årsredovisning 2001
Innehåll Rottneros CTMP-massa som används vid tillverkning av bland annat kartong till mjölkförpackningar bidrar till att göra förpackningarna stabila och greppvänliga. 1 Detta är Rottneros 2 Året som gick 3 VD har ordet 6 Aktien 9 Affärsidé, mål och strategier 10 Värdeskapande för alla intressenter 12 Möjligheter och risker 15 Rottneros marknader 19 Rottneros produkter 22 Koncernens enheter 23 Rottneros Bruk 24 Rockhammars Bruk 25 Utansjö Bruk 26 Vallviks Bruk 27 Rottneros Miranda 28 Rottneros Baltic 28 Rockhammar Timber 30 Personal 31 Förvaltningsberättelse 35 Resultaträkningar 36 Balansräkningar 38 Kassaflödesanalyser 39 Tilläggsupplysningar 40 Noter 45 Revisionsberättelse 46 Sex år i sammandrag 47 Definitioner 47 Styrelsens arbete 48 Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer 52 Rottneros miljöarbete 56 Bolagsstämma 56 Ordlista 57 Adresser
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20011 Detta är Rottneros Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassad, högkvalitativ pappersmassa. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. Rottneros, som är en av världens ledande fristående producenter av avsalumassa är marknadsledande på slipmassa för avsalu och en betydande producent av övriga kvaliteter. Rottneros har en total produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fem fabriker i Sverige och Spanien, vilket innebär att koncernen är en av de största leverantörerna i världen av avsalumassa. Ett allt intensivare produktutvecklingsarbete i samklang med kundernas önskemål bör leda till en stabilare och högre lönsamhet över en konjunkturcykel. HUVUDKONTOR LEVERANTÖRER RÅVARU- ANSKAFFNING Centralt TILLVERKNING Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Utansjö Bruk Vallviks Bruk Miranda Lokalt FÖRSÄLJNING OCH MARKNAD Centralt KUNDER ROTTNEROS AB Rottneros Rockhammar AB Utansjö Bruk AB Vallviks Bruk AB Rottneros Miranda SA SIA Rottneros Baltic Rockhammar Timber AB Slipmassa Magnefitmassa Sulfatmassa Sulfatmassa Vedråvara Sågade trävaror Rottneros Bruk Rockhammars Bruk Rottneros Madeira Lda Slipmassa CTMP CTMP Vedråvara
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 2 Året som gick Trots en svag massakonjunktur kunde koncernen visa ett positivt resultat efter finansnetto för varje kvartal under 2001 och ett helårsresultat på 235 MSEK. En viktig del av Rottneros strategi är att undvika perioder med förlust. Rottneros har under året köpt egna aktier motsvarande 10 procent av aktiekapitalet. Genom återköp och utdelning har aktieägarna tillförts cirka 300 MSEK. Trots återköpsprogrammet som minskade koncernens egna kapital med 193 MSEK ligger soliditeten på 73 procent. Rottnerosaktien utvecklades starkt och överträffade SAX-index med cirka 45 procentenheter. ROTTNEROS I SIFFROR 2001 2000 1999 1998 1997 1996 Nettoomsättning, MSEK 2 741 3 385 2 101 1 603 1 614 1 533 Resultat efter finansnetto, MSEK 235 892 111 121 38 69 Investeringar i materiella anläggningstillgångar, MSEK 183 85 276 210 100 80 Relationstal, % Soliditet 73 72 62 81 84 77 Avkastning på sysselsatt kapital 12 52 9 11 2 4 Avkastning på eget kapital efter skatt 8 40 7 10 3 5 Kronor/aktie Resultat efter skatt 0,76 3,12 0,43 0,60 0,20 0,30 Utdelning 0,35 0,50 0,25 0,10 0,20 0,20 Övrigt Likviditet, MSEK 1 253 1 499 599 672 735 896 Medeltal anställda 878 890 884 716 709 724 Antal aktier i tusental 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 KVARTALSDATA KONCERNEN 2001 2000 1999 Belopp i MSEK IV III II I IV III II I IV III II I Nettoomsättning 633 620 661 827 924 828 823 810 681 600 491 329 Rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster 13 26 53 206 347 263 223 172 122 69 15 12 Avskrivningar 16 24 23 24 29 27 29 27 22 25 24 22 Jämförelsestörande poster 6 4 1 12 4 2 24 4 Rörelseresultat 3 2 24 182 322 235 206 145 104 42 15 38 Finansnetto 7 3 13 7 16 2 2 6 4 2 Resultat efter finansiella poster 4 5 37 189 306 237 206 143 98 38 15 40 Skatt 11 1 11 57 73 78 54 34 14 6 Resultat efter skatt 7 4 26 132 233 159 152 109 84 32 15 40 Produktion massa, tusen ton 159,0 147,9 143,7 148,6 173,7 164,6 159,7 173,7 152,9 150,2 153,8 112,5 Leveranser massa, tusen ton 153,9 149,2 137,9 151,8 158,4 155,0 165,0 178,3 163,1 159,4 139,9 101,2 Produktion sågade trävaror, tusen m 3 14,9 13,9 19,3 18,7 19,2 13,9 20,3 21,2 18,7 13,1 19,4 21,2 Leveranser sågade trävaror, tusen m 3 8,4 18,8 15,9 19,3 21,1 18,8 22,4 21,9 15,5 13,9 17,8 15,0
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20013 VD har ordet framtidsprogrammet på väg att förverkligas År 2001 var ett mellanår för Rottneroskoncernen men med en positiv utveckling av aktiekursen. Trots de lägsta massapriserna på åtta år kan vi visa ett resultat på 235 MSEK, och framförallt har vi klarat oss utan något kvartal med förlust. Börskursen steg från 7,55 SEK vid årets början till 9,85 SEK vid årets slut en ökning med närmare 30 procent medan Stockholmsbörsen sjönk med drygt 15 procent. Vi slog alltså börsindex med 45 procentenheter bland annat tack vare att marknaden började värdera aktien utifrån vår egen verksamhet och inte som en spegling av priset på pappersmassa. Vi har med andra ord lyckats med en av våra viktigaste målsättningar att skapa värde för aktieägarna. Därtill har vi tillfört aktieägarna i storleksordningen 300 MSEK genom återköp av egna aktier och utdelning. Det återköpsprogram som har genomförts innebär att vi själva äger cirka 10 procent av aktierna. Syftet med återköpen var primärt att justera kapitalstrukturen. Trots att återköpen har kostat oss cirka 193 MSEK uppgår soliditeten till 73 procent, vilket innebär att vi står starkt rustade inför framtiden, med hög beredskap att göra förvärv. Kapacitetsutnyttjandet som under 2000 var extremt högt med 95 procent, låg under 2001 på 85 procent, vilket är i paritet med övriga aktörer i branschen. Naturligtvis eftersträvar vi ett så högt kapacitetsutnyttjande som marknaden tillåter men efter ett år som 2000 var det nyttigt med ett något lugnare tempo med tid för underhåll och konsolidering. Efterfrågan på Rottneros massakvaliteter var relativt god under 2001. Dock inleddes året med låg efterfrågan på massa i framförallt USA, medan marknaden i Europa höll en acceptabel nivå. Eftersom slipmassa är vår enda globala produkt påverkades vi kraftigt av avmattningen i USA. Som ett resultat av detta införde vi marknadsrelaterade stopp på framför allt sliplinjerna under första halvåret. Under sista kvartalet återhämtade sig dock marknaden vilket ledde till att massapriset (NBSK-priset) vid årets slut låg på USD 470 jämfört med USD 450 när det var som lägst. En positiv utveckling under året har varit att Rottneros i allt större utsträckning uppfattas som en nischad leverantör med massa för specifika ändamål, vilket är en del av vår framtida strategi. Framtidsprogrammet Under 2000 lanserade styrelsen och ledningen ett framtidsprogram med kunder i fokus. Åtgärden berör de flesta medarbetarna i koncernen. Även om programmet har löpt i ett år arbetar vi fortgående med den interna förankringsprocessen. Kundfokuseringen måste komma inifrån och genomsyra hela företaget. Ambitionen är att alla, från cheferna till skiftgående personal, ska veta vad varje kund vill ha och veta till vilken kund den massa man för tillfället arbetar med skall levereras. Vi har kommit en bra bit på väg med den interna förankringen, men är långt ifrån klara. 1. Bred kund- och marknadssatsning För att öka direktkontakten med kunderna har vi minskat antalet agenter och i stället utökat vår egen säljorganisation. Den förbättrade dialogen med kunderna har gjort att vi har fått bättre kunskap om deras önskemål och prioriteringar, samtidigt som vi kan bearbeta marknaden mer selektivