Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Relevanta dokument
Kemi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap Civics

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Bedömningsanvisningar. Årskurs 6

Samhällskunskap Civics

Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Temperatur. Värme är rörelse

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A1. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Förnybara energikällor:

Samhällskunskap Civics

Biologi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Lektion nr 3 Matens resa

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Ting och tanke annars ingen teknik

Klass 6B Guldhedsskolan

TE: Centralt innehåll: Material för (eget) konstruktionsarbete, deras egenskaper och hur de sammanfogas. Kunskapskrav:

Biologi. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Kan USA öka importen?

Rikedom - länder. Merkurius vt 19

Vatten och luft. Åk

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström

Samhällskunskap Civics

Ämnen runt omkring oss åk 6

Kemi. Ämnesprov, läsår 2016/2017. Delprov A2. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov D. Elevens namn och klass/grupp

Utveckling och hållbarhet på Åland

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Upptäck Jordens resurser

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov D. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Klimat, vad är det egentligen?

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

NATIONELLT ÄMNESPROV I KEMI 2013

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Fotspår. Ett simuleringsmaterial från det pedagogiska kooperativet Simnet

Värmelära. Fysik åk 8

Exempeluppgift Delprov A1 Använda begrepp, teorier och modeller för att beskriva och förklara samband

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Fjärrvärme och fjärrkyla

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov D. Elevens namn och klass/grupp

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Fakta om klimatförändringar

Människan och Naturen

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt Elevens namn och klass/grupp

Hållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman

Min bok om hållbar utveckling

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Transkript:

Ämnesprov, läsår 2014/2015 Fysik Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds av Skolverket t.o.m. 2018-06-30.

1 Transporter Inför ett skolarbete om Transport och Miljö ska Kim, Fia och Nils ta reda på mer om transporter av frukt. De är intresserade av hur apelsiner från Italien kommer till Sverige. Transporten kan ske med tåg, båt, lastbil eller flyg. Eleverna vill kunna ta ställning till vilket av transportsätten som ska väljas. De behöver tänka på att transporten av apelsinerna ska påverka miljön så lite som möjligt, samtidigt som det ska löna sig att sälja apelsinerna. Eleverna får möjlighet att ställa högst tre frågor till den som är ansvarig för importen på Fruktbolaget. Eleverna diskuterar vilka frågor de ska ställa. Här är deras förslag på frågor. Läs igenom frågorna noga. Nils 1. Vilket transportsätt ger minst farliga utsläpp? 2. Vilket transportsätt är långsammast? 3. Vilket transportsätt är dyrast? 4. Hur mycket apelsiner säljs i Sverige varje år? Fia 5. Hur mycket farliga utsläpp ger varje transportsätt räknat per låda apelsiner? 7. Hur länge håller sig apelsinerna när de transporteras? 8. Vilket sätt är vanligast att transportera apelsiner på? 9. Hur mycket av apelsinerna går att sälja efter att ha transporterats med de olika transportsätten? Kim 6. Vad kostar det att transportera en låda apelsiner med de olika transportsätten? 2

a) Din uppgift är att välja tre frågor. Frågorna ska hjälpa eleverna att kunna ta ställning till hur apelsinerna ska transporteras. Tänk på att du ska kunna få information om hur de olika transportsätten påverkar både miljö och försäljning. Jag väljer följande tre frågor: b) Motivera varför just de här frågorna är viktiga att ställa för att kunna ta ställning. Tänk på att: använda dina NO-kunskaper du inte ska besvara frågorna. 3

2 Termometrar En klass ska arbeta med mätningar och mätinstrument. En grupp har fått i uppgift att göra en redovisning om termometrar. Kajsa har samlat fakta på internet. Hon skickar e-post till gruppen och frågar vilka källor som är bra att använda till redovisningen. Läs igenom mejlet från Kajsa. Fakta till redovisningen om termometrar Från: Kajsa Skickat: Igår Till: NO-gruppen Hej allesammans! Jag har hittat en massa fakta om termometrar! Kajsa Källa 1 Fahrenheit Kelvin Celsius Bilden visar vätsketermometrar med olika skalor. Källa 2 Temperatur är medelvärdet av molekylernas rörelseenergi. Källa 3 Så vitt man vet är den varmaste platsen på jorden al Azizia i Libyen (58 C i skuggan) och den kallaste Vostok på Antarktis ( 89,2 C i skuggan). Källa 4 Man använder olika skalor när man mäter temperatur. De tre vanligaste är Fahrenheit, Celsius och Kelvin. Källa 5 När en människa har feber är kroppstemperaturen mer än 37 C. Källa 6 Termometrar finns i en rad olika utföranden. En del av dessa, till exempel vätsketermometern, bygger på att omgivande molekylers energitillstånd påverkar termometerns innehåll, som expanderar vid uppvärmning. Forts. 4

Källa 7 Metaller och vatten leder värme bättre än till exempel plast och trä. Källa 8 Temperatur mäts med termometrar. Det finns olika sorters termometrar till exempel digitala termometrar och vätsketermometrar. Källa 9 Den färgade vätskan inuti vätsketermometern påverkas av temperaturen. Vid högre temperaturer tar den färgade vätskan större plats och vid lägre temperaturer tar den mindre plats. Vilka källor tycker du att gruppen ska använda till sin redovisning om termometrar? Välj minst 3 källor från Kajsas e-post. Motivera på så många olika sätt som möjligt varför du väljer dessa källor. Tänk på att: skriva numret på källorna som du väljer. skriva minst en motivering till varje källa som du väljer. Svara i mejlet nedan. [Re: Fakta till redovisningen] Från: Mig Skickat: Idag Till: Kajsa; NO-gruppen Hej allesammans! 5

3 Oljesand Runt om i världen används mycket energi varje dag. Vi kan få energi på olika sätt. Man har nyligen kommit på hur man kan få fram olja ur oljesand. I till exempel Kanada finns stora mängder oljesand. En klass arbetar med olika energikällor. En grupp i klassen har fått i uppgift att redovisa om oljesand och olja. Gruppen ska redovisa genom att göra ett bildspel (t.ex. en powerpoint-presentation). Bildspelet ska innehålla information om oljesand/olja och både fördelar och nackdelar med oljesand/olja. Längst bak i häftet hittar du en anslagstavla med information om oljesand och olja. Bladet med anslagstavlan kan vikas ut, så att du kan titta på anslagstavlan medan du planerar ditt bildspel. Vad är ett bildspel? Ett bildspel görs i datorn och innehåller tydliga rubriker, och korta texter. Det kan också innehålla bilder. Bildspel används samtidigt som någon berättar. Det innebär att bara den viktigaste texten ska finnas med. Exempel på bildspel rubrik underrubrik textavsnitt 6

Din uppgift är att visa hur du tycker att gruppens bildspel ska se ut. Bildspelet ska handla om oljesand och olja. Det ska innehålla: Information Nackdelar Fördelar Tänk på att: skriva så många olika föroch nackdelar som möjligt. skriva kortfattat. Du ska använda informationen från anslagstavlan när du planerar bildspelet. Bildspelsruta 1 Information OLJESAND OCH OLJA Bildspelsruta 2 Information OLJESAND OCH OLJA 7

Bildspelsruta 3 Nackdelar OLJESAND OCH OLJA Bildspelsruta 4 Nackdelar OLJESAND OCH OLJA 8

Bildspelsruta 5 Fördelar OLJESAND OCH OLJA Bildspelsruta 6 Fördelar OLJESAND OCH OLJA 9

10

11

ANSLAGSTAVLA När man tar fram olja ur oljesand blir det stora utsläpp av växthusgaser. Växthusgaser är gaser som gör att det blir varmare på jorden. Man använder mycket energi när man tar fram olja ur oljesand. Man har räknat ut att utsläppen kan bli 8 gånger större än när man till exempel pumpar upp olja från botten av havet. Man använder dessutom mycket vatten när man tar fram olja från oljesand. Vattendrag kan då bli förgiftade. När man utvinner, transporterar och använder olja finns det risk för explosion och brand. Om olja kommer ut i miljön ger det allvarliga skador på djur och växter. Kanada Sverige Oljesand består av sand eller lera, vatten och olja. Det finns två anledningar till att oljesanden har blivit viktig nu. En är att det finns teknik för att få fram oljan ur sanden. En annan är att den vanliga oljan håller på att ta slut och därför har blivit dyrare. Olja är sedan ungefär 50 år världens mest använda energikälla. Det beror på att oljan innehåller mycket energi. Oljan är dessutom lätt att lagra och transportera. Man använder olja som bränsle till flygplan, bilar, båtar och tåg. Den används också till maskiner inom jordbruk, skogsbruk, gruvor och byggen. När man tillverkar plast, gummi och asfalt används mycket olja. Nicolas Raymond https://www.flickr.com Jasonwoodhead23 https://www.flickr.com Kanada har stora skogsområden som inte är påverkade av människan. Där lever till exempel grizzlybjörnar. För att komma åt oljesanden i Kanada måste man hugga ner stora skogar. Världens största, nu kända, reserver av olja Land Miljarder fat* Saudiarabien 263 Venezuela 211 Kanada 175 Iran 137 Irak 115 Kuwait 104 I vissa delar av världen har man byggt upp samhället så att vi behöver mycket olja. Därför kan fabriker och transporter sluta fungera om vi blir utan olja. Då skulle människor bli utan arbete och lön. Alltså är oljan mycket viktig idag. * 1 fat är cirka 160 liter. Källa: CIA, Bevisade oljereserver 1 jan -11 12

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Sektionen för lärande och miljö Fakulteten för lärande och samhälle Skolverket