Polisens uttag av ersättning för polisbevakning enligt 2 kap. 26 ordningslagen (1993:1617)

Tillsynsrapport 2013:11 Polisens uttag av ersättning för polisbevakning enligt 2 kap. 26 ordningslagen (1993:1617) Rikspolisstyrelsen

Sammanfattning 3 Sammanfattning Syftet med denna tillsynsrapport är att beskriva tillämpningen av polismyndigheternas uttag av ersättning för polisbevakning med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen (1993:1617) (OL). Studien visar att sedan Rikspolisstyrelsen gav ut riktlinjer för uttag av ersättning i juni 2011 (RA 510-1704/11) har polismyndigheterna ökat sina uttag och tillämpningen av 2 kap. 26 OL har blivit mer enhetlig. De flesta polismyndigheter anser att detta lett till att anordnare av offentliga tillställningar och allmänna sammankomster visar en större vilja att ta ansvar för ordning och säkerhet. År 2012 beslutade polismyndigheterna att ta ut ersättning för polisbevakning vid 187 offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med totalt cirka 14 miljoner kronor. Ungefär hälften av dessa beslut är överklagade vilket innebär att det i dagsläget inte kan sägas hur mycket pengar som kommer att betalas in. Detta kan jämföras med år 2011 då polismyndigheterna totalt begärde ersättning för 57 offentliga tillställningar och allmänna sammankomster med totalt cirka 5,5 miljoner kronor. Hälften av besluten överklagades även här. Inte heller när det gäller år 2011 kan det därför sägas hur mycket pengar som slutligen kommer att tillfalla statskassan. Studien visar också att det också att det i viss mån finns svårigheter i tillämpningen av 2 kap. 26 OL. Det gäller främst när det gäller tolkningen av begreppet vinstintresse och frågan om bulvanförhållanden.

Innehåll 4 Innehåll 1 Inledning...5 2 Genomförande...6 2.1 Metod och avgränsning...6 3 Reglering m.m...7 4 Iakttagelser...8 4.1 Hur beräknas kostnaden för polisbevakning, dvs. vilken kostnadstid respektive kostnadsområde läggs till grund för beräkningen?...8 4.2 Är det svårt att avgöra om anordnaren är en ideell förening enligt 2 kap. 26 andra stycket ordningslagen, och om svaret är ja, varför?...8 4.3 Hur många offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster har polismyndigheten tagit ut ersättning för under år 2012 med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen?...8 4.4 Hur många offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster har polismyndigheten satt ned eller helt eftergivit ersättningsskyldigheten för under år 2012 enligt 2 kap. 26 tredje stycket OL? Vad har de särskilda skälen bestått i?...8 4.5 Hur stort ersättningsbelopp har med stöd av 2 kap. 26 OL beslutats ta ut för offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster under år 2012?...9 4.6 Hur många av de slutliga besluten har blivit överklagade?...9 4.7 Har polismyndigheten märkt av om polismyndighetens (utökade) uttag av kostnader för polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster påverkat anordnarens vilja att ta ett större ansvar för ordning och säkerhet vid evenemangen?...9 4.8 Har polismyndigheten några övriga synpunkter på tillämpningen av 2 kap. 26 OL som bör komma till Rikspolisstyrelsens kännedom?...10 Bilaga...11

Inledning 5 1. Inledning Rikspolisstyrelsen genomförde år 2012 en studie i form av enkätfrågor som tog sikte på polismyndigheternas tillämpning av 2 kap. 26 OL under 2011. Nu har en uppföljande studie gjorts av polismyndigheternas tillämpning av 2 kap. 26 OL 2012. I denna uppföljande studie har polismyndigheterna besvarat åtta enkätfrågor som behandlade polismyndigheternas uttag av ersättning för polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Frågorna är i princip densamma som ställdes i det föregående tillsynsärendet. Studien syftar till att ge en beskrivning av polismyndigheternas tillämpning av 2 kap. 26 OL. I rapporten redogörs för gällande regler. Därefter följer Rikspolisstyrelsens iakttagelser med utgångspunkt från polismyndigheternas svar. Respektive polismyndighets svar finns i en bilaga till rapporten.

Genomförande 6 2 Genomförande 2.1 Metod och avgränsning Studien omfattar samtliga polismyndigheter. Dessa har fått svara på en enkät. Enkäten bestod av åtta frågor som rörde polismyndigheternas uttag av ersättning för polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster. Utifrån de inkomna svaren har Rikspolisstyrelsen undersökt i vilken utsträckning polismyndigheterna tagit ut ersättning för polisbevakning för år 2012 och om någon förändring har skett från studien som tog sikte på år 2011. Vidare har undersökts om det finns några skillnader i tillämpningen av 2 kap. 26 ordningslagen mellan polismyndigheterna. För närmare detaljer rörande polismyndigheternas svar hänvisas till rapportens bilaga. I denna rapport lämnar Rikspolisstyrelsen inte några riktlinjer för handläggningen. Vid behov kommer avsnittet Ersättning för polisbevakning Riktlinjer för uttag av ersättning för polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster i den så kallade Polismyndighetspärmen att kompletteras.

