Uppföljning och analys Östergötland 2017 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Upprättad i samverkan mellan länets 13 kommuner och Region Östergötland. LGVO (ledningsgrupp vård och omsorg)171012
Innehåll Uppföljning av 2017 års handlingsplan... 3 1. Ledning och samverkan... 3 2. Analysarbete... 5 3. Utvärdering och uppföljning... 12 4. Kommunikation... 12 5. SIP... 12 6. Kompensatoriska insatser... 13 7. Utvecklingsarbetet barn och ungdomar med koppling till ungdomshälsan/ ungdomsmottagning... 14 8. Nyanlända barn och ungdomar... 14 9. Unga vuxna... 14 10. E-hälsa ur ett medborgarperspektiv... 14 11. Somatisk ohälsa hos personer med psykisk sjukdom... 15 12. Levnadsvanor som bestämningsfaktor vid psykisk hälsa... 15 13. Hälsofrämjande skolmiljö... 15 14. Brukar/medborgardialoger om psykisk hälsa... 16 16. Gemensam överenskommelse för psykisk funktionsnedsättning och missbruk... 17 17. Suicidprevention... 17 2
Uppföljning av 2017 års handlingsplan 1. Ledning och samverkan Besluta i LGVO om uppdrag, bemanning och styrning av kompetens psykisk hälsa Ärende i LGVO 16-10-21. Ledningsgrupp vård och omsorg ställer sig bakom Analys-och handlingsplan 2016 under förutsättning att arbetet bedrivs inom befintliga arenor och plattformer och att inga nya arenor och plattformar skapas. För att utvärdera arbetet under 2017 användes en enkät för operativa grupper i Östergötland. Samtliga grupper, eller motsvarande styrgrupp besvarade enkäten under 2017 som visar en rad aktiviteter som pågår i Östergötland. Nedan följer en sammanfattning av progress i arbetet. Sammantaget genomförs de flesta delar av handlingsplanen i olika grupperingar. Speciellt området ledning och samverkan som utpekades i analys och handlingsplan som en central faktor är ett fokus för många grupper. Trots många olika aktiviteter finns det vissa områden med bristande aktivitet, framför allt för att det inte uppfattas ingå i uppdraget, eller att det är aktiviteter som bör ske centralt i Östergötland, eller av grupperingar med delvis andra kompetenser. Dessa områden är kommunikation, kompensatoriska insatser och e-hälsa ur ett medborgarperspektiv. Kommunikation Kommunikation är ett sådant område som anses behöva skötas centralt, och analysgruppen har identifierat två kommunikationsområden. Dels kommunikation i organisationen ut från LGVO, analysgruppen, operativa grupper och verksamheter som i huvudsak fungerat väl. Dels är det kommunikation till andra aktörer i samhället och medborgare, där det finns behov av en kommunikatör och en kommunikationsstrategi. Arbete med detta har inletts under hösten. Kompensatoriska insatser Kompensatoriska insatser kräver ett utpräglat befolkningsperspektiv vilket uppfattats som ett område som normalt ligger utanför uppdraget för operativa grupper. De kompensatoriska insatserna bör kanske hanteras centralt utifrån riskanalyser gjorda i operativa grupper. E-hälsa ur ett medborgarperspektiv Det exempel som inrapporterats handlar om arbetsgrupp för internetbehandling inom psykiatrin. Inom Region Östergötland och inom e-hälsonätverket finns många initiativ som skulle få bättre utveckling genom ett närmare samarbete med operativa grupper inom uppdrag psykisk hälsa. 3
Tabell 1. Enkät om arbetet med handlingsplan 2017 Områden handlingsplan 2017 Operativ samverkan Öster, vuxna med psykisk funktionsnedsättning och beroendeproblematik OSÖ Vuxna/ äldre Samplan barn och unga centrala länsdelen i Östergötland Samplan vuxna centrala länsdelen, psykisk funktionsnedsättni ng och beroendeproblematik Styrgrupp Väster Ledning och samverkan Planeras Ja Planerar Ja Ja Ja Analysarbete Delvis Nej Delvis Nej Nej Ja Utvärdering och uppföljning Delvis Nej Nej Planeras Nej Nej Kommunikation Nej Nej Nej Nej Nej Nej SIP Delvis Ja Nej Ja Ja Ja Kompensatoriska insatser Nej Nej Nej Nej Nej Nej OSÖ barn och unga Utvecklingsarbete barn och ungdomar med koppling till Ungdomshälsan/Ungdomsmottag ning Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nyanlända barn och ungdomar Delvis Nej Ja Nej Nej Ja Unga vuxna Delvis Nej Nej Nej Nej Ja E-hälsa ur ett medborgarperspektiv Somatisk ohälsa hos personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Levnadsvanor som bestämningsfaktor för psykisk hälsa Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Planeras Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Planera s Hälsofrämjande skolmiljö Nej Nej Nej Nej Nej Ja Brukar/medborgardialoger om psykisk hälsa Nej Nej Nej Ja Ja Nej Utvärdera och lära av handlingsplan 2016 Ja, och planeras Nej Nej Nej Nej Nej Gemensamma överenskommelsen för psykisk funktionsnedsättning och missbruk/beroende Delvis Nej Nej Ja Ja Nej Suicidprevention Delvis Ja Nej Ja Ja Ja 4
