VERKSAMHETSBERÄTTELSE OCH HANDLINGAR Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt Den 90:e ordinarie distriktskongressen Alvesta Folkets Hus den 24 mars 2012 Vår uppgift är sålunda att göra arbetaren medveten om varför hans klass kämpar, nämligen för ett verkligt jämlikhetens samhälle utan klasser. Hjalmar Branting, partiordförande vid tiden för den första socialdemokratiska distriktskongressen i Kronoberg DISTRIKTSKONGRESS Sidan 1 Kronoberg 24 mars 2012
Arbetets söner / Arbetets kvinnor Musik: Nils Petter Möller Text: Henrik Menander (Arbetets söner), Eva Svedberg (Arbetets kvinnor) Arbetets söner, sluten er alla till våra bröder i Syd och i Nord! Hören I ej hur mäktigt de skalla ut över världen, befrielsens ord? Ur den förnedrande träldomens grift, upp till en hedrande ädel bedrift! Oket med påskriften "Bed och försaka" länge oss nedtryckt i mörker och nöd. : // : Människovärdet vi fordra tillbaka, Kämpa för rättvisa, frihet och bröd. : // : Arbetets kvinnor, systrar kamrater Kom och bliv med i vår kämpande här. Slut er till oss, socialdemokrater, fram emot ljusare tider det bär. Vaknen ur seklernas mörker och nöd, hälsen den gryende morgonens glöd. Endast i kamp för vår sak skall man finna svaret på frågan, att kvinnan är hörd. : // : Länge har rätten förmenats var kvinna, nu vill hon bärga dess gyllene skörd. : // : Sidan 2
Innehåll Arbetsordning... 4 Dagordning... 5 Distriktsstyrelsens berättelse... 6 Förvaltningsberättelse... 12 Ekonomi... 15 Slutord... 19 Revisionsberättelse... 20 Riksdagsgruppens berättelse... 21 Regiongruppens berättelse... 23 Landstingsgruppens berättelse... 24 Europaparlamentariker Anna Hedhs berättelse... 26 Motioner... 27 Behandling av distriktsstyrelsens förslag... 38 Anmälan om aktivitetsplan... 38 Budget 2012... 40 Medlemsavgift 2013... 41 Valberedning... 41 Process för listor inför valet 2014... 42 Val av partiorgan... 43 Sidan 3
Arbetsordning Förslag till arbetsordning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikts 90:e ordinarie distriktskongress Begära ordet Yrkande Talartid Replik Omröstning Personval Votering Rösträkning Begärs skriftligt till presidiet via lapp. Sker skriftligt till presidiet via lapp. Obegränsad, kan kortas efter beslut. Ges vid personligt omnämnande. Genomförs med acklamation (ja-rop). Genomförs med sluten omröstning. Begärs muntligen, genomförs med handuppräckning. Begärs muntligen. Tidsprogram 08.30 09.30 Samling, anmälan av ombud, kaffe 09.30 10.00 Kongressöppning och kongressförhandlingar 10.00 11.00 Seminarie 11.00 12.00 Kongressförhandlingar 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Politisk gala 13.30 14.00 Medlemmarnas frågestund 14.00 15.00 Kongressförhandlingar 15.00 Kaffe och avslutning Sidan 4
Dagordning Förslag till dagordning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikts 90: e ordinarie distriktskongress 1. Kongressen öppnas 2. Fastställande av dag- och arbetsordning 3. Ombudsupprop 4. Val av kongressens funktionärer a) två ordförande b) två sekreterare c) tre ombud att justera protokoll d) tre ombud att utgöra rösträknare e) tre ombud att utgöra rösträkningskommitté f) fem personer att utgöra redaktionsutskott 5. Beslut om kongressens offentlighet 6. Distriktsstyrelsens berättelse 7. Revisorernas berättelse 8. Beslut om ansvarsfrihet 9. Övriga berättelser a) Riksdagsgruppens berättelse b) Regiongruppens berättelse c) Landstingsgruppens berättelse d) Europaparlamentariker Anna Hedhs berättelse 10. Behandling av till kongressen inkomna motioner 11. Behandling av distriktsstyrelsens förslag a) fastställande av distriktsstyrelsens verksamhetsinriktning b) budget 2012 c) medlemsavgift 2013 d) process för listor till valet 2014 e) valberedningsstruktur f) övriga förslag från styrelsen 12. Gästerna har ordet 13. Val av partiorgan a) en distriktsordförande b) tio ledamöter till distriktsstyrelsen c) tio ersättare till distriktsstyrelsen d) fyra ledamöter till verkställande utskott e) tre revisorer f) tre revisorssuppleanter g) tre ledamöter till förtroenderådet h) tre ersättare till förtroenderådet i) valberedning inför distriktskongressen 2013 14. Kongressen avslutas Sidan 5
Distriktsstyrelsens berättelse Distriktsstyrelsen lämnar härmed sin berättelse över verksamheten för 2011 till partidistriktets 90:e kongress. Berättelsen är behandlad och fastställd av distriktsstyrelsen den 17 februari 2012. 1. DEN LEDANDE POLITISKA KRAFTEN I KRONOBERG Socialdemokraterna ska genom Kronobergs partidistrikt och övriga partiorganisationen i länet vara den ledande politiska kraften i Kronoberg. Det innebär att den politiska dagordningen ska sättas av partiet och att det är socialdemokratiska förslag som får utrymme i den politiska debatten. Verksamhetsplanen som antogs av distriktskongressen 2011 sträcker sig över valet 2014 och målen under detta stycke ska också utvärderas först efter hela planperioden. Måluppfyllelse o Stärka de tre mandaten, 18 mandat i landstinget, majoritet i landet, riksdagen och i 6 av 8 kommuner. Följs upp efter valet 2014. o Antalet medlemmar i partidistriktet ska vara 2700 stycken. Följs upp 2014-12-31. o Antalet aktiviteter genomförda i partidistriktets regi ska öka. Målet ej uppfyllt, färre aktiviteter genomfördes 2011 jämfört med valåret 2010. o Genomslaget för Socialdemokratisk politik under perioden ska bedömas som starkare. Mätning oklar, följs upp först efter 2014-12-31. Extra partikongress Håkan Juholt från granndistriktet Kalmar valdes till ny partiordförande. Den extra partikongress som utsåg partiordförande hölls i Stockholm 25-27 mars. Kronobergs sju ombud utsågs i ett ombudsval där 1015 medlemmar deltog. Följande ombud utsågs och deltog på kongressen: Åsa Karlsson Björkmarker, Monica Haider, Anna Fransson, Joakim Pohlman, Mikael Bruér, Robert Olesen och Maria Carlsson (blev utsedd till kongressens rösträkningskommitté). Besök i länet Håkan Juholt besökte länet två gånger under året i sin roll som partiordförande, den 11 april samt den 29 november. Vidare besökte trafikpolitisk talesperson Anders Ygeman (6/5), partisekreterare Carin Jämtin (14/6 samt 12/11), bostadspolitisk talesperson Veronica Palm (7/9) och EU-parlamentariker Anna Hedh (10-11/11) länet. Sidan 6