Reglering 7 3 Reglering m.m. I 2 kap. 4 och 5 OL föreskrivs när det krävs tillstånd eller anmälan att anordna en allmän sammankomst och offentlig tillställning. Hur en ansökan om tillstånd och anmälan ska göras för att anordna allmän sammankomst och offentlig tillställning framgår av 2 kap. 6 OL. I bestämmelsen anges att ansökan om tillstånd att anordna och anmälan om en allmän sammankomst eller offentlig tillställning ska göras hos polismyndigheten. Ansökan ska göras skriftligen i god tid. Om möjligt ska ansökan ha kommit in senast en vecka före sammankomsten eller tillställningen. Anmälan ska göras skriftligen eller muntligen. Om möjligt ska anmälan ha kommit in senast fem dagar före sammankomsten eller tillställningen. Enligt 2 kap. 11 OL ska beslut med anledning av en ansökan eller en anmälan enligt 6 meddelas skyndsamt. Beslutet ska innehålla de villkor enligt 16 andra stycket som polismyndigheten meddelar för sammankomsten eller tillställningen. Vidare ska beslutet innehålla uppgift om det högsta belopp som anordnaren av en allmän sammankomst eller offentlig tillställning kan komma att bli tvungen att betala i ersättning för polisens kostnader för att hålla ordning. I 2 kap. 26 OL stadgas att den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning ska ersätta polismyndighetens kostnader för att hålla ordning vid tillställningen. Om det finns särskilda skäl får också den som i vinstsyfte anordnar en allmän sammankomst åläggas en motsvarande ersättningsskyldighet. Ersättningsskyldigheten gäller inte sådana ideella föreningar som anges i 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Ersättningsskyldigheten enligt första stycket får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl. Polismyndigheten beslutar om ersättningsskyldighet. Därvid får det högsta belopp som har bestämts enligt 2 kap. 11 OL inte överskridas. Regeringen får meddela föreskrifter om hur polismyndigheternas kostnader för ordningshållningen ska beräknas. I 2 kap. 27 OL anges att om anordnaren av en allmän sammankomst som anordnas i vinstsyfte eller av en offentlig tillställning inte har gjort ansökan eller anmälan som krävs enligt 4 eller 5 eller inte har fullgjort ansöknings- eller anmälningsskyldigheten i sådan tid att beslut enligt 11 har kunnat meddelas före sammankomsten eller tillställningen, ska polismyndigheten ålägga anordnaren att ersätta myndighetens kostnader för att hålla ordning vid sammankomsten eller tillställningen, i den mån kostnaderna beror på anordnarens försummelse. Detsamma gäller om anordnaren inte har följt de föreskrifter och villkor om ordning och säkerhet som har gällt för sammankomsten eller tillställningen. Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om anordnare som inte är ersättningsskyldiga enligt 26. Om de kostnader som beror på anordnarens försummelse inte kan beräknas med tillräcklig säkerhet, ska polismyndigheten uppskatta dem till ett skäligt belopp. Ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges, om det finns särskilda skäl. I förordning (1982:789) om ersättning för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m. framgår bland annat timkostnader för vilken ersättning som polisen är berättigade att ta ut för polisbevakning vid offentlig tillställning och allmän sammankomst. Rikspolisstyrelsen har också den 9 juni 2011 gett ut riktlinjer för uttag av ersättning för polisbevakning till ledning för polismyndigheterna.

Iakttagelser 8 4 Iakttagelser I detta kapitel redovisas Rikspolisstyrelsens iakttagelser med utgångspunkt från polismyndigheternas svar på enkätfrågorna. 4.1 Hur beräknas kostnaden för polisbevakning, dvs. vilken kostnadstid respektive kostnadsområde läggs till grund för beräkningen? Polismyndigheterna följer i princip Rikspolisstyrelsens riktlinjer om ersättning för polisbevakning (RA-510-1704/1) vad gäller beräkningen av kostnadstiden och bedömningen av kostnadsområdet. Tilllämpningen är enhetlig med vissa undantag. Beträffande kostnadstiden finns skillnader vid beräkning av ett evenemangs start respektive sluttid. Exempelvis beräknar en polismyndighet kostnadstiden 30 minuter före och 30 minuter efter evenemanget. En annan polismyndighet beräknar tiden cirka 60 minuter före och cirka 60 minuter efter avslutat evenemang. Beträffande bedömningen kostnadsområdet finns inga nämnvärda skillnader i bedömning mellan polismyndigheterna. 4.2 Är det svårt att avgöra om anordnaren är en ideell förening enligt 2 kap. 26 andra stycket ordningslagen, och om svaret är ja, varför? 16 polismyndigheter uppger att de inte har några svårigheter att avgöra om anordnaren är en ideell förening. I de fall svårigheter ansetts föreligga anförs att vissa bolag anpassar sin organisation för att undkomma ersättningsskyldigheten. En anordnare som tidigare bedrivit verksamheten i aktiebolagsform kan plötsligt ange att verksamheten bedrivs av en ideell förening utan att vare sig personal eller organisation ändrats. Det kan i dessa fall vara svårt för polismyndigheten att avgöra vilken juridisk person som är den egentlige anordnaren. Exempelvis anmälde en ideell fotbollsförening att de avsåg att anordna seriespel i Superettan säsongen 2012. Efter kommunicering med fotbollsföreningen bedömde polismyndigheten att det var ett aktiebolag som var den egentlige anordnaren av den offentliga tillställningen. 4.3 Hur många offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster har polismyndigheten tagit ut ersättning för under år 2012 med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen? För år 2012 har polismyndigheterna totalt begärt ersättning för polisbevakning vid 187 tillfällen varav 149 var offentliga tillställningar och 38 allmänna sammankomster. Detta kan jämföras med år 2011 då polismyndigheterna totalt begärde ersättning vid 57 tillfällen varav 42 var offentliga tillställningar och 15 allmänna sammankomster. Antalet tillställningar och sammankomster som polismyndigheterna tagit ut ersättning för har således ökat med 228 % under tidsperioden 2011 och 2012. Det kan noteras att Polismyndigheten i Stockholms län tagit ut ersättning för polisbevakning vid 99 offentliga tillställningar och 22 allmänna sammankomster för 2012. 4.4 Hur många offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster har polismyndigheten satt ned eller helt eftergivit ersättningsskyldigheten för under år 2012 enligt 2 kap. 26 tredje stycket OL? Vad har de särskilda skälen bestått i? För år 2012 har 8 av 21 polismyndigheter angett att de satt ned eller eftergett ersättningsskyldigheten. Den övervägande delen av polismyndigheterna har således inte satt ned eller helt eftergivit ersättningsskyldigheten under år 2012. Av de polismyndigheter som satt ned ersättningsbeloppet har exempelvis två

Iakttagelser 9 polismyndigheter satt ned ersättningen med 75 %, en annan polismyndighet har satt ned med 50 %, någon har beslutat att höja ersättningsbeloppet succesivt under en treårsperiod. Som skäl till nedsättningen har bl.a. anförts att det skett för att anordnare av evenemang ska ges möjlighet att kunna planera sina kostnader polismyndigheten inte tidigare tagit ut ersättning det ansetts oskäligt att höja ersättningsbeloppet avsevärt från ett år till ett annat polismyndig heten i efterhand insett att planeringen av polis resurs varit för stor polismyndigheten varit inaktiva och kommunicerat sent med anordnaren om deras ersättningsskyldighet. År 2011 angav 10 av 21 polismyndigheter att de satt ned eller helt eftergett ersättningsskyldigheten. Det bör noteras att sju polismyndigheter överhuvudtaget inte tog ut någon ersättning för år 2011. 4.5 Hur stort ersättningsbelopp har med stöd av 2 kap. 26 OL beslutats ta ut för offentliga tills tällningar respektive allmänna sammankomster under år 2012? Det beslutade slutliga beloppet uppgick sammanlagt till cirka 14 miljoner kronor för år 2012 varav cirka 7,5 miljoner kronor härrörde från allmänna sammankomster och cirka 6,5 miljoner kronor från offentliga tillställningar. För år 2011 uppgick det beslutade slutliga beloppet till sammanlagt cirka 5,5 miljoner kronor varav cirka 1,5 miljon kronor härrörde från allmänna sammankomster och cirka 4 miljoner kr från offentliga tillställningar. Enligt Rikspolisstyrelsens ekonomiavdelning uppgår det bokförda beloppet avseende intäkter för avgifter för polisbevakning enligt 2 kap. 26 ordningslagen till 2 581 629 kronor för år 2011 och 6 247 640 kronor för år 2012. Skillnaden mellan de beslutade och de bokförda beloppen (influtna medel) beror sannolikt på att polismyndigheterna valt att avvakta domstolsprövning innan ersättnings krävts då anordnaren överklagat polismyndighetens preliminära beslut i ersättningsfrågan. 4.6 Hur många av de slutliga besluten har blivit överklagade? 91 stycken av de 187 slutliga besluten som polismyndigheten meddelade under 2012 överklagades. Motsvarande förhållanden för år 2011 var att 24 stycken av de 57 slutliga besluten överklagades. 4.7 Har polismyndigheten märkt av om polismyndighetens (utökade) uttag av kostnader för polisbevakning vid offentliga tillställningar och allmänna sammankomster påverkat anordnarens vilja att ta ett större ansvar för ordning och säkerhet vid evenemangen? 12 av polismyndigheterna anser att anordnaren har visat en vilja att själva ta ett större ansvar för ordning och säkerhet vid evenemangen. I huvudsak har detta visat sig på det sättet att anordnaren anlitar fler ordningsvakter. Någon myndighet har angivit att det gått för kort tid och att myndigheten behandlat för få ärenden för att man ska kunna se någon tydlig tendens. För år 2011 uppgav 13 polismyndigheter att anordnaren visat ett större intresse av att själv ta ett ansvar för ordning och säkerhet. På grund av att vissa polismyndigheters svar är svårtolkade och knapphändiga kan inte några säkra slutsatser dras mer än att majoriteteten av polismyndigheterna anser att anordnarens vilja att ta ett större ansvar för ordning och säkerhet ökat. Här bör beaktas att vissa polismyndigheter aldrig haft kostnader för polisbevakning.

Iakttagelser 10 4.8 Har polismyndigheten några övriga synpunkter på tillämpningen av 2 kap. 26 OL som bör komma till Rikspolisstyrelsens kännedom? Flertalet polismyndigheter uppger att Rikspolisstyrelsens riktlinjer för ersättning för polisbevakning (RA 510-1704/11) ger en bra vägledning för hur 2 kap. 26 OL bör tillämpas. Riktlinjerna bör dock kontinuerligt uppdateras av Rikspolisstyrelsen i takt med att domstolarna prövar överklagade beslut. Skillnader i tolkningen mellan polismyndigheterna som fortfarande finns kan leda till brister i förutsägbarhet och bristande förtroende för Polisen hantering ersättningsfrågorna. Det finns även svårigheter att bedöma hur rekvisitet vinstsyfte ska tolkas i den mening som avses i 2 kap. 26 OL. Exempelvis händer det att anordnare hävdar att de inte har vinstintresse för att de skänker överskottet till en ideell förening som är underleverantör. Det förekommer också att anordnare konstruerar upplägg där flera bolag är involverade i anordnandet av ett evenemang för att komma undan ersättningsskyldighet. I sådana fall är det ibland svårt för polismyndigheten utreda vilken av de inblandade som är den egentlige anordnaren. Vidare anges att arbetsbelastningen har ökat för denna typ av ärenden. Det beror främst på att så många beslut överklagas. Bara i Stockholms län pågår i skrivande stund ca 100 domstolsprocesser. Det finns därför ett behov av datastöd för beräkning av ersättningsbeloppen. Idag räknas ersättningsbeloppen fram manuellt.

11 Bilaga I denna bilaga finns polismyndigheternas svar på enkät frågorna. 1. Hur beräknas kostnaden för polisbevakning, dvs. vilken kostnadstid respektive kostnadsområde läggs till grund för beräkningen? Dalarna: Tiden räknas ½ timme före och en ½ timme efter evenemanget. Området avser arenan och omkringliggande parkeringsområde. Kan i vissa fall även omfatta viss trafikdirigering i området som är utanför det nämnda. Västerbotten: Grunderna för kostnadsberäkningen vilar på angivna belopp för polisresurser i förordningen (1982:789) om ersättning för polisbevakning och för anslutning av larmanläggningar till polisen m.m. Kostnaderna grundas sedan på den hot- och riskbedömning som myndigheten gör med hänsyn till vad ansvarig anordnare uppger om omfattningen av tillställningen t ex vilka aktiviteter som skall förekomma, antal och typ, om alkoholservering skall förekomma, i sådant fall med hur många tält, förväntat antal besökare, åldersgrupper som evenemanget vänder sig till, artister m.m. Mot denna bakgrund gör därefter polismyndigheten en särskild behovsinventering av hur mycket och vilka resurser som krävs för den särskilda kommenderingen för evenemanget. Efter dialog med ansvarig anordnare beslutas kostnadsområde och kostnadstid allt utifrån evenemangets geografiska utbredning och varaktighet. Gävleborg: Kostnadsområdet avgränsas i regel med kartor. Som tas fram av anordnaren. De kostnader som polismyndigheten i regel krävt tillbaka är för antalet arbetstimmar som åtgåtts för bevakningsuppdraget/ordningshållningen. Avstämning av tid sker alltid efter avslutat evenemang. I samband med tillståndet får arrangören ett beslut där det framgår det högsta beloppet som anordnaren kan bli tvungen att betala. Jönköping: Vid planeringen av insatsen sker en kommunikation med PIC/Operativa planeringssektionen vid polismyndigheten. Där görs bedömningen om vilka resurser utifrån den totala omfattningen av insatsen som faller under reglerna om ersättning för polisbevakning. Utifrån dessa siffror fastslås det högsta belopp som myndigheten yrkar ersättning för. Under insatsen loggas personalen när de påbörjar och avslutar arbetsuppgifter som ska ersättas. Ansvaret för detta åligger PIC. Denna tidslogg utgör underlaget för beräkningen av ersättningens storlek. Exempelvis har ersättning tagits ut i samband med att polispersonal befunnits sig inne på ett evenemangområde eller utför uppgifter i direkt anslutning till området. Örebro: Polismyndigheten har en beslutad handläggningsrutin (AA-509-6716/11) för uttag av kostnader för ordningshållning vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. En ansökan eller anmälan allmän sammankomst eller offentlig tillställning prövas av tillståndsenheten om arrangören är ersättningsskyldig och om det finns vinstsyfte. Vid oklarheter ska samråd ske med operativa chefen. Länspolismästaren ska informeras om ärenden som bedöms få stort massmedialt intresse. Beslutande om uttag av kostnader är chefen för tillståndsenheten. Tidsram för beräkning av kostnad och kostnadsområde beslutas av chefen för tillståndsenheten efter samråd med berörd polisområdeschef och ansvarig insatschef. Blekinge: Polismyndigheten har debiterat kostnaden för den tid personalen tjänstgjort vid evenemanget. Således är inte den tid som åtgår för resor till och från den aktuella platsen inräknad. Vidare har polismyndigheten tagit betalt för transport av individer som gripits eller omhändertagits vid kostnadsområdet, vilket också inbegriper camping- och parkeringsområden vid festivalområdet. Kalmar: Enligt praxis.