Identifiera samverkansarenor, aktörer och utreda behov Pågår genom bland annat ett regioninternt arbete med alla som arbetar strategiskt med barn och unga. Utifrån jämlik vård har arbete påbörjats, med uppdrag från SVO (samverkan vård och omsorg, politiken), om kartläggning av olika insatsnivåer och respektive verksamheters ansvarsområden. Formulera förslag till uppdrag och bemanning av uppdrag psykisk hälsa Svårighet att skifta fokus när kompetenserna är anpassade från gamla uppdraget PRIO. Folkhälsokompetens saknas på lokal nivå i arbetet. Likvärdighet mellan länsdelarna i uppdrag och kompetens bör säkerställas. Tydliggöra processerna i arbetet med psykisk hälsa inklusive länkar till relaterade dokument. Arbetet påbörjat uppdrag CVU(Centrum för verksamhetsutveckling). 2. Analysarbete Ta fram ett förslag till struktur för samverkan mellan förskola, BHV/BVC, socialtjänst. Strategisk samverkansstruktur saknas i dagsläget på övergripande länsnivå för förskola och grundskola. På länsdelsnivå finns samverkan inom SSÖ (Strategiskt samråd östra länsdelen). Samverkan på lokalnivå finns och ser olika ut i kommunerna. Samverkan sker kring individer och i projekt. Regionalt samråd för utbildning och kompetensförsörjning finns kopplat till enheten för kompetensförsörjning och näringsliv. Syftet med detta samråd är att skapa en god tillgång till gymnasie- och vuxenutbildning till östgötarna samt säkerställa kompetensförsörjning för länet. Fördjupad analys av psykisk hälsa För att beskriva den psykiska hälsan i befolkning genomfördes 2015 enkäten Östgötens psykiska hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen. Liksom bland alla enkäter med självrapporterade data råder oenighet om definitionen på begrepp som ångest, stress och depression, varför resultaten bör tolkas utifrån relativa prevalenser mellan grupper, snarare än de absoluta prevalensernas betydelse. Genomgående rapporterar kvinnor besvär i större utsträckning än män, och det finns ett omvänt linjärt samband mellan ålder och besvär; genomgående rapporterar yngre besvär i större utsträckning än äldre. I materialet fanns ingen tydlig skillnad med avseende på självrapporterad utbildning, men däremot för självskattad ekonomi där de som upplever sig ha sämre ekonomi också rapporterar sämre psykisk hälsa. Yngre rapporterar i högre utsträckning problem med ångest/panik jämfört med äldre, kvinnor rapporterar i högre utsträckning problem med ångest/panik jämfört med män. Kvinnor och män med sämre ekonomi rapporterar i betydligt högre utsträckning problem med ångest/panik jämfört med de med bättre ekonomi. Om mig En rapport med en sammanställning av resultatet från de tre första åren från enkäten Om mig är framtagen och publicerad i september 2017. http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/pages/235042/om%20mig.%20ungdomars%20 perspektiv%20p%c3%a5%20h%c3%a4lsa%20och%20livsstil.pdf 5
Vi har i analysen hämtat vårt underlag kring barn och unga från den rapporten. Resultaten visar: Faktorerna som har visat sig vara mest betydelsefulla för möjligheter till en god hälsa är såväl givna som påverkbara. Att ha en god ekonomi, att vara kille, att utöva fysisk aktivitet och att känna att man duger som man är visar störst chans till en god hälsa. Tjejer som är födda utanför Norden mår i regel bättre än tjejer födda inom Norden. Det motsatta gäller för killar. Det är generellt vanligare att ha ohälsa om man går yrkesförberedande program, medan den psykiska hälsan är sämre bland ungdomar som går högskoleförberedande program. Stress och psykisk ohälsa ökar under de tre undersökta åren. Ökningarna ses i alla grupper men främst bland tjejer och ungdomar med annan könsidentitet. Det är endast 17 procent av tjejerna i gymnasieskolan som sällan eller aldrig upplevt ångest. När ungdomar med egen erfarenhet fick definiera ordet ångest associerades det till känslor av olika slag, som att man känner sig ledsen, stressad och har svårt att tänka. Fler tjejer än killar kopplar också ångest till olika former av fysisk påverkan. Skolan uppges vara en stor källa till ångest både i grundoch gymnasieskolan. Det är vanligare att känna sig otrygg och ensam om man har en sämre ekonomi, sämre hälsa eller har en funktionsnedsättning