1 maj Det var med tydliga löften om krafttag mot ungdomsarbetslösheten som socialdemokraterna gick ut på 1 maj under parollen Jämlikhet och utveckling. I delar av länet var det en regnig vårkyla som mötte demonstrationsdeltagarna och på andra håll betydligt soligare väder. Cirka 1000 personer firade 1 maj i Kronbergs län. Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Carina A Elgestam riksdagsledamot Monica Haider, regionråd och distriktsordförande Anna Fransson, landstingsråd Firade 1:a maj i Göteborg där Leif Pagrotsky talade Firade 1:a maj i Växjö Carina Hägg, riksdagsledamot från Värnamo Helen Fritzon, partistyrelsens verkställande utskott, Kristianstad Helen Fritzon, partistyrelsens verkställande utskott, Kristianstad 2. PARTIDISTRIKTETS VERKSAMHET Medlemsutveckling Medlemsutvecklingen för 2011 innebar tyvärr en minskning av antalet medlemmar. Totalt hade partidistriktet vid årsskiftet 2260 medlemmar, 129 färre än året före. Minskningen går tydligast att förklara med ett betydligt lägre antal nya medlemmar. Ytterligare siffror om medlemsstatistik finns redovisade i förvaltningsberättelsen. De aktiviteter som genomfördes under året rörande medlemsvärvning var dels att samla alla arbetarekommunordföranden till ledningsgrupp för medlemsutvecklingen. Detta gjordes i mars och man diskuterade fram en gemensam syn på medlemsutveckling. Frågan har också lyfts på de besök som partidistriktet gjort på samtliga arbetarekommuners styrelser under året. Till detta har en medlemsvärvartävling genomförts dels mellan arbetarekommunerna och dels individuellt för de personer som värvat mest. Tävlingen fortsätter fram till den siste januari 2012. Redovisning antal förtroendevalda socialdemokrater uppdelade i män och kvinnor Fullmäktige Nämnder och styrelser Varav presidier Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Alvesta 12 7 5 21 13 8 6 5 1 Lessebo 16 8 8 22 13 9 5 4 1 Ljungby 15 7 8 21 8 13 5 3 2 Markaryd 11 6 5 14 8 6 4 2 2 Tingsryd 11 6 5 12 8 4 5 4 1 Uppvidinge 12 8 4 15 8 7 4 3 1 Växjö 19 10 9 44 19 25 8 2 6 Älmhult 15 7 8 17 11 6 5 3 2 Landstinget 15 7 8 29 16 13 7 4 3 Regionförbundet 16 9 7 11 4 7 3 0 3 Totalt 142 75 67 206 108 98 52 30 22 Sidan 7
Måluppfyllelse o Se det övergripande målet om ökat antal medlemmar. Delmål ej genomfört då antalet medlemmar ej ökat. o Inrätta en ledningsgrupp som leds av partidistriktets ordförande och arbetarekommunernas ordföranden. Genomfört. o Uppdatera gemensamma rutiner för mottagning av nya medlemmar. Genomfört. o Introduktionsträff för nya medlemmar. Genomfört. o Projekt för att öka kunskapen om anledning till utträde. Ej genomfört, kommer göras 2012. o Redovisning av jämställdhet gällande antal medlemmar och förtroendeuppdrag. Genomfört. o Seminarie kring jämställdhet på medlemsforum. Ej genomfört. Studier Studieverksamheten för 2011 inleddes med planering och kartläggning mellan arbetarekommunerna, ABF och partidistriktet. Dels genomfördes en större träff där man diskuterade partistudier och dels har distriktets studieledare besökt länets arbetarekommmuner. Partidistriktet har också deltagit på en nationell upptaktsträff om partistudier. Medlemsforum genomfördes under 2011 med en heldag i november, under rubriken Höstens stora medlemsforum. Huvudpunkt var partisekreterare Carin Jämtin som talade om sin syn på partiet och framtiden. Närmre 100 personer deltog på IKEAs kulturcenter Tillsammans i Älmhult. Övriga seminarier under dagen var följande: Ekonomiska läget (Lars Behrenz) Sjukvården i en framtida region (Anna Fransson och Rikard Larsson) Region och utveckling (Monica Haider och Mats Johansson) Skolor på landsbygden (Per Ribacke) Medieplan (Sara Fransson) IKEA-museet (personal från IKEA) Studier i partiet (Tomas Eneroth) Organisationsutredningen (Åsa Karlsson Björkmarker) Är EU en aktör för freden kan det bli det? (Jan Öberg) Under hösten planerades två utbildningstillfällen för nya medlemmar. Bägge fick tyvärr ställas in på grund av för få deltagare. Ett omtag i såväl innehåll som upplägg kommer göras inför 2012 då grundläggande medlemsutbildning är ett av partidistriktets viktigaste uppdrag. Under året påbörjades också de individuella utbildningsupplägg som några få ledande företrädare i länet kommer i fråga för. Sidan 8
Måluppfyllelse o Upprätta lathund för studier gällande arbetarekommuner och fullmäktigegrupper. Genomfört. o Genomföra kartläggning av arbetarekommunernas studiebehov tillsammans med ABF. Genomfört. o Genomföra utbildning för nya medlemmar. Ej genomfört, för få deltagare. o Fördjupande medlemsutbildning. Genomförs 2012-2014. o Funktionsutbildning. Genomförs 2012-2014. o Utbildning för förtroendevalda i kommun och landsting. Genomförs 2012-2014. o Personligt utformad spetsutbildning. Utbildning påbörjad. o Spetsutbildning i samarbete med partistyrelsen och andra aktörer. Genomförs 2012-2014. o Genomföra medlemsforum. Genomfört. Fackligt Den facklig-politiska gruppen utgör basen i det partidistriktets fackliga arbete. Gruppen träffades tre gånger under 2011 varav ett var ett studiebesök på Abetong i Vislanda. Vidare genomfördes två gemensamma frukostmöte med LO-distriktet Sydost med inriktning på den nationella S-budgeten. Måluppfyllelse o Arbeta med den facklig-politiska gruppen. Genomfört. o Verksamhet med facklig-politisk inriktning ska genomföras fyra gånger per år. Genomfört. o Inrätta ett TCO-nätverk. Genomförs senast 2012. Politiska nätverk Under året startades ett politiskt nätverk för skola och utbildning upp som första nätverk. Gruppen fick en sammankallande i Per Ribacke från Alvesta och har haft två möten under året. Vidare har en landsbygdsgrupp arbetat under 2011 och resultatet från den kommer under våren 2012. Under 2012 ska även nätverk inom Arbete och socialpolitik; Vård och omsorg; Kultur och fritid; Miljö samt teknik och trafik startas upp. Sidan 9