12 Värmland: När vi beräknar kostnaden för polisbevakning utgår vi från följande. Beträffande kostnadstiden vi debiterar anordnaren endast för kostnaden för den polispersonal som har arbetat med ordningshållningen i direkt anslutning till evenemanget. Det kan vara ordningshållning under evenemanget, vid insläppet och för trafikdirigering som sker vid starten och slutet av evenemanget. Polisens övriga kostnader för ordningshållning som uppstår i staden i övrigt, debiteras inte anordnaren. Beräkningen görs således utifrån den start- och sluttid som polisen har haft då de har arbetat med ordningshållningen inom kostnadsområdet i den mån som deras arbete med ordningshållningen kan hänföras till deltagarna i evenemanget. Beträffande kostnadsområdet vi tar ut ersättning för ordningshållningen som sker inom en tydlig avgränsad arena för evenemanget eller inom annat inhägnat område som tillståndet avser t.ex. inom ett festivalområde. Det är vanligt att poliser arbetar med ordningshållning vid insläppet till evenemanget eller då evenemanget slutar. Poliserna brukar då tjänstgöra vid entrén. Poliser har också arbetat med ordningshållning inom såväl ett kostnadsområde som inom ett campingområde, då båda områdena har ansetts ingått i tillståndet för evenemanget. Vi, som arbetar med detta på rättsenheten, skickar efter evenemangets slut ut ett dokument kalllat fakturaunderlag till berörd chef för polisområdet. Fakturaunderlaget fyller chefen för polisområdet i och när vi får det tillbaka utgår vi ifrån detta när vi ska beräkna den faktiska kostnaden för ordningshållningen vid tillställningen. Halland: Enligt riktlinjer från RPS. Kostnaden avser ordningshållningen i anslutning till aktuellt område och 30 minuter efter evenemangets avslutande. Jämtland: Kostnadstid och kostnadsområde: Beräknas utifrån en polisiär insatsplan och beror på evenemanget, förväntat antal besökare, geografisk tid och plats etc., vilket behov av polisiär bevakning som är nödvändig för att kunna genomföra evenemanget på ett tryggt och säkert sätt. Utifrån ansökan och beskrivelsen av evenemanget bestäms antalet poliser och deras arbetstid. Kostnadstiden varierar men utgångspunkten är en timme före evenemanget och en timme efter evenemanget. Vad avser kostnadsområdet omfattar det i princip arrangemangets område. Det handlar här om kostnader som är direkt föranledda av upprättandet av ordningen och säkerheten och som har koppling till evenemanget. Östergötland: Polismyndigheten i Östergötland har under 2012 inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst där kostnad för polisbevakning tagits ut med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen. Södermanland: Vi beräknar kostnaden utifrån de riktlinjer som RPS gett ut Ersättning för polisbevakning RA 510-1704/11 och som finns publicerad i den så kallade Polismyndighetspärmen på Intrapolis. Riktlinjerna och de uppgifter som anges i ansökan, vägs ihop under handläggningen och beslut tas avseende kostnadstid och kostnadsområde i det enskilda fallet. Kostnaden beräknas på den faktiska tiden polis har utfört bevakning av ordningen på det aktuella kostnadsområdet. Bevakningen skall ha varit befogad med utgångspunkt från det allmänna ordningsläget och mängden besökare m.m. Kostnadstiden blir den faktiska tiden polis är på plats om det inte finns en på platsen upprättad operativ ledning för insatsen då även denna räknas in i kostnaden. Kostnadsområdet är den i tillståndet avgränsade ytan och dess absoluta närområde. Gotland: Polismyndigheten Gotland har hittills aldrig tagit ut avgifter enligt lagrum ovan eftersom vi enligt vår bedömning inte har haft tillställningar på Gotland som avses. Uppsala: Vid evenemang där polisresurs behövs för ordningshållningen gör Tillståndsenheten en bedöm-