Majoriteten är fysiskt aktiva minst två gånger i veckan med träning på egen hand som vanligaste träningsform. Att vara fysiskt aktiv minst två gånger i veckan har samband med bättre hälsa och sömn, mindre stress, ångest och depression. Oro/ångest per skola, kön och år (%). Källa: Om mig Ungdomars perspektiv på hälsa och livsstil 2014-2016 De vanligaste associationerna är att man känner sig ledsen, stressad och har svårt att tänka. Skolan uppges vara en stor källa till ångest både i grund- och gymnasieskolan. Man känner krav, press och stress att hinna med skoluppgifter. Vissa, men långt ifrån alla kopplar det till olika former av fysisk påverkan. Bland ungdomar i grundskolan handlar det mest om att ha 6
en klump i magen medan det i gymnasieskolan främst handlar om illamående, tryck över bröstet och svårt att andas. Problem med relationer och svag självkänsla är ytterligare anledningar. Man beskriver sig exempelvis som blyg eller orolig över sitt utseende. Nedstämd/deprimerad, per skola, kön och år (%) Källa: Om mig Ungdomars perspektiv på hälsa och livsstil 2014-2016 Tankar kring livet och döden är också relaterade till ångest. Det handlar om sorg men också om brist på livsglädje. Ångest nästan varje dag, kategoriserad fritextfråga per skola, kön, år 2015. Källa: Om mig Ungdomars perspektiv på hälsa och livsstil 2014-2016 Att duga som man är ser ungdomar som en förutsättning för hälsa. Det är stor skillnad mellan tjejer och ungdomar med annan könsidentitet jämfört med killar i frågan. Ungefär hälften av tjejerna och ungdomarna med annan könsidentitet i grundskolan tycker att de ofta/alltid duger som de är jämfört med ungefär 80 procent av killarna. En liknande bild ses bland ungdomar i gymnasieskolan, med skillnaden att andelen killar som tycker att de duger 7
minskar. Det är vanligare att känna att man duger som man är om man har en god ekonomi, om man är född utanför Norden eller inte har någon funktionsnedsättning. Att duga som man är, per skola, kön och år (%) Källa: Om mig Ungdomars perspektiv på hälsa och livsstil 2014-2016 Aktiv omvärldsbevakning om kunskapsutveckling på nationell och internationell nivå inom området. UNGA VUXNAS PSYKISKA OHÄLSA BARN- OCH UNGDOMSRAPPORT 2017 FEMTE ÅRGÅNGEN Stadsmissionen https://www.stadsmissionen.se/sites/default/files/files/stockholms-stadsmission-barn- Ungdomsrapport-2017.pdf?utm_source=Minds+veckobrev&utm_campaign=6cbcbb1910- EMAIL_CAMPAIGN_2017_09_17&utm_medium=email&utm_term=0_e8de409d60-6cbcbb1910-208635117 Bris årsrapporter tas fram för att belysa det som barn berättar för Bris, och rapporterna ska särskilt lyfta problematik eller ämnen som är ofta förekommande och som samhället behöver fokusera på för att tillgodose barnets rättigheter. I årets rapport är fokus den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris-rapport-2017_1.pdf Bris Sexuella övergrepp inom idrotten om barnets rätt till en trygg idrott https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris-rapport-sexuella-overgrepp_2017_2.pdf Bris Barn som flytt - en riskgrupp för psykisk ohälsa https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris-rapport-barn-som-flytt_170914.pdf Slutrapport från SKL:s programberedning kring barn och ungas hälsa https://skl.se/download/18.21b4e0115bf09bdc02844eb/1494837755255/02-17-01702-3%20s5- SlutRapport-Ett-helhetsperspektiv-pa-barns-ungas-halsa_webb.pdf Identifiera indikatorer som ska följas över tid. Nationella indikatorer angående barn och ungas psykiska hälsa har kartlagts av SKL. De innehåller både process och utfallsindikatorer. 8
Regionalt identifierade indikatorer: Blå enkätdata Grön registerdata Brun - Struktur/processdata lokal/regional kartläggning Vuxna befolkningens psykiska hälsa HLV, individer, Socioekonomi, NYKO, kön, ålder Tabell 2. Vuxna befolkningens psykiska hälsa, Hälsa på lika villkor Frågenummer Område Fråga 1 Hälsa Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd 9 Upplevd hälsa och välbefinnande Var vänlig markera för varje påstående vad som är närmast hur du känt under de senaste 2 veckorna a) Jag har känt mig glad och på gott humör b) Jag har känt mig lugn och avslappnad c) Jag har känt mig aktiv och kraftfull d) Jag har känt mig pigg och utvilad när jag vaknat e) Mitt vardagsliv har varit fyllt av sådant som intresserar mig 10 Har du ständigt de senaste veckorna känt dig olycklig och nedstämd? 11 Har du de senaste veckorna förlorat tron på dig själv? 12 Har du ständigt känt dig spänd de senaste veckorna? 