Din tidning från Linköpings kommun www.linkoping.se. Ny ridanläggning. i Smedstad. Lediga tomter i Nykil

3 2013 Din tidning från Linköpings kommun www.linkoping.se Ny ridanläggning i Smedstad Lediga tomter i Nykil

Ledare Alla människor har rätt att leva under trygga former 6 4 Få saker inskränker människors liv och frihet lika mycket som våld och andra brott. Alla människor har rätt att leva sina liv under trygga former och utom fara för att bli utsatta för kriminalitet. Vårt gemensamma mål är en trygg tillvaro för alla åldrar oavsett om man är i stadens centrum eller i någon annan del av Linköping. Under försommaren drog en våg av bränder och skadegörelse över Sverige. Flera stadsdelar drabbades i Linköping och oskyldiga fick se sina tillhörigheter förstörda. Vi ser mycket allvarligt på det inträffade och under hösten kommer kommunstyrelsen att följa upp de insatser som gjordes under den akuta situationen. Vi ska också se vad vi kan göra för att förhindra liknande händelser. Det är viktigt att tydligt signalera att våld och skadegörelse aldrig är acceptabelt. Ensamma är vi inte starka, men tillsammans med andra kan vi göra mycket. Sedan många år är samarbetet mellan kommun och polis långtgående när det gäller barn och unga. Arbetet med att förhindra ungdomar att hamna i brott är i fokus. För när unga begår brott behövs tidiga och tydliga insatser som bryter beteendet. Linköping jobbar numera med en speciell metod som kallas Sig (Sociala insatsgrupper). Arbetet går ut på att stärka hela det sociala skyddsnätet kring unga i skola, arbete och under fritiden. Syftet är att skapa en grund för rätt sociala insatser DIALOG Din tidning från Linköpings kommun Tidningen Dialog ges ut på uppdrag av kommunstyrelsen i Linköpings kommun. Tidningen vill stimulera till kontakt mellan linköpingborna och deras förtroendevalda. Det finns elva olika upp lagor av Dialog, med lokalt material för de geografiska utskotten Vreta kloster, Väst, Vårdsnäs, Åkerbo, Lambohov, Ryd, Skäggetorp, Centrala Linköping, Berga, Johannelund och Landeryd. Är du intresserad av att läsa lokala reportage från och markera allvaret i vad som hänt. Unga som begår brott ska mötas av insatser som är effektiva och följs upp. Den här satsningen är ett samarbete mellan polis och socialtjänst. Vi anser att det är viktigt att polisen finns på plats såväl i stadens centrum som i olika stadsdelar. Men satsningar på skolor, föreningsliv och goda boendemiljöer spelar också en central roll för att ge fler barn och unga möjligheter till ett bra liv, fritt från brott, droger och våld. Mätningar visar ändå att Linköping är en relativt trygg stad och att det är en stad som vi kan vara stolta över. Glädjande nog kan vi också se att antalet anmälda våldsbrott minskar. Men man kan aldrig luta sig tillbaka och slå sig till ro. I stadsdelarna jobbar därför också trygghetsråd med den fysiska miljön. Det kan vara att ta bort skymmande buskar och träd. I trygghetsråden finns representanter från boende, föreningar, näringsidkare och politiker. I detta nummer av Dialog kan du läsa om trygghet och vart du kan vända dig med dina frågor och dina synpunkter, men även om du ser något som du tycker behöver uppmärksammas. Tillsammans kan vi göra Linköping tryggare! andra kommundelar, så går det att hämta andra lokala upplagor av Dialog hos medborgarkontorets disk i huvudbiblioteket. Det är också möjligt att gå in på Internetsidan www.linkoping.se/dialog och läsa Dialog. Adress: Tidningen Dialog, Kommunledningskontoret, Linköpings kommun, 581 81 Linköping Tryck: Forssa Print AB Distribution: Dialog delas ut av Swepress Lokalpost. Om du inte fått tidningen, ring 013-23 80 65 eller e-posta distribution@swepressdr.se samt uppge namn och adress. Dialog på CD: Dialog finns inläst på CD för synskadade och för dem som har svårt att läsa tryckta texter. Kontakta länsbiblioteket Östergötland, Mona Ahrén 013-26 27 70, vid intresse. Utgivning 2013: Nr 4: 11 december Redaktionskommitté: Till Dialog finns två rådgivande redaktionsråd. Det ena består av gruppledarna för samtliga politiska partier i kommunfullmäktige. Det andra av tjänstemän från kommunorganisationen. Ann-Cathrine Hjerdt (M) Borgmästare 20 61 00 (arbete) 15 05 34 (bostad) förnamn.efternamn@linkoping.se Paul Lindvall (M) Kommunstyrelsens ordförande 20 62 96 (arbete) 654 25 (bostad) förnamn.efternamn@linkoping.se Läs mer på Dialogs hemsida på www.linkoping.se Ansvarig utgivare: Claes Lundkvist, 20 64 77 Redaktör: Sven-Åke Fasth, 20 68 70 Per Conning, journalist, 20 64 20 Lottie Molin, journalist, 20 71 37 Monika Magnusson, layout/redigering, 20 68 58 Kontakta redaktionen per e-post: förnamn.efternamn@linkoping.se På omslaget: Gith Hansson Foto: Göran Billeson Foto: Oskar Lürén Innehåll 4 Ånestad ridstall flyttar till Smedstad En modern anläggning blir skönt. 6 17 Släktforska på biblioteket Så kan du söka dina rötter. 9Plats för kreativa lösningar. Husidéer för Vallastaden 14 Hon utvecklar Linköpings city. Profilen Marianne Lindh 9 17 Hyr eller köp tomten. Gott om lediga tomter i Nykil 18 Hemsjukvård i ny regi Reform ska förbättra för medborgarna. 19 Bibliotek i världsklass Hjulsbroskolan enda i Östergötland. 20 Nattvandrare skapar lugn. Brett arbete för trygghet 14 Invånarna efterfrågar ofta bättre samordning mellan exempelvis kommunal hemtjänst och landstingets hemsjukvård. Det får vi med den här reformen. et Linnéa Darell (FP) om hemsjukvårdsreformen, sidan 18. 2 DIALOG 03 02 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 3

DIALOG AKTUELLT AKTUELLT DIALOG Hopp om ny ridanläggning Flytt från Ånestad till Smedstad 2016 Efter många turer är det bara formaliteter kvar innan bygget av den nya ridanläggningen i Smedstad kan påbörjas. En modern anläggning blir skönt, säger Carola Liljebäck som ordförande i Linköpings fältrittklubb. TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON Vi ser bara fördelar med flytten. Framförallt att vi blir kvar i samma område och kan behålla samma kunder och klubbmedlemmar. Och ett större ridhus blir inte fel, menar Carola Liljebäck. Den nya anläggningen stämmer väl överens med ridsportförbundets regler. Det enda vi är lite oroliga för är om vår ekonomi ska hålla. Länsstyrelsen dömde 2010 ut den nuvarande anläggningen i Ånestad. Den ägs av kommunala bolaget Lejonfastigheter som även ska bygga och äga den nya ridanläggningen. Kultur- och fritidsnämnden kommer att hyra anläggningen och i sin tur hyra ut till Linköpings fältrittklubb. Precis som nu. Nämnden hyr av Lejonfastigheter på 25 år för maximalt tio miljoner kronor per år. Driftkostnaden är en halv miljon om året, förklarar kultur- och fritidschef Karin Semberg. Klubbens hyra är i skrivande stund inte fastställd. Men en marginell ökning blir det, säger Karin Semberg. Hon berättar att det inte heller är klart vem som ska bedriva ridskola på den nya anläggningen. EU:s regelverk kräver att kommunen gör en upphandling. Karin Semberg Vi ser bara fördelar med flytten. Carola Liljebäck Byggstart 2014 Processen kring ny detaljplan för Smedstadsanläggningen är i slutskedet och om allt går som planerat kan bygget påbörjas i augusti 2014. Rivning av baracker och markberedning kan ske direkt efter nyår. Den nya ridanläggningen kommer att byggas i två etapper. Etapp ett med stall för 60 ridskolehästar och tio hästplatser i gäst- och sjukstall samt ridhus kan förhoppningsvis tas i bruk i augusti 2016. Etapp två med stall för 30 platser för medlemmars hästar är i dagsläget inte finansierad eller planerad i detalj. Det blir bra att kunna ha privata hästar där också på sikt, men i dagsläget har vi inga sådana i Ånestad, säger Carola Liljebäck. Hela ridanläggningen i Smedstad upptar tio hektar mark. Stall- och ridbyggnader blir cirka 8 200 kvadratmeter stora. Hypermodernt För att få en fungerande anläggning krävs att parkeringsplatser och en tunnel under Haningeleden byggs. Etapp ett beräknas kosta 120 miljoner kronor inklusive markköp och exploatering. Anläggningen byggs i ett naturreservat vilket innebär att alla detaljer måste vara väl genomtänkta och regelverket följas. För att värna miljön försöker vi undvika transporter. Att transportera gödsel för deponering är kostsamt och dåligt ur miljösynvinkel. Därför tar vi tillvara gödseln, förklarar Karin Semberg. Gödseln kommer att brännas i en egen förbränningsanläggning som gör ridanläggningen självförsörjande på värme. Vidare blir det automatisk utfodring av hästarna i stallet. Lägg därtill automatisk utmockning av boxarna där hästarna står och det blir en hypermodern high tech-känsla över den nya ridanläggningen. Vi har satt ergonomin i centrum för att arbetet ska bli lättare i stallet, säger Karin Semberg. Gith Hansson hopptränar på den utdömda ridanläggningen i Ånestad. 4 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 5

