Plan för hållbarhet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för hållbarhet Plan 2015-06-08, 189 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad Giltig till Kommunstyrelsen 1 Dokumentinformation Plan för hållbarhet Revideras årligen utifrån fastställd VEP Dokumentet gäller för Piteå kommuns nämnder samt kommunala bolag
Sid 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 2 4. Planens upplägg... 2 4.1Planens perspektiv... 3 4.2 Verksamhetsplan... 3 4.3 Inriktningar... 3 5. Användning/tillämpning... 3 6. Hållbar utveckling... 4 6.1 Definition Hållbar utveckling... 4 7. Social hållbarhet... 4 7.1 Definition Social hållbarhet... 4 7.1.2 Inriktning Mångfald... 4 7.1.3 Inriktning- Hälsa... 5 7.1.3 Inriktning - Delaktighet... 6 7.1.4 Inriktning Trygghet... 8 8. Ekologisk hållbarhet... 9 8.1 Definition Ekologisk hållbarhet... 9 8.1.1 Inriktning Miljö... 9 8.1.2 Inriktning Klimat & Energi... 10 8.1.3 Inriktning Konsumtion... 11 9. Ekonomisk hållbarhet... 11 9.1 Definition - Ekonomisk hållbarhet... 11 9.1.1 Inriktning Ekonomisk långsiktighet... 11 9.1.2 Inriktning Demografi... 13 9.1.3 Inriktning Utbildning och sysselsättning... 13 9.1.4 Inriktning Utveckling och tillväxt... 14
Sid 2 1. Inledning I Piteå är styr- och ledningssystemet uppbyggt utifrån vision och strategiska områden och verksamhetsplanen (VEP) är det styrande dokumentet. Målen i kommunens verksamhetsplan (VEP) styr allt arbete. Plan för hållbarhet är en del av verksamhetsplanen men presenterar mål och nyckeltal ur andra perspektiv för att lyfta och belysa social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet på ett tydligare sätt. Planen ska underlätta att se kopplingen mellan mål på övergripande- och mål på nämnds och verksamhetsnivå och därigenom kunna samverka i de frågor som berör många aktörer i kommunen. En annan viktig del i hållbarhetsarbetet är samverkan mellan olika verksamheter och förvaltningar samt externa aktörer. Det finns också behov av kunskapsbildning/ kunskapsspridning. Planen aktualiseras parallellt med löpande VEP arbete. Uppföljning och analyser av mål och nyckeltal ska ske årligen i delårs- och årsbokslut 2. Bakgrund I Piteå kommun finns en avsiktsförklaring, Piteå attraktivt och uthålligt, bygger på samverkan mellan olika aktörer i Piteå som geografisk område. Avsiktsförklaringen skrevs på första gången i juni 2010 och på nytt i juni 2014. Här finns samverkans partners som i olika arbetsgrupper arbetar för fyra målområden som tagits fram. För att tydliggöra och stärka hållbarhetsarbetet för Piteå kommun som koncern så beslutades om att ta fram en plan för hållbarhet. Den ska utgå från kommunens övergripande verksamhetsplan och är riktad det till interna arbetet inom kommunkoncernens verksamheter. Man kan beskriva det som att verksamhetsplanen skärs i en annan ledd och beskriver hållbarhetsperspektiven i en sammanhållen form. 3. Syfte Syftet med planen är att: - Kunna styra den kommunala verksamheten mot målet att Piteås samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. - Nå handlingskraft i arbetet med hållbarhet. - Planen utgör kommunens interna styrdokument. Avsiktsförklaringen utgör grunden för det externa arbetet. 4. Planens upplägg Tillsammans med definitioner av begreppen social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet utgör kommunens verksamhetsplan grunden i plan för hållbarhet.
Sid 3 4.1Planens perspektiv För att kunna få en samsyn och en gemensam bild så har definitioner för perspektiven, hållbar utveckling, social-, ekologisk och ekonomisk hållbarhet fastställts av Kommunstyrelsen. Dessa begrepp har perspektivet på mycket lång sikt. 4.2 Verksamhetsplan I Plan för hållbarhet har Piteå kommuns övergripande mål sorterats in i under de inriktningar som kan stärka hållbarhetsarbetet. Sorteringen är gjord utifrån de tre hållbarhetsperspektiven. Nämndsmål och bolagsmål kommer att sorteras in i planen i samarbete med respektive ledningsgrupp. 4.3 Inriktningar För att förtydliga och för att kunna stärka arbetet med hållbarhet i Piteå har beslut tagits om elva inriktningar som beskriver hur Piteå kommun ska arbeta för en hållbar utveckling. Inriktniingarna ska ses som stöd vid planering och konsekvensbeskrivning. Varje inriktning står var och en för sig men tillsammans bildar de en helhet som utgör hållbarhet ur flera olika perspektiv. Hållbar utveckling Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Mångfald Miljö Ekonomisk långsiktighet Hälsa Klimat & Energi Demografi Delaktighet Konsumtion Utbildning & Sysselsättning Trygghet Utveckling & Tillväxt 5. Användning/tillämpning Plan för hållbarhet ska ses som ett stöd i arbetet med hållbar utveckling. Den ska kunna användas som en manual när man vill arbeta med mål och aktiviteter utifrån kommunens hållbarhetsperspektiv. Intentionen är att det ska vara lättare att utifrån mål och resultat av nyckeltal koppla aktiviteter till perspektiven och att alla verksamheter har en samsyn i detta. Plan för hållbarhet utgör också Piteå kommuns plan för klimat- och energi, folkhälsoarbete, mänskliga rättigheter, barnkonventionen, miljöprogram samt program för alkohol- och drogförebyggande arbete,
Sid 4 6. Hållbar utveckling 6.1 Definition Hållbar utveckling En hållbar samhällsutveckling innebär att våra gemensamma resurser förvaltas på ett sätt som är långsiktigt, effektivt och stabilt för kommande generationer och andra delar av världen. Hållbar utveckling förutsätter helhetssyn med balans mellan sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv. Det kommer att uppstå situationer där konsekvensanalyser och värderingar måste göras mellan dessa perspektiv. 7. Social hållbarhet 7.1 Definition Social hållbarhet Ett samhälle som är socialt hållbart har människornas behov och förutsättningar i centrum där alla har samma möjligheter att ta del av det goda samhället. Samhället vilar på en demokratisk värdegrund där mångfald, hälsa, delaktighet och trygghet är i fokus 7.1.2 Inriktning Mångfald Piteå kommuns definition på mångfald har en bred och enkel ansats; Ett Piteå för alla med ökad mångfald. Ett samhälle där alla människor har sina rättigheter och möjligheter oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder och funktionsnedsättning. Grunden finns i deklarationen om de mänskliga rättigheterna som en gemensam norm. Vi ska arbeta aktivt mot alla former av diskriminering och allt som leder till att människor och grupper särbehandlas negativt. Mångfald ska ses som en förutsättning och möjlighet för tillväxt. Piteå vill vara en förebild för mångfald och ska fortsätta värna sin öppenhet. Öppenhet för idéer, kulturer företagande, invandring, jämställdhet, andra olikheter, eller helt enkelt öppenhet för mångfald. Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund Andel utrikesfödda, % av befolkningen, Trycksaker som också finns på andra språk Andel av de elever som önskat modersmålsundervisning, och som deltar i modersmåls-undervisning (grsk) Antal utlån av böcker på biblioteket som inte är skrivna på svenska. Antal flyktingar bosatta i Piteå två år efter ankomst till Piteå, antal och andel, % (integrationsprogram) Andel flyktingfamiljer av de som önskar som får fadderfamilj, % KS
Sid 5 Service och bemötande utformas jämställt i kommunens alla verksamheter All individbaserad statisk ska redovisas könsuppdelad 100 % Alla Nöjd-Medborgar-Index fördelat på kön, index 1-100 Antal genomförda jämställdhetskartläggningar per år Övergripande, Alla Antal genomförda åtgärder utifrån jämställdhetskartläggningar per år Övergripande Alla Andel huvudmän/ställföreträdare som är kvinnor respektive män 50 % Öfn Piteå kommun och de kommunala bolagen ska vara en jämställd arbetsplats där kvinnor och mäns kompetens, resurser och erfarenhet tas tillvara Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, i procent Antal subventionerade anställningar/100 medarbetare Andel anställda med utländsk bakgrund, i procent Alla( Klk) KS ( Klk) KS ( STS) 7.1.3 Inriktning- Hälsa Att ha en god hälsa, d.v.s. att må bra och ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och kunna förverkliga sina personliga mål, är betydelsefullt för alla. Hälsans bestämningsfaktorer handlar till exempel om det absolut grundläggande, som rent vatten, mat, värme och en säker miljö samt faktorer i samhällsstrukturen som stödjer individen på olika sätt. Det handlar också om levnadsvanor men också om livsvillkor. Samspelet mellan alla dessa faktorer är viktig för hälsan. I Piteå ska vi arbeta för att skapa jämställda och jämlika förutsättningar för allas hälsa. Ett socialt hållbart Piteå kräver förstärkning och utveckling av hälsofrämjande strategier utifrån dessa faktorer. Arbetet i Piteå bör inriktas till att se och rikta insatser utifrån människors livsvillkor. Att utjämna skillnader i hälsa är en viktig insats för att säkerställa den demokratiska processen Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen Antal liter alkohol per invånare Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Nöjd medborgarindex Idrotts- och Motionsanläggningar Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Nöjd medarbetar index, värderingsfaktorer (skala 1-6) Sjukfrånvaro % Alla ( Klk) Alla ( klk)
Sid 6 Frisknärvaro (0 sjukdagar), procent Attraktiv arbetsgivare, Frisktalet (0-7 sjukdagar), procent Alla ( Klk) Alla ( Klk) Samhällsbyggnad ska utgå från socialt, ekologiskt och ekonomisk hållbarh et Andel invånare 16-84 år med självskattat hälsotillstånd jmf med länet och riket Andel unga (förskoleklass, åk 4, åk 7, samt år 1 i gysk) med bra självskattat hälsotillstånd jmf med länet och riket Nöjd medborgarindex Fritidsmöjligheter Hur ser du på tillgången på parker, grönområden och natur Högre än länet för pojkar och flickor Övergripande Klk 7.1.3 Inriktning - Delaktighet Att känna delaktighet innebär att man upplever att man har inflytande och har möjligheter att påverka både de egna livsvillkoren som utveckling av samhället. För att kunna känna delaktighet är arbete och trygg försörjning en grundläggande förutsättning. Förutsättningar för livslångt lärande, tillgång till utbildning och kompetensutveckling påverkar människors livschanser, förutsättningar att välja livsstil och arbete. Tillit till lokalsamhället skapas bland annat genom att alla medborgare kan ta del av samhället, känna tillhörighet och sammanhang och därigenom ta plats och få inflytande. Ju större känsla av gemenskap som finns desto högre lokalsamhällestillit. Tillit bidrar till ökad jämlikhet, ökad förändrings-benägenhet, mindre skadegörelse och ökad trygghet. I Piteå ska vi arbeta för en hög tillit till samhället genom att ge förutsättningar för delaktighet och gemenskap i möten och kontakter mellan olika grupper av människor. Barn och unga ges förutsättningar till inflytande till frågor som berör dem Andel elever som försökt påverka, % Andel elever som upplever att deras försök att påverka gett resultat, % Andel elever som gett positiva svar på frågor angående inflytande i elevenkät, % Andel elever som gett positiva svar på frågor angående trygghet i elevenkät Andel ensamkommande flyktingbarn som upplever att de haft inflytande i frågor som berör dem Antal möten med skolråd/elevråd i syfte att ge inflytande på måltiderna Piteå har nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet Andel ungdomar 18-24 i Piteå kommun som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Fsn
Sid 7 Andel ungdomar 18-24 år som varit utan arbete i mer än 12 månader, andel av öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande Andel som studerar vidare efter gymnasiet, % Andel 20-64 år med eftergymnasialutbildning, % Nöjdhet med utbildningsmöjligheter, index 1-100 Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel i % av befolkningen Andel elever som gett positiva svar på frågor angående lärande i elevenkät Antal elever vid Strömbackaskolan som deltar i UF-företag Andel i % sökande per åldersgrupp av de som söker feriearbete (16-18 år) som erbjuds plats Antal unga som erbjuds plats i feriearbete 16-24 år i särksola 16-24 år inskrivna vid flykting mottagning 16-24 år anvisade av socialtjänsten Riks Genomsnitt +/-5 procentenhet Minst 80 % av de som söker/ åldersgrupp 100 % av de som söker Piteborna ska känna att det är meningsfullt att engagera sig och att de kan påverka kommunens utveckling Antal tillgängliga E-tjänster på kommunens webbplats Nöjdhet med inflytande. Kontakt med politiker, påverkan, information, förtroende, index 1-100 Övergripande, alla Övergripande, Klk Nöjdhet med bemötande och tillgänglighet i kontakt med tjänstemän och annan personal, index 1-100 Svar på enkla frågor i procent, via telefon, e-post, webbinformation Antal synpunkter och medborgarförslag Vårdnadshavares upplevda delaktighet och inflytande. (skolinspektionens enkät vart tredje år) Nöjd kund index Högre än kommunsnitt Övergripande, Klk Övergripande, Klk Övergripande, Klk
Sid 8 Hur god är kommunens information till medborgarna? Index 1-100 Antal närvarande per samråd i genomsnitt KS I Piteå utgör kulturen en drivkraft för demokrati, tillväxt och samhällsutveckling Tillgänglighet till kultur i verksamhet Nya kulturverksamheter i verksamheterna Nöjd medborgare index Kultur Klk Antal besökare Studio Acusticum Antal besökare kulturmötesplatsen Antal besökare stadsbiblioteken kfn 7.1.4 Inriktning Trygghet Att vara trygg i Piteå innebär att man känner sig lugn, skyddad och ohotad. Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Trygghet ur ett tillgänglighetsperspektiv handlar i mångt och mycket om begreppen nåbarhet, framkomlighet, orienterbarhet samt användbarhet. Trygghet ur ett barnperspektiv handlar om alla barns rätt till social trygghet och att barnkonventionen beaktas i varje beslut. Att känna sig trygg i Piteå är en förutsättning för att kunna vara en aktiv individ och kunna delta i olika aktiviteter som stärker både hälsan och möjligheten till sociala möten i vardagen. Barn och unga har en trygg och utvecklande uppväxt, och använder inte alkohol eller andra droger Andel elever som aldrig rökt, % Andel elever som aldrig druckit alkohol, % Andel elever som aldrig använt hasch eller annan narkotika, % Följa debutålder Hur ser Du på livet just nu? Skala 1-10 Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, % Andel föreningsaktiva unga, % Andel kontrollerade verksamheter med godtagbar inomhusmiljö Andel kontrollerade tobaksobjekt med säker hantering Andel ensamkommande flyktingbarn som upplever att de har en trygg tillvaro Andel ensamkommande flyktingbarn som upplever att de har en utvecklande tillvaro Övergripande Övergripande, Klk Övergripande, Klk Övergripande, Klk Övergripande, Klk Övergripande, Klk Mtb Mtb
Sid 9 Piteå ska vara tryggt och tillgängligt för alla Nöjdhet med trygghet, index 1-100 Antal våldsbrott per 100 000 invånare Antal rådgivningar, reklamationsärenden samt budgetrådgivning/skuldsanering Vårdnadshavares upplevda trygghet av skolan (skolinsektionens enkät vart tredje år) Andel elever som upplevt sig mobbade det senaste året, i % Andel elever som deltagit i mobbing, i % Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter, (skala 1-10) SCB enkät Nöjd-Medborgar-Index Antal publika lokaler anpassade för personer med funktionsnedsättning Fysisk tillgänglighet (andel av maxpoäng) Bland de 25 % Tillgänglighet arbetsmarknad (andel av maxpoäng) bästa Över medel för riket Tillgänglighet idrott (andel av maxpoäng) Bland de 25 % Tillgänglighet kultur (andel av maxpoäng) bästa Över medel för riket Tillgänglighet utbildning (andel av maxpoäng) Bland de 25% bästa 8. Ekologisk hållbarhet 8.1 Definition Ekologisk hållbarhet Övergripande, Klk Övergripande, KS Ekologisk hållbarhet innebär en utveckling som tillgodoser dagensbehov utan att äventyra kommande generationers möjliget att tillgodose sina behov. Det handlar om att hushålla med mänskliga/ materiella/och naturresurser på lång sikt. Detta ska nås genom att arbeta för miljö, klimat & energi samt konsumtion 8.1.1 Inriktning Miljö Att ha tillgång till frisk luft, rent vatten och inte utsättas för skadligt buller är viktigt för pitebornas hälsa och miljö. Genom att välja att gå eller cykla korta sträckor i stället för att ta bilen bidrar individen till ökad hälsa och en bättre miljö. Arbetet med naturvård i kommunen syftar till att främja och bevara den biologiska mångfalden - det rika djur- och växtlivet samt våra olika naturtyper. Vi vill också öka livskvalitet och skapa förutsättningar för ett rikt friluftsliv och en god folkhälsa. Många människor har besvär som hänger samman med kemiska ämnen i inomhusmiljön. En målsättning för kommunkoncernen måste vara att samtliga lokaler och bostäder erbjuder sina kunder och anställda sunda och giftfria miljöer att bo och vistas i. Samhällsbyggnad ska utgå från social, skologisk och ekonomisk hållbarhet KS Fsn
Sid 10 Nöjdhet med miljöarbete, index 1-100 Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur (SCB skala 1-10) 8.1.2 Inriktning Klimat & Energi Utsläpp av växthusgaser medför att klimatet förändras och blir varmare, vilket får stora globala konsekvenser. Utmaningen framöver ligger främst i att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning, transporter och konsumtion. Vi behöver använda energi på ett effektivare sätt, fasa ut fossila bränslen och framställa mer förnybar energi. Samtidigt måste vi bland annat förbereda oss på att havsytan höjs och översvämningarna blir fler. En hållbar energianvändning inom ett energisystem som är tryggt, kostnadseffektivt och ger låg inverkan på hälsa, miljö och klimat är en grundförutsättning för att välfärden och för näringslivet ska kunna gå en positiv framtid till mötes. I Piteå arbetar vi med detta genom, energieffektivisering genom förändring av beteende och livsstil, utveckling av nya tjänster och ny teknik samt ersättning av fossila energislag med förnybara energislag bland annat genom utveckling och implementering av ny teknik. I Piteå kommun ska vi bygga bostäder som är energi- och materialeffektiva, och vi ska planera för att det dagliga resandet kan ske energieffektivt. Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikationer Nöjdhet gator/vägar, gång/cykelvägar kommunikationer, index 1-100 Antal resor: - I kollektivtrafik, - I tätortstrafik Årlig ökning Övergripande Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen Utsläpp av växthusgaser som geografiskt område, (ton CO 2 -ekv/invånare) Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernen, (ton CO 2) Andel miljöfordon av nyförsäljning i geografisk kommun, i % Geografiskt minska minst 50 % till 2020 jmf 1998 Från kommunkoncern en, ton, minska minst 90 % till 2020 jmf 2008. Andel miljöfordon av koncernens totala antal bilar, i % Övergripande, Klk
Sid 11 Resekostnader för tjänsteresor med bil och flyg ska minska i förhållande till tåg och buss Klimatkompensation för flygresor, kronor/årsarbetare Reducera totalt nettoenergibehov i kommun-koncernens fastigheter. Avser totalt energibehov per uppvärmd yta. - Bostäder, inköpt energi, - Lokaler, inköpt energi, Minska 30% till 2020 jmf med 2008 8.1.3 Inriktning Konsumtion I Piteå kommun strävar vi efter hållbar konsumtion och att skapa förutsättningar för att det ska vara enkelt att göra miljö och hälsosamma val i vardagen. Piteå kommun ska bidra till att stärka efterfrågan på ekologiskt och rättvist producerade varor och tjänster, både genom hållbar offentlig upphandling och genom konsumentrådgivning. Konsumtion av resor, bil- och flyg matvaror samt uppvärmning av bostäder och fastigheter är några exempel där val kan vara avgörande. Vår konsumtion belastar miljön vid såväl tillverkning och användning som vid återvinning och avfallshantering. Piteå ska medverka till att kläder, möbler och andra produkter får ett långt liv genom attraktiva återvinningsmarknader. Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för miljövänliga och hälsosamma val i vardagen Andel av inhandlade produkter - Etiskt märkta produkter - Ekologiska produkter - Lokalproducerade livsmedel Total andel kommunala förvaltningar och bolag som källsorterar (avfalls plan) 100 % Övergripande 9. Ekonomisk hållbarhet 9.1 Definition - Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet förutsätter en ekonomisk balans samt att på ett långsiktigt och optimalt sätt använda och hantera befintliga resurser så att dessa både kvarstår och utvecklas för dagens befolkning. Detta ger kommande generationer en stabil grund för en god välfärd och framtida utveckling. Piteå ska därför arbeta för ekonomisk långsiktighet, demografi, utbildning & sysselsättning samt utveckling& tillväxt 9.1.1 Inriktning Ekonomisk långsiktighet I Piteå ska arbetet med ekonomisk hållbarhet i grunden präglas av långsiktighet, detta måste därför tydligt genomsyra hela processen vid upprättande av drift- och investeringsplaner. Tidshorisonten för ekonomisk långsiktighet är 5-30 år. Ett långsiktigt synsätt medför att vi bättre och tydligare kan prioritera och agera rätt, hitta goda finansieringslösningar samt hantera svängningar i konjunkturen. På så sätt skapas ett Piteå för alla där det råder tillväxt med
Sid 12 framtidstro. Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer Nöjdhet bostäder, index 1-100 Nöjdhet med att bo och leva i din kommun, index 1-100 Piteå ska utveckla bra infrastruktur och goda kommunikation Övergripande övergripande Nöjdhet gator/vägar, gång/cykelvägar kommunikationer, index 1-100 Antal resor: I kollektivtrafik, I tätortstrafik Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun och de kommunala bolagen, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov. Andel heltidstjänster, i % Antal timmar som utförs av timanställda Piteå kommun och de kommunala bolagens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar Övergripande Alla ( Klk) Alla ( Klk) Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, i % 2,0-3,0% Övergripande,Klk Likviditet: betalningsberedskap i antal dagar 30 dgr Soliditet i kommunen Inga lån Övergripande,Klk Nämndernas/ styrelsens resultat Avtalstroheten i kommunen Minst 95% Alla Extern kapitalförvaltning, mäts i reala termer 2% Övergripande Skolindex (grsk, gysk), Effektivitets index grundskolor (grsk, gysk), Soliditet per bolag Piteå Kommunföretag AB ska klara de kommunala bolagens ekonomiska åtaganden inom ramen för koncernen Piteå Kommunföretag AB Tillskott från Piteå kommun till kommunala bolag 0 kr Sts Barn har en trygg och utvecklande uppväxt och använder inte alkohol och andra droger Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel föreningsaktiva unga Alla Sts
Sid 13 Andel ensamkommande flyktingbarn som upplever att de har en trygg tillvaro Andel ensamkommande flyktingbarn som upplever att de har en utvecklande tillvaro Samhällsbyggnad ska utgå från social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet Kostnad för FOU- kronor per invånare Antal inkomna förbättringsidéer/ förvaltning och medarbetare och år Antal genomförda förbättringsidéer/ förvaltning och medarbetare och år. Nöjd medborgarindex Fritidsmöjligheter Antal beslutade planprogram och detaljplaner som utgår från de tre perspektiven för hållbar samhällsbyggnad Minst 2 per år och medarbetare Övergripande Klk sbn 9.1.2 Inriktning Demografi Den demografiska utvecklingen i kommunen har en betydande påverkan på hur vi ska prioritera och fördela våra resurser. Det är avgörande för den ekonomiska hållbarheten att vi långsiktigt beräknar de resursförändringar som kan uppkomma inom de olika kommunala verksamheterna på grund av demografi och försörjningsbörda. Piteå ska år 2020 ha 43 00 invånare Antal invånare 43 000 år 2020 Andel öppet arbetslösa 16-64 år, i % Högst 4 % Övergripande, Klk Arbetskraftens storlek 16-64 år, i % Oförändr. 2020 jmf. 2010 Nöjdhet med arbetsmöjligheter, index 1-100 Övergripande, Klk Piteå kommun och de kommunala bolagen ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa hälsofrämjande arbetsplatser Nöjd medarbetar index, värderingsfaktorer (skala 1-6) Antalet timmar som utförs av timanställda Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, i % Antal subventionerade anställningar/ 100 medarbetare Alla ( Klk) Alla ( Klk) KS ( Klk) KS( Klk) Andel anställda med utländsk bakgrund, i % 9.1.3 Inriktning Utbildning och sysselsättning Kommunen ska skapa goda möjligheter till ett livslångt lärande och en väl fungerande arbetsmarknad. Piteå ska verka för en hög sysselsättningsgrad bland befolkningen, vilket ger den enskilde individen försörjning, trygghet och samhörighet, viket i sin tur motverkar
Sid 14 utanförskap. Hög sysselsättning främjar både den enskilde individens välfärd och utveckling, likväl som samhällets tillväxt. En långsiktig strävan är att balans ska råda mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Piteå ska erbjuda goda förutsättningar för ett livslångt lärande Andel som studerar vidare efter gymnasiet, %. s Andel 20-64 år med eftergymnasialutbildning, % Nöjdhet med utbildningsmöjligheter, index 1-100 Långtidsarbetslöshet 25-64 år, andel i % av befolkningen Andel elever som gett positiva svar på frågor angående lärande i elevenkät Antal elever vid Strömbackaskolan som deltar i UF-företag Andel i %, sökande per åldersgrupp av de som söker feriearbete (16-18 år) som erbjuds plats Antal unga som erbjuds plats i feriearbeteav 16-24 år i särksola 16-24 år inskrivna vid flykting mottagning 16-24 år anvisade av socialtjänsten Riks genomsnitt +/-5 procentenheter Minst 80 % av de som söker/ åldersgrupp 100 % av de som söker Piteå har nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet Andel ungdomar 18-24 i Piteå kommun som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Andel ungdomar 18-24 år som varit utan arbete i mer än 12 månader, andel av öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd 9.1.4 Inriktning Utveckling och tillväxt En av de viktigaste faktorerna för att säkerställa ekonomisk hållbarhet är utveckling. För att skapa detta i kommunen krävs goda förutsättningar för såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn. Detta uppnås bland annat genom att attrahera kvalificerad arbetskraft, skapa goda infrastrukturer samt en väl fungerande och bra skola och barnomsorg. Där utöver måste grundförutsättningarna vara en tillåtande kultur samt en stimulerande och öppen struktur för nytänkande. Kommunen ska samverka med civilsamhället, näringslivet och andra kommuner. I Piteå utgör kulturen en drivkraft för demokrati, tillväxt och hållbar samhällsutveckling Tillgänglighet till kultur i verksamhet
Sid 15 Nya kulturverksamheter i verksamheterna Nöjd medborgare index Kultur Antal besökare Studio Acusticum Antal besökare kulturmötesplatsen Antal besökare stadsbiblioteken Klk kfn kfn Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande Antal företag totalt i kommunen uppdelat på ägande utifrån kön Företagsklimatet i kommunen -Svenskt näringsliv (utveckling över tid, attityd, omdöme och handläggning) -Insikt -Upplysnings Centralen Antal nya företag per 1000 invånare, -Kolada -SCB