13 Har du tyckt att du varit värdelös de senaste veckorna? 14 Har du de senaste veckorna känt att du inte kunnat klara dina problem? 16 Symptom och Känner du dig för närvarande stressad? besvär 19a Hälsotillstånd Har du någon av följande funktionsnedsättningar? a) Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (t.ex. ADHD, Aspergers syndrom)? b) Intellektuell funktionsnedsättning som börjat före 18 års ålder (t.ex. utvecklingsstörning) 20 Har du någon gång fått diagnosen depression av läkare? 21 Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv? 22 Har du någon gång försökt att ta ditt liv? 39 Ekonomiska förhållanden Skulle du/ditt hushåll inom en månad klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp? 40 Har det under de senaste 12 månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar m.m.? 42 Arbete, utbildning Vilken är din nuvarande sysselsättning? och sysselsättning 45 Är du orolig för att förlora ditt arbete inom det närmaste året? 47 Trygghet och kränkning Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? 48 Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? 49 Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller 9
hotelser om våld så att du blev rädd? 50 Har du under de senaste 12 månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? 51 Hade den kränkande behandlingen/bemötandet samband med något av följande? (etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, region, hudfärg, utseende, könsidentitet och/eller uttryck, annat, vet inte) 52 Sociala relationer Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? 53 Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? 54 Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? 56 Bakgrund Hur definierar du din sexuella läggning? 57 Är du eller har du varit transperson? OM mig ungdomars psykiska hälsa Hur ofta tycker du att dina föräldrar (vårdnadshavare) ställer upp för dig om du får problem? tar sig tid att lyssna på dig? Hur mycket tror du att dina föräldrar (vårdnadshavare) vet om ditt liv? Om hur du känner dig innerst inne Om hur du har det med kompisar Hur mycket vill du att dina föräldrar (vårdnadshavare) ska veta om ditt liv? Om hur du känner dig innerst inne Om hur du har det med kompisar Har du någon riktigt bra kompis som du kan lita på och berätta personliga saker för? Hur tycker du att din hälsa är? Hur tycker du att du sover? Hur ofta har du haft något av dessa besvär under denna termin? Ångest Deprimerad Har du någon funktionsnedsättning eller sjukdom? Hur ofta känner du att du duger precis som du är? att du är nöjd med hur du ser ut? att du kan vara dig själv? Hur brukar du känna dig en vanlig dag i skolan? Trött Stressad Irriterad Orolig Glad Motiverad Hur ofta upplever du följande när du använder sociala medier? Att du känner dig sämre än andra Oro att missa något om du inte är aktiv Att du kan vara dig själv Har det hänt att någon mot din vilja sökt kontakt med dig på sociala medier för att prata om sex? Hur ofta upplever du detta i skolan? Att du behandlas rättvist av lärarna Hur ofta känner du dig trygg? I skolan 10
Hemma Har du skolkat någon gång i högstadiet/gymnasiet? Har du blivit mobbad under denna termin? Hur ofta upplever du att din familj har råd att göra/köpa samma saker som de flesta andra på din skola? Var är du född? Var är dina föräldrar/vårdnadshavare födda? Endast gymnasieskolan: Vad går du? (Högskoleförberedande program/yrkesförberedande program/introduktionsprogram/gymnasiesärskola) Vårddatalagret individer, primärvården och ungdomshälsan Kön, ålder, personer (oavsett antal besök), SCB (Utbildning och inkomst) Diagnoser och bidiagnoser Framtagna inom ramen för arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen: Psykiatriska diagnoser (mild till måttlig depression, ångest och stress) F32 Depressiv episod F33 Recidiverande depression F40 Fobi F41.0 Paniksyndrom F41.1 Generaliserat ångestsyndrom F41.9P Annat ångesttillstånd F42.9 Tvångssyndrom, ospecificerat F43.8 Utmattningssyndrom F43.9 Stressreaktion/Krisreaktion (reaktion på svår stress, om den blir långdragen) Andra indikatorer suicid(socialstyrelsen) självskadebeteende SiP Läkemedelsförskrivning? (Socialstyrelsen) ANDT-indikatorer (Folkhälsomyndigheten) Kommundata Aktualiserade barn inom socialtjänsten(kolada) Individuella biståndsbedömningar(kolada) Vårddygn(Kolada) Lok stöd (Svenskidrott.se) Strukturfaktorer Uppdragsbeskrivningar ungdomsmottagningar, psykiatri och beroende(regionalt) Suicidutbildning, första hjälpen psykisk hälsa, hbtq-diplomering. 11