13 ning av om förutsättningarna för ersättningsskyldighet är uppfyllda. I de fall då förutsättningarna för ersättningsskyldighet föreligger förs en dialog med berörd operativ chef (Närpolischef) om vilken polisresurs som krävs för att upprätthålla ordning och säkerhet vid evenemanget. Avgränsningen, tidsmässigt och geografiskt, görs utifrån RPS riktlinjer. Skåne: Den uppskattade kostnaden för polisbevakning beräknas utifrån kommenderingens storlek och planerad tjänstgöringstid. Jämförelse sker även mellan årets uppskattade kostnader och fjolårets faktiska kostnader. Vad gäller en av de stora offentliga tillställningarna i polismyndigheten, Kiviks Marknad i Kivik, sätts taket för högsta belopp till samma summa som fjolårets faktiska kostnad utgjorde. Den aktuella summan är välgrundad och underlag för beräkningen kan på begäran presenteras för tillståndsgivaren. Faktisk tjänstgöringstid för ordningspoliser, trafikpoliser, ryttare och hundförare hämtas från PUM-A. Tiden multipliceras med aktuell timpenning. Ersättning för häst, hund samt påbörjad km för bil och mc räknas inte med. Endast den tid som polis finns på plats vid den offentliga tillställningen eller allmänna sammankomsten debiteras. Således debiteras inte förberedelser eller utsättningar på polisstationen etc. Begreppet vid enligt 2 kap. 26 ordningslagen tolkas i enlighet med Rikspolisstyrelsens riktlinjer. Två av de ärenden, Åhus Beach Handboll AB och Falsterbo Horse Show AB, som polismyndigheten handlade under 2011 överklagades till Förvaltningsrätten i Malmö. I båda dessa ärenden handlade tvisten delvis om bedömningen av kostnadsområdet. Förvaltningsrätten i Malmö, som kom med sina avgöranden under 2012, delade emellertid polismyndighetens bedömning i båda fallen. Falsterbo Horse Show AB har härefter överklagat till Kammarrätten, där ärendet pågår alltjämt. Åhus Beach Handboll AB överklagade likaså Förvaltningsrättens i Malmö beslut med beviljades däremot inte prövningstillstånd i Kammarrätten. Kronoberg: Kopior av besluten angående Hultsfredsfestivalen och Ironman bifogas, vilka är de enda ärenden där beslut om fakturering skett. Där framgår även hur beräkningen gått till. Enligt rubriken Kostnadsområde mm anges att kostnadsområdet består av festivalområdet, campingen, parkeringen som disponeras av festivalarrangören samt det närmaste området utanför stängslet i anslutning till entréerna. Att avgöra om anordnaren är en ideell förening har inte varit särskilt svårt i de ärenden som varit aktuella. Därutöver har några tillstånd utfärdats gällande ersättning för polisbevakning men något slutligt beslut om fakturering har ännu inte skett. Skälet till att fakturering ännu inte skett är att myndigheterna inte bedömt rättsläget tillräckligt klart med anledning av överklaganden m.m. Det gäller idrottsklubbarna Växjö Lakers (200 000 kr), IF Troja/Ljungby (100 000 kr) och Tingsryds AIF (100 000 kr). Därutöver har tillstånd utfärdats för Karl-Oskarsdagarna (Växjö Cityverksamhet AB 80 000 kr) och Ljungbydagarna (POSJ Konsult AB 40 000 kr). Västmanland: Kostnadstiden räknades utifrån den arbetstid som vi bedömde skulle utgå för arrangemanget. Den i sin tur grundades på erfarenheter av samma arrangemang tidigare år och en bedömning från underrättelsesektionen. Kostnadsområdet bedömdes utifrån tillståndsansökan och de områden som kunde härledas till arrangemanget. Västernorrland: Kostnadstiden beräknas utifrån start- och sluttid för polisens ordningshållande arbete inom kostnadsområdet. Kostnaden för arrestpersonalen eller planeringsarbete som föregått kommenderingen debiteras inte. Om ett ingripande kan hänföras till en person som inte deltar i aktuellt evenemang avräknas detta. Polismyndigheten tar ut ersättning för ordningshållning på själva festivalområdet samt för områden i nära anslutning som exempelvis busshållplatser och campinganläggningar.

14 Norrbotten: Handläggningen av tillstånd enligt ordningslagen är centraliserad till Luleå. Tillståndshandläggare bedömer initialt om en ansökan eller anmälan kan medföra kostnader för polisbevakning vid evenemanget. Om så är fallet samråds med lokal polischef eller kommenderingschef som då har att inkomma med uppgifter om beräknade resurser, i huvudsak bemanning. Jurist vid rättsenheten bedömer sedan vilka resurser som ska kostnadsberäknas och fastställer därefter det högsta belopp som arrangören kan komma att få betala. Kostnadstiden beräknas från och med den tidpunkt när polis fordras vid evenemanget. Om ett arrangemang till exempel ska pågå mellan kl. 20:00 och 02:00 har kostnadstiden beräknats mellan 22:00 och 02:30. Övrig tid kostnadsberäknas inte såsom förebyggande arbete med direktförverkande av alkohol hos ungdomar på stan. Kostnadsområdet beräknas till festivalområdet och den direkta omgivningen. Att deltagarna sedan beger sig till stadens centrum eller annan festplats som inte har med arrangemanget att göra och där kräver polisresurser räknas inte in i kostnaden. Stockholm: Den tid för vilken ersättning tas ut vid offentliga tillställningar såsom idrottsevenemang beräknas vid varje enskilt tillfälle och utgångspunkten är cirka en timma före matchstart till cirka en timma efter avslutad match. Vid allmänna sammankomster kan tiden ibland vara längre om evenemanget pågår under en längre tid, exempelvis kan evenemanget kring konserten starta tidigare än själva konserten. Det område för vilket ersättning ska tas ut begränsas till vad som innefattas i begreppet vid tillställningen i ordningslagen. Det område vid tillställningen för vilket ersättning kan tas ut har tagits fram centralt gällande vissa offentliga tillställningar såsom idrottsevenemang på de större arenorna. Avseende övriga evenemang beslutas området i dialog mellan berörd planering, polisinsatschef och tillståndsenheten. Västra Götaland: Kostnaden beräknas utifrån de polisresurser som krävs för att hålla ordning vid tillställningen. Kostnadstiden utgörs normalt av den tid som krävs polisresurser för ordningshållningen med anledning av tillställningen. Kostnadsområdet utgörs av platsen för tillställningen och, om ordningshållningen kräver, området i nära anslutning till tillställningen. Kostnadsområdet kan även inbegripa ex. parkeringsplatser och hållplatser för buss/tågtrafik. 2. Är det svårt att avgöra om anordnaren är en ideell förening enligt 2 kap. 26 andra stycket ordningslagen, och om svaret är ja, varför? Dalarna: Nej, vi låter arrangören ta kontakt med Skatteverket, vilka skickar papper på vad som gäller. Ibland försöker föreningarna dock dribbla mellan olika bolag som kan finnas i samma förening. Västerbotten: De ansökningar som granskats hittills i myndigheten har ej upplevts svåra att bedöma. Det åvilar sökanden att visa om de är befriade från ersättningsskyldighet. Vid tveksamhet inhämtas yttrande från Skattemyndigheten. Gävleborg: Både ja och nej. Reglerna känns som lite dubbelbottnad. I vår region har vi elitspel både ishockey, fotboll och bandy. Spelarna har ersättning för sitt utövande och det idrottsliga drivs på elitnivå vilket innebär att i regel livnär sig spelarna på den lön som de får från sin klubb. Föreningarna är enligt Skattemyndigheten ideella föreningar! Jönköping: Polismyndigheten i Jönköping har hittills inte haft problem med att avgöra om en arrangör är ideell förening eller inte. Örebro: Hitintills har polismyndigheten inte haft något ärende som vållat svårigheter för att avgöra om anordnaren är en ideell förening eller ej. Besluten under 2012 har avsett idrottsaktiebolag.

15 Blekinge: Nej inte utifrån den tolkning som polismyndigheten har gjort, d.v.s. att om den ideella föreningen inkommer med underlag från Skatteverket som styrker att den är inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. 7 inkomstskattelagen (1999:1229), har myndigheten bedömt den som en ideell förening undantagen från ersättningsskyldighet. Kalmar: Ja. En ideell förening kan vara uppbyggd på olika sätt. Olika förgreningar. Värmland: Nej, vi tycker inte att det är svårt att avgöra huruvida anordnaren är en ideell förening enligt 2 kap. 26 andra stycket OL. Halland: Det finns exempel på föreningar som bildats enkom för anordnare av evenemanget då ansvarige har vetskap om att polisen kommer att at betalt om de organiseras på annat sätt. Svårigheter för polismyndigheten att kontrollera dessa föreningar angående eventuellt vinstintresse (Närpoliskområde Falkenberg). Jämtland: Nej, vi har inte stött på några sådana problem. I samtliga ärenden har det varit aktiebolag som ansökt. Östergötland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1). Södermanland: Nej, det är inte svårt att avgöra om en anordnare är en ideell förening enligt 2 kap. 26 andra stycket. Om det inte klart framgår i ansökan, får sökanden komma in med uppgifter från Skattemyndigheten som styrker att de är en sådan ideell förening. Skatteverkets regler skall gälla och det är den sökande som ska styrka att de är en ideell förening. Svårigheten ligger mer i att konstatera om det föreligger ett vinstintresse i själva tillställningen. Gotland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1). Uppsala: Nej. Skåne: Polismyndigheten har under 2012 haft ett fall där frågor uppkom kring bedömningen avseende ett arrangemang där ett aktiebolag tidigare genomfört arrangemanget men där man inför 2012 års tillställning ombildats till en ideell förening. Inför ställningstagandet tog polismyndigheten bl. a kontakt med Skatteverkets enhet i Västervik, som besitter särskilda kunskaper kring ideella föreningar. Under året har polismyndigheten även haft ett fall avseende bulvanförhållande där en ideell förening sökte tillstånd i stället för den egentlige anordnaren, som är ett vinstdrivande bolag. Det ärendet avgjordes i domstol, som delade polismyndighetens bedömning. Kronoberg: Att avgöra om anordnaren är en ideell förening har inte varit särskilt svårt i de ärenden som varit aktuella Västmanland: I de fall vi har haft en frågeställning huruvida anordnaren är en ideell förening eller inte, har kontakt tagits med Skatteverket där vi fått svar. Västernorrland: Polismyndigheten har inte haft något arrangemang där det har förelegat svårigheter att avgöra huruvida arrangören är en ideell förening eller ej. Däremot är det många arrangörer som hävdar att de saknar vinstsyfte. Norrbotten: Det har ännu inte varit aktuellt att göra den bedömningen. Stockholm: När anordnaren i samband med ansökan/ anmälan skickar in ett registerutdrag från Skatteverket kan avgöras om anordnaren är en ideell förening enligt 7 kap. 7 första stycket inkomstskattelagen. När anordnaren kommer in med ett registerutdrag från Skatteverket sparas detta i en gemensam mapp hos Ordningslagsgruppen vid tillståndsenheten. Polismyndigheten gör bedömningen att dessa är tillämpliga

16 i ett år från det att de utfärdats. I nuläget har tillståndsenheten som rutin att alltid begära in ett registerutdrag från Skatteverket via anordnare om detta saknas. Polismyndigheten har under år 2012 avvisat anmälningar där den som uppgavs som anordnare vid anmälan inte visat att denne var verklig anordnare av evenemanget. För säsongen 2012 anmälde Hammarby IF Fotbollsförening att de avsåg att anordna seriespel i Superettan. Efter kommunicering med Hammarby IF Fotbollsförening bedömde myndigheten att Hammarby Fotboll AB är den verklige anordnaren av de offentliga tillställningarna. Myndigheten avvisade därför Hammarby IF Fotbollsförenings anmälan och riktade ersättningsanspråk enligt 2 kap. 27 ordningslagen mot Hammarby Fotboll AB. Västra Götaland: Nej, det är upp till anordnaren att inkomma med intyg från Skatteverket av vilket framgår att föreningen vid tidigare års taxering bedömts uppfylla kraven i 7 kap. 7 inkomstskattelagen (1999:1229). 3. Hur många offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster har polismyndigheten tagit ut ersättning för under år 2012 med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen? Dalarna: 6 offentliga tillställningar (vilka alla är hemmamatcher med Leksand IF ishockey) och 1 allmän sammankomst (Peace & Love). Västerbotten: Polismyndigheten har beslutat att ersättning ska tas ut för polisbevakning vid Stadsfesten i Skellefteå 2012. Stadsfesten i Skellefteå är en offentlig tillställning. Beslutet är överklagat och har ej vunnit laga kraft. Gävleborg: En offentlig tillställning. Jönköping: Offentliga tillställningar 4 st, allmänna sammankomster 1 st. Örebro: Vid 10 offentliga tillställningar har beslut fattats om ersättningsskyldighet. Blekinge: Polismyndigheten har tagit ut ersättning för en allmän sammankomst under 2012, Sweden Rock Festival, men inte för någon offentlig tillställning. Kalmar: Offentliga tillställningar 1 st och allmänna sammankomster 1 st. Värmland: Under 2012 har vi tagit ut ersättning för polisbevakning vid fyra fall av offentliga tillställningar. Dessa är Svenska Rallyt, se beslut bilaga 1, Fryksdalsdansen, se beslut i bilaga 2, Putte i Parken, se beslut i bilaga 3, och Arvika Hamnfest, se beslut i bilaga 4. Halland: En offentlig tillställning. Ingen allmän sammankomst. Jämtland: 3 offentliga tillställningar och 1 allmän sammankomst. Östergötland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1). Södermanland: I polisområdet Norr (Eskilstuna) har vi under 2012 haft en offentlig tillställning där det begärts ersättning av arrangören. Inga allmänna sammankomster har varit av den storleken att de har kunnat räknas in under ersättningsskyldiga evenemang. Po Syd (Nyköping) har beslutat att ta ut ersättning enligt 2 kap. 26 ordningslagen vid en offentlig tillställning 2012. Evenemanget hette Nyköpings Festdagar. Vid två allmänna sammankomster, konserter, prövade Po Syd om ersättning skulle tas ut. Besluten i båda ärendena blev att det inte fanns grund för att fatta beslut om ersättningsskyldighet. Gotland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1).