Måluppfyllelse o Inrätta nätverk enligt beskrivningen ovan. Genomförs senast 2012. Internationell verksamhet Arbetet med den internationella verksamheten har i mångt och mycket handlat om kartläggning och utredande av hur den internationella verksamheten kan bedrivas. Ställningstagande om detta kommer ske under 2012. Måluppfyllelse o Utreda hur internationell verksamhet i partidistriktet kan bedrivas. Ej genomfört, utredning påbörjad. o Påbörja internationell verksamhet i partidistriktet. Genomförs senast 2012. 3. PARTIDISTRIKTETS ORGAN Distriktskongressen Partidistriktets 89e kongress hölls den 4 april i Alvesta Folkets Hus. Det var bara en vecka efter att Håkan Juholt valts till ny partiordförande av den extra partikongressen. Fokus för dagen var annars den ökning av medlemsantalet som Markaryd, Växjö, Älmhult, Alvesta och Ljungby gjort under 2010. Förutom det sedvanliga årsmötesansvaret behandlade kongressen sju motioner och den diskussion som blev hetast handlade om medicin och dess försäljningsställen. Berit Högman, riksdagsledamot från Värmland, var partistyrelsens gäst och hon pratade om behovet av bostadspolitik som faktiskt gör bostad till en social rättighet. Hon uppmanade också alla socialdemokrater att ta fajten mot rasismen och de främlingsfientliga krafterna. En Erlandermedalj delades ut til Eva Löfquist, som fick medaljen postumt. Brantingmedalj delades ut till fem personer: Gun Gustafsson, Toni Thuresson, Jan-Erik Björkman och Ingemar Ewerskans från Markaryd och Sten Nordström från Tingsyd. Distriktskongressen avtackade också Lars Wegendal som efter tolv år lämnat sitt uppdrag som riksdagsledamot. Distriktsordförande Monica Haider ledde avtackningen där såväl riksdagskamraterna från länet Carina Adolfsson Elgestam och Tomas Eneroth gratulerade samt partistyrelsens gäst Berit Högman. Distriktskongressens ombud fördelade sig enligt nedan: Alvesta 21 Lessebo 20 Ljungby 24 Markaryd 18 Tingsryd 19 Uppvidinge 19 Växjö 41 Älmhult 18 Totalt 180 Sidan 10
Distriktsstyrelsen med verkställande utskott Distriktsstyrelsen har haft 9 sammanträden och verkställande utskottet har haft 9 sammanträden. Under årets sista möten påbörjade distriktsstyrelsen ett utvecklingsarbete med en analys av partiets styrkor och svagheter. Distriktets partiråd Distriktets partiråd har inte haft något sammanträde under 2011. 4. EXPEDITIONEN Partidistriktets expedition har haft reducerad bemanning under 2011 på grund av tjänstledighet. I slutet av 2011 beslutades om en ändring av tjänsteorganisationen från en ombudsman plus en administratör till att bemanna expeditionen med två ombudsmän. Rekryteringen inleddes under 2011 för att avslutas under januari 2012. Politisk stödfunktion Partidistriktet inledde under 2011 ett mer strukturerat arbetssätt för det opinionsbildande arbetet under rubriken medieplan. Det innebär dels en planering av kommande utspel, insändare och rapporter och dels en uppföljning av det faktiska utfallet. Detta arbete har också varit den huvudsakliga i funktionen som politiskt stöd, förutom de konkreta frågor och uppdrag som kommit från länets förtroendevalda. Måluppfyllelse o Expeditionen ska aktivt arbeta och göra verkstad av beslut om politiska utspel. Målet uppfyllt. Stödfunktion till arbetarekommuner och medlemmar Arbetet som stödfunktion till partiorganisationen har fokuserats på nyhetsbreven Information till medlemmar och supportrar (fem stycken) samt AK-Nytt (13 stycken). I övrigt har stöd givits till de arbetarekommuner och medlemmar som efterfrågat detta. Måluppfyllelse o Enkät till arbetarekommunerna om partidistriktets expedition upplevs som tillgänglig. Målet uppfyllt (enkät genomförd februari 2012) o Det digitala nyhetsbrevet AK-nytt ska sändas till arbetarekommunerna med relevant information. Målet uppfyllt. Sidan 11
Årsredovisning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt 829500-8802 Förvaltningsberättelse Årsredovisningen beskriver Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikts organisation och ekonomi. Berättelsen är behandlad och fastställd av distriktsstyrelsen den 17 februari 2012. ARBETAREKOMMUNER OCH FÖRENINGAR Antalet arbetarekommuner var vid årsskiftet 2011/2012 åtta stycken och antalet föreningar i distriktet 52 stycken. MEDLEMMAR Antalet medlemmar vid årsskiftet 2011/2012 var 2 260 personer. De har fördelats enligt nedan: Antal medlemmar Förändring Nya medlemmar Tappade medlemmar Antal Varav dödsfall Alvesta 246-6 20 26 3 Lessebo 222-10 9 19 3 Ljungby 304-32 15 47 10 Markaryd 207-4 9 13 2 Tingsryd 178-14 9 23 7 Uppvidinge 180-11 4 15 11 Växjö 731-42 65 107 16 Älmhult 192-10 6 16 3 Kronoberg 2260-129 137 266 55 Kvinnor Män Antal Procent Förändring Antal Procent Förändring Alvesta 97 39% -2% 149 61% 2% Lessebo 84 38% oför 138 62% oför Ljungby 123 40% 4% 181 60% -4% Markaryd 82 40% oför 125 60% oför Tingsryd 68 38% -1% 110 62% 1% Uppvidinge 84 47% 1% 96 53% -1% Växjö 308 42% 1% 423 58% -1% Älmhult 80 42% 1% 112 58% -1% Kronoberg 926 41% 1% 1334 59% -1% Sidan 12
Årsredovisning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt 829500-8802 FÖRTROENDEVALDA Distriktsstyrelsen, ledamöter Monica Haider, Älmhult (ordförande, verkställande utskottet) Robert Olesen, Alvesta (internationell ledare, verkställande utskottet) Monica Widnemark, Lessebo ClasGöran Carlsson, Ljungby (verkställande utskottet) Anne Karlsson, Ljungby Lisa Karlsson, Markaryd (studieledare) Åke Gummesson, Tingsryd Carina A Elgestam, Uppvidinge (vice ordförande, studieledare, verkställande utsk.) Carl-Olof Bengtsson, Växjö Åsa Karlsson Björkmarker, Växjö Anna Fransson, Växjö (verkställande utskottet) Distriktsstyrelsen, ersättare Distriktsstyrelsen, adjungerade Sebastian Ohlsson, Alvesta (facklig ledare) Anne Österman, LO-Sydost Mats Högberg, Lessebo Henrietta Serrate, SSU-distriktet Stefan Fredriksson, Ljungby Olof Björkmarker, ombudsman Joakim Pohlman, Markaryd Eva Kjellberg, sekreterare Barbro Svensson, Tingsryd Peter Skog Lindman, Uppvidinge Kenan Harbas, Växjö (enbart aktiv del av perioden på grund av flytt) Maria Carlsson, Växjö (internationell ledare) Tomas Eneroth, Växjö, Ingemar Almkvist, Älmhult Distriktsstyrelsens ålderssammansättning Tillsammans blir ledamöterna och ersättarna i distriktsstyrelsen 999 år. Deras medelålder är 48 år. Revisorer Bertil Olsson, Alvesta (sammankallande) Curth Eriksson, Växjö Maj-Britt Holmberg, Älmhult Revisorssuppleanter Göran Borg, Lessebo Elsa Jönsson, Växjö Kirsten Wagner, Markaryd Valberedning Sven-Åke Gustavsson, Uppvidinge (sammankallande) Ann-Christine Niklasson, Alvesta Ragnar Lindberg, Lessebo Gun Lindell, Ljungby Berne Eliasson, Markaryd Barbro Svensson, Tingsryd Charlotta Svanberg, Växjö Mayken Nilsson, Älmhult Sidan 13