En fortsatt diskussion sker om vilka indikatorer som ska användas i länet och om hur en struktur för mätningarna ska se ut. Etablera analysgrupp kopplat till forskare (barn, socialpsykologi, folkhälsa), FoU-rådet fokuserat på bestämningsfaktorer och evidens i interventioner, och som stöd till att bland annat söka medel(eu, nationella satsningar, forskningsanslag) för utveckling kopplat till psykisk hälsa. Inte aktuellt. Istället bevakas bildandet av regionala kunskapscentra. Kunskapsspridning om aktuell kunskap om psykisk hälsa till identifierade aktörer och målgrupper Uppdrag CVU. Analys av kartläggning av web. Projektledare kartläggning av aktörer och målgrupper. Sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivningskollen. 3. Utvärdering och uppföljning Handlingsplanen ska följas upp och revideras årligen. Sker inom ramen för UPH. Årliga analysunderlag tas fram där både utfall och process beskrivs med identifierade indikatorer. Sker inom ramen för UPH. De årliga uppföljningarna används i revideringen av handlingsplanen. Sker inom ramen för UPH. Uppföljningarna och analyserna kommuniceras till berörda parter. Sker inom ramen för UPH på uppdrag av LGVO. 4. Kommunikation Arbetet överflyttat till 2018 års handlingsplan. Etablera kommunikationsplan, strategi och ansvar för informationsinsatser gällande psykisk hälsa Utveckla information på kommunernas externa websidor Egen temawebsida under psykisk hälsa vårdgivarwebben, Hälsobladet, sociala medier etc 5. SIP Formulera och besluta om långsiktig plan för implementering, kommunikation och uppföljning för att etablera SIP som vedertagen arbetsmetod i länets samtliga kommuner och Region Östergötland samt vid samverkan i sydöstra sjukvårdsregionen Utvärdera möjligheterna med SIP via SOB/1177 vårdguidens e-tjänster Utvärdera att alltid använda SIP då flera myndigheter är inblandade Fastställa länsgemensamma indikatorer för uppföljning. Ta fram en kommunikationsplan för att informera medborgarna om rätten till SIP Utveckla information på kommunernas externa websidor En länsgemensam processledningsorganisation har etablerats, med representanter för både kommuner och region. Representanter har hämtats ut ordinarie samverkansstruktur i länsdelarna och styrgruppen har mandat från LGVO. 12
Under 2017 har arbetet fokuserats på att förbereda för den nya lagstiftningen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, så att alla som behöver en SIP får det. Under året uppdateras den länsgemensamma riktlinjen, utbildningar för instruktörer genomförs och vårdgivarwebben uppdaterad. Den görs till länsgemensam plattform för medarbetare hos alla berörda huvudmän. Dialog har också startats för att hittades samverkansformer med FK och AF på strategisk och operativ nivå. Information till medborgare/invånare har uppdaterats på 1177. 6. Kompensatoriska insatser Kartlägga och identifiera metoder som verkar kompensatoriskt inom olika samhällsarenor tex skola, arbetsmarknad. Flyttat till 2018 års handlingsplan. Identifiera grupper med särskilt behov av stöd och insatser för bevarande av psykisk hälsa och stärkande av psykologiska och sociala resurser som en del av underlaget för nedanstående handlingsplan. Flyttat till 2018 års handlingsplan. Ta fram en evidensbaserad handlingsplan för kompensatoriska insatser med proportionell universalism som honnörsord med utgångspunkt från befintliga strukturer i alla samhällsarenor, tex skolan, rehab (förebyggande sjukskrivningar), utveckling av samverkan för de yngre barn inkluderas dvs förskola, BHV/BVC, socialtjänst, hälsofrämjande miljöer, primär och sekundärprevention i olika arenor. Flyttat till 2018 års handlingsplan. HBTQ diplomering av verksamheter. Adlons landsting och regioner bedriver arbete för att förebygga och motverka all form av diskriminering. De har tagit fram en utbildning i grundläggande hbtq-kompetens. Målgruppen för utbildningen är verksamheter inom hälso- och sjukvården, elevhälsa/studenthälsa eller motsvarande. 14 verksamheter inom Region Östergötland är diplomerade. http://www.adlongruppen.se/hbtq-diplomering I länets kommuner ser det olika ut. Några kommuner har verksamheter som är certifierade /diplomerade enligt RFSLs metod. Vars målsättning är: Efter avslutad hbtq-certifiering/ diplomering ska de anställda i verksamheten ha fått ökad kunskap om hbtq, normer samt konsekvenser av normer för hälsa och livsvillkor för hbtq-personer. verksamheten ha påbörjat ett förändringsarbete för en öppen och inkluderande arbetsmiljö, samt ett välkomnande bemötande av besökare, utifrån ett hbtq-perspektiv. https://www.rfsl.se/certifiering-och-utbildning/ I några kommuner är ingen verksamhet certifierad/ diplomerad men flera har haft kortare utbildningar inom området. 13
