksväxter, frukter och bär, naturlig, även konc. 4 1 Naturakonsumtion ingår inte fr.o.m. 1988. 9,1 19,3 20,5 29,3 37,2 33,5 33,1 37,8 27,4 105,0 137,0 161,5 173,7 163,8 205,7 216,1 2 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 3 Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor. 4 Uppgifterna avser miljoner liter.

18 Statistikrapport 2005:4 6b. Frukter och bär m.m., kg per person och år 6b. Fruites and berries, kg per head and year Vara 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002 2003 106 Apelsiner, citroner och övriga 13,1 15,7 15,2 14,1 14,3 12,9 14,6 15,3 14,4 15,0 15,1 citrusfrukter, färska 107 Vindruvor 1,9 3,3 2,7 2,2 2,5 2,7 2,3 1,9 2,6 1,9 2,1 108 Mandel och nötter, färska eller 1,1 1,2 1,1 1,3 1,1 1,3 1,5 1,4 1,2 1,3 1,3 beredda 109 Äpplen och päron, färska 1, 2 25,0 22,7 24,2 25,4 21,6 23,4 15,0 13,5 14,0 12,2 14,6 110 Körsbär, persikor, plommon 1,5 1,8 2,4 1,9 2,3 2,3 2,1 1,6 3,1 2,6 2,2 och liknande stenfrukter, färska 1, 2 111 Bananer, meloner och övriga 5,1 6,8 8,4 9,3 9,2 11,9 19,4 19,7 24,5 23,0 25,0 frukter, färska 1 112 Jordgubbar, hallon, sv. vinbär, 4,6 4,8 4,1 3,9 3,9 3,7 1,3 1,4 1,4 1,3 1,2 blåbär, lingon och andra bär, färska 1, 2 113 Jordgubbar, hallon, sv. vinbär, 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 blåbär, lingon och andra bär, frysta 114 Russin, fikon, dadlar och andra 1,6 1,6 1,4 1,4 1,3 1,3 1,4 1,0 0,9 1,0 1,0 torkade frukter 115 Frukter och bär, hela i stycken 2,2 2,9 3,4 3,3 3,7 3,6 4,7 3,3 4,0 4,2 4,7 eller mosade, konserver och andra förpackningar 116 Sylter, marmelader, fruktmos och geléer, beredda genom 3,0 4,0 4,5 4,0 4,7 5,0 5,5 6,3 6,4 7,3 7,5 117-118 119-120 kokning Soppor och buljonger innehåll. köksväxter, bär, frukter, fisk och kött 3) Saft och juice av köksväxter, frukter och bär, naturlig, även konc. 4 1 Naturakonsumtion ingår inte fr.o.m. 1988. 1,2 2,5 2,4 2,5 2,5 2,2 3,4 4,2 3,8 3,7 4,2 3,7 6,2 13,1 17,7 16,5 12,5 18,9 19,7 18,5 23,0 24,1 2 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 3 Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor. 4 Liter per person och år.

19 Statistikrapport 2005:4 7a. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, miljoner kg 7a. Potatoes, potatoe products, sugar, treacle, coffee, tea and cacao, million kg Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2002 2003 122 Potatis färsk 1, 2 649,0 553,0 539,0 517,2 505,1 399,8 376,1 369,4 123 Potatis- och rotmospulver 1,9 8,1 6,1 5,3 5,4 5,9 5,5 6,1 124 Potatisstärkelse (potatismjöl) 6,0 5,0 4,7 3,6 2,8 1,6 1,4 1,3 125 Kylda och djupfrysta potatisprodukter.. 10,1 24,5 31,6 39,6 70,0 79,6 81,4 126 Konservpotatis.. 6,6 5,4 8,7 6,3 1,8 2,1 2,5 127 Andra beredda potatisprodukter.. 2,8 3,8 8,9 12,1 17,4 17,7 17,5 (chips) 129 Bitsocker 58,4 51,6 35,8 19,3 13,1 11,8 9,7 9,2 130 Strö-, farin-, flor- och pärlsocker 150,5 117,0 125,8 99,1 86,4 77,7 68,2 67,3 131 Sirap 7,8 4,1 4,5 3,7 3,5 2,8 2,7 2,7 133 Kaffe, rostat 59,8 87,2 79,5 76,7 66,2 61,7 68,6 67,5 134 Te 1,0 1,9 2,9 2,9 2,5 3,2 2,8 2,6 135 Kaffe- och teextrakt (snabbkaffe 0,1 0,3 1,4 2,0 1,2 3,6 3,2 3,0 resp. snabbte) 136 Kakaopulver, osötat 2,2 1,2 2,1 2,3 2,6 4,4 5,0 4,1 137 Kakaopulver, sötat samt drickchoklad och chokladsåser 4 0,7 4,1 9,6 10,2 14,1 15,5 14,4 12,4 139 Honung 1 2,2 2,4 5,7 6,8 5,8 5,4 6,0 6,1 140 Choklad och konfektyrvaror 50,1 75,1 81,3 94,6 103,8 131,6 150,9 149,4 141 Såser inkl. majonnäs och andra för smaksättning avsedda preparat 4,0 11,8 24,4 46,1 56,7 80,8 89,6 94,6 1 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 2 Inkl. skalad potatis. 3 Redovisas som färsk potatis. 4 Uppgifterna för 1960 1980 är inte helt jämförbara med dem som redovisas för senare år.

20 Statistikrapport 2005:4 7b. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao kg per person och år 7b. Potatoes, potatoe products, sugar, treacle, coffee, tea and cacao, kg per head and year Vara 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002 2003 122 Potatis färsk 1, 2 86,8 79,4 68,8 63,6 64,9 65,0 60,4 57,2 45,1 42,1 41,2 123 Potatis- och rotmospulver 0,3 0,6 1,0 1,0 0,7 0,6 0,6 0,6 0,7 0,6 0,7 124 Potatisstärkelse (potatismjöl) 0,8 0,7 0,6 0,6 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,2 0,1 125 Kylda och djupfrysta potatisprodukter.. 0,3 1,3 2,3 2,9 3,1 3,7 4,5 7,9 8,9 9,1 126 Konservpotatis.. 0,4 0,8 0,6 0,6 0,8 1,0 0,7 0,2 0,2 0,3 127 Andra beredda potatisprodukter.... 0,3 0,4 0,5 0,7 1,0 1,4 2,0 2,0 2,0 (chips) 129 Bitsocker 7,8 7,2 6,4 5,5 4,3 3,3 2,3 1,5 1,3 1,1 1,0 130 Strö-, farin-, flor- och pärlsocker 20,1 15,3 14,5 15,7 15,1 15,1 11,6 9,8 8,8 7,6 7,5 131 Sirap 1,0 0,8 0,5 0,6 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 133 Kaffe, rostat 8,0 9,8 10,8 10,8 9,6 9,0 9,0 7,5 7,0 7,7 7,5 134 Te 0,1 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,3 0,3 135 Kaffe- och teextrakt (snabbkaffe 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,2 0,1 0,4 0,4 0,3 resp. snabbte) 136 Kakaopulver, osötat 0,3 0,3 0,1 0,2 0,3 0,2 0,3 0,3 0,5 0,6 0,5 137 Kakaopulver, sötat samt drickchoklad och chokladsåser 4 0,1 0,2 0,5 0,6 1,2 1,1 1,2 1,6 1,7 1,6 1,4 139 Honung 1 0,3 0,3 0,3 0,4 0,7 0,7 0,8 0,7 0,6 0,7 0,7 140 Choklad och konfektyrvaror 6,7 8,4 9,3 8,6 9,8 9,8 11,1 11,8 14,8 16,9 16,7 141 Såser inkl. majonnäs och andra för smaksättning avsedda preparat 0,5 0,9 1,5 2,2 3,0 3,7 5,4 6,4 9,1 10,0 10,6 1 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 2 Inkl. skalad potatis. 3 Redovisas som färsk potatis. 4 Uppgifterna för 1960 1980 är inte helt jämförbara med dem som redovisas för senare år.