Årsredovisning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt 829500-8802 Partiets förtroenderåd, ledamöter Ingemar Almkvist, Älmhult Camilla Ymer, Uppvidinge Mikael Jeansson, Tingsryd Ersättare Monica Widnemark, Lessebo Anne Karlsson, Ljungby Kjell Olsson, Växjö Partistyrelsen och verkställande utskottet Tomas Eneroth, Växjö (suppleant i verkställande utskottet) och Monica Haider, Älmhult (ledamot i partistyrelsen) PERSONAL Olof Björkmarker, ombudsman, 100 % Eva Kjellberg, administratör 10 januari till 10 juni: 50 %, 29 augusti till 31 december: 10 %, övrig tid 100 % Ola Gustafsson, politisk sekreterare Anställd av Landstinget Kronoberg från 2011-04-01 Verkställda beslut och åtgärder Motion angående hyresrätter: Riksdagsledamöterna har skrivit motion i frågan. Motion angående köp av mediciner på t ex Ica, OK-Q8 mm: Har behandlats av riksdagsgruppen som beslutat ej driva vidare frågan. Motion angående valberedning till region- och Landstingsuppdrag: Se styrelsens förslag kring valberedning. Motion angående bredband till alla: Riksdagsledamöterna har skrivit motion i frågan. Motion om att riva upp FRA-lagen: Socialdemokraterna har tillsammans med regeringen gjort följande uppgörelse: Efter att regeringen bjudit in socialdemokraterna till överläggningar har det nu slutits en överenskommelse om att Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska ges möjlighet att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (FRA). Denna möjlighet togs bort av regeringen den 1 december 2009 efter en överenskommelse mellan allianspartierna. Förutom att Polisen åter får möjlighet att inrikta signalspaning innebär överenskommelsen att en parlamentarisk integritetskommission tillsätts för att utreda ett integritetsskyddsråd med uppgift att vaka över integritetsskyddet i dess helhet. Sidan 14
Årsredovisning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt 829500-8802 Ekonomi Resultaträkning 2011-01-01-2011-12-31 2011-01-01-2010-01-01- 2011-12-31 2010-12-31 INTÄKTER Verksamhets intäkter Not 1 1 842 518 2 230 415 Övriga intäkter 51 392 32 736 1 893 910 2 263 151 KOSTNADER Verksamhets kostnader -715 464-1 221 646 Personalkostnader Not 2-923 455-1 364 039 Avskrivningar Not 3-29 750-29 750-1 668 669-2 615 435 Verksamhetsresultat 225 241-352 284 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Ränteintäkter och liknande resultatposter Not 4 37 482 32 304 Räntekostnader och liknande resultatposter -50 37 432 32 304 Resultat efter finansiella poster 262 673-319 980 BOKSLUTSDISPOSITIONER Avsättning till fonder -262 167-6 927 Återföring från fonder 300 000 Årets resultat 506-26 907 Sidan 15
Årsredovisning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt 829500-8802 Balansräkning 2010-12-31 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Lokalen Liedbergsgatan Not 3 178 750 195 000 Inventarier Not 3 2 863 16 363 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Not 5 2 637 692 2 305 835 Summa anläggningstillgångar 2 819 305 2 517 198 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 149 502 63 673 Skattefordran 35 818 22 651 Övriga fordringar 71 660 69 776 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 6 64 407 86 633 Kassa och bank 500 033 477 635 Summa omsättningstillgångar 821 420 720 368 SUMMA TILLGÅNGAR 3 640 725 3 237 566 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Not 7 Ändamålsbestämda medel 943 106 673 772 Balanserat kapital 948 322 975 230 Årets resultat 506-26 907 Summa eget kapital 1 891 934 1 622 095 Långfristiga skulder Landstingsgruppens fond 1 425 235 1 395 432 Summa långfristiga skulder 1 425 235 1 395 432 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 128 275 111 777 Övriga kortfristiga skulder 62 832 98 139 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 8 132 449 10 123 Summa kortfristiga skulder 323 556 220 039 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 640 725 3 237 566 Sidan 16
Årsredovisning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt 829500-8802 Notanteckningar Not 1 Verksamhets intäkter Medlemsavgifter 47 185 50 000 Anslag 184 888 439 105 Kansliavgifter 31 303 29 466 Mandatstöd, landstinget 1 536 520 1 634 960 Övriga rörelseintäkter 42 622 76 884 1 842 518 2 230 415 Not 2 Personal Löner och ersättning till personal, ombudsman 100%, kontorist ca 50% -582 301-906 704 Löner och ersättning till förtroende valda -7 966-20 979-590 267-927 683 Sociala avgifter enligt lag och avtal -188 001-294 982 Pensionskostnader -104 163-123 290-292 164-418 272 Not 3 Materiella anläggningstillgångar Lokalen Lokalen Ingående anskaffningsvärde 195 000 211 250 Årets avskrivning enligt plan -16 250-16 250 178 750 195 000 Inventarier Inventarier Ingående anskaffningsvärde 16 363 21 275 Årets investeringar 8 588 Årets avskrivning enligt plan -13 500-13 500 2 863 16 363 Not 4 Ränteintäkter eller liknande poster Utdelning andelar i intresseföretag 100 116 Ränteintäkter 13 354 2 138 Reslutat från försäljning av kortfristiga placeringar 24 028 30 050 37 482 32 304 Not 5 Långfristiga värdepappersinnehav Bokfört värde Marknadsvärde Riksbyggens lokalförening i Växjö, Garantikapitalbevis nr 109 1 000 Swedbank Penningmarknadsfond, Landstgrupp fond 410 665 405 977 KF Sparkassa Kapitalkonto, Landstingsgruppens fond 1 014 570 1 014 570 Swedbank, Lux Svenska Likvid Plus 294 028 301 062 Swedbank, Framtidskonto 409 929 409 929 SPAX Brint 507 500 507 500 2 637 692 2 639 038 Sidan 17
Årsredovisning för Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt 829500-8802 Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Abonnemang dataprogram 5 346 5 089 Hyra 48 708 63 262 Försäkringspremier 5 577 6 591 Övriga förutbetalda kostnader 4 776 11 691 64 407 86 633 Not 7 Eget kapital Ändamåls- Balanserat bestämda medel kapital Belopp vid årets ingång 673 772 948 322 Förändring ändamålsbestämda medel 269 334 Årets reslutat 506 Belopp vid årets utgång 943 106 948 828 Specifikation ändamålsbestämda medel Kongressfond 158 256 148 700 Valfond 494 525 294 525 Barn- och ungdomsfond 290 325 230 547 943 106 673 772 Not 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Hyresintäkter 12 212 5 638 Anslag sidoorganisationer 119 626 Övriga upplupna kostnader 611 4 485 132 449 10 123 Ekonomisk ställning och resultat Resultatet av partidistriktets verksamhet under året och den ekonomiska ställningen vid årets utgång framgår av resultat- och balansräkning. Efter gjorda bokslutsdispositioner förslår styrelsen att årets resultat 506,58 kronor, och tidigare års balanserade resultat, 948 322,33 kronor, summa 948 828,91 kronor, balanseras i ny räkning. Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits i februari 2012. Bertil Olsson Maj-Britt Holmberg Curth Eriksson Sidan 18
Slutord Det är svårt att inleda slutord som ska beskriva 2011 med annat än turbulens. Vårt parti har upplevt ett omskakande år som vi inledde med tillförsikt och en extra partikongress. Efter en kämpig eftervalsperiod valde Mona Sahlin att lämna som partiordförande och på den extra kongressen valdes istället vår länsgranne Håkan Juholt från Oskarshamn. Hösten blev däremot betydligt kämpigare än vad många nu aktiva medlemmar upplevt under hela sin tid i partiet. Vår partiordförande Håkan Juholt granskades i ett mediedrev som var hårdare än många andra drev. Ifrågasättanden av honom som person som av vårt parti kom mer eller mindre dagligen. Det var en tung höst att vara socialdemokrat och nu om någonsin är det viktigare att vi tar hand om varandra. Vi har nämligen bara ett parti och framförallt har vi ett uppdrag som är viktigare än alla andra. Vi måste göra Sverige, Kronoberg och våra kommuner till mer rättvisa och solidariska platser att leva på. Vi vet nämligen att fem år av borgerlig politik har lett till ett mer ojämlikt samhälle. Fler ungdomar är idag arbetslösa och har hamnat längre ifrån arbetsmarknaden. Försämrad A-kassa och sjukförsäkring har gjort människor mindre trygga och fattigare. Det går inte längre att bli sjuk och arbetslös utan att det radikalt förändrar livet. Fler barn lever idag i familjer som får försörjningsstöd och som kan räknas till fattiga förhållanden. Det är Sverige 2012. Vår socialdemokratiska politik ska inte bara motverka denna utveckling utan skapa något nytt. Genom en kunskapsbaserad ekonomi ska vi skapa tillväxt genom att människor växer som individer och där vi konkurrerar med kunskap och innovation inte med låga löner och otrygghet. Det ger oss en värdeburen tillväxt där vi kan satsa på en miljöomställning och stärka kvinnor på arbetsmarknaden. För att klara detta krävs sociala investeringar i människor. Vi behöver trygghetssystem som är värda namnet och som gör att människor vågar satsa, skaffa familj, byta jobb och bostad. Vårt socialdemokratiska uppdrag är större än någonsin. Det har 2011 visat oss med skrämmande tydlighet. Växjö, februari 2012 Monica Haider distriktsordförande Carina Adolfsson Elgestam vice distriktsordförande Carl-Olof Bengtsson ClasGöran Carlsson Anna Fransson Åke Gummesson Anne Karlsson Lisa Karlsson Åsa Karlsson Björkmarker Robert Olesen Monica Widnemark Sidan 19
Revisionsberättelse Sidan 20
Riksdagsgruppens berättelse Riksdagsåret för Kronobergs länsbänk har varit ett turbulent år med ny partiordförande och en ny central organisation såväl för ledamöter som för kanslipersonal. Politiskt har året handlat mycket om den grundläggande politiken och ledamöterna från Kronoberg har fokuserat på jobben och trygghetssystemen. Klassisk socialdemokratisk politik! Tomas Eneroth Vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet Ledamot i Krigsdelegationen Carina Adolfsson Elgestam Ersättare i Riksdagsstyrelsen Ledamot i Näringsutskottet Suppleant i Valberedningen ClasGöran Carlsson Ledamot i Försvarsutskottet Suppleant i Civilutskottet Suppleant i Riksdagens delegation till Natos parlamentariska församling Motioner A-kassa och fackliga förtroendeuppdrag Barngruppernas storlek i förskolan Bredband till alla Bygg mer bostäder- särskilt hyresrätter Den ökande analfabetismen i Sverige Drogförebyggande arbete Elevers rätt att utvärdera sina lärare En modern arbetsmiljö för ett modernt arbetsliv En ny lag om elcertifikat Energi Ensamstående föräldrars ekonomiska situation Ersättning till nämndemän Ersättningen till vigselförrättare Europakorridoren FN:s barnkonvention som lag FN:s konvention om barns rättigheter Försvar och samhällets krisberedskap Förtroendeuppdrag och a-kassan Förutsättningar för fler att få tillgång till servicehundar Förutsättningar för vindkraftskooperativ Gravida kvinnor i räddningstjänsten Handels- och investeringsfrämjande Hjälp och stöd till barn som växer upp i missbrukande familjer Hyresrätter Sidan 21 Motioner, fortsättning Utkrävande av skadestånd Utsatta barn Åtgärder mot den illegala spritinförseln Ändring av viss länsstyrelseverksamhet Översyn av det regionala utvecklingsanslaget Interpellationer Elprisområden Fortsatta utförsäkringar Svensk industris framtid Tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet
Ideella organisationer och momsskyldighet Internetbegränsning för sexualförbrytare Internetuppkoppling som försörjningsstöd Jobb och framtidstro för unga Kontroll av hygienartiklar som innehåller skadliga ämnen Kooperativ hyresrätt Kunskap i bevisföring vid våldtäkter Kunskap om mat Lex Kosta Ljungbergmuseet som Kronobergs länsmuseum för bildkonst Läxor en del av skoldagen Migrationsverket och kvinnokonventionen Miljörisker på Kolahalvön och i Barentsområdet Minderårigas skydd i sexlivet Nationellt centrum för barnfrid Nollvision mot barnfattigdom Näringsliv Näringspolitik för tillväxt och hållbar utveckling Ojämlikhet i behandling vid hjärtinfarkt På väg mot en kunskapsbaserad ekonomi Regional tillväxt Reklam riktad mot barn Riksrevisionens rapport om försvarets internationella materielsamarbeten ROT-avdrag för hyresrätter ROT-avdrag för samlingslokaler Rätt till heltid Rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid Skogsforskningen vid Linnéuniversitetet Skolans ansvar för demokratin Statliga företag Straff för barnmisshandel Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem Texttelefoni Trafikkunskap i skolan Turism Tändernas betydelse för hälsan Undantaget i turordningsreglerna Utbildningsbehov för att hantera skogsråvaror Utbyggnad av E4:an förbi Ljungby till motorvägsstandard Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Sidan 22
Regiongruppens berättelse Under året fördes diskussioner och debatt om en framtida regionbildning. Socialdemokraterna i Kronoberg har beslutat att arbeta för en regionbildning som består av Skåne, Blekinge, Kalmar och vårt eget län. I slutet av året beslutade regionfullmäktige att ställa sig bakom en avsiktsförklaring i syfte att skapa en Sydsvensk region. Socialdemokraterna är också positiva till att låta Kronoberg bilda en egen regionkommun i avvaktande på den nya storregionen som planeras till 2019. Regionförbundet största och viktigaste verksamhet är kollektivtrafiken i länet. En kollektivtrafik som präglas av god service, effektivitet och tillgänglighet är av största vikt för tillväxt, jobb- och fritidspendling och utveckling av hela länet. Under året har arbetet med utökad tågtrafik i länet varit i extra fokus likaså framtida förbättringar av Resecentrum i Alvesta och ombyggnad av bangården i Växjö. Den socialdemokratiska gruppen i regionförbundet har lämnat in tre motioner under året. Motionen om gratis resa för personer med barnvagn fick bifall och har gällt fram till att systemet med SMS-biljetter blev klart i slutet av året. Vidare har en motion gällande framtagande av en bredbandsstrategi för Kronoberg lämnats in. Denna motion kommer att behandlas i början av 2012. Kulturfrågorna har en betydande roll i regionförbundets verksamhet. Socialdemokraterna ser gärna att Ljungbergmuseet i Ljungby utvecklas till ett regionalt centrum för bildkonst och motionerade om ärendet. Under året har också arbetsgrupper arbetat fram underlag till en ny regional kulturplan. Ett par av våra representanter har varit särskilt drivande i detta arbete. I slutet av året togs även beslut om den nya regionala kulturplanen. Regionförbundet arbetar också med att ta fram en kompetensplattform för både det privata näringslivet och den offentliga sektorn. Idag ser vi att det finns svårigheter att rekrytera nya medarbetare med lämplig utbildning. Arbetet med kompetensplattformen är en viktig del i den regionala utvecklingen, stärka näringslivet och säkerställa samt utveckla den gemensamma välfärden. Monica Haider Gruppledare för S-gruppen i Regionförbundet Södra Småland Sidan 23
Landstingsgruppens berättelse 2011 har varit första året på en ny mandatperiod. Den socialdemokratiska landstingsgruppen består av partikamrater med erfarenhet av landstingspoltik och flera som är helt nya inom hälso- och sjukvårdspolitiken. Detta gör att gruppen är väl sammansatt med både erfarenhet, kontinuitet tillsammans med nya idéer och infallsvinklar på politiken. Hälso- och sjukvård Läget inom både vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin har under året varit turbulent i Landstinget Kronoberg. Vi har aktivt arbetat med att förbättra läget gällande personalresurser, kvalitet och ökad tillgänglighet i budgetarbetet, genom motioner samt genom att lyfta frågorna till diskussion via debattartiklar och pressmeddelanden. Socialdemokraterna har lagt förslag i syfte att göra Vårdval Kronoberg mera rättvist för både patienter och vårdgivare. I samband med vårdskandalen på Specialistgruppen så fick vi igenom våra förslag gällande ekonomiska sanktioner mot de vårdgivare som bryter mot beslutade kvalitetskriterier och regelverk eller på annat sätt äventyrar patientsäkerheten. Vårt förslag att kontinuerligt och systematiskt granska vårdgivare i syfte att säkerställa patientsäkerhet och hög kvalitet på vården anammades också av alliansen. Den socialdemokratiska gruppen har under året lämnat in sex motioner till landstingsfullmäktige. Motionerna har gällt ökat stöd till medarbetare i samband med vårdskador, vårdval över länsgränserna, större möjlighet för landstingsdrivna vårdcentraler att utveckla sin verksamhet. Vi har yrkat på mer stöd och hjälp till barn och ungdomar som lever i familjer med psykisk ohälsa och/eller missbruk då detta ofta är en grupp som glöms bort. Vidare har vi motionerat om att samma åldersgränser för tjejer och killar ska gälla vid besök på våra ungdomsmottagningar. Socialdemokraterna kräver även att landstingets upphandlingspolicy ändras så att riskkapitalbolag med säten i skatteparadis inte ges möjlighet att köpa, starta eller på annat sätt överta och driva vårdcentraler, sjukhus eller annan typ av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Ledamöterna i landstingsfullmäktige har även under året lämnat in sjutton interpellationer för att få svar och uppmärksamma brister, bekymmer och problem inom landstingets olika verksamheter. Regional verksamhet Landstinget Kronoberg är huvudägare till Smaland Airport och har även engagemang i olika kulturinstitutioner som Kulturparken AB, AB Destination Småland och Regionteatern Blekinge Kronoberg. Landstinget Kronoberg finansierar även stora delar av regionförbundets verksamhet inom kollektivtrafik och regional utveckling. Sidan 24
Jämställdhet Av våra 15 ledamöter i landstingsfullmäktige är 7 män och 8 kvinnor. Under landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse finns olika utskott och beredningar där socialdemokraterna innehar 29 ordinarie platser, varav 13 kvinnor och 16 män. Övrig verksamhet Gruppen har under året gjort studiebesök inom hälso- och sjukvården runt om i länet och haft 10 stycken gruppmöten där ärenden inför landstingsstyrelse behandlats, budgetförslag arbetats fram och motioner samt interpellationer diskuterats. Gruppen har även besökts av inbjudna som informerat om verksamhet, lägesrapporter och framtida utmaningar. Växjö 120126 Anna Fransson Ragnar Lindberg Ann-Charlotte Kakoulidou RoseMari Jönsson-Neckö Monica Haider Peter Freij Michael Sjöö Sidan 25
Europaparlamentariker Anna Hedhs berättelse Mitt 2011 har dominerats av kriser, både i EU och hemma. Trots det har jag "suttit lugnt i båten" och koncentrerat mig på "mina" politiska frågor. I EU har mycket handlat om finanskrisen vilket har gjort att många andra viktiga frågor har kommit i skymundan, men det betyder inte att vi inte har jobbat med frågorna. Arbetet har fortgått i mina respektive utskott även om det bara är finanskrisen som har fått genomslag i media. När det gäller krisen hemma så vill jag bara säga att ni har gjort ett fantastiskt jobb ute i distrikten. När partiet skakar då är det ni som bedriver politik och verkstad, det har känts tryggt. Under året har jag arbetat i två utskott, Utskottet för mänskliga fri- och rättigheter samt inre marknadsutskottet. I början av året valdes jag till vice ordförande i delegationen för EU:s förbindelser med Island, Schweiz och Norge. Jag har ingått i parlamentets interngrupp för homosexuellas rättigheter samt EU-parlamentets barnrättsallians. Politiska frågor jag har arbetat med under 2011: I mars antogs EU:s människohandelslagstiftning som jag ansvarat för Barnfattigdomen i EU Barns rättigheter, jag har lyckats få igenom att vi ska få in barnperspektivet i all EUlagstiftning. Det ska finnas en ansvarig i alla utskott och partigrupper som ska ansvara för barnperspektivet kämpat för att EU, som rättslig stat ska underteckna barnkonventionen EU:s lagstiftning mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi EU:s asyl och migrationspolitik Romernas, papperslösas och ensamkommande flyktingbarns situation Schengensamarbetet Terroristbekämpning lagstiftning om sänkta roamingkostnader både på telfoni och surf Har föreslagit att det ska finnas ett gemensamt pantsystem inom EU, vi köper och pantar över våra gränser EU:s lagstiftning om onlinespel Utvärdering av EU:s alkoholstrategi Under året har jag varit ansvarig för en stor alkolås-utställning i parlamentet, Safe and sober in europe, dessutom har jag varit värd för ett seminarium om alkoholreklam i sociala medier. Under året har jag också besökt flera partidistrikt. Det är alltid kul och intressant att träffa er, partimedlemmar, skolklasser, arbetsplatser och andra organisationer. Det ger perspektiv och möjlighet för mig att tala om EU och hur EU-regler påverkar vår vardag. Jag kämpar dagligen för att vi politiker i Sverige ska bli bättre på att få ihop EU-politiken med vår inrikespolitik. Vi har alla ett viktigt jobb att göra när det gäller detta. Sidan 26
Motioner MOTION 1: GENERELL ARBETSTIDSFÖRKORTNING Frågan om en generell arbetstidsförkortning, eller 6 timmars arbetsdag har följt vår rörelse i många år nu men nu har vi lagt ner vår kamp och ställt oss bland åskådarna i denna fråga. Idag arbetar färre människor allt mer samtidigt som vi har en hög arbetslöshet, framförallt bland ungdomar. Därför är frågan om en sänkt arbetstid en fråga om solidaritet, att solidariskt dela på arbetstiden och arbetena. Det är också en fråga om frihet då det handlar om att ge människor mer tid. En gång talade vi om 8 timmars arbete, 8 timmars fritid och 8 timmar vila. Med det samhället vi lever i idag så är det väldigt få människor som har 8 timmars vila och ännu färre som har 8 timmars fritid. Frågan om generell arbetstidförkortning är framförallt en fråga om jämlikhet. Det krävs en förändring för att skapa ett hållbart arbetsliv för alla, men framför allt kvinnor. Vi lever i en verklighet där även om vi ger rätten till heltid så tackar många nej för orken finns inte. Detta innebär att det skapas en stor ekonomisk klyfta mellan kvinnor och män, och inte bara under den arbetsverksamma tiden. Att inte orka arbeta heltid följer en resten av sitt liv, då både pension, a-kassa, föräldrapenning och sjukförsäkring påverkas. Detta innebär att många kvinnor idag är ekonomiskt beroende av sina män och det är för oss så väldigt lång ifrån den bild av jämställdhet som vi lärt oss av socialdemokratin. Att satsa på en generell arbetstidsförkortning, med bibehållen lön och med 6 timmars normalarbetsdag som mål är en satsning för arbete och framförallt för arbetare. Vi föreslår att Socialdemokraterna i Kronoberg antar motionen i sin helhet och verkar för en generell arbetstidförkortning. att länets riksdagsledamöter verkar i motionens anda. SSU Kronoberg Kronobergs SSU-distrikts yttrande Anta motionen som sin egen. Distriktsstyrelsens yttrande, föredragande: Carina A Elgestam Distriktskongressen behandlade en liknande motion 2011 och distriktsstyrelsen har fortfarande samma inställning i frågan om arbetstidsförkortning. Detta svar gäller både för motion 1 och 2 som behandlar denna fråga. Distriktsstyrelsen delar fullt ut partikongressens syn på frågan: Sidan 27
Trycket har ökat på många jobb och arbetsplatser. Prestationskraven är höga, livspusslet svårt att få ihop och spänningshuvudvärk är vardag för många. Den nya tekniken gör att vi är nåbara dygnet runt och allt fler förlänger arbetsdagen hemma vid datorn när barnen har somnat. Hård konkurrens och slimmade organisationer ökar stress och belastning på de anställda som är kvar. Med återkommande omorganisationer och förändringar följer nya kamrater, men också stress och slitningar. Vår socialdemokratiska slutsats av detta är inte att kräva generell arbetstidsförkortning. Vi vill istället utveckla arbetslivet så att det ger utrymme för ett gott liv. Och större möjlighet att förena arbete med personlig utveckling, aktiv fritid och tid för barnen. Om arbetslivet sliter ut människor fysiskt och psykiskt så är det arbetslivet, inte människorna som jobbar där, som behöver förändras. Förebyggande friskvård hos framsynta arbetsgivare bör omfatta både fysisk och psykisk hälsa. Därför föreslår vi att motionen avslås Sidan 28
MOTION NR 2: MOTION ANGÅENDE SEX TIMMARS ARBETSDAG Mänsklighetens historia är historien om rationaliseringar. I alla tider har människor effektiviserat sin produktion, från stenverktyg och lerskålar till robotindustri och IT. Samtidigt har människan också minskat sin arbetstid till förmån för att fler ska delta. Detta har varit en effektiv och framgångsrik metod i takt med att mänskligheten brett ut sig över jorden, lärt sig hantera treskifte, järnplog och industri. Vid inledning av 1900-talet arbetade den genomsnittlige svensken över 60 timmar i veckan. 1919 infördes åtta timmars arbetsdag och 1970 kom vår nuvarande lag om 40 timmars arbetsvecka. Fem timmars semester infördes 1978 och sedan dess har det varit sparsmakat med arbetstidsförkortningar. Samtidigt som arbetstid generellt minskat under 1900-talet har landets sammanlagda produktion ökat, trots lagstadgad pension, semester, femdagarsvecka, föräldraledighet och andra reformer. Detta till trots har åttatimmarsdagen etsat sig fast. Det sociala trycket att arbeta åtta timmar om dagen är stort om inte barn, studier eller arbetsbrist finns. Arbetarrörelsens ambition för att bedriva en radikal jämlikhetspolitik med tydligt fokus på om-fördelning av samhällets resurser förutsätter en genomtänkt politik där även arbetstiden införlivas. Arbetarepartiets historiska avsikt var också att driva igenom just denna arbetstidsreform, före exempelvis en förlängning av semestertiden, men strategin att nå arbetstidsförkortningen var i huvudsak via arbetsmarknadens parter och förhandlingsbordet. Detta var 1972. Det går med fog att hävda att fackföreningsrörelsens uppgift att driva frågan vidare via förhandlingsvägen knappast varit särskilt framgångsrik. All erfarenhet och fakta pekar också mot att andra frågor, framförallt förlängd semester, prioriterats i första hand. Endast de starka mansdominerade fackförbunden har lyckats få till stånd generell arbetstidsförkortning. Förhandlingsvägen via den fackliga kampen är alltså prövad, nu är det dags för den politiska! Med framtiden i blickfånget bör också tanken på hur vi ska arbeta då finnas med. Idag växer över-tiden för var dag som går. Samtidigt sker effektiviseringar i så gott som alla branscher vilket leder till ett arbetskraftsöverskott. Tendensen är på så sätt att allt färre ska jobba allt mer. Samtidigt kommer andelen arbeten minska. Detta öppnar upp för två scenarier: Antingen massarbetslöshet eller generell arbetstidsförkortning. Historiskt har arbetarrörelsen alltid valt det senare. Mycket talar också för att ett införande av sex timmars arbetsdag skulle vara ekonomiskt lönsamt för företagen och på sätt bidra till att öka tillväxt och allmänt välstånd. Goda och välkända exempel på detta är Hässleholms ytbehandling 1998, Toyota i Mölndal och CSNs kundservice. I samtliga fall har det inte bara varit ekonomiskt gynnsamt utan också bidragit till minskad sjukfrånvaro. Primärt är dock generell arbetstidsförkortning en jämlikhetsreform. Kvinnors omfattande deltidsarbete subventionerar i dag mäns heltidsarbete. Kvinnor betalar genom ofrivilligt deltids-arbete, en nödvändig arbetstidsförkortning. I förlängningen innebär kvinnors ofrivilliga deltidsarbete inte bara lägre lön utan också lägre a-kassa, Sidan 29