7. Utvecklingsarbetet barn och ungdomar med koppling till ungdomshälsan/ ungdomsmottagning Genomföra genomlysning av insatser med avseende på metoder och behov bland olika ungdomsgruppers psykiska hälsa med utgångspunkt från tidigare uppföljningar av ramavtal. Inget systematiskt arbete avseende metoder och behov kopplat specifikt till ungdomshälsan har genomförts på länsnivå. Ramavtalet ska sägas upp 2017. Nytt avtal tas fram under 2018. Formulera en strategi för utvärdering av riktade satsningar kopplat till ungdomshälsan Ramavtalet ska sägas upp 2017. Nytt avtal tas fram under 2018. Fortsätt den befintliga satsningen på ungdomshälsan Genomförs i varje länsdel. 8. Nyanlända barn och ungdomar Synkronisera och kartlägga aktörer inom området och insatser i länet Sker under hösten 2017. Förfina och utveckla den länsgemensamma planen för bland annat utbildning på boenden, för att bli mer konkret innan den implementeras Sker efter kartläggningen. Utbildning av personal på boenden för ensamkommande barn och ungdomar genom länsövergripande grupp, från både kommunerna och regionen. Pågår. 9. Unga vuxna Synkronisera kunskaper från behovsanalys Unga vuxna med depression och ångest, med det övergripande arbetet med psykisk hälsa I HSN (hälso- och sjukvårdsnämnden) finns området med i överenskommelserna, bland annat den med CVU och primärvården. Sen gäller de nästa år och utvärdering sker året efter det. Vårdprocessprogram ska tas fram under 2018. 10. E-hälsa ur ett medborgarperspektiv Samverkan med e-hälsonätverket, e-hälsorådet och regional förvaltning av nationella e- tjänster (koppling till SIP, tillgänglighet, jämlik vård och omsorg) Under 2017 har ca 40 psykologer, psykoterapeuter och kuratorer utbildats inom kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet och nästan alla vårdcentraler och ungdomshälsorna erbjuder idag KBT via internet. Tillsammans har ca 400 behandlingar genomförts som framför allt passar mild till måttlig problematik hos motiverade patienter. Eftersom internetbehandling är 3-5 gånger mer tidseffektivt leder detta till att tid frigörs för patienter som behöver traditionell behandling. Alla internetbehandlare genomför både traditionell behandling och internetbehandling. Effektiviseringen behöver dock övervakas så att det inte leder till omfördelning att patienter som behöver traditionell behandling får stå tillbaka. Under 2018 kommer därför ersättningen till vårdcentralen för internetbehandling att minska. Det finns också en arbetsgrupp inom vuxenpsykiatrin för ett eventuellt införande av internetbehandling, liksom ett arbete med internetbehandling inom rehabilitering. Det finns ett behov av ett strategiskt samarbete mellan regionens e-hälsostrateg och operativa grupper under 2018 då upplevelsen är att det behövs stöd med perspektiv och strategier i arbetet. En generell webb-utbildning om e-hälsa ur ett medborgarperspektiv skulle kunna vara ett steg för att öka kunskap och kännedom om detta för såväl regionsanställda som kommunanställda. 14
11. Somatisk ohälsa hos personer med psykisk sjukdom Följa upp krav i nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbete pågår i de operativa länsdelsgrupperna. Finns i arbetsplanerna. Socialstyrelsen kommer att publicera remissversionen av Nationella riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd den 24/10. Planering av lokala seminarier kommer att pågå under hösten. Följa upp kraven i Vårdval öppen specialiserad vuxenpsykiatri. Enheten för forskningsstöd har uppdrag att utvärdera effekter av införandet av vårdval psykiatri. Rapporteras nästa år. En sammanställning på VDL-data 2010-2014 är gjord se nedanstående länk http://lisa.lio.se/pages/10481/psykisk%20oh%c3%a4lsa%20i%20%c3%96sterg%c3%b6tland% 202010-2014_visningsex_.pdf 12. Levnadsvanor som bestämningsfaktor vid psykisk hälsa Samverka med strategin för fysisk aktivitet, med betoning för levnadsvanor i utsatta grupper (kompensatoriska insatser) Må bra med kultur Må bra med kultur, målgruppen är patienter med ohälsa så som stressrelaterade besvär, smärta och oro. Initiativet startade 2011 som ett projekt. Från november 