DIALOG REPORTAGE REPORTAGE DIALOG TEXT PER CONNING FOTO GÖRAN BILLESON Idag kan släktforskare komma åt mycket material via databaser. Här sitter från vänster Lars Lundén och Gunnar Nilzon i släktforskarlokalen i Gamla Linköping. De spårar sina rötter Släktforskning kan ge nya perspektiv Släktforskning har fått ett uppsving på senare år. Internet har gjort det enklare att komma åt gamla dokument, och i tv har släktforskning stått i fokus för populära program som Vem tror du att du är och Allt för Sverige. Gunnar Nilzon och Lars Lundén är två Linköpingsbor med stort intresse för sina anor. I en vit gammal träbyggnad i Gamla Linköping huserar föreningarna Datorhjälp i släktforskningen, DIS, och Östgöta genealogiska förening, ÖGF. Gunnar Nilzon och Lars Lundén är ett par av medlemmarna i ÖGF. Gunnar är även föreningens ordförande och Lars är ledamot i styrelsen. De tycker att släktforskning är fascinerande. När man får klarhet i en sak är det som en adrenalinkick. Man har kanske letat en längre tid, säger Gunnar Nilzon. Själv har han kunnat spåra sina förfäder tillbaka till 1590 på sin fars sida. Släkten har bott i Östergötland, bland annat kring Eneby, Tidersrum, Ulrika och Kisa. Många har varit soldater. Gunnar har också emigranter i släktträdet. I sin mormors gamla fotoalbum finns till exempel en bild på två av mormoderns bröder som gav sig av till Amerika vid förra sekelskiftet. Nyttiga databaser Föreningen ÖGF arrangerar kurser i släktforskning och medlemmarna kan boka datorer med uppkoppling till nyttiga databaser. I husets bibliotek finns också många böcker om till exempel släkter och lokal geografi. Vissa tider i veckan är kunniga släktforskare på plats för att hjälpa den som har frågor. Lars Lundén säger att forskningen till stor del handlar om att leta uppgifter i gamla kyrkoböcker och i andra dokument. Tidigare använde man kanske originalen eller kopior på mikrofilm. Idag kan man sitta hemma och komma åt detta via datorn. Men den primära släktforskningen är likadan. Man måste känna till var det går att finna uppgifterna. En utmaning kan vara att tyda handstilen i de gamla dokumenten. Ibland går det bra, andra gånger kan det vara svårare. I lokalen i Gamla Linköping finns dock en bok som visar hur äldre tiders skrivstil ska läsas. Gunnar och Lars säger att ett bra tips för den som vill släktforska är att prata med äldre närstående som fortfarande är i livet. De kan ofta ge intressant information som kan vara svår att hitta på andra sätt. Man kan ta med sig en bandspelare och intervjua dem, säger Gunnar. Historiekunskaper Det kan också vara spännande att resa till ställen där förfäderna har bott. Lars Lundén har släkt med rötter i Östergötland och i norra Småland, där han har besökt en del platser. Mina släktingar var till exempel präster, torpare och soldater. En del var även mjölnare ganska sent, både i Brokinds kvarn och vid Hallsta. Lars framhåller att släktforskning kan ge intressanta historiekunskaper, både om större händelser i samhället - till exempel slaget vid Stångebro och Linköpings blodbad - och om hur människor levde till vardags. Det gör att man tänker på hur familjerna hade det då, och på hur bra vi har det idag. Det ger ett annat perspektiv. En hel del människor levde knapert och många barn dog i mässlingen eller av kikhosta. Böcker och kartor Ett annat ställe där man kan släktforska i Linköping är i forskarsalen på huvudbiblioteket. Redan utanför salen står en hylla med böcker och tidningar om släkt- och hembygdsforskning. Inne i salen finns en stor referensavdelning med böcker. Här har vi till exempel kalendrar över släkter och biografiska uppslagsverk, berättar bibliotekarie Mathias von Wachenfeldt. Det finns också kartor som kan vara intressanta, till exempel den gamla häradsekonomiska kartan som ger information om Släktforskning handlar mycket om att söka information i gamla dokument. I sin mormors fotoalbum har Gunnar Nilzon bilder på släktingar. 6 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 7

DIALOG REPORTAGE REPORTAGE AKTUELLT DIALOG ägor i trakten. Linköpingskartorna finns även publicerade på bibliotekets hemsida. Där finns också gamla adresskalendrar för Linköping. I forskarsalen står fyra datorer med databaser för släktforskning. Datorerna kan bokas kostnadsfritt via bibliotekets hemsida. Till två av datorerna finns också ett antal användbara CD-skivor. Det material som går att komma åt via databaserna är omfattande. Enligt kyrkolagen från slutet av 1600-talet skulle prästerna föra kyrkoböcker och notera viktiga händelser i församlingsbornas liv, till exempel födelse- och dödsdatum. Det dröjde ett tag innan det infördes i församlingarna, men under 1700-talet kom det igång. Om man ska forska ännu längre tillbaka finns det möjlighet att använda till exempel skattelängder, säger Mathias von Wachenfeldt. I så kallade husförhörslängder antecknade prästerna uppgifter om personers läskunnighet och kunskaper i katekesen. En stor del av detta material går att hitta via databaser. Mikrofilmer med tidningar Den som vill få en ännu fylligare bild av släktingar kan ibland hitta information i gamla dagstidningar. I forskarsalen finns mikrofilmer med Östgöta Correspondentens tidningar från och med den första utgåvan 1838. I arkivet finns också många andra tidningar som har getts ut i Östergötland. Släktforskare kan till exempel läsa dödsannonser och minnesord. Tidningarna innehåller även mycket annan information om vad personer har varit med om. Det gör att man kan komma utöver de rena genealogiska tabellerna, menar Mathias von Wachenfeldt. I bibliotekets samlingar finns dessutom vissa person- och släktarkiv, där till exempel brev och dagböcker har donerats. För den som vill veta mer om hembygden finns även Östgötasamlingen med litteratur om Östergötland. Biblioteket undervisar inte själva i släktforskning, men ibland ordnas det kurser där av andra aktörer. Dessutom brukar allmänheten få möjlighet att lära sig mer om släktforskning vid exempelvis Arkivens dag.! Vill du veta mer? På hemsidan www.linkoping.se/ bibliotek hittar du mer information om släktforskning på biblioteket. Välj rubriken Lokalhistoria och äldre samlingar och därefter Släktforskning. Där finns också länkar till andra sidor om släktforskning. Östgöta genealogiska förening har hemsideadressen www.ogf.info Vallastaden blir en tät och småskalig stadsdel, med en blandning av hus där olika kreativa och klimatsmarta idéer kommer att märkas. Bilden visar grundtanken bakom hur Vallastaden ska gestaltas, men inte exakt hur det blir. Bild: Okidoki Arkitekter Kreativa idéer för Vallastaden På biblioteket kan släktforskare bland annat titta på gamla kartor. Här visar bibliotekarie Mathias von Wachenfeldt en kopia av en äldre Linköpingskarta. I bibliotekets arkiv finns gamla dagstidningar bevarade. Tidningar kan ibland ge släktforskare intressant information. Rå, obehandlad betong och återanvända dörrar från 1800-talet. Plusenergihus som ger överskottsenergi till omgivningen. Det är några av idéerna för husen som ska byggas i Vallastaden. TEXT PER CONNING Linköpings kommun har tecknat avtal med ett antal byggherrar som ska förverkliga sina projekt i Vallastaden. Stadsdelen ska byggas i västra Valla, nära universitetet och Mjärdevi science park. Den första etappen kommer också att användas för bo- och samhällsexpot Linköpingsbo 2016. De byggherrar som har valts ut har på bästa sätt presenterat projekt som motsvarar det som söks till Vallastaden. Genomgående har de förslag för lägre byggkostnader, låg energiförbrukning och ett småskaligt, socialt sammanhang. Visionen som anbudslämnarna fick i uppdrag vid marktilldelningsinbjudan var Människan bygger staden, säger Muharrem Demirok (C), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden. Förslagen som har kommit in och som nu ska bli verklighet är fantastiskt spännande att gå igenom. De speglar det som vi har sökt efter från början: kreativitet, innovation och riktigt snygga hus. Gemenskapsytor En av byggherrarna är Hökerum bygg AB. I sitt projekt Magasinet vill företaget att de boende ska kunna leva klimatsmart med bland annat låg uppvärmningskostnad och återvunna material. Köparna ska även ha möjligheter att påverka utformningen av sin lägenhet. Här ska väggkonst kunna möta rå betong, återvunna dörrar och gamla radiatorer. Vallastaden kommer att bli en tät och småskalig stadsdel, där det ska finnas ett antal storkvarter. Dessa är indelade i mindre, smala tomter som påminner om de så kallade tegar som fanns förr. I storkvarteren finns bostadshus, mindre verksamheter och gemenskapsytor - så kallade Felleshus. Högre byggnader ska varvas med lägre. Det blir också en blandning av flerfamiljshus, radhus och någon enstaka villa. För att skapa en trivsam miljö placeras de högre byggnaderna ut mot bussgatan, medan de lägre placeras mot gemenskapsutrymmena.! Vill du veta mer? På www.linkopingsbo2016.se kan du läsa mer om Vallastaden och om Linköpingsbo 2016. 8 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 9

DIALOG TEMA NYFÖRETAGANDE TEMA NYFÖRETAGANDE DIALOG Årets företagare har rösten Många drömmer om att driva ett eget företag. För den som vill göra slag i saken finns det mycket hjälp att få, till exempel hos kommunens näringslivsbolag Nulink. En person som valde att starta eget är Kalle Widelius, som nyligen utsågs till årets företagare i Linköping. TEXT PER CONNING FOTO STAFFAN GUSTAVSSON men som företagare har vi stort utbyte av att känna varandra. När Kalle Widelius ska sammanfatta fördelarna med att vara egen företagare framhåller han passionen, friheten och inflytandet. Samtidigt innebär det mycket ansvar. Egenföretagandet är en livsstil, det passar inte vem som helst. Men får man det att fungera är det väldigt givande. i fokus Kalle Widelius är vd och grundare av Widevox. Företaget är en blandning av röstagentur, produktionsbolag och ljudstudios. Kalles egen röst går bland annat att höra på TV3, där han anlitas som rösthallåa. Sara Nygårdhs och Rolf Jonsson bor i Brokind med barnen Axel och Tilda. På Badhusgatan i centrala Linköping har företaget Widevox sitt huvudkontor. I ljusa rum med datorer, ljudutrustning och färgstarka möbler arbetar vd:n och grundaren Kalle Widelius med några av sina medarbetare. När tidningen Dialog hälsar på berättar han att Widevox är en blandning av röstagentur, produktionsbolag och ljudstudios. Företaget driver till exempel hemsidan onlinevoices.com där uppdragsgivarna kan välja bland speakerröster på olika språk och dialekter. Slutresultatet blir ofta reklam eller information till bland annat tv, radio, internet, telefonsvarare eller ljudböcker över hela världen. Kalle Widelius har en bakgrund inom bland annat radio och som rösthallåa på Kanal 5 i London. Han startade sitt företag i liten skala 1999 och har med åren kunnat expandera och anställa en femtontal medarbetare. Huvudkontoret ligger som sagt i Linköping, men företaget finns också i Göteborg, Växjö och Helsingborg. Snart kan även en etablering i Stockholm vara klar. Framgångarna har bland annat lett till att Kalle i juni utsågs till årets företagare i Linköping. Priset delades ut av Malin Wändel-Persson, ordförande i Företagarna Linköping, vid en sammankomst hos Nulink. Det var jätteroligt, jag blev så himla glad, säger Kalle. En livsstil När Kalle Widelius startade sitt företag hade han en del personer i sin närhet att rådfråga om företagande. Men i mångt och mycket tog han ingen hjälp. Det önskar jag att jag hade gjort, för man kan gå på många nitar. För några år sedan fick han dock råd och coachning genom Almi och Tillväxtverket. Han gick också en företagarutbildning hos Nulink. Tidigare trodde jag att jag kunde allting själv och tänkte att ingen kan ju min bransch. Men när jag träffade andra företagare på utbildningen förstod jag att vi har samma problem och utmaningar. Vi är i helt olika branscher, Råd och stöd Linköpings kommuns näringslivsbolag Nulink är ett av de ställen i Linköping där företagare kan få råd och stöd. Nulink är bland annat en av aktörerna bakom Företagarskolan, som vänder sig till både nystartade och etablerade företag som vill växa. Skolan omfattar nitton utbildningstillfällen på kvällstid en gång i veckan. I slutet av utbildningen får gruppen presentera sina affärsidéer för en jury som ger återkoppling. Då lär sig deltagarna hur de kan berätta om sina företag för banker, investerare eller kunder. Vi hjälper också deltagarna att hitta nästa steg efter utbildningen, till exempel att vara med i en företagsinkubator, säger Helena Thun, näringslivsutvecklare och småföretagarlots på Nulink. Utöver Företagarskolan kan Nulink hjälpa till med exempelvis coachning och lokalfrågor. De står också bakom företagsinkubatorn Wahlink, där nyföretagare har möjlighet att få stöd. Dessutom samarbetar Nulink med andra aktörer, till exempel Nyföretagarcentrum, dit de också kan hänvisa personer som vill ha hjälp. Vad är då viktigt att tänka på för den som vill starta eget? Helena Thun säger att man ska vara beredd på att det tar mycket tid. Man bör också fundera över hur unik den egna affärsplanen är och hur marknaden ser ut. Du bör fråga dig vilka som är dina målgrupper, vad de är beredd att betala för produkten och varför de ska välja just dig. Hon tycker också att man ska kartlägga sitt nätverk. Då gäller det att fundera över vilka kontakter man har, var de jobbar och vem de känner. 10 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 11

DIALOG TEMA NYFÖRETAGANDE TEMA NYFÖRETAGANDE DIALOG Det handlar om att våga använda sina kontakter och att be om hjälp. Helena Thun tipsar också om hemsidan verksamt.se där det finns information och saker att tänka på för den som vill driva eget. Bra klimat Yvonne Rosmark, vd på Nulink, pekar på att Linköping är en av landets mer expansiva kommuner. Ett ledande universitet och framstående företag i växande branscher menar hon är en del av förklaringen. Vi arbetar för att Linköping ska ha ett näringslivsklimat i nationell toppklass. Fler och växande företag är grunden för fortsatt utveckling och nyckeln till att nå vår övergripande målsättning; fler arbetstillfällen i den privata sektorn. Hon framhåller att Linköping historiskt sett har lyckats skapa många internationellt framgångsrika företag och att flygindustrin är ett av flera styrkeområden som har stor utvecklingspotential. Yvonne Rosmark tycker att Linköping till stor del har ett bra näringslivsklimat. Hon pekar till exempel på några kommunrankingar för åren 2006-2011. När dessa slås ihop hamnar Linköping på en tredjeplats i landet om storstäderna räknas bort. Det ser rätt bra ut för Linköping. Den största utmaningen för näringslivet är kompetensförsörjningen, där måste vi och regionen samverka för att växa in i framtiden. Även om Linköping är Sveriges femte största kommun menar hon att den inte är större än att många personer med koppling till näringslivet känner varandra. Ett bra nätverk är en viktig faktor. Nulink har ett brett kontaktnät, både inom kommunen och med Linköpings näringsliv.! Vill du veta mer? På hemsidan www.nulink.se finner du mer information om Nulinks verksamhet och tjänster. Kalle Widelius pratar med Malin Annerud och Ben Kersley, ett par av medarbetarna på Widevox. Yvonne Rosmark, Nulink Helena Thun, Nulink Nyföretagarcentrum ger hjälp Hos Nyföretagarcentrum går det att få kostnadsfri, konfidentiell och oberoende rådgivning för den som vill eller har startat ett företag. TEXT PER CONNING FOTO LAILA VILLEBECK Man kan komma hit även om man bara har en idé om en idé. Majoriteten av dem som kontaktar oss gör det någon gång från ett halvår innan man startar sin första firma till ett år efter, säger Erik Åqvist, vd och rådgivare för stiftelsen Nyföretagarcentrum Linköping. Som ett komplement till sin coachning driver Nyföretagarcentrum ett mentorskapsprogram tillsammans med Almi företagspartner. Där har deltagarna möjlighet att få en mentor under ett år. Nyföretagarcentrum är också en aktör bakom Företagarskolan, som du kan läsa mer om i den Erik Åqvist, vd och rådgivare för stiftelsen Nyföretagarcentrum Linköping. föregående artikeln. Vi har även kostnadsfria seminarier och nätverksträffar. När man väl har bestämt sig för att bli egen företagare ger det väldigt mycket att träffa andra människor i samma situation. Det ger input, och ofta får man sina första affärer den vägen. Affärsidén viktig Erik Åqvists råd till den som vill starta eget är att lägga stor vikt vid affärsidén. Det gäller att fundera på vad som är attraktionskraften i företaget, vad som gör att människor ska vilja betala pengar för produkten eller tjänsten. Ofta är nyföretagare väldigt upptagna med praktiska frågeställningar, till exempel hur man ska registrera firman, hur man ska sköta bokföringen eller hur man ska skaffa en lokal. Men det är sådant som vi kan hjälpa till att lösa. Affärsidén lägger man dock ofta alldeles för lite tid på. Man måste ha en idé, en idé som man verkligen brinner för.! Vill du veta mer? På hemsidan www.nyforetagarcentrum.se/linkoping hittar du mer information. Wahlink är en växtplats Företagsinkubatorn Wahlink i Wahlbecks företagspark kan vara ett viktigt stöd för vissa företag under deras första tid. TEXT PER CONNING Inkubatorn Wahlink riktar sig till personer som håller på att starta ett företag, eller just har kommit igång. Omkring 8-12 företag med totalt ett tjugotal personer kan få plats här under 6-18 månader. Wahlink är en växtplats där vi erbjuder människor att vara med i mer än bara ett kontorshotell. Man får till exempel kollegor, man har en hyfsat låg omkostnad och får möjlighet till coachning, säger projektledaren Erik Åqvist. Han är också vd på Nyföretagarcentrum i Linköping. Nyföretagarcentrum driver Wahlink på uppdrag av Linköpings kommuns näringslivsbolag Nulink, som står för kostnaderna. Erik Åqvist ser Wahlink som en viktig pusselbit när det gäller att skapa tillväxt, att starta fler företag och att få fler människor i arbete. För en del är den här möjligheten helt avgörande. Hade vi inte haft det här erbjudandet skulle en del förmodligen inte kommit igång, eller haft svårt att tippa över kanten och få sitt företag att rulla på. Den som är intresserad av att få en plats på Wahlink kan kontakta Nyföretagarcentrum i Linköping eller Nulink (se hemsideadresser i föregående artiklar). Därefter görs en bedömning av till exempel affärsidén och om inkubatorn är rätt verktyg för det aktuella företaget. 12 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 13

DIALOG PROFILEN PROFILEN DIALOG Mångsidig cityutvecklare Ena dagen sitter hon och diskuterar Linköpings framtid. Andra dagen står hon och dirigerar bilar på en bakluckeloppis. Arbetet som vd och cityutvecklare på Linköping City är minst sagt varierande för Marianne Lindh. TEXT PER CONNING FOTO GÖRAN BILLESON Det var vid årsskiftet som Marianne Lindh började sin tjänst på samverkansbolaget Linköping City. Bolaget ägs av Cityföreningen och Cityfastighetsägarna, och finansieras även av Linköpings kommun. Till uppgifterna hör att marknadsföra Linköpings city och att skapa bra förutsättningar för cityhandeln. Bolaget är till exempel med och utvecklar stadskärnan, ordnar utbildningar för cityaktörerna och är medarrangör till evenemang som Stadsfesten. Det ska vara en upplevelse att besöka city. Man ska höra och se saker, säger Marianne Lindh. Även om hon bara har arbetat för Linköping City i några månader är handelsvärlden knappast ny för henne. Senast kommer hon från en motsvarande tjänst i Motala. Tidigare har hon bland annat varit centrumledare i Filbytergallerian och i Gränden. Fast ännu längre tillbaka var yrkesplanerna annorlunda. I min ungdom gick jag musikalartistlinjen på Balettakademin i Göteborg och skulle bli stjärna! Men idag arbetar hon alltså på en helt annan scen, där hennes arbetsdagar kan spänna över allt från strategiska frågor till att hugga i med praktiska bestyr på en loppmarknad. Det är det som gör det här jobbet så himla kul, säger hon. Marianne beskriver sig själv som öppen, glad och strukturerad i sitt arbete. Eftersom en stor del av jobbet är ensamt krävs det också att hon är självgående. Ser stora möjligheter Hon tycker att mycket har hänt i stadskärnan de senaste åren, som bland annat har fått allt fler uteserveringar. City har utvecklats enormt, stadskärnan har mycket att erbjuda. Men det gäller att inte slå oss för bröstet och tycka att nu är det jättebra. Marianne Lindh säger att hon ser stora möjligheter för det framtida city, där stadskärnan fortsätter att växa på andra sidan Stångån med nytt resecentrum och nya stadsdelen Kallerstad. Att externhandeln i Tornby får nya butiker tycker hon också är bra för Linköping, som då blir mer lockande som handelsstad och besöksmål. Men när besökarna väl är här gäller det förstås för handeln att konkurrera om plånböckerna. I slaget om konsumenterna konstaterar Marianne Lindh att de mindre, unika butikerna överlag har fått det tuffare jämfört med kedjorna. Detta menar hon gäller såväl i Linköping som i resten av landet. Hon pekar på att kedjebutikerna kan dra fördel av gemensamma centrallager, vilket gör dem mindre sårbara. En unik handlare måste vara specialist på många saker och inte köpa in fel produkter. Det är en konst. Men vi vill att de ska bli fler, och vi behöver hjälpa folk att starta nya butiker. Hon understryker att kedjebutikerna är viktiga. De fungerar som lokomotiv och lockar konsumenter till city, vilket också gynnar de mindre butikerna. Att Dukatens parkeringar har fått höjda avgifter kan Marianne Lindh ha förståelse för, eftersom Linköping tidigare har haft så låga avgifter. Hon säger att Linköping City har en regelbunden dialog med parkeringsbolaget, där de samtalar om hur tillgängligheten och systemet fungerar. Genom vårt samarbete har det blivit gratis att parkera på söndagar, vilket vi är tacksamma för. Sportig familj På fritiden blir det mycket sportrelaterade aktiviteter för Marianne och hennes familj som bor i Åtvidaberg. Hennes 14-åriga dotter tränar friidrott i Linköping och den 10-årige sonen spelar fotboll i Åtvidabergs FF. Marianne är dessutom ordförande i kulturskolan i Åtvidaberg. Och så älskar hon att läsa. Jag är en bookoholic. Jag måste alltid ha en bok på gång! DIALOGPROFILEN: MARIANNE LINDH YRKE: VD OCH CITYUTVECKLARE PÅ LINKÖPING CITY FAMILJ: MAN OCH TVÅ BARN LÄSER: ALLT MÖJLIGT OCH MYCKET TITTAR PÅ: HINNER KNAPPT TITTA PÅ TV LÄSER HELLRE EN BOK FAVORITPLATS wi LINKÖPING: TRÄDGÅRDSFÖRENINGEN 14 DIALOG 02 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 15

DIALOG AKTUELLT AKTUELLT DIALOG Satsning på fotboll för tjejer Linköpings kommun satsar en miljon kronor på två år för att uppmuntra fler unga tjejer i Linköping att spela fotboll. Satsningen sker tillsammans med Östergötlands fotbollförbund inom ramen för en nyetablerad fond, Fotbollsfonden. Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) pekar på att Linköping har ett framgångsrikt damfotbollslag, en fantastisk ny fotbollsarena och har varit en del av ett mästerskap som blev en succé. Linköping är nog unikt i Europa om att ha byggt en helt ny arena för damfotbollens skull. Många talar om jämställdhet inom idrotten - vi agerar. Nu flyttar vi fram positionerna ytterligare för tjejfotbollen i Linköping. Kultur- och fritidsnämndens ordförande Johan Lundgren (C) konstaterar att ungefär 2 000 tjejer spelar fotboll i Linköping. Vi har ambitionen att det ska bli fler och då spelar Fotbollsfonden en viktig Bli kontaktperson Linköpings kommun söker fler kontaktpersoner. Som kontaktperson är du medmänniska till någon som har en funktionsnedsättning eller lider av psykisk ohälsa. Många vuxna människor är ensamma och saknar social gemenskap. En kontaktperson kan vara med och bryta detta och vara ett stöd. Man träffas vanligtvis en gång i veckan och går på bio, fikar eller hittar på någon annan aktivitet. Det är ett frivilligt uppdrag och en viss ekonomisk ersättning utgår. Genom att stötta någon i vardagen blir du en viktig person och gör en stor insats samtidigt som du berikar ditt eget liv. Kontaktpersoner rekryteras och har uppdrag hos socialkontoret i Linköpings kommun. Kontakta kommunens resurssamordnare Jussi Eklöf för mer information, telefon 013-20 79 47. Via adressen jussi. eklof(at)linkoping.se kan du även skicka e-post till honom. Ersätt (at) med @ när du skickar e-post till adressen. roll. En annan framgångsfaktor är bra anläggningar, planer och hallar. Det har vi i Linköping, men det kan finnas luckor när det gäller träningsmöjligheter. Därför kommer vi att göra en översyn under hösten för att se hur planer och tider ska fördelas så rättvist som möjligt för alla, säger han. Fotbollsfonden är ett pilotprojekt som ÖFF genomför för att utveckla samarbetet med det regionala och lokala näringslivet. Både ÖFF och Linköpings kommun ser gärna att även andra, bland annat företag i Linköping liksom företag, organisationer och kommuner i regionen, ska vilja stötta fonden. Fotbollsfonden kan finansiera olika projekt inom till exempel spelarrekrytering, spelarutbildning, ledarutbildning, integrationsprojekt, skolprojekt och ungdomsturneringar. Damfotbollen stod som sagt också i centrum för sommarens Uefa dam-em, där Linköping var en av spelorterna med välbesökta matcher. En undersökning visar att 85 procent av kommuninvånarna var positiva till att Linköping arrangerade dam-em. Över 90 procent uppmärksammade evenemanget och 72 procent tycker att Linköping borde arrangera fler stora idrottsliga evenemang. Förstärkning av elevhälsan Nära 16 miljoner kronor satsas på elevhälsan under 2013 och 2014. Fler läkare, sköterskor, psykologer, kuratorer samt speciallärare och specialpedagoger ska anställas. Det blir en ökning med 15 tjänster. Utökningen finansieras dels av statsbidrag, dels av kommunen. Av de pengar som satsas på elevhälsan under 2013 och 2014 står staten för 6,7 miljoner och kommunen för 9 miljoner. Detta är en mycket kraftfull satsning på elevhälsan i kommunen. Vi har fått allt vi ansökt om av statliga medel och i kombination med kommunens satsning blir det här en rejäl förstärkning. Nu har vi möjlighet att bättre hjälpa de elever som av olika skäl inte mår bra, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M). Kalle Steen från Jönköping valde att bosätta sig med familjen i Nykil när han fick jobb i Linköping. Det har han inte ångrat. Nu finns 27 lediga tomter i Nykil. TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON Jag åker bil till jobbet mitt i stan på 25 minuter, säger Kalle Steen som bor i utkanten av Nykil. Familjen vill bo på landet och hittade ett bra hus lite utanför Nykil. Naturen är väldigt fin med skog på nära håll. Och så har vi Lillsjöns härliga badplats bara några kilometer bort. Dialog träffar honom och sonen Elliot Steen när de är på den nybyggda lekplatsen i Nykils nya bostadsområde och gungar. På området inte långt från Nykils skola finns 27 lediga tomter. Här i bostadsområdet ligger en ny förskola också. Elliot ska börja där efter nyår, berättar Kalle Steen. Det nya bostadsområdet har tre nya Elliot gillar nya lekplatsen vägar Bergvallavägen, Bergvallaslingan och Bergvallastigen. Nu väntar Nykilsborna på att tomterna ska få nya ägare. Tomterna förmedlas av kommunens tomtförmedling och är 1 209-1 689 kvadratmeter stora. Priset ligger på 380 000 kronor. Sedan tillkommer anslutningsavgift för vatten och avlopp på 131 650 kronor och eventuella fyllnadsmassor. Anslutning av el kostar 26 875 kronor och det finns även möjlighet till närvärme. Hyr eller köp tomten Kommunen tänker nu även erbjuda så kallad tomträtt. Det innebär att man hyr tomten av kommunen minst tio år innan man väljer att köpa loss den. I skrivande stund är inte detaljerna helt klara. Samhällsbyggnadsnämnden ska ta beslut om tomträtt i början av hösten, förklarar exploateringsingenjör Michaela Eklund på teknik- och samhällsbyggnadskontoret. Hon berättar även att det finns rör Gott om lediga tomter i Nykil Kalle Steen och sonen Elliot på den nybyggda lekplatsen i nya bostadsområdet. I bakgrunden ses lediga tomter och den nya förskolan. framdragna till varje tomt med möjlighet att blåsa fiberkabel för snabbt bredband från Linköping. I Nykil drygt två mil sydväst om Linköping bor 324 personer. Närheten till Linköping gör att det möjligt att pendla till Linköpings centrum på 20 minuter. Till närbelägna Mjärdevi tar det bara runt tio minuter med bil. Dessutom kan man åka buss till Linköpings resecentrum på cirka 35 minuter. På promenadavstånd finns grundskola för förskoleklass till årskurs sex. Bra service Nykil har en dagligvarubutik som är ombud för Apoteket, Systembolaget och Schenker, förklarar Michaela Eklund. Postens lantbrevbärare delar även ut paket och bibliotekets bokbuss kommer till Nykil var 14:e dag. Vid skolan finns fotbollsplan och hockeyrink. Ett motionsspår med grillplats ligger också i närheten av bostadsområdet liksom Svenska kyrkans öppna förskola. 16 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 17

