Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 Energi sid 3 7 Life science sid 8 9 Innovation och affärer sid 10 Om STUNS sid 11

Framsyn och samverkan Utvecklingens väg är nästan aldrig rak och dessutom fylld av korsningar till och från en omvärld som hela tiden förändras. Christina Frimodig, vd STUNS Året var 1983. Dåvarande landshövdingen i Uppsala län bjöd in till ett regionalt toppmöte. Högst på dagordningen stod frågan om ett fördjupat samarbete i Uppsala mellan stadens båda universitet, Uppsala kommun, landstinget, länsstyrelsen och det lokala näringslivet. Ett resultat av mötet var en ledningsgrupp med de olika aktörernas främsta företrädare. På dess förslag bildades 1984 stiftelsen STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle). Året därpå startade verksamheten. Därmed blev STUNS en av de första organisationerna i landet, med det uttalade syftet att skapa samverkansfördelar för alla parter i skärningspunkten mellan forskning, företagande och förvaltning. Uppsala Science Park var STUNS första stora utvecklingsprojekt. Det följdes av andra. Under 1990-talet låg stiftelsen exempelvis bakom ett antal centrumbildningar. Inget av detta finns idag kvar inom STUNS. Det är som det ska vara. Stiftelsen tar nya initiativ och samlas kring sådant som inte omedelbart passar in i stiftarnas organisationer och som har nytta av brett stöd. Ambitionen är dock att projekten så småningom ska hitta sin hemvist någon annanstans. Eller läggas ner. STUNS verksamhet ska ligga i framkant, och där är det sällan riskfritt att verka. Life science Därför är dagens Uppsala BIO i väsentliga delar något annat än det Uppsala BIO som startades 2003 inom VINNOVAS Vinnväxt-program med regionalt stöd av STUNS stiftare och näringslivet. Och det BIO-X, som inom Uppsala BIO ursprungligen var tänkt som en fysisk mötesplats i Uppsala för tvärvetenskapliga utbyten, är idag en öppen virtuell mötesplats för akademi, industri och sjukvård och ett program för nyskapande produktutveckling inom life science med sjukvårdens behov som utgångspunkt. Eller med ett begrepp som blivit allt centralare i den tillväxtpolitiska debatten: En testbädd. Energi Life science är ett av STUNS prioriterade insatsområden eller fokusom råden. Ett annat är Energi. Även här har STUNS fått tänka om några gånger sedan strate gidokumentet Uppsala Energy Initiative (UEI) togs fram 2004/2005. Energibranschen är i själva verket många branscher med olika industriella logiker och olika relationer mellan kunder och leverantörer. Bland annat därför gick det inte att skapa ett Energy-X med BIO-X som förebild. Av liknande skäl, men framför allt företagsekonomiska, lades byggnadsprojektet Energihuset ned. Men testbäddar och demonstrationsmiljöer är lika centrala för vår verksamhet på energiområdet, som de var vid starten 2003 och som de kommit att bli inom life science. Om det berättar vi mer om i temaartikeln på sidorna härintill. Där berättar vi också om hur man kan koppla testbäddar till vad som kommit att kallas innovationsupphandling. Innovation och affärer STUNS tredje prioriterade insatsområde är Innovation och affärer med företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) och kapitalförsörjningsprojektet Aros Growth Capital (AGC). Den roll STUNS gav sig själv som plattform för samverkan och framsynta initiativ består. Men stiftelsens verksamheter har alltså varierat under de 30 år som gått sedan det regionala toppmötet. Inget kunde vara naturligare. Utvecklingens väg är nästan aldrig rak och dessutom fylld av korsningar till och från en omvärld som hela tiden förändras. Augusti 2013 Christina Frimodig, vd STUNS 2 Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 STUNS

Tema Energi: När kundbehov och affärsmöjligheter får styra Sedan 2003 har Energi varit ett prioriterar insatsområde inom STUNS. Lika länge har testbäddar och demonstrationer stått i centrum för STUNS energiverksamhet. Behovet av testbäddar och demonstrationsmiljöer är stort för nya produkter och system med krav på hög tillförlitlighet och lång ekonomisk livslängd. Och det ökar i takt med att kraven på en snabb övergång till en koldioxidsnål ekonomi skruvas upp. Men testbäddar, referensinstallationer, pilotanläggningar, demonstatorer etc. ska utgå från de behov som kunderna eller slutanvändarna har, och de affärsmöjligheter och kringeffekter som kan uppkomma när exempelvis ett fastighetsbolag satsar på en ny energilösning. Det är först då testbädden eller demonstrationsmiljön blir den effektiva brygga till marknaden den är tänkt att vara. Det räcker inte med att trycka ut teknik. Marknaden måste dra också. Därför är det kundbehov och affärsmöjligheter som styr insatserna inom STUNS Energi under de närmaste åren. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 3

