Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Relevanta dokument
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Gödsling gör att din skog växer bättre

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Biobränslen från skogen

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Kvalitet från planta till planka

Skogsskötsel Gallring i barrskog

Virkesprislista nr 130AC kusten. Fr o m Gäller inom Västerbottens län

skogsskötsel gallring i barrskog

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

SCA Skog. Contortatall Umeå

Stockholm

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Sammanställning över fastigheten

Skogsstrategi Arvika kommun

PLUS Gallring. gynnar din skogs värde.

Gallringsriktlinjer & gallringsmallar

Röjning formar framtidsskogen

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Lättfattligt om Naturkultur

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Storskogsbrukets sektorsansvar

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare.

Virkesprislista nr 132VB. Fr o m Gäller inom Västerbottens län samt Arvidsjaur och Arjeplog.

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Virkesprislista nr 132NB. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Hållbart skogsbruk. en väg att föra skogens värden vidare i generationer.

Biobränslehantering från ris till flis

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Prislista Södras Nycklar

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Sammanställning över fastigheten

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Våra samlade tjänster och erbjudanden

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?

Kvalitet från planta till planka

Virkesprislista nr 132NB. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.

Skogsbruksplan. Del av Guleboda 1:12 Älmeboda Tingsryd Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Virkesprislista nr 132VB. Fr o m Gäller inom Västerbottens län samt Arvidsjaur och Arjeplog.

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Korsnäs Din skogliga partner

EN E-BOK AV VIRKESBÖRSEN. Mail: Telefon:

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

Skogsbruksplan. Vackerå 1:2, Lindsta 1:5 Norra Hagunda Uppsala Uppsala län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Markberedning privata Vännäs kommun

Röjning i barrskog. - en lönsam investering

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Skogsstyrelsens författningssamling

Kunskap Direkt Gallring utskrifter

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Skogsägande på nya sätt

Skogsägarens viktigaste verktyg. Alltid uppdaterad, alltid tillgänglig!

Skogsbruksplan. Tierp Ånbo 1:2 m.fl. Uppsala län

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Virkesprislista nr 128BD. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130AC inlandet. Fr o m Gäller inom Västerbottens län.

Virkesprislista nr 131AC. Fr o m Gäller inom Västerbottens län samt Arvidsjaur och Arjeplog.

Skogsbruksplan. Jönköpings län

Skötselplan Brunn 2:1

Grön Skogsbruksplan november Kalle Planläggare Kalle Planläggare. Ägarförhållanden

Sammanställning över fastigheten

Skogsbruksplan. Högeruds-Ingersbyn 1:76, 1:81. Värmlands län

Skogsbruksplan. Jönköpings län

Skogsbruksplan. Planens namn Karlstad Väse Klockargård 1:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Skogsbruksplan. Uppsala län

Gallrings handledning Januari 2010

Virkesprislista nr 130BD möbelkubb. nr 130BD. Fr o m Gäller inom Norrbottens län. (lokalt sortiment i närheten av Glommersträsk)

Transkript:

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Sam tidigt kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid. DUBBEL NYTTA Gallring lönar sig både på kort och lång sikt. Gallring för en mer lönsam skog Gallring är nödvändigt för att beståndet ska utvecklas på ett bra sätt. När olämpliga stammar gallras ut får de kvarvarande träden mer ljus, vatten och näring och kan växa maximalt fram till slutavverkning. Stammarna blir grövre och virkeskvaliteten högre, vilket ger större intäkter. Gallring är en ekonomiskt fördelaktig åtgärd, både på kort och lång sikt. Genom att ta tillvara på skadade och klena stammar som annars skulle gå förlorade kan du få löpande inkomster från ditt skogsbruk. Avverkningskostnaden för slutavverkning blir även mindre i en gallrad skog. Och redan vid gallring kan man värna träd som ska stå kvar efter slutavverkning till exempel bärande träd. Mindre avkastning från ogallrad skog I en ogallrad skog är risken för värdeförlust stor. Om inte skogen gallras när det är dags för det kommer den så småningom att självgallras. Den naturliga avgången kan då vara cirka 4 procent av den årliga tillväxten. En stor del orsakas av snö- och vindskador som även kan leda till insektsskador. Generellt blir även stammarna klenare och kvalitativt sämre om du inte gallrar och tillväxten sker på träd och trädslag som du själv inte valt. MÅNGA ASPEKTER För att ta tillvara det arbete du redan lagt ner i skogen är det viktigt att gallra rätt och planera insatsen omsorgsfullt. En mängd aspekter måste vägas samman innan du bestämmer dig för hur gallringen ska utföras.

Natur- och kulturvård? Framtidens efterfrågan? Avsättningsmöjligheter? Ståndort? Stamantal? Löv eller barr? Kvalitetstimmer? Massaved? Klimat?

Gallringens när, var och hur Vid gallringen kan du styra skogens framtida utveckling med avseende på trädslag, dimension och kvalitet. Genom att välja rätt gallringsform och satsa på träd väl anpassade efter ståndort, den naturliga livsmiljön, och användningsområde ökar du förutsättningarna för en välmående och lönsam skog. När ska jag gallra? När du ska gallra första gången avgörs av till exempel bördighet, trädslag, stamantal och trädslagsblandning. Gallringen bör ske innan beståndet blir så tätt att trädens diametertillväxt avtar och självgallring påbörjas. En bra tumregel är att gallra när skogens kronor går ihop med varandra. Du kan också titta på storleken på den gröna delen av kronan. På tall ska grönkronan i första gallring utgöra minst en tredjedel av trädets höjd, och på gran och lövträd minst hälften. Beroende på markens produktionsförmåga gallrar du en, två eller tre gånger innan föryngringsavverkningen. Det viktigt att inte vänta för länge med att gallra eftersom du då mer eller mindre tvingas att ta ut de klenaste träden istället för de med sämst kvalitet. Gallrar du för sent ökar även risken för snöbrott och stormskador. Hos Skogsstyrelsen finns gallringmallar som du kan använda för att ta reda på när du ska gallra och hur stort uttaget bör vara. Gallringsintervall Gallringsintervall är perioden mellan två gallringar i ett bestånd. Hur ofta du behöver gallra beror på trädslag, markbördighet och vilket mål du har med beståndet. Tall och björk kräver till exempel mycket ljus och bör därför gallras oftare än gran som föredrar skugga.

Hur ska jag gallra? I gallringen bör du gynna de trädslag som är bäst lämpade för stånd orten. I övrigt är det beståndets förutsättningar, klimatet och dina långsiktiga mål som styr gallringens utformning. I princip kan du välja vilken gallringform du vill, så länge uttaget inte är för stort. Efter gallringen ska beståndet ha ett virkesförråd som inte underskrider den nivå som anges i 10 i Skogsvårdslagen. Som regel kan du ta ut 20-30 procent av det befintliga virkesförrådet vid varje gallring. De träd som sedan finns kvar ska vara jämnt fördelade över arealen. Låggallring är den vanligaste gallringsformen. Där tar du ut klenare stammar och sparar de träd som hittills vuxit bäst. De träd som står kvar får snabb diameterutveckling. Du behöver inte gallra lika ofta, och kan avverka beståndet vid en lägre ålder. Låggallring ger dock sämre gallringsintäkter än andra gallringsformer vid förstagallringen. Välj rätt stammar Oavsett gallringsform tar du alltid ut skadade träd eller träd av dålig kvalitet först. Enklast blir det dock om du börjar med att märka ut de stammar som ska sparas till slutavverkning, så kallade huvudstammar. Fyll sedan ut med bistammar i mellanrummen. Bistammarna gallras ut allteftersom beståndet växer. Välj huvudstammar efter vad virket ska användas till. Sågindustrin efterfrågar kvistrent eller fintkvistigt virke som är grovt och rakt och har hög densitet. Massaindustrin är mer tolerant vad gäller grovhet, rakhet och kvistighet, men också här vill man ha en hög densitet. Genom stamval kan du även reglera trädslagsblandningen vid gallringen. Lämna gran på godare marker och tall på svagare. Sträva efter en inblandning av 5-20 procent löv. Lämna extra mycket löv i svackor och fuktigare partier. Lämna kvar eller ta ut? Stamvalet vid gallring är viktigt för din skogs framtida virkesvärde när den så småningom ska slutavverkas. Sågverken vill ha så grova, raka och så kvistfria stammar som möjligt. Höggallring kan praktiseras i väl röjda bestånd. De grövre stammarna tas ut, vilket gör gallringen mer lönsam. Metoden kan dock leda till dyrare avverkningar och lägre intäkter i framtiden. Försöksresultat visar att höggallring kan ge sämre total volymproduktion. Dessutom ökar risken för snö- och stormskador. Likformig gallring innebär att du tar ut lika delar grova som klena träd. Uttaget blir alltså i stort sett lika omfattande i alla kronskikt. Medelstammens diameter blir större än vid traditionell låggallring. Gallringskostnaderna bör därför kunna bli lägre än vid låggallring vid förstagallringen. Kvalitetsgallring går ut på att spara de kvalitetsmässigt absolut bäst stammarna, oavsett dimension. Träd med dåliga egenskaper gallras bort. Metoden innebär ofta att de lite klenare, finkvistigare stammarna sparas. Den totala omloppstiden blir då längre än vid låggallring. LÅGGALLRING Innebär att de klenare stammarna tas ut och de grövre lämnas kvar. Detta ger en snabb diameterutvecklingen och gör att beståndet kan avverkas tidigare.

Teknik som gynnar ditt skogsägande Vi på Sveaskog driver utvecklingen av ny teknik i skogsbruket för att kunna ge dig som skogsägare både ekologiska och ekonomiska fördelar. Exempel på vår teknikutveckling inom gallring är kvalitetssäkrade och flerträdshanterande skördare. Lönsam flerträdsteknik Vi på Sveaskog ligger långt fram när det gäller användandet av flerträdsteknik. Metoden innebär att skördaren med hjälp av flerträdsaggregat kan samla ihop och bearbeta flera stammar samtidigt. Flerträdstekniken gör att förstagallringar kan utföras 6-8 år tidigare eftersom skördaren kan växla enkelt mellan timmer, massaved och biobränsle. Den större flexibiliteten gör i sin tur att större volymer biobränsle kan tas ut vilket ger dig som skogsägare ett bättre netto. Kvalitetssäkrade maskiner Kvalitetssäkrad mätning är ett annat område där vi är föregångare. Tack vare att vi kalibrerar våra skördaraggregat ofta kan vi erbjuda en hög mätnoggrannhet och apteringsprecision. För dig som skogsägare säkerställer detta att du får rätt betalt för varje stam som skördaren bearbetar, och att varje stam apteras på sådant sätt att du får ut bästa möjliga virkesvärde. FÖRSTAGALLRING Med flerträdsaggregat kan förstagallringar göras 6-8 år tidigare, tack vare att de klenaste stammarna kan tas om hand som skogsbiobränsle.

FLERTRÄDSAGGREGAT Flerträdsutrustningen kan enkelt kopplas ifrån när man vill gallra på vanligt sätt. Denna flexibilitet gör att lönsamheten kan ökas. FSC för ett ansvarsfullt och hållbart skogsbruk Sveaskog är medlem i FSC, en internationellt oberoende organisation för certifiering av skogsbruk och skogsprodukter. Genom att konsekvent tillämpa FSCs regler främjar vi ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt hållbart skogsbruk både i våra egna skogar och i samband med virkesköp från andra skogsägare. FSC genomsyrar hela vår skogliga verksamhet och alla skötselåtgärder vi åtar oss inklusive gallring. FSC-tillämpningar vid gallring Gallring i linje med FSC innebär såväl att optimera slutprodukten som att ta natur- och kulturhänsyn. Ekonomiskt ska gallringen göras utifrån marknadens behov till exempel gallra mer eller mindre beroende på om det är grövre stammar eller större stamantal som efterfrågas. Exempel på miljövård är att säkerställa lövinslag, gynna biologisk mångfald och lämna naturvårdsytor som hällmarker orörda. Det är lämpligt att redan vid gallringen börja förbereda för den naturvård som ska lämnas vid föryngringsavverkningen. Till kulturlämningar som ska skyddas räknas gravfält, fångstgropar och gamla stigar. Sociala aspekter vid gallring är bland annat att arbetet utförs under bra arbetsvillkor, till exempel av utbildad personal med rätt utrustning. Enkel och lönsam certifiering Sveaskog erbjuder privata skogsägare en certifieringslösning där flera skogsägare delar på ett certifikat som Sveaskog administrerar. En fördel är att det blir enklare och billigare än att ha eget certifikat. En annan fördel är att din skog blir värdefullare tack vare allt större efterfrågan på certifierat virke. NATURVÄRDESTRÄD Avvikande träd med särskild karaktär räknas som naturvärdesträd och får inte avverkas. Exempel är grova aspar i barrdominerade bestånd och hålträd. FSC är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt, socialt som ekonomiskt. FSC s logo på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSCs regler. Sveaskogs certifikat: egen skog BV-FM/COC-950815 och gruppcertifikat SGS-FM/COC-001867

Effektiv gallring med Sveaskog Gallring är en viktig åtgärd som kräver kunskap, erfarenhet och lämpliga maskiner. Om du inte kan eller vill utföra arbetet själv genomför vi på Sveaskog gärna gallringsuppdrag. Då kan du vara säker på att passande stamval görs, att gallringen blir utförd i rätt tid och så kostnads effektivt och skadefritt som möjligt. Med vår kunniga personal och effektiva datorhjälpmedel blir dina virkesintäkter oftast högre än om du utför gallringen själv. Ta kontakt med någon av våra virkesköpare så får du en prislista och ett skriftligt kontraktsförslag med alla viktiga uppgifter du behöver. Har du speciella önskemål om till exempel naturvård, utkörning eller annat skriver vi självklart in detta i avtalet. 977-3684 V1 121102 TR/Ågrenshuset Vi strävar efter ett gallringsarbete anpassat efter dina önskemål och förutsättningar. Vi åtar oss även avverkning, markberedning, plantering och övriga skogsvårdsåtgärder, samt ger dig råd och stöd i andra skogliga frågor. Vi arbetar alltid långsiktigt för att din skog ska bli så lönsam som möjligt. Sveaskog, tel 0771-787 000, www.sveaskog.se Våra tjänster: Slutavverkning Gallring Vägar Certifiering Biobränsle Skogsbruksplan Röjning Återväxt/plantering Gödsling Markberedning Förvaltning Vi på Sveaskog är Sveriges ledande skogsföretag. Vi säljer timmer, massaved och biobränsle. Vi gör också markaffärer och arbetar med jakt, fiske och andra naturupplevelser. I allt vi gör värnar vi en hållbar utveckling. Skogen är kärnan för oss och därför driver vi utvecklingen av dess värden.