2012 är Må bra med kultur en del av det ordinarie arbetet inom hälso-och sjukvården i Region Östergötland. Syftet med modellen ur ett långsiktigt hälsoperspektiv är att människor genom att ha provat kultur har fått förutsättningar att själva finna aktiviteter som man mår bra av. Må bra med kultur-aktiviteterna sker i samverkan med lokala kulturaktörer såsom kulturinstitutioner, studieförbund och fria aktörer. Aktiviteterna finns inom områdena dans, hantverk, litteratur, skapande, sång, natur och trädgård. Resultaten från de kontinuerliga uppföljningar av patienter, vårdpersonal och kulturaktörer som görs visar att Må bra med kultur kan fungera för människor att uppleva ett bättre mående genom kulturaktiviteter. Fysisk aktivitet på recept utveckla för denna målgrupp Kunskapssammanställning och kunskapsspridning om levnadsvanor som bestämningsfaktor för psykisk hälsa Görs under 2018 13. Hälsofrämjande skolmiljö Arbeta för en kultur av samverkan mellan hälsoaktörer och skola och ta fram en långsiktig handlingsplan. Vad har hänt, vad behöver göras. Fysisk aktivitet/mobbning/utsatta grupper/förhållningssätt. Allians med skolhälsoteam. Identifiera övergripande faktorer i en hälsofrämjande skola och aktuellt kunskapsläge om verksamma insatser Görs under 2018 15
14. Brukar/medborgardialoger om psykisk hälsa Etablera mottagare av resultat. Fortsatta brukardialoger i kompetens psykisk hälsa med brukarorganisationer och medborgare med demografisk representation. Syftet med brukarsamverkan på länsnivå är att säkerställa att brukares och anhörigas perspektiv och synpunkter tas tillvara och används i länet och de tre olika länsdelarna, samt att skapa en arena för att ömsesidigt förmedla information och föra dialog om aktuella frågor och utvecklingsbehov. Det ska vara en arena att mötas på där man har en dialog och samverkan med varandra, det ska vara en tvåvägskommunikation, regionen och kommunerna informerar om olika saker och efterfrågar synpunkter likaväl att brukarorganisationerna för fram sina erfarenheter och behov. Arbetssättet syftar till att komplettera och stärka brukarsamverkan där det ännu inte finns arenor att mötas på. Den är inte till för att ersätta befintliga brukarsamverkansgrupper utan komplettera i syfte att skapa förutsättningar för ökat brukarinflytande och struktur för länsgemensamma dialoger. Respektive länsdel utser representation till samrådsgruppen för brukarsamverkan på länsnivå, det ska vara en representant från regionen och en från kommunerna i länsdelen. Det är styrgruppen i respektive länsdel som ansvarar för att dessa representanter utses - men personerna som representerar kan ha sin hemvist i någon av länsdelens samverkansgrupper som rapporterar till styrgruppen. LGVO utser också representation till samrådsgruppen för brukarsamverkan på länsnivå. Det kan vara kanslipersoner. NSPH utser personer att representera på länsdelsnivå och länsnivå. På länsdelsnivå bör den som utses ha förankring i länsdelen. Genom att säkerställa representation från LGVO, varje länsdel, kommun, region och NSPH så stärks kommunikationen mellan de olika nivåerna. Vi säkerställer att det som diskuteras och bestäms på länsnivå kommer ut i varje länsdel och vice versa. Det är inte samrådsgruppen som har beslutanderätt utan LGVO som fattar de beslut som krävs. Samrådsgruppen bör träffas 2 ggr per termin. Samrådsgruppen kan rekommendera LGVO beslut i vissa frågor liksom att, vid behov, tillsätta arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper kan utgöras av andra representanter än ordinarie länsgrupp. Uppföljning och utvärdering bör genomföras. LGVO föreslås, ta ställning till behov av uppföljning och eventuell revidering av modellen. Samverkan ska initialt gälla alla åldersgrupper, men ett utvecklingsområde förväntas bli anpassning av struktur för brukarsamverkan när det gäller barn- och ungas perspektiv. NSPH och de organisationer som finns under deras paraply oavsett barn eller vuxna kan vara utgångspunkten för analys av hur vi ska arbeta framöver. ( Beslutsunderlag Brukarmedverkan utskick 150909) Brukarrådet hade sitt första möte 26 oktober 2016. Det var god närvaro vid mötet. En återkommande dagordning beslutades som struktur för de kommande mötena. Ytterligare 16