17 Uppsala: 2 offentliga tillställningar. Skåne: Tre offentliga tillställningar; Kiviks Marknad AB, Falsterbo Horse Show AB och Åhus Beach Handboll AB. Inga allmänna sammankomster. Kronoberg: Hultsfredsfestivalen 2012 och Ironman 2012. Västmanland: Polismyndigheten i Västmanland har vid ett tillfälle under 2012 tagit ut ersättning enligt 2 kap. 26 ordningslagen för en offentlig tillställning. Västernorrland: Polismyndigheten har tagit ut full ersättning för tre stycken allmänna sammankomster under 2012. Ingen arrangör av en offentlig tillställning har uppfyllt kriterierna för att vara ersättningsskyldig. Samtliga hockey- och fotbollslag i länet är ideella föreningar. Norrbotten: Två festivaler per år sedan tio år tillbaka. Varav en festival har ansetts som en offentlig tillställning och en har ansetts som en allmän sammankomst. Stockholm: Under 2012 har polismyndigheten i Stockholms län beslutat om att ta ut ersättning med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen vid 22 allmänna sammankomster och 99 offentliga tillställningar som genomförts under året. Av dessa har slutligt beslut inte meddelats för 1 allmän sammankomst och 68 offentliga tillställningar, bl. a. på grund av att anordnaren överklagat bevis om anmälan för evenemanget. För detaljerad förteckning, se bilaga 1. Västra Götaland: Offentliga tillställningar 8 st och allmänna sammankomster 7 st. Svaret avser ärenden där polismyndigheten beslutat om ett högsta belopp. Det ska nämnas att ett flertal av besluten är överklagade och har ännu inte vunnit laga kraft. 4. Hur många offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster har polismyndigheten satt ned eller helt eftergivit ersättningsskyldigheten för under år 2012 enligt 2 kap. 26 tredje stycket ordningslagen? Vad har de särskilda skälen bestått i? Dalarna: Vad gäller de offentliga tillställningarna (6 matcherna), så är det inte slutligen avgjort ännu. En maxsumma är gemensamt angiven för alla grundspelets hemmamatcher, men sluträkningen är ännu inte uträknad. Det finns inga särskilda skäl, men eftersom detta tidigare inte har räknats på och det kan variera stort mellan vanliga matcher och riskmatcher, så blev myndigheten tvungen att göra en approximativ uträkning i början av säsongen. Den allmänna sammankomsten (Peace & Love), där poliskostnaderna år 2011 uppgick till nästan 2.000.000 kronor, men där kostnaden rabatterades till 100.000 kronor p.g.a. att polismyndigheten var sen med kommuniceringen av polisens kostnader. För 2012 debiterades P&L för 2.000.000 kr. Där kunde myndigheten lagt taket högre, men fick intryck av att kostnaderna skulle bli ungefär densamma som under 2011. Det visade sig dock att den slutliga summan uppgick till 2.336.800 kronor. Västerbotten: Polismyndigheten har nedsatt ersättningsskyldigheten för en offentlig tillställning, Stadsfesten 2012. Särskilda skäl har funnits för att sätta ned det högsta beloppet med transportkostnaderna, LKC resurs, utredningsresurs och enbart ta ut kostnader för polispersonal i yttre tjänst som vistas inom kostnadsområdet torsdag, fredag och lördag under 8 timmar per dag för Stadsfesten 2012. Övriga dagar som evenemanget pågick har endast en mindre resurs tagits ut för tjänstgöring inom kostnadsområdet. Ansvariga anordnare har dock fått upplysningen att polismyndigheten successivt och fortsättningsvis kommer att kräva ersättning för övriga resurser om evenemanget har samma omfattning. Det högsta

18 beloppet för Stadsfesten 2012 har därför höjts jämfört med den offentliga tillställningen, Stadsfesten 2011, varvid flera resurstimmar i yttre tjänst har debiterats. För att skapa en förståelse för polisens skyldighet att ta ut ersättning för ordningshållning och inte onödigt betunga ansvarig anordnare med kostnader som inte tidigare aktualiserats har polismyndigheten bedömt att skäl funnits att sätta ned beloppet fösta åren. Gävleborg: Ingen allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Jönköping: Vid inget tillfälle har ersättningsskyldigheten satts ner eller helt eftergivits enligt 2 kap. 26 tredje stycket ordningslagen. Örebro: I inget av besluten har den beslutade avgiften satts ned eller eftergivits. Blekinge: Polismyndigheten har inte satt ned eller eftergivit ersättningsskyldighet. Kalmar: Vid inget fall. Värmland: Polismyndigheten har inte i något fall satt ned eller helt eftergivit ersättningsskyldigheten enligt 2 kap. 26 tredje stycket OL. Halland: Inga. Jämtland: Ingen nedsättning av beloppet har skett. Östergötland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1). Södermanland: Po Syd satte ner ersättningsskyldigheten för Nyköpings Festdagar med 50 %. Grunden var den praxis som finns att om polismyndigheten inte tidigare tagit ut ersättning för ett evenemang kan ersättningsskyldigheten sättas ner. Gotland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1). Uppsala: Ingen. Skåne: Polismyndigheten har avseende en offentlig tillställning valt att helt efterge ersättningsskyldighet. Anledningen till det var att man i det aktuella polisområdet bedömde att polisbevakningen var begränsad, varför frågan aldrig väcktes. Inför 2013 års arrangemang kommer rättssektionen att vara mer aktiv med information och stöd till polisområdet om vilka bedömningar som bör och ska göras. Kronoberg: Utöver Hultsfredsfestivalen och Ironman har några tillstånd utfärdats gällande ersättning för polisbevakning men något slutligt beslut om fakturering har ännu inte skett. Skälet till att fakturering ännu inte skett är att myndigheterna inte bedömt rättsläget tillräckligt klart med anledning av överklaganden mm. Västmanland: En offentlig tillställning. Polismyndigheten beslutade om ett nedsatt belopp med 75 %. Detta med anledning av att sökanden hade lämnat in ansökan i god tid (dock ej kompletterat ansökan med bilagor), men fick information om att polismyndigheten avsåg att ta ut ersättning för polisbevakning väldigt sent. Rutinerna kring hanteringen har därefter setts över. Västernorrland: Polismyndigheten har satt ned ersättningsskyldigheten för en arrangör under 2012. Polismyndigheten har funnit det oskäligt att höja ersättningen med över 300.000 kr från ett år till ett annat och har istället valt att höja successivt under en treårsperiod för aktuell arrangör. Norrbotten: Inga. Stockholm: Polismyndigheten började under år 2011 att besluta om ersättningsskyldighet för polisbevakning vid idrottsevenemang där anordnaren är ett