STUNS Energi 2013 2015: Alltid på kundens villkor I grunden är det kundbehoven som styr all teknik- och affärsutveckling. Inom STUNS Energi utvecklar vi nya sätt att få efterfrågan och utbud av hållbara energilösningar att mötas. Energi är en bred och mång skiftande sektor, men vår utgångspunkt är alltid densamma: På Kundens Villkor. Utan kunder eller slutanvändare, inga innovationer. Varför tar det så lång tid för nya energilösningar att nå marknaden? Och varför tar det så lång tid för det som redan finns på marknaden att slå igenom? Brist på realistiska miljöer för att under längre tid prova en ny produkt en vara, en tjänst eller ett system är ett svar som hörs allt oftare. Testbäddar och demonstrationer för att undanröja tekniska och affärsmässiga osäkerheter lyfts idag fram som ett viktigt steg mot kommersialisering och marknadsacceptans, och som aktiviteter där innovationsstödjande organisationer som STUNS har en marknadskompletterande roll att spela. Brygga till marknaden Tanken på testbäddar och demonstrationsmiljöer som bryggor mellan FoU och marknad har varit central för STUNS sedan 2003, när energi blev ett prioriterat insatsområde. Inom kraftteknikområdet har man länge använt demonstration för att överbrygga gapet mellan FoU och marknad. Här talar man ofta om FUD, vilket står för forskning, utveckling och demonstration. Alla nya, eller obeprövade produkter och system med lång ekonomisk livslängd och höga krav på tillförlitlighet, är aktuella för demonstrationer. Vanligen är pro dukterna även förknippade med större investeringskostnader och förväntas samverka med andra system i en infrastruktur. Nya affärsmodeller Typexempel från det breda och mångskiftande energiområdet är nya produkter och system för att utvinna elektricitet ur förnybara källor, för att minska energiåtgång i byggnader, för att lagra energi och för att elektrifiera driften av fordon. Dessa tillämpningar ansluter till vitt skilda industriella utvecklings- och affärslogiker inom elektromekanisk industri, byggnadsindustri och fordonsindustri, till vilka tesbäddarna och demonstrationsmiljöerna också måste ansluta. Men de behöver för den skull inte vara teknikcentrerade. Utan kunder eller slutanvändare, inga innovationer. Inom det numera helt nedlagda byggnationsprojektet Energihuset genomförde STUNS under perioden 2009 2012 cirka 15 enskilda demonstrationsprojekt. En viktig erfarenhet av dessa är att effekten av demonstrationen är svag, om inte teknikleverantörens erbjudande svarar mot kundföretagens behov av att å sin sida utveckla affärer och affärsmodeller som i sin tur skapar värde hos deras kunder. Testbäddar ska vara testbäddar också för utveckling och införande av tjänster, processer, organisatoriska lösningar och affärsmodeller, med tekniken som katalysator. När STUNS Energi nu fortsätter på den inslagna vägen med testbäddar och demonstrationer som huvudaktiviteter, så gör vi det därför under namnet: På Kundens Villkor. Detta för att understryka att det är kundföretagens behov av att utveckla nya tjänster och affärsmodeller som är den styrande principen och dragkraften vid valet av energilösning. Testbäddar och tilläggs - värden. STUNS har en viktig roll som initiativtagare för insatser, som inte naturligt passar hos någon av stiftarna och som gynnas av brett stöd. Testbäddar är typexempel på sådana insatser. En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag, akademi och andra organisationer kan samverka vid ut veckling, test och införande av nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar inom ett bestämt område. Demonstra tionsmiljö har ungefär samma innebörd, men inslaget av teknisk utveckling är vanligen mindre. STUNS har drivit frågan om testbäddar och demonstrationsmiljöer som bryggor till marknaden för nya varor, tjänster och system och som kontaktyta för främst mindre företag mot tidiga kunder på energiområdet sedan 2003. På fokusområdet life science finns liknande initiativ. Insatserna ska vara marknadskompletterande. Verksamheten ska erbjuda tydliga tilläggsvärden, till såväl universitetens uppgifter inom utbildning, forskning och sam verkan som till det som normalt utförs inom näringsliv och offentlig sektor. 4 Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 STUNS

På Kundens Villkor: Testbädd Hållbar Industriby Vaksala-Eke Med ny lokal elproduktion från vind- och solkraft kommer många fler företag, som historiskt aldrig förknippats med energifrågor, att verka i energisektorn. Och slutkundens behov och önskemål kommer att få en allt större tyngd. För bygg- och fastighetsbranschen handlar det då om att utveckla nya tjänster och affärsmodeller som svarar mot hyresgästernas önskemål, snarare än att ta rollen som leverantör av el eller någon annan energibärare. Det är mot denna bakgrund som det kommunala fastighetsbolaget Industrihus AB i Uppsala och STUNS tillsammans med forskare vid Uppsala universitet och de två avknoppningsbolagen Electric Generation AB och Energy Storage AB samarbetar i utvecklingsprojektet Hållbar Industriby Vaksala-Eke. Genom att låta bygga ett energisystem för mikroelproduktion bestående av ett mindre vertikalaxlat vindkraftverk, en solelanläggning och ett experimentellt system för energilagring i svänghjul och/eller batterier, vill Industrihus bidra till de regionala klimatmålen och samtidigt undersöka hur framtidens lokala elproduktionssystem ska kunna matcha elkonsumtionen i fastigheterna för att ge största möjliga nytta till såväl fastighetsägare som hyresgäster. En annan viktig bakomliggande tanke är att lokala kund- och användarnära system för elproduktion genom fysisk närhet och ägarskap, ger incitament för energieffektiv användning av både den egenproducerade elen och den man köper av traditionella elleverantörer. Långsiktigt är syftet att etablera en permanent testbädd för utveckling av nya tjänster och affärsmodeller, demonstration, utbildning och utvärdering kring system för hållbar energiutvinning och energianvändning vid Industrihus AB:s fastigheter i industribyn Vaksala Eke. Erfarenheterna från Hållbar Industriby Vaksala-Eke kommer att ligga till grund för etableringen av andra kundbehovsdrivna testbäddar inom förnybar energi och miljöteknik i Uppsalaregionen. På Kundens Villkor: Testbädd UppSOL 2020 Energisatsning med brett stöd Med en egen produktionsanläggning för solkraft ökar såväl fastighetsägarnas som hyresgästernas energimedvetenhet. Grunden läggs för att investera i andra åtgärder för energihushållning och energieffektivisering. Och det goda exemplet får efterföljare. Det är tanken bakom breddsatsningen UppSol 2020, ett samverkansprojekt med Länsstyrelsen i Uppsala län som projektägare och STUNS Energi som utförare. Inom projektet, som pågår till 2015, ska fem anläggningar för produktion av solel upphandlas och installeras. Utbyggnaden av solkraft går långsamt i Uppsala län, liksom övriga Sverige, trots att förutsättningar för solinstrålning och elkostnad är densamma som i stora delar av Europa. I Östra Mellansverige är dessutom förutsättningarna för solel bland de bästa i landet med många soltimmar, förhållandevis lite nederbörd och sval luft. Projektets syfte är att praktiskt visa att solel idag inte bara är klimatsmart utan också kostnadseffektivt och att genom goda exempel få andra att ta efter. Det sker genom workshops och grupper av nyckelpersoner som följer hela processen från upphandling till driftsättning av anläggningarna. Avsikten är att dessa personer ska ta sina kunskaper vidare och omsätta dem i egna solelsprojekt, som i sin tur kan vara förebilder för andra. Skapa nya tjänster Målgrupper är offentliga och privata fastighetsägare i Uppsala län, genom exempelvis bostadsrättföreningar, små och medelstora företag och verksamheter inom kommuner och landsting. Ett annat syfte med UppSol 2020 är att, när privata och offentliga fastighetsägare på det här viset blir elproducenter och deras hyresgäster får el levererad från husets egen anläggning, starta en process där man tillsammans ser över energikonsumtionen i stort. Med det läggs en grund för att investera i andra åtgärder för att använda energi på ett klokt och kostnadseffektivt sätt och skapa nya tjänsteprodukter i fastighetssektorn. STUNS Energi och de satsningar på testbäddar och affärsutveckling som vi samlat under namnet På Kundens Villkor har ekonomiskt stöd av Tillväxtverket genom programmet Miljödriven tillväxt. Energimyndigheten stödjer breddsatsningen UppSol 2020 och det snarlika testbäddsprojektet UppLyst 2020. Det senare syftar till utveckling av nya affärsmodeller och breddinförande av LED belysning i offentlig miljö. Ytterligare projekt som syftar till energieffektiviseringsåtgärder i offentligt ägda lokaler och utemiljöer är planerade. Projektägare i samtliga fall är Länsstyrelsen i Uppsala län. STUNS Energi har ansvar för testbäddsverksamheten och utvecklingen av informations- och spridningsmodeller kopplade till tesbäddarna. STUNS Energi har även genom avtal med Uppsala kommun ansvar för testbäddsverksamheten inom kommunens näringslivssatsning på miljö- och energitekniksektorn. Regionförbundet i Uppsala län som ansvarar för den regionala utvecklingsstrategin (RUS) är ännu en viktig stöd givare. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 5

De stora samhällsutmaningarna kräver breda lösningar. Testbäddar med kundbehov i centrum är steg på vägen. Testbäddar blir testbäddar för innovationsupphandling Den offentliga upphandlingen framhålls allt mer som ett viktigt instrument för att öka efterfrågan på nya innovativa lösningar. Testbäddar är tvärtom ett instrument för att stimulera utbudet av möjliga innovationer. Men rätt anlagda kan testbäddar också bli testbäddar för innovationsupphandling. Idag går en allt för liten del av de 450 600 miljarder som stat, landsting och kommuner bara i Sverige varje år upphandlar för, till nya lösningar på samhälleliga och andra behov i verksamheterna. Det är bakgrunden till att innovationsupphandling på europeisk, nationell, regional och lokal nivå lyfts fram som ett betydelsefullt tillväxt politiskt verktyg. Driva på förnyelse Innovationsupphandling används för att ta hänsyn till nya lösningar i reguljära upphandlingar, men också för upphandling av regelrätta utvecklingsprojekt. I det förra fallet talar man då om innovationsvänlig upphandling, i det senare fallet om upphandling av innovation. Grundtanken i båda fallen är att man med hjälp av de stora offentliga upphandlingsbudgeterna ska stimulera efterfrågan genom att upphandla nya lösningar på definierade problem eller behov. Detta i motsats till vanliga upphandlingar av i detalj specificerade varor och tjänster. På så sätt blir innovationsupphandling ett verktyg för att såväl driva på förnyelse och med innovationer uppfylla viktiga samhälleliga behov, som för att bidra till stärkt konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Samtidigt vill man med den offentliga sektorn som utgångspunkt även stimulera utbudet av nya varor, tjänster och system. För det syftet är testbäddar som är kopplade till offentlig verksamhet, ett av de främsta instrumenten. Genom att välja offentliga eller semioffentliga kundparter till STUNS testbäddar kan efterfrågeperspektivet och utbudsperspektivet kombineras, och en rad frågor och svårigheter av praktisk, legal och annan karaktär att aktualiseras på såväl efterfrågesidan som utbudssidan. Öppnas för alla Med den modell för informations- och kunskapsspridning med workshops och följegrupper kopplad till tesbäddsverksamheten som STUNS Energi etablerat och den starka anknytning som de enskilda testbäddsprojekten har till offentlig verksamhet, så kan testbäddarna på ett enkelt och strukturerat sätt öppnas för alla personer inom offentliga förvaltningar och bolag som berörs av innovationsupphandling. Särskilt testbädden Hållbar Industriby Vaksala Eke kan ses som ett steg mot att mer systematiskt införa innovationsvänliga upphandlingar och senare regelrätta innovationsupphandlingar i kommunal verksamhet genom de praktiska erfarenheter som kan vinnas när projektet genomförs. STUNS testbäddsprojekt kan alltså även betraktas som försteg till, eller testbäddar för, innovationsupphandlingar. Byggnätverket en länk till marknaden. STUNS har genom sin verksamhet på energiområdet etablerat ett brett nätverk bland byggoch fastighetsbolag i Uppsala regionen, Byggnätverket. Syftet är att främja införande och spridning av nya innovativa energitekniska lösningar och att utveckla nya affärsmodeller kring dessa. Byggnätverket har varit inkopplat i de flesta demonstrationsprojekt som STUNS drev under perioden 2009 2012. När STUNS Energi etablerar kundbehovsstyrda testbäddar har Byggnätverket en nyckelroll. Bebyggelsesektorn är enligt EU mycket viktig för att uppnå unionens energieffektiviseringsmål till 2020. Bygg- och fastighetssektorn ses också som en motor för innovationer och tillväxt. Sektorn svarar för cirka 40 procent av unionens energiförbrukning. Potentialen för energieffektivisering, minskad klimatpåverkan, innovation och skapande av långsiktigt håll bara arbetstillfällen är stor. Kundbehovsstyrda testbäddar är ett sätt att realisera dessa möjligheter. 6 Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 STUNS

Världsledande forskning med fokus på energi Forskningen och utbildningen vid Uppsala universitet och SLU Sveriges lantbruksuniversitet är central för STUNS. Historiskt är kopplingarna till universiteten starka. Energi- och energirelaterad forskning har idag stort utrymme och är i betydande delar av världsklass. Vid UU gäller det exempelvis vågkraft och angränsande teknik för elgenerering. Andra viktiga områden är universitetets materialforskning vid Ångström laboratoriet som bl a omfattar batterier, tunnfilmssolceller, smarta fönster, vätelagring och material för kärntekniska tillämpningar. Ytterligare ett av flera områden med energirelevans är sensorforskning. Inom universiteten finns idag ett antal plattformar med energiprofil för samverkan mellan industri och akademi. Vid SLU är forskningen kring biobränslen omfattande, både vad gäller utvecklingen av fastbränslen och nya metoder för produktion av flytande och gasformiga bränslen. Ett internationellt erkänt forskningsprogram är MicroDrivE som om fattar framställning av biogas och etanol ur olika råvaror. Jordbruks tekniska Institutet och forskningsinstitutet Skogforsk, bägge i Uppsala, bedriver också energirelaterad forskning med fokus på tillämpad forskning och demonstration. Bägge är på olika sätt knutna till SLU. Svensk forskning och näringsverksamhet har en viktig roll inom InnoEnergy, det Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT:s) satsning som förväntas generera världsledande energiforskning och lösningar för att möta de stora samhällsutmaningarna på energi- och klimatområdet. Spjutspetsforskning Den svenska noden av InnoEnergy leds av Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Uppsala universitet, ABB och Vattenfall. En rad institut, organisationer och företag deltar, bl a Uppsalaföretaget Seabased Energy som utvecklar vågkraft. En sjätte del av InnoEnergys budget läggs i den svenska noden som har i uppdrag att utveckla förutsättningar, teknik och tjänster för smarta nät med en spjutspets inom energilagring. Smarta nät definieras som transmissionsnät för el vilka styr både produktion, lagring och distribution. Det sker på basis av ett ständigt flöde av information från både stora och små elleverantörer och elkunder. Smarta nät är tillsammans med system för energilagring nödvändiga för att i större skala ansluta vindkraftsparker, solelanläggningar, vågkraftsparker till stamnätet. Strategiskt viktig Två av den svenska nodens Innovation Projects leds av forskare från Uppsala. Det ena avser utveckling av system för energilagring och det andra materialteknik för tillämpningar i smarta nät. I det förra fallet anges som två av flera mål att bygga en demonstrationsanläggning för lagringstekniker och att bygga upp en stark portfölj av startup-bolag. En annan stor satsning är STandUP for Energy, ett forskningsprogram och samarbete mellan Uppsala universitet, SLU, KTH och Luleå tekniska universitet. Forskningsprogrammet är ett resultat av regeringens satsning på högkvalitativ forskning inom områden av strategisk betydelse för samhälle och näringsliv. De övergripande målen för STandUP är att minska kostnaderna för storskalig produktion av förnybar och hållbar el till konsumenterna, samt att utveckla kostnadseffektiva och energisnåla hybrid- och elfordon. Flera av forskarna från Uppsala inom STandUp deltar även i den svenska noden av InnoEnergy. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 7

BIO-X: Sjukvårdens behov Forskningens möjligheter Industrins förmåga BIO-X är öppet för alla life scienceföretag och blir nu, i samarbete med VINNOVA, stegvis tillgängligt för forskare från hela Sverige. Uppsala BIO bygger nya vägar för att långsiktigt stärka life science-sektorns konkurrenskraft och tillväxt. Det öppna innovationsprogrammet och testbädden BIO-X är ett exempel. I nära samarbeten mellan industri, universitet och sjukvård tas nya produktkoncept fram. Uppsalas starka och internationellt framgångsrika life science-sektor har sina vetenskapliga och industriella rötter långt tillbaka i tiden och har vuxit i en mylla av samarbeten mellan industri, akademi, sjukvård och samhälle. Fortsatta samarbeten inom regionen, nationellt och internationellt är avgörande för att sektorn ska fortsätta utvecklas och växa. Samarbetsprojekt Uppsala BIO startade 2003 med STUNS som projketägare. Syftet var att samla regionens life science-aktörer runt gemensamma mål och handlingsplaner. Idag är det öppna innovationsprogrammet och testbädden BIO-X den enskilt största verksamheten. Programmet fick på initiativ av STUNS sin nuvarande utformning 2010 och an sluter till den nya geografiskt och organisatoriskt öppnare, men mer komplexa, industriella FoU-struktur som vuxit fram inom life science sedan 2000-talets början. BIO-X har genom sin in riktning på behov i sjukvården och öppen innovation uppmärksammats internationellt. Det globala life science-bolaget Roche etablerade 2011 exempelvis samarbete med Uppsala BIO kring BIO-X. Inom BIO-X genomförs tidsbegränsade samarbetsprojekt med aktivt deltagande av industri, akademi och sjukvård. Syfte att föra produktidéer och forskningsresultat till s k proof-of-concept. Det kan vara en prototyp för medicinsk teknik, en tidig kontrollerad studie för läkemedel eller motsvarande inom diagnostik. Behovsstyrda Urvalet av BIO-X-projekten sker genom utlysningar inom ett visst tema som definieras på basis av sjukvårdens behov, exempelvis snabbdiagnostik inom akutsjukvården. Expertgrupper bestående av företrädare för sjukvården och life scienceindustrin svarar för behovsdefintion och avgör tillsammans med BIO-X ledning vilka ansökningar som skall beviljas projektstöd och hur uppföljningen av övriga sökanden skall göras. Dessa expertgrupper deltar också vid regelbundna uppföljningar av de normalt tvååriga projekten. BIO-X är öppet för alla life scienceföretag och kommer under perioden fram till juni 2017 i samarbete med VINNOVA att göras tillgängligt för forskare och forskargrupper från hela Sverige. BIO-X är ett öppet innovations program där sjukvård, life scienceindustri och forskning gemensamt möter behov och tekniska utmaningar som identifierats av representanter för sjukvården och industrin. I BIO-X tas produktprototyper och proof-of-concepts fram gemensamt av forskare, industrirepresentanter och kliniker i tidsavgränsade och tydligt målsatta projekt enligt en väl beprövad och kvalitetssäkrad industriell urvals- och utvecklingsmodell. BIO-X syfte är att nyttigöra forskning, minska riskerna i tidiga utvecklingsskeden och korta ledtiderna till marknad och patienter för nyskapande terapier, diagnostik och medicinsk teknik. BIO-X har granskat över 250 projektförslag. Hittills har drygt 20 förslag fått både processtöd och finansiering inom programmet. Ytterligare drygt 40 har erhållit enbart processtöd, exempelvis kontakt med klinik, immaterialrättslig rådgivning och analys av projekt- och affärsplaner. Merparten av projekten som lämnat programmet fortsätter växa i företag. 8 Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 STUNS

Uppsala BIO 2003 2017 Uppsala BIO är en verksamhet inom STUNS. Syftet är att främja utvecklingen av Uppsalas life science-sektor. Den står idag för närmare 20 procent av Uppsalas arbetstillfällen. Uppsala BIO har från starten 2003 genom programmet VinnVäxt finansierats av VINNOVA tillsammans med Uppsala kommun, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala universitet, SLU och näringslivet. Verksamheten utvärderas kontinuerligt av internationella experter. Sammanlagt har Uppsala BIO cirka 40 medlemmar och partners. Stark nod för life science I mars 2013 beslöt VINNOVA att finansiera verksamheten med ytterligare 24 miljoner t o m juni 2017. Beslutet motiveras bland annat av att Uppsala BIO utvecklats till en stark nod för life science och att de regionala aktörerna gör långsiktiga ekonomiska och andra åtaganden. Uppsala BIO har även finansiering från EU för specifika insatser, t ex för kärnverksamheten BIO-X. Uppsala BIO är företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centres (UIC) största regionala finansiär. Närmare hälften av projekten och företagen inom UIC tillhör life science-segmentet. STUNS är en av fyra delägare i UIC. Stiftelsens vd är ordförande i inkubatorns styrelse. Uppsala BIO är tillsammans med UIC även samarbetspartner i innovationsslussen och testbädden Innovation Akademiska vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Innovation Akademiska startades av Uppsala BIO, STUNS och Akademiska sjukhuset i slutet av 2008. Uppsalas internationellt framgångsrika life science-sektor har vuxit i en mylla av samarbeten mellan industri, akademi och sjukvård. Innovation Akademiska: Testbädd för företag och personalens idéer Innovation Akademiska på Akademiska sjukhuset i Uppsala startades tillsammans med Uppsala BIO och STUNS i slutet av 2008. Från att till en början enbart ha varit en innovationssluss med fokus på att utveckla personalens idéer utökades verksamheten med en testbädd i september 2010. Länk till småföretag Testbädden fungerar som en länk mellan Akademiska sjukhuset och främst små företag inom medicinteknik. Genom ett stort nätverk på sjukhuset förmedlar Innovation Akademiska kontakt med kliniska experter och erbjuder användbarhetsutvärdering och testning av produkter framtagna för sjukhusmiljö. I Innovation Akademiska ingår experter från avdelningen för Medicinsk informatik och teknik (MIT). Den medicintekniska avdelningen har stor kompetens inom det medicintekniska regelverket, riskanalyser, konstruktion och prototyptillverkning. Innovation Akademiska ägs och drivs av Akademiska sjukhuset, och sam arbetar med Uppsala BIO, Uppsala Innovation Centre (UIC) och Almi Företags partner. Verksamheten delfinansieras av VINNOVA med Regionförbundet Uppsala län som största regionala finansiär. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 9

De små bolagens kapitalförsörjning är en kritisk tillväxtfaktor. Bristen på expansionskapital i fasen efter såddfinansiering är en allvarlig flaskhals för bolagens utveckling. STUNS har under lång tid uppmärksammat frågan om förbättrad tillgång på externt ägarkapital. Erfarenheterna från ett antal genomförda projekt och utredningar visar att det s k finansiella gapet finns i ett stort antal länder. Det krävs såväl förändringar av lagar och regler på nationell och EU-nivå, som regionala initiativ för att säkra tillgången på riskvilligt externt ägarkapital som investeras med långsiktighet och vilja till industriell tillväxt. STUNS har därför valt att avstå från engagemang i enskilda fondprojekt, men att fortsätta driva frågan i andra former. UIC: För fler framgångsrika företag Företagsinkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) har en central roll i den regionala innovationsmiljön för att säkra inflödet av nya entreprenörsdrivna företag. Nya företag eller etablerade företag med nya affärsidéer är nödvändiga för att fullt ut ta vara på den kommersiella potentialen i ny vetenskaplig och teknologisk kunskap. Inkubatorn är öppen för alla kunskapsbaserade företag med stor tillväxtpotential, oavsett ursprung eller bransch. UIC anses vara en av de mest framgångsrika företagsinkubatorerna i Sverige. En viktig del i UIC framgångsformel är det stöd som erbjuds i det tvååriga Acceleratorprogrammet, till vilken företagen väljs ut genom ett ansökningsförfarande. Stödet är mycket kvalificerat och består av erfarna och branschkunniga affärscoacher. Höga krav Företagen betalar ett marknads mässigt arvode för affärscoachens tid, vanligen via s k mjuka lån, och kan därmed också ställa höga krav på inkubatorn och anpassningen av det stöd den lämnar. Överlevnadsgraden för företagen som deltagit i Acceleratorprogrammet är drygt 90 procent. Det kan jämföras med att den genomsnittliga överlevnadsgraden efter tre år för alla typer av företag i Sverige är cirka 66 procent. En annan viktig framgångsfaktor är att UIC inte tar ägarandelar i bolagen. På så sätt undviks jävssituationer vid bland annat finansieringserbjudanden. Inkubatorn bedriver inte heller uthyrning av lokaler utan är helt koncentrerad på affärsutveckling i bolagen. Regionala samarbeten UIC är en del av innovationsinfrastrukturen i Uppsala och har bland annat sam arbetsavtal med Uppsala BIO, Innovation Akademiska och Uppsala universitet Innovation, samt med Östhammars kommun inom ramen för kommunens s k mervärdesavtal med Svensk Kärnbränslehantering, SKB. UIC har även samarbetsavtal med Södertälje kommun med ansvar för att etablera en lokal företagsinkubator. Inledningsvis ger inkubatorn stöd kring entreprenörskap och affärsut veckling till företag eller projekt inom life science efter AstraZenecas ned läggning av forskningsenheten i Södertälje. Överlevnadsgraden för företag i Acceleratorprogrammet är drygt 90 %. UIC organiserades om 2003 under ledning av STUNS och nystartades i januari 2004 med fyra lika stora delägare Almi Företagspartner Uppsala, SLU Holding, Uppsala universitets Utveckling AB och STUNS. Almis andel i UIC övertogs 2013 av Uppsala kommun. Nystarten innebar att bl a systemet med affärscoacher infördes och att UIC gick från att endast stödja avknoppningar från universiteten till att även välkomna andra projekt. Idag har en dryg tredjedel av företagen sitt ursprung i universiteten, lika många är avknoppningar från näringslivet. Resten kommer från offentlig sektor, eller har grundare som inte tillhör någon av dessa kategorier. Den dominerande sektorn är life science med drygt 40 procent. Omkring 10 procent av företagen i UIC har bildats utanför regionen. 10 Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 STUNS

STUNS en strategisk mötesplats Samverkan i praktiken På samma adress som STUNS finns idag de flesta av de viktiga aktörerna i Uppsalas innovationsmiljö: Uppsala universitets näringslivsenhet Uppsala universitet Innovation (UUI) med ett antal tillhörande bolag och projekt som holdingbolaget Uppsala universitets Utveckling AB, SLU Holding, företags inkubatorn Uppsala Innovation Centre (UIC) och de till STUNS knutna utvecklingsprojekten Uppsala BIO och STUNS Energi. Här finns även Almi Innovationsbron, Connect Uppsala m fl. Samlokaliseringen är ett led i det samordnings- och effektiviseringsarbete som startades 2003 på initiativ av STUNS och som sedan dess kontinuerligt bedrivs av de involverade aktörerna med STUNS som koordinator. Resultatet är ett informellt sammanhållet system av oberoende aktörer, som verkar på ett komplementärt och effektivt sätt gentemot varandra. Kontakt- och beslutsvägarna är enkla, öppenheten är stor, och aktörerna kan snabbt få tillgång till en bredare bas av resurser än vad som finns i den egna organisationen. Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS initierades 1983 och har verkat i Uppsalaregionen sedan 1985. STUNS hanterar frågor av gemensamt intresse för stiftarna och är genom styrelsen en strategisk mötesplats och ett diskussionsforum där lokala och regionala beslutsfattare kan samlas kring nya möjligheter och gemensamma mål. Styrelsen består av ledande företrädare för Uppsala universitet, SLU Sveriges lantbruksuniversitet, Handelskammaren i Uppsala län, Länsstyrelsen Uppsala län, Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala kommun. Av tradition är landshövdingen i Uppsala län styrelsens ordförande. STUNS stiftelseurkund undertecknades den 14 augusti 1984. Paragraf 2 i stiftelsens stadgar lyder: Stiftelsens ändamål är, att med utgångspunkt i den forskning och utveckling samt utbildning som bedrivs vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, utveckla samarbetet mellan universiteten och samhället genom att: medverka till att forskningsresultat, produkter och idéer överförs från universiteten till företag och samhällsorgan medverka till att företagens och samhällsorganens behov av forsknings- och utvecklingsinsatser beaktas vid universiteten medverka till att företagens och samhällsorganens behov av särskilda utbildningsinsatser tillgodoses av universiteten medverka till att lokaler och utrustning m m anskaffas och upplåtes för företag och andra verksamheter i anslutning till universiteten medverka i övrigt till att universitetens kapacitet tillvaratas. En uttalad avsikt med bildandet av STUNS var att stödja utvecklingen av företag på nya områden. Detta avspeglas i den strategi för långsiktigt värdeskapande företagande som i november 2010 antogs av STUNS styrelse. Strategin är i linje med STUNS ursprungliga ändamål, men placerar stiftelsens verksamhet i ett nutida sammanhang med en stark betoning på näringsliv, innovationer och entreprenörskap. Övergripande strategiska principer. Insatserna skall: Främja innovationer och entreprenörskap. Utgå från upparbetade regionala kunskapsoch kompetenstillgångar. Vara marknadskompletterande, överförbara och skalbara. Inriktas i första hand på kunskapsintensiva verksamheter med global marknad. Baseras på systematisk behovs- och omvärldsanalys. Strategiska principer för genomförande. Insatserna skall: Ha väldefinierade mål, säkrad budget och mätbara resultat. Grundas på tydliga överenskommelser och ansvarstaganden från involverade aktörer. Vara starkt handlings- och resultatinriktade. Kunna samordnas med och bidra till innovationsinfrastrukturens vidareutveckling. Baseras på individernas och företagens behov. STUNS Verksamhetsbeskrivning 2013 2014 11

To Be Frank. Foto: Ewa Ahlin, David Börjesson, Markus Marcetic, Getty Images, Mostphotos Samverkan föder nya möjligheter. STUNS samlar beslutsfattare kring gemensamma frågor i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och samhälle. STUNS skapar förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i Uppsalaregionen genom initiativ, aktiviteter och projekt inom strategiska fokusområden. STUNS Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle Besök: Dag Hammarskjölds väg 10B. Post: Uppsala Science Park, 751 83 Uppsala. Tel: 018-477 04 06. www.stuns.se