ett möte genomfördes 5 december 2016. Med dålig representation från länsdelarna. 2017 års första möte var den 13 april. Maj mötet ställdes in pågrund av för få anmälda. Vid mötet i september lyftes Brukarrådets roll. Ska det vara en kanal till politiken? Hur skapar men en dialog med LGVO. Deltagarna på mötet var ense om att ett behov finns av ett brukarråd med fokus på psykisk hälsa/ohälsa då det ibland kan vara svårt att lyfta frågorna i RRFF (regionens råd för funktionsvariations frågor). Det är bra att både region och kommunerna ska vara representerade i rådet. Ett forum för att lyfta länsgemensamma frågor/ärenden. Representationen i rådet bör ses över inför det fortsatta arbetet. Förslag att utöka brukarrepresentanterna. Utmaningar fram över: Hur skapar vi engagemang i rådet? Viktigt att vi har bra och innehållsrika möten där alla representerade bidrar. Diskussionen fortsätter vid höstens sista möte och Brukarråd formulera en utvärdering och förslag till förbättringar till LGVO. 16. Gemensam överenskommelse för psykisk funktionsnedsättning och missbruk Förslag tagits fram. Ny överenskommelse gäller från 180101. 17. Suicidprevention Fatta beslut om och genomföra instruktörsutbildning MHFA (för kommande breddutbildning i första hjälpen till psykisk Hälsa ) inklusive plan för implementering. LGVO fattade beslut om två instruktörsutbildningar i Första hjälpen till psykisk hälsa som ett länsgemensamt uppdrag. Under hösten 2017 genomfördes två instruktörsutbildningar. Sammanlagt 44 instruktörer finns nu tillgängliga inom kommunerna och i Regionen för att genomföra Första hjälpenkurser, inklusive tre från Räddningstjänst. Alla har behörighet till de tre inriktningarna ungdom, vuxen och äldre. Organisation september oktober Totalt Boxholm 1 1 2 Finspång 2 1 3 Kinda 2 2 4 Linköping 2 1 3 Motala 2 2 Mjölby 3 3 Norrköping 3 3 6 Söderköping 1 1 2 Vadstena 2 2 4 Valdemarsvik 3 3 Ydre 1 1 2 Åtvidaberg 2 1 3 Ödeshög 1 1 RTÖG (räddningstjänst) 2 2 Region Östergötland 4 4 Antal instruktörer 21 24 44 17
Beslut i LGVO behövs beträffande implementering, fortsatt förvaltning och administration för genomförandet av Första hjälpen-kurserna. (Länsgemensamt, länsdelsvis eller enbart i respektive verksamhet?) Clinicum har visat intresse för att ta in kurserna inom ramen för sitt utbud, med ett länsgemensamt ansvar för administration. Säkerställa specialiserat omhändertagande av drabbade anhöriga. Frågan om att säkerställa specialiserat omhändertagande/stöd till anhöriga (> 18 år) efter suicid överförs till handlingsplanen för 2018. Följa och delta i nationell kunskapsutveckling inom området, ex nationell suicidpreventiv konferens 2017. Pågår och överförs till handlingsplan för 2018 och 2019. Region Östergötland har fått förfrågan från NASP om att arrangera nästa nationella konferens om suicidprevention. Den 12:e nationella konferensen kommer genomföras i Norrköping den 2-3 oktober 2019, med RÖ och Norrköpings kommun som värdar och förhoppningsvis i samverkan med övriga kommuner och berörda myndigheter samt civilsamhället för att visa på goda exempel från länet. Öka medvetenhet om suicidproblematik och förebyggande insatser till politiker, chefer, medarbetare och allmänhet. Funktionen som Region samordnare för det suicidpreventiva arbetet i länet har permanentats av HSN. I uppdraget ingår att arbeta för kontinuerlig utveckling inom området, samt verka för samverkan mellan berörda myndigheter på regional nivå. Websida under psykisk hälsa, vårdgivarwebben. Göra sidan känd. Websidan Suicidprevention i Östergötland finns tillgänglig på vårdgivarwebben. Kontinuerlig informationsspridning behövs. Göra utbildningsmaterial tillgängligt och känt. Implementera i respektive verksamheter: Broschyr, info-material Webb-utbildning SPISS Psyk-E bas Informationsmaterial finns tillgängligt på vårdgivarwebben. E-utbildingen SPISS har genomförts i sin helhet (fyra moduler) av 738 personer, men 1329 personer har registrerat ett konto och påbörjat/genomfört minst en delkurs. Antalet deltagare skiljer stort mellan olika huvudmän. 40 % av deltagarna kommer från Norrköpings kommun, 35 % från Region Östergötland. I några kommuner finns ingen registrerad deltagare i SPISS-utbildningen. SPISS Modul 1-3 läggs upp på Region Skånes publika sida Vårdgivare Skåne https://vardgivare.skane.se/ tillgänglig för alla från ca 1/11. Fördel är att ingen inloggning behövs. Varje huvudman får undersöka möjligheten att göra egna lösningar för statistik. Uppdaterad version av Psyk-E bas (en utbildning i studiecirkelform om psykisk ohälsa, varav ett avsnitt omsuicidprevention) kommer under 2018. Fortsatt implementering gällande utbildningar överförs till handlingsplan 2018. 18