lägre pension etc. För att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden måste kvinnor och män få samma villkor för att kunna sköta barn och familj. För detta krävs en arbetstidsförkortning. En överväldigande majoritet av Sveriges kvinnor i arbetsför ålder yrkesarbetar idag. Kvinnor deltar i att arbeta ihop Sveriges tillväxt och välfärd. Detta har dock inte på något vis inneburit förändringar i arbetstidens längd eller förläggning. Istället gäller fortfarande mönstret att kvinnor arbetar såväl på arbetsplats som i hemmet. Bakom statistiken om kvinnors höga förvärvsfrekvens döljer sig ekonomiska och strukturella skillnader mellan könen. Småbarnsmammorna deltidsarbetar och småbarnspappor tillhör de som har de absolut längsta arbetstiderna. Skall barn få chansen att umgås med sina föräldrar och framförallt sina pappor behövs arbetstidsförkortning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning också på obekväma tider än männen och lågavlönade kvinnor arbetar förhållandevis oftare på obekväma tider än kvinnor med högre lön. Deltidsarbetet för kvinnor ökar i omfattning och går mot allt längre deltider. Arbetstidsförkortning för alla bidrar således till att både minska löneskillnader och skapa mer jämlika förhållanden på arbetsmarknaden. I vissa sammanhang talas det också om att sex timmars arbetsdag bör stå tillbaka till förmån för rätten till heltid. Rätten till heltid istället för deltid är självklar. Dock står inte det kravet i motsats till en generell arbetstidsförkortning. Istället bör försöken att ställa två krav för jämlikhet och rättvisa mot varandra ses som ett försök att förhindra just detsamma. Att ställa två reformer för jämlikhet och rättvisa mot varandra är ovärdigt ett feministiskt parti. Rätten till heltid är lika central i en genomtänkt jämlikhetspolitik som generell arbetstidsförkortning och lika lön för lika arbete. Inget av förslagen står på något sätt i motsättning till varandra. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag: att Växjö arbetarkommun antar motionen i sin helhet och verkar för en generell arbetstidsförkortning till sex timmars normalarbetsdag. att Växjö arbetarekommun som ett led mot generell arbetstidsförkortning verkar för generell arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar. att Växjö Arbetarekommun antar motionen som sin egen och sänder den till Kronobergs socialdemokratiska partidistrikts kongress. att Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt antar motionen i sin helhet och verkar för en generell arbetstidsförkortning till sex timmars arbetsdag. att Kronobergs Socialdemokratiska Partidistrikt som ett led mot generell arbetstidsförkortning verkar för generell arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar. att Motionen sänds till länets riksdagsledamöter och att de verkar i motionens anda. Mikael Bruér Sidan 30
Arbetarekommunens yttrande Styrelsen delar motionärens uppfattning att det är angeläget med en generell arbetstidsförkortning. Styrelsen menar att det i första hand bör ske avtalsvägen men är inte främmande för att det kan behövas lagstiftning. Styrelsen anser däremot att motionärens krav på 6 timmars arbetsdag är felaktigt, vardagen för människor ser idag sådan ut att det är rimligare att tala om vecko- eller månadsarbetstid. Styrelsen anser dessutom att det är rimligt att anställda med oregelbunden och/eller obekväm arbetstid har ett kortare arbetstidsmått än de med regelbunden dagtid. Styrelsen vill därmed inte heller prioritera småbarnsföräldrar när arbetstiden ska förkortas. Ska förbättringar göras för småbarnsföräldrar sker det bäst genom en utbyggnad av föräldraförsäkringen. Styrelsen föreslår att attsatserna 1 och 2 avslår och att motionen i övrigt sänds in till partidistriktet som enskild. Medlemsmötet beslutade i enlighet med styrelsens förslag. Distriktsstyrelsens yttrande, föredragande: Carina A Elgestam Se svar på motion 1. Sidan 31
MOTION 3: JÄMLIK SKOLA SSU Kronoberg ser utbildning som en självklar del av de mänskliga rättigheterna kunskap är makt. Den svenska skolan ska vara en skola där alla får samma möjligheter att utvecklas, lära sig och nå framgång. För att garantera kvalitet och jämlikhet i skolan bör verksamheterna finansieras och drivas offentligt. Vi har ett ansvar att ge våra barn och ungdomar den bästa starten i livet. Ett övergripande mål för den socialdemokratiska skolpolitiken är att motarbeta en skola som segregerar, därför tar vi avstånd ifrån avgifter inom skolan. Det kan gälla skolmåltidsavgifter, självbekostad frukt till fruktstunden såväl som kostnader för eleven vid skolutflykter och skolresor. Tjockleken på ens förälders plånbok får aldrig begränsa en elevs möjlighet att delta i skolans aktiviteter. Därför vill vi att Socialdemokraterna i Kronoberg arbetar för att skolan ska bli avgiftsfri inte bara i lag utan även i verkligheten att Socialdemokraterna i Kronoberg arbetar för att avveckla alla friskoleverksamheterna på såväl grundskole- som gymnasienivå att Socialdemokraternas i Kronobergs riksdagsledamöter verkar i motionens anda SSU Kronoberg Kronobergs SSU-distrikts yttrande Anta motionen som sin egen. Distriktsstyrelsens yttrande, föredragande: Maria Carlsson DS delar motionärens uppfattning att skolan skall vara avgiftsfri. Det är ett viktigt och grundläggande ställningstagande i skolpolitiken. Däremot tror vi inte på att avskaffa rätten att starta fristående skolor. Vi vill hellre sätta upp tydliga regler för verksamheten. Alla fristående skolor skall de anställda ha meddelarfrihet och offentlighetsprincipen skall gälla. Vidare bör vinstfrågorna regleras. Alla offentliga medel skall användas i skolan. Inte bara förbud mot pengar i skatteparadis utan också förbud mot att flytta bort pengar från skolan. Det är inget fel med vinst eller överskott, men överskott skall återinvesteras i verksamheten. Därför föreslår vi att att-sats 1 bifalls att att-sats 2 avslås Sidan 32