19 idrottsaktiebolag. För att bl. a. ge de idrottsklubbar som berördes möjlighet att planera för kostnaderna beslutade länspolismästaren att under en övergångsperiod som var idrottsneutral om nedsättning av ersättningsskyldigheten. Nedsättningen, som innebar att kostnaderna för polisbevakning sattes ned med 75 %, tillämpades fram till och med den 30 juni 2012. Från och med den 1 juli 2012 har ingen nedsättning eller eftergift av ersättningsskyldigheten beslutats. Under beredning av Hammarby IF Fotbollsförenings anmälan för säsongen 2012 vad gäller frågan om anordnandeskapet meddelades bevis om anmälan i föreningens namn. Detta innebar att ingen ersättning begärdes för de fyra första fotbollsmatcherna i seriespelet i 2012. För resterande matcher har polismyndigheten begärt ersättning av Hammarby Fotboll AB enligt 2 kap. 27 ordningslagen. Västra Götaland: Polismyndigheten har under 2012 varken satt ned eller helt eftergivit ersättningsskyldigheten i något ärende. 5. Hur stort ersättningsbelopp har med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen beslutats ta ut för offentliga tillställningar respektive allmänna sammankomster under år 2012 (här efterfrågas det beslutade slutliga beloppet)? Dalarna: När det gäller de nämnda offentliga tillställningarna så rör det sig om 300.000 kronor för grundspelet. De allmänna sammankomsterna är som tidigare nämnts 2.000.000 kronor. Västerbotten: Polismyndigheten har fastställt ett högsta belopp på 395 000 kr för Stadsfesten 2012. Beslutet är överklagat. Något slutligt belopp har därför ej fastställts för Stadsfesten 2012. Gävleborg: Under 2012 hade vi en (1) offentlig tillställning som vi begärde ersättning för. Slutligt belopp blev 77.280 kronor. Jönköping: Offentliga tillställningar 91 080 + 562 120 + 28 000 + 8 000 = 689 200 kronor. Allmänna sammankomster 8 000 kronor. Örebro: Den högsta totala summa som arrangörer kan få betala för ordningshållning uppgår till 287 040 kronor för 2012. Det beloppet kommer att gälla som slutligt belopp under förutsättning att förvaltningsdomstolen inte går in med en ändring av polismyndighetens beslut. Blekinge: Polismyndigheten har beslutat om slutligt belopp med 1 009 240 kr avseende en allmän tillställning. Kalmar: Offentlig tillställning 49 000 kr för Ironman och allmän sammankomst 373 520 kr för Hultsfredsfestivalen. Värmland: Det totala ersättningsbeloppet som vi har tagit ut för de fyra ovan nämnda offentliga tillställningarna är 312 800 kr. Halland: 125 120 kr. Jämtland: Allmän sammankomst Storsjöyran 2012 med 276 000 kronor, offentlig tillställning Red Bull Crashed Ice med 78 000 kronor, offentlig tillställning Åre World Cup med 22 080 kronor (sistnämnda ej slutligt belopp ännu, arrangören har kommunicerats slutligt belopp), offentlig tillställning Fäviken Game Fair 61 640 kronor. Östergötland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1). Södermanland: Po Syd har fattat beslut om att anordnaren Centrumföreningen i Nyköping, Nyköpings Festdagar, ska ersätta polismyndigheten med 27 600 kr. I Po Norr har ersättning begärts med 22 080 kr.

20 Gotland: Inte haft någon offentlig tillställning eller allmän sammankomst (se fråga 1). Uppsala: Totalt 22 080 kr. Skåne: År 2012 har polismyndigheten hittills beslutat att debitera 292 000 kr för ordningshållning. Ett ärende återstår för polismyndigheten att fatta beslut avseende den slutliga kostnaden för polisbevakning. Kronoberg: Därutöver har några tillstånd utfärdats gällande ersättning för polisbevakning men något slutligt beslut om fakturering har ännu inte skett. Skälet till att fakturering ännu inte skett är att myndigheterna inte bedömt rättsläget tillräckligt klart med anledning av överklaganden m.m. Det gäller idrottsklubbarna Växjö Lakers (200 000 kr), IF Troja/ Ljungby (100 000 kr) och Tingsryds AIF (100 000 kr). Därutöver har tillstånd utfärdats för Karl-Oskarsdagarna (Växjö Cityverksamhet AB 80 000 kr) och Ljunbydagarna (POSJ Konsult AB 40 000 kr). Västmanland: Det beslutade beloppet att ta ut ersättning för blev 234 timmar, á 920 kronor = 215 280 kr. 75 % avgår = 53 820 kr. Västernorrland: Gatufesten 2012 blev 524 000 kr och Urkultfestivalen i Näsåker 2012 blev 55 200 kr. Norrbotten: 1 080 000 kronor. Stockholm: Det totala ersättningsbeloppet som polismyndigheten har fattat slutligt beslut om under år 2012 med stöd av 2 kap. 26 ordningslagen uppgick till 3 869 400 kronor. Av den summan avser 1 446 540 kronor allmänna sammankomster och 2 422 860 kronor offentliga tillställningar. De slutliga beloppen är grönmarkerade i bilaga 1. Utöver de allmänna sammankomster och offentliga tillställningar för vilka slutligt beslut meddelats har polismyndigheten beslutat om ersättningsskyldighet enligt 2 kap. 26 ordningslagen för ytterligare ett antal allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, se sammanställning i bilaga 1. Slutligt beslut har inte meddelats bl. a. på grund av att anordnaren överklagat bevis om anmälan för evenemanget. Västra Götaland: Allmänna sammankomster 1 417 320 kr och för offentliga tillställningar 201 940 kr. 6. Hur många av de slutliga besluten har blivit överklagade? Dalarna: Alla beslut är överklagade. Västerbotten: Samtliga beslut rörande Stadsfesten 2011 och 2012 har överklagats av ansvarig anordnare. Beslutet gällande högsta belopp på 200 000 kr för Stadsfesten 2011 har numer vunnit laga kraft. Polismyndigheten har därefter meddelat slutligt belopp avseende Stadsfesten 2011. Detta beslut har överklagats till Förvaltningsrätten och dom har i skrivande stund inte meddelats. Gävleborg: Inga överklaganden har inkommit. Jönköping: Ett beslut om 8 000 kr har överklagats och där gick rättens beslut emot polismyndigheten. Örebro: Samtliga beslut är överklagade, ligger för närvarande i Förvaltningsrätten. Blekinge: Det slutliga beslut som har fattats har blivit överklagat. Kalmar: Oklart svar. Värmland: Två slutliga beslut har överklagats. Dessa är besluten rörande Putte i Parken och Arvika Hamnfest.