DIALOG AKTUELLT AKTUELLT DIALOG Hemsjukvård i ny regi Den 20 januari 2014 tar kommunerna i Östergötland över ansvaret för hemsjukvården från landstinget. Reformen ger tryggare vård och omsorg, säger projektledaren Anita Göth. TEXT PER CONNING Ett viktigt skäl till hemsjukvårdsreformen är att det blir bättre för medborgaren om vården och omsorgen i bostaden hålls samman av en huvudman. Invånarna efterfrågar ofta bättre Linnéa Darell (FP). Foto: Oskar Lürén samordning mellan exempelvis kommunal hemtjänst och landstingets hemsjukvård. Det får vi med den här reformen. Och det finns en god beredskap eftersom kommunerna redan idag har sjukvårdsansvar, bland annat i särskilda boende för äldre, säger Linnéa Darell (FP), ordförande i omsorgsnämnden i Linköpings kommun. Anita Göth är Linköpings kommuns Det är ett nationellt mål att hemsjukvården ska föras över från landstingen till kommunerna. lokala projektledare för hemsjukvårdsreformen: Reformen kommer att ge tryggare vård och omsorg, men också bättre förutsättningar för att förebygga insatser, säger hon. Det är ett nationellt mål att hemsjukvården ska föras över från landstingen till kommunerna. Idag har nästan alla kommuner i Sverige tagit över detta ansvar. Erfarenheterna bland invånare och medarbetare där förändringen har genomförts är positiva. Hembesök I princip innebär reformen att den som kan ta sig till vårdcentral eller mottagning ska få hälso- och sjukvårdsinsatser från landstinget. Den som behöver hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet får detta av kommunerna. Den avancerade hemsjukvården blir dock kvar i landstingets regi. Vårt mål är att själva förändringen ska märkas så lite som möjligt. Den personal som idag gör hembesök hos vårdtagare blir erbjuden att komma och arbeta i den kommunala hemsjukvården. Hemtjänstens personal kommer att arbeta närmare sjuksköterskorna och distriktssköterskorna, säger Anita Göth. Övergången av personal från landstinget till kommunerna berör i första hand distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, undersköterskor och skötare som idag till stor del arbetar med hemsjukvård. I skrivande stund fortsätter Linköpings kommun att rekrytera framför allt sjuksköterskor och distriktssköterskor. I samband med reformen genomförs även en skatteväxling. Den innebär att landstingsskatten sänks och att kommunalskatten höjs med motsvarande belopp.! Vill du veta mer? På hemsidan www.linkoping.se hittar du mer information om hemsjukvårdsreformen. Följ länken i vänsterspalten på startsidan. På Landstinget Östergötlands sida www.lio.se/hemsjukvard hittar du också information. Hjulsbro TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON i världsklass Skola i världsklass har inte bibliotek i gärdsgårdsserien Hjulsbroskolans bibliotek har som enda skolbibliotek i Östergötland fått utmärkelsen världsklass. Jag blev naturligtvis väldigt stolt och glad för skolans skull, säger fokusbibliotekarie Liselott Drejstam. TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON Det är akademikerfacket Dik för kultur och kommunikation som står bakom utmärkelsen. Med början i år utses skolbibliotek som uppfyller Dik:s kriterier för världsklass. På Dik:s hemsida på Internet går att läsa att en skola i världsklass kan inte ha ett skolbibliotek i gärdsgårdsserien. Tanken är att hjälpa skolledare och skolpolitiker att lyfta fram biblioteksfrågor genom att trycka på vikten av att integrera skolbiblioteket i undervisningen. Både stora gymnasieskolor och mindre grundskolor med små resurser men medvetet arbete kan få utmärkelsen. I år passerar 25 skolbibliotek i hela Sverige nålsögat. Hjulsbroskolans bibliotek är som kommunens enda ett av dessa. Ja, enda i Östergötland till och med, säger Liselott Drejstam stolt. Klassiker på bloggen Kriterierna är bland annat att biblioteket ska vara en tydlig del av skolans pedagogiska vision, ha särskilt fokus på läs- och kommunikationsförmåga inom olika medier och lära ut digitala kunskaper. Vi har fått till ett bra samarbete med lärarna som vill ha tips om upplägg inom olika ämnen. Jag är med i klassrummet och föreslår hur vi kan jobba, berättar Liselott Drejstam. Hon informerar även eleverna om informationssökning och källkritik på Internet. Jag är mer i klassrummet än i biblioteket. Varje elev i klassen har tillgång Liselott Drejstam visar från vänster Axel Sylvan, Melker Eriksson och William Dalesjö hur de kan jobba på sina surf-plattor. till en egen dator när vi jobbar. Ett exempel är att jag och svenskaläraren väljer en klassiker, som Jorden runt på 80 dagar, som eleverna sedan två och två får redogöra för på Glogster på nätet. Lite som spel Vi träffar tre killar som går i trean på Hjulsbroskolan och som varit med på undervisning där bibliotekarien deltagit. Det är kul. Vi hade typ gubbar som kan göra olika saker och så gjorde vi en berättelse av det, som en film, säger Axel Sylvan. Melker Eriksson håller med: Det blir lite som ett spel. William Dalesjö berättar att bibliotekarien var med även när klassen hade naturkunskap. Efter utmärkelsen till världsklassbibliotek hörde bland andra Linköpings borgmästare av sig och gratulerade. Och så firade vi med smörgåstårta på skolan, säger Liselott Drejstam. 18 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 19

DIALOG DEBATT REPORTAGE REPORTAGE DEBATT DIALOG Brett arbete för en trygg kommun I Linköping pågår ständigt ett arbete för att kommunen ska vara en trygg och säker plats för sina medborgare. Arbetet kan innebära allt från att hitta otrygga platser till att hålla beredskap för olika kriser, till exempel en storm. TEXT PER CONNING En del i kommunens trygghetsarbete handlar om den fysiska miljön, till exempel utformningen och underhållet av cykelvägar, parker eller stadsdelscentrum. För att hålla koll på miljön ordnas trygghetsvandringar genom kommunfullmäktiges geografiska utskott. Det finns trygghetsråd i de flesta geografiska utskott, och en eller flera politiker brukar delta i trygghetsvandringarna. Då tittar man till exempel på hur växtligheten ser ut, med buskar och träd. Den fysiska miljön har betydelse för var man vill gå eller inte gå, så det är betydelsefullt, säger Ann-Cathrine Hjerdt (M), som är Linköpings borgmästare och kommunalråd med ansvar för trygghetsfrågor. På vandringarna kan man också se över saker som belysning, eventuell skadegörelse, markbeläggning, antalet papperskorgar eller trafikmiljön. Den som på egen hand upptäcker en otrygg plats har också möjlighet att rapportera detta genom en e-tjänst på kommunens hemsida linkoping.se. E-tjänsten går att hitta via puffen Självservice på startsidan. Välj sedan Miljö & hälsa, och därefter Rapportera otrygg plats. Det är viktigt att medborgarna deltar och engagerar sig genom att anmäla när de ser något. Ibland kanske man tänker detta kommer nog någon och ordnar, men det är inte alltid det sker, säger Ann-Cathrine Hjerdt. Ann-Cathrine Hjerdt (M). Foto: Oskar Lürén. Den fysiska miljön har betydelse för var man vill gå eller inte gå rar. Kopplat till programmet finns handlingsplaner för de olika punkterna. Åttapunktprogrammet är mycket viktigt för Linköping när det gäller ungdomsarbetet, säger Ann-Cathrine Hjerdt. Linköping är också en av de kommuner i Sverige som samarbetar med polisen kring så kallade sociala insatsgrupper. Grupperna arbetar med att stärka det sociala nätverket kring ungdomar som är i riskzonen för kriminalitet. I arbetet samverkar till exempel socialtjänst, skola och polis. Det har blivit ett bra sätt att arbeta. Sedan är det tråkigt att det finns den typen av brottslighet. Ungdomars närmande till den Belysning kan skapa trygghet i stadsmiljön. Åttapunktsprogram En annan del av insatserna för en trygg kommun är det brottsförebyggande arbetet. Här har Linköpings kommuns samarbete med polisen fördjupats på senare år. Det har blivit riktigt bra. När polisen planerar inför kommande år är vi med som en remissinstans och tycker till. Det är en fördel att ha den möjligheten. Och vi har regelbundna träffar. Linköpings kommun har olika överenskommelser med polisen, bland annat det så kallade åttapunktsprogrammet. Syftet med programmet är att minska ungdomsbrottsligheten i Linköping. Punkterna i programmet handlar till exempel om att ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt. Det kan också handla om att minska risken för att ungdomar återfaller i brott, eller om att stödja föräldorganiserade brottsligheten vill vi stävja så gott vi kan, säger hon. Frivilliga krafter När det gäller olika kriser som kan inträffa, till exempel en storm, håller kommunen en beredskap och genomför övningar för olika typer av scenarion. Ann-Cathrine Hjerdt framhåller också att de frivilliga krafterna i samhället betyder mycket för tryggheten, till exempel de grupper som nattvandrar och Frivillig resursgrupp som kan hjälpa till vid extraordinära händelser. I våras var Linköping en av flera städer som drabbades av den skadegörelse som startade i Husby. Ann-Cathrine Hjerdt är glad över att det fanns ett stort engagemang för att återställa lugnet, till exempel från föreningslivet och bland övriga medborgare. Efter händelserna menar hon att det finns flera saker att fundera vidare på. Det handlar till exempel om upprustning av den fysiska miljön. Alla ska kunna känna stolthet över det område där man bor och inte vilja förstöra. Där har bostadsbolag, vi politiker och alla som har möjlighet att påverka en hemläxa att göra. Hon understryker också att det är viktigt att fånga upp människors drömmar och tankar om framtiden, och att det är centralt att känna delaktighet i samhället genom till exempel skola, fritidsverksamhet och arbete. Det gäller att se alla, det är jätteviktigt.! Vill du veta mer? På www.linkoping.se hittar du mer information om kommunens trygghetsarbete. Där kan du även rapportera en otrygg plats. Denna e-tjänst går att hitta via puffen Självservice på startsidan. Välj sedan Miljö & hälsa, och därefter Rapportera otrygg plats. Nattvandrarna skapar lugn Foto: Per Conning Nattvandrarna Vuxna på stan är en ideell förening som hjälper till att skapa lugn och trygghet bland unga i Linköping under sena kvällar och nätter. TEXT PER CONNING Nattvandrarna rör sig ute vissa fredagar och lördagar, men också i samband med till exempel skolavslutningar och storhelger. Genom sin närvaro vill de bland annat minska risken för drogmissbruk, skadegörelse och våld bland unga. Grupperna börjar vanligtvis vandra klockan 22 och går sedan så länge som de anser att det behövs. Föreningens ordförande IngMari Irhede har vandrat i tretton år och säger att rutterna har förändrats med tiden. I början kom ungdomarna in till stan och gick mellan Trädgårdstorget och Stora torget. Men idag håller de mer till i sina stadsdelar och träffar varandra. Nuförtiden åker därför även nattvandrarna ut till olika bostadsområden. De brukar gå ett par stycken tillsammans, och vill undvika att komma i för stora grupper. Om vi är ett stort gäng blir det kanske att vi pratar med varandra. Då har vi inte den split vision som man måste ha, och så tar vi för mycket plats. Det gäller att bara finnas där och att inte tränga sig på. Respekt är A och O, menar IngMari Irhede. Hon säger att om man bemöter ungdomarna med respekt så får man respekt tillbaka. Ofta får vi höra hej, vad bra att ni är ute. De flesta är glada att vi kommer och tycker att det är bra. IngMari Irhedes uppfattning är att alkoholdrickandet bland unga har minskat generellt. Men i samband med exempelvis skolstarten och liknande tillfällen går det upp. Och hon poängterar att det hela tiden finns behov av fler personer som nattvandrar. Våra barn och ungdomar är alla vuxnas ansvar, säger hon. IngMari vet att många vuxna med egna yngre barn och ungdomar kan ha svårt att hinna med, men ser gärna att såväl pensionärer som vuxna från 20 år och uppåt engagerar sig. Man får så mycket respons!! Urban Ramstedt, Åsa Ringdahl och IngMari Irhede är några av Linköpings nattvandrare. Vill du veta mer? På www.nattvandrailinkoping.se hittar du kontaktuppgifter och mer information om Nattvandrarna Vuxna på stan. 20 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 21

DIALOG DEBATT DEBATT DIALOG Så här tycker politikerna om att skapa ett tryggt samhälle Moderaterna Paul Lindvall Vi tar frågor om trygghet på väldigt stort allvar, men vi måste samverka med alla goda krafter för att skapa trygghet i centrum och i bostadsområdena. Engagerade medborgare, föreningar, olika samfund, bostadsföretag och inte minst polisen måste delta om vi ska minska otryggheten, även den upplevda. Som kommun ser vi över ljussättning och växtlighet, stöttar nattvandring, arbetar i stadsdelsföreningar, förebygger olyckor, bland annat genom att bygga säkra cykelvägar. Vi har också satsat rejält på att göra lekplatser säkra. Vissa allvarliga brott, som misshandel, minskar i Linköping. Det är bra, men vi kan inte slå oss till ro med det, utan måste gå vidare tillsammans med alla goda krafter. Det engagemang som vårens händelser visade i samband med bråken i några delar av staden är viktiga att bygga vidare på. Bland de viktigaste förebyggande insatserna är att polisen visar sig, både centralt och i stadsdelarna. Folkpartiet Arkivbild: Göran Billeson Linnéa Darell Medborgarnas engagemang är avgörande för tryggheten i den egna stadsdelen. Det är mycket glädjande att allt fler stadsdelar nu få organiserad nattvandring. Dessa engagerade medborgare behöver få det erkännande som de förtjänar och det stöd som de behöver för att kunna bedriva en bra verksamhet. En av de största trygghetsutmaningarna är våld Vad innebär ett tryggt samhälle för dig? Gå in på vår hemsida www.linkoping.se och diskutera. i hemmet. På Folkpartiets initiativ har regeringen avsatt mer pengar än någonsin tidigare till att förebygga och stoppa våld i nära relationer. I Linköping är vi glada över att ha en bra kvinnojour, välfungerande kommunal kvinnofridsverksamhet och en mansmottagning. Vi vill särskilt utveckla arbetet med att stödja de barn som bevittnar våld mellan sina föräldrar. Det är viktigt att man kan ta sig hem tryggt på kvällen. Genom Folkpartiets initiativ finns numera nattbussar som går från centrum ut till Linköpings stadsdelar på helgnätterna. Centerpartiet Johan Lundgren Trygghet skapas både genom våra attityder och konkreta åtgärder. Det handlar om att forma en stad som uppmuntrar till möten mellan människor. Men också att heja på grannen, föra ett samtal i vardagen. Känner vi igen varann blir det lättare att reagera på det som verkar otryggt. Om man ser något som pågår, ska man dock inte alltid ta konfrontationen själv, utan kontakta polis. Att polisen Socialdemokraterna Lena Micko Man kan arbeta med trygghet till alla på två sätt, båda behövs. Utforma trygga bostadsområden och trygg utomhusmiljö, bland annat genom belysning. Det som verkligen spelar roll för att människor ska uppleva trygghet är att de känner sig delaktiga i samhället, att de inte hamnar utanför, att deras engagemang tas tillvara. När ett samhälle börjar krackelera, när människor hamnar utanför, då ökar otryggheten. Att bekämpa Vänsterpartiet Monica Ericsson Vårens händelser med bilbränder i några av Linköpings bostadsområden, väcker frågor om hur vi ska skapa trygghet i vår stad. En stor och viktig uppgift för vuxenvärlden är att släppa in de unga i samhället. Unga människor måste få arbete, möjlighet att försörja sig, kunna flytta hemifrån tillåtas att bli vuxna och accepteras som vuxna. visar sig ute är viktigt, liksom att vuxna är synliga ute. Kommunen gör flera insatser, som samarbete med polisen och är med och organiserar nattvandringar. Det är nödvändigt, men det är viktigt att inse att kommunen ensamt inte skapar trygghet, utan vi alla tillsammans. Vi är sociala varelser. Isolering kan skapa en illusion av trygghet, men leder till ett vi och dom tänkande. Vi tror på öppenhet och på ett långsiktigt arbete för att ingen ska hamna utanför. Att satsa på de små barnen är viktigt, bland annat genom att ge föräldrastöd. arbetslösheten är därför en av de viktigaste politiska frågorna för att öka tryggheten. Människor har rätt att känna sig efterfrågade och behövda. Samverkan med polis och föreningslivet är bra och behövs, men vi vill betona kommunens ansvar. Arbetet måste vara brett, täcka in alla delar av kommunen och beröra alla åldrar, särskilt barn och unga. Att människor engagerar sig i sin närmiljö är viktigt. Det måste hända mer i hela staden arbetet i Linköpings brottsförebyggande råd måste ta fart och alla partier måste engagera sig. Unga personer som inte känner sig delaktiga känner kanske inte heller ansvar för samhället, staden och området de bor i. Vi måste ändra på det. Arbete och bostad är en grundläggande rättighet för att känna trygghet och ha framtidstro. Viktigt är också att vi bygger bort de segregerade bostadsområdena. Det måste finnas hyresrätter, bostadsrätter och andra boendeformer i varje bostadsområde. Rika ska inte bo i ett område, fattiga i andra områden. Den uppdelningen skapar frustration och den frustrationen kan ta sig dramatiska uttryck. Det blev vi dessvärre varse i våras. Kristdemokraterna Andreas Ardenfors Att känna trygghet är av stor betydelse i livet. Delvis är det en personlig sak, men även politiska initiativ behövs. Vi vill ha en Trygghetsombudsman i kommunen, som ansvarar för att trygghetsfrågorna lyfts, som samordnar olika initiativ inom området, som kan ta emot synpunkter från Linköpingsborna och som ytterligare kan delta i att utveckla det goda arbetet med frivilligorganisationer och polis. Miljöpartiet Nils Hillerbrand Praktiska åtgärder, som samverkan med polis och stöd till lokalt engagemang i föreningar, utformning av bostadsområden och bra belysning är viktiga delar i trygghetsarbetet. Men det allra viktigaste är att inte bara bekämpa symptomen på otrygghet, utan själva grundorsaken. Forskning visar att det finns en direkt koppling mellan ojäm- Sverigedemokraterna Johan Karlsson Trygghet är ett brett begrepp och en av våra huvudfrågor. Att ha ett jobb att gå till är ett exempel på trygghet. Utan trygghet finns ingen frihet. Den grundläggande tryggheten är att slippa att utsättas för brottslighet. Kommunen fastnar ofta i diskussioner om belysning och gallring av buskage etc, som visst har en funktion. Men man kommer inte åt grundproblemet. Trygghetsfrågor hör Kommunen ska stötta och ta vara på det engagemang som finns bland enskilda och föreningar. Trygghet växer fram i en kommunikation, där alla har sina roller och sitt ansvar. I engagemanget behöver man bli sedd och uppmärksammad. Trygghet är olika saker för olika generationer och olika personer. Man ska och kan inte göra samma saker överallt, men man kan lyssna på varandras idéer. Självklart är sådant som polisnärvaro, bra gatubelysning och liknande viktigt. Bland det viktigaste är dock att hitta den person som gör det där lilla extra, eldsjälen. likhet och ökad brottslighet. Ökad brottslighet, som våld och skadegörelse, leder till ökad otrygghet. Ett jämlikare samhälle leder till ökat välbefinnande. Jämlikheten i samhället har minskat, det har lett till ökad otrygghet. Det har man åtgärdat med mer övervakning, mer låsta dörrar, strängare straff etc. Då bekämpar man symptom och inte sjukdomen. Istället behöver välfärden förstärkas, på alla nivåer. Det görs en del inom stadsdelsarbetet, men vi vill göra mer. Bland annat stötta ungdomar, så att de får jobb. Vi försvarar inte bråken i våras, men vi vill lösa problemen, inte kapitulera inför symptomen. ofta hemma hos instanser som riksdag och polis, men kommunen kan göra mycket. Till exempel bistå när det gäller att ge tillstånd till kameraövervakning på brottsutsatta platser, något vi tycker är viktigt. Kameror förebygger brott, men hjälper också till att klara upp brott som begåtts och bidrar till att ge brottsoffer upprättelse. Det förebyggande arbete kommunen bedriver tillsammans med polisen och andra måste fortsätta och helst utökas. Vi vill att kommunen startar en fond där föreningar och andra kan söka pengar till brottsförebyggande projekt. 22 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 23

DIALOG KOMMUN KOMMUN DIALOG De vann trädgårdstävlingen För andra gången har äldrenämnden arrangerat en trädgårdstävling för servicehus och vårdboenden. I år fick Tannefors servicehus första pris, en summa på 25 000 kronor. Enligt juryns motivering går priset till Tannefors servicehus för en välskött och lummig trädgård som engagerar både boende, besökare, personal och fastighetsägare. Trädgården svarar väl upp mot årets fokus på pågående och genomförda förbättringar, årstidsperspektiv samt hur trädgården används för att ge brukare möjlighet till utevistelse. Juryn vill särskilt lyfta fram det genomtänkta odlandet av både blommor och nyttoväxter i odlingslådor och rabatter, att trädgården används mycket aktivt under sommaren samt att årstidernas växlingar tas tillvara genom både växtval och aktiviteter. Solstickans vårdboende blev andrapristagare. Berga vårdboende blev tredjepristagare. Så styrs Linköpings kommun Verksamheten styrs av kommunfullmäktige. I kommunfullmäktige sitter folkvalda politiker, som väljs vart fjärde år. Deras uppdrag är att ge Linköpingsborna den kommunala service de behöver och vill ha. Fullmäktige väljer ett antal kommunalråd med olika ansvarsområden. Under nuvarande mandatperiod består den politiska majoriteten av Allians för Linköping. Även oppositionen har kommunalråd och gruppledare. Allians för Linköping Ann-Cathrine Hjerdt (m), borgmästare, kommunalråd: Samordningsansvar demokrati, marknadsföring, besöksnäring och turism, övergripande trygghetsfrågor, internationella kontakter (vänorts- och systerorts relaterade). Paul Lindvall (m), kommunstyrelsens ordförande, kommunalråd: Leder och samordnar kommunstyrelsens verksamhet, samordningsansvar övergripande planeringsförutsättningar och strategier, samordningsansvar ekonomi, näringsliv och bolagsfrågor, internationella frågor och kontakter (näringslivsrelaterade). Christian Gustavsson (M), kommunalråd: Samordningsansvar personalfrågor, mål- och utvärderingsfrågor, interna servicetjänster (inom ramen för fjärde storstadsregionens kommunalförbund) Linnéa Darell (fp), förste vice ordförande kommunstyrelsen. Carina Boberg (FP), kommunalråd: Utbildning, kultur, idrott, integration och arbetsmarknad. Muharrem Demirok (c), kommunalråd: Miljö, samhällsbyggnad, teknisk försörjning, byggande, kommunikationer, gator och vägar, parker, natur, grönområden och landsbygdsutveckling. Jan-Willy Andersson (kd), kommunalråd: Äldre frågor, omsorg, sociala frågor, folkhälsa. Kontakta kommunen: Ring växeln 20 60 00 Hemsida www.linkoping.se Kommunens hemsida har all viktig information. Välkommen till Medborgarkontoret All vägledning på ett ställe Vi hjälper dig att hitta rätt i samhället Bostadsinformation Budget- och skuldrådgivning Konsumentvägledning Samhällsinformation Tomtförmedling Turistinformation Hur kom du till skolan när du var liten? Att skjutsa sitt barn till skolan kan verka som en bra och trygg lösning. Men faktum är att om fler skjutsar sina barn bidrar det till en farligare trafikmiljö runt skolorna. Vi kan alla hjälpas åt för våra barns framtid - du väljer! Samverkan mellan skola och näringsliv Linköpings kommun fortsätter att satsa på samverkan mellan skola och näringsliv i form av en näringslivscoach och en lärlingsmäklare. Företagen själva har önskat att kommunen ska satsa på detta, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). Näringslivscoach och lärlingsmäklare finns sedan tidigare, men inriktningen är delvis ändrad. De två tjänsterna placeras inom utbildningsförvaltningen. Verksamheten styrs av en gemensam ledningsgrupp med representanter för utbildningskontoret och kommunens näringslivsbolag Nulink. Ytterligare insatser är på gång för att utöka samarbetet mellan skola och näringsliv. Inom skolan blir det allt viktigare att förbereda eleverna för både framtida anställning och eget företagande. Etableringen av lärlingsutbildningar och utökningen av arbetsplatsförlagt lärande på många utbildningar ställer ökade krav på näringslivskontakter. Ann-Cathrine Hjerdt (M) Borgmästare 20 61 00 (arbete) 15 05 34 (hem) Muharrem Demirok (C) 20 62 94 (arbete) 14 97 65 (hem) Eva Lindh (S) 20 70 52 (arbete) 10 64 10 (hem) Paul Lindvall (M) Kommunstyrelsens ordförande 20 62 96 (arbete) 654 25 (hem) Jan-Willy Andersson (KD) 20 71 84 (arbete) 16 27 51(hem) Gruppledare Christian Gustavsson (M) 20 50 95 (arbete) Lena Micko (s) 20 61 26 (arbete) 29 99 93 (hem) Nils Hillerbrand (MP) Gruppledare 20 62 40 (arbete) 073-342 23 42 Linnéa Darell (FP) 20 62 51 (arbete) 824 75 (hem) Jakob Björneke (s) 20 57 93 (arbete) 14 53 17 (hem) Monica Ericsson (v) Gruppledare 20 71 85 (arbete) 12 26 96 (hem) Du kan också kontakta dina politiker genom att mejla: förnamn.efternamn@linkoping.se Carina Boberg (fp) 20 69 37 (arbete) 073-728 29 93 Kristina Edlund (S) 20 70 51 (arbete) Johan Karlsson (SD) Gruppledare 20 70 38 (arbete) Linköpings kommun linkoping.se/medborgarkontor På Medborgarkontoret finns också: Arbetsförmedlingen Arkitektrådgivning, ring för bokade besök Brottsofferjouren i Linköping Byrån mot diskriminering Juridisk rådgivning, ring för bokade besök Polis Resurspoolen Äldrelots Medborgarkontor City I Stadsbiblioteket, tel 013-20 66 70 Medborgarkontor Skäggetorp Skäggetorps centrum, tel 013-20 84 19, 013-20 89 69 Starta en vandrande skolbuss, samåk eller lämna en bit bort från skolan! Linköpings kommun linköping.se/skolvagar 24 DIALOG 03 13 linkoping.se linkoping.se 03 13 DIALOG 25

HÖSTENS EVENEMANG ÄR HÄR ENT STUD À LA LINDBERG Torsdag 19 september 19:00 ÖSTGÖTAFORUM 25-26 september 10:00 Cloetta Center ROCK THE BALLET Söndag 29 september 16:00 LKPG HA HA! MED FREDRIK ANDERSSON Torsdag 3 oktober 20:00 DISNEY LIVE! MUSSE & MIMMI PÅ TURNÉ 4-6 oktober 2013 Cloetta Center ENT STUD ANNA STADLING TOLKAR CASH Söndag 6 oktober 2013 ENT STUD ENT STUD LINKÖPINGSKONSERTEN ENT DRÖMMEN OM AMERIKA Torsdag 10 oktober 19:30 Cloetta Center Fredag 25 oktober kl 19:00 SMAKA PÅ ÖSTGÖTAMAT THE TRIBUTE SHOW 11-12 oktober 10:00-17:00 Lördag 28 september 19:30 STUD PETER JÖBACK - THE BROADWAY EDITION THE NOMADS Söndag 10 november 15:00 BABBEN - VAD HÄNDE? 23-24 november STILL GOT THE BLUES ALEX SCHULMAN - ÄLSKA MIG! Lördag 26 oktober 19:30 Fredag 29 november 19:30 DIRE STRAITS - HYLLNINGSTURNÉ JERRY - THE FAREWELL SHOW 1-2 november 19:30 6-7 december 20:00 Cloetta Center LARS WINNERBÄCK BE BOP A LUBA MOTÖRHEAD Fredag 18 oktober 19:30 Cloetta Center Lördag 2 november 19:00 Torsdag 12 december 19:30 Cloetta Center Fredag 11 oktober 20:00 MORGAN ALLING Onsdag 16 oktober 19:00 Senaste bokningarna - först! PRETTY MAIDS Lördag 19 oktober 19:00 EMIL I LÖNNEBERGA Söndag 20 oktober 15:30 FÖRSTKLASSIKER WAGNER & R STRAUSS FN-DAGEN MUSIK FÖR FRED Onsdag 9 oktober 19:00 Torsdag 24 oktober 19:00 Med reservation för ändringar Fredag 25 oktober 19:30 ORKESTER POP SOWETO GOSPEL CHOIR Söndag 3 november 18:00 AFTER DARK 14-15 december NÄR KATTEN ÄR BORTA CHRISTER SJÖGRENS JULKONSERT Tisdag 5 november 19:00 Fredag 20 december 19:00 LADIES NIGHT 2013 TROLLKARLEN FRÅN OZ Lördag 9 november 21:00 Cloetta Center Få full koll på när din favoritartist kommer till Linköping. Ta del av unika erbjudanden och planera in nya spännande upplevelser med dina vänner. Ladda ner Arenabolaget på App Store Lördag 11 januari 17:00 @Arenabolaget Arenabolaget @Arenabolaget Arenabolaget www.arenabolaget.se

DIALOG AKTUELLT LOKALT Berga Populär läxhjälp i Berga Röda korsets läxhjälp och språkträning på mötesplatsen Kupan i Berga har blivit en stor succé. Förra året ökade antalet besökare med över 100 procent. TEXT SVEN-ÅKE FASTH FOTO GÖRAN BILLESON Mötesplatsen Kupan ligger i samma hus som vårdcentralen i Berga centrum. I Kupan har Röda korset sin second handbutik men lokalen används också till läxhjälp och språkträning. Vi startade läxhjälpen här 2010 eftersom vi märkte att det fanns ett behov i Berga med många utlandsfödda människor, säger Röda korsets frivilligledare Ingalill Gällstedt. Totalt hjälper 16 av Röda korsets ideella medarbetare till med läxläsning och språkträning. Även en och annan besökare ställer upp. Idag är det Röda korsets läxhjälpare Lars Olert som hjälper Habane Sahal med hans läxa från SFI (svenska för invandrare). Jag kom till Sverige från Somalia för tre år sedan. Nu går jag på SFI och har fått hjälp med läxorna här i ungefär ett år. Det är bra hjälp som gör att undervisningen går lättare, berättar Habane Sahal. Fördubblat intresse Lars Olert är pensionerad Saab-ingenjör som har varit läxhjälpare i fyra år varav två i Berga. Han hjälper främst vuxna som studerar på SFI med språkträning. Men ibland kommer någon som går avancerad undervisning och vill ha hjälp. Om någon behöver hjälp Habane Sahal, till vänster, får hjälp med sin allmänbildande språkläxa från SFI av Lars Olert. med matte så ställer jag upp direkt, säger Lars Olert. Förutom SFI-studenter är det främst låg- och mellanstadieelever som får hjälp med läxorna i olika ämnen. Förra året ökade antalet besökare med 419 personer, till 749. År 2011 kom det 330 personer. Den stora ökningen beror på att fler och fler får reda på hjälpen, och att vi förlängt öppettiderna, menar styrelsens integrationsansvariga Inger Skärby Nordlund. Från i höst förlängs öppettiderna ytterligare till klockan 15.00-18.00 måndag, tisdag och torsdag samt onsdag 15.00-20.00. KONTAKTA DINA LOKALA POLITIKER I BERGA. Kommunfullmäktige i Linköping har elva geografiska utskott, ett för varje kommundel. Vi är din länk till kommunen. Välkommen att höra av dig till oss om frågor i din kommundel! Utskottet Berga omfattar Berga församling med stadsdelarna Ramshäll, Vidingsjö, Berga församlings glesbygd, gamla delen av stadsdelen Vimanshäll nordväst om Söderleden, Garnisonen samt Övningsområdet. Gunilla Almesåker (fp) ordförande Tel bostad: 15 54 55 Tel arbete: 18 27 20 Yvonne de Martin (C) Tel bostad: 27 33 20 Mobil: 070-3273320 Ali Hajar (s) vice ordförande Tel bostad: 13 31 27 Tel arbete: 26 32 14 E-post: ali.hajar& linkoping.se Leif Tollén (S) Tel bostad: 531 00 Mobil: 072-726 91 00 Anna Steiner Ekström (m) Tel bostad: 16 45 26 Tel arbete: 20 75 50 anna.steiner. ekstrom&linkoping.se Olov Öberg (MP) Tel bostad: 340 02 22 David Idebro (M) Mobil: 070-412 30 20 Du kan kontakta dina politiker genom att mejla: förnamn.efternamn@ linkoping.se eller genom att byta ut & till ett @ i annan angiven mejladress. 28 DIALOG 03 13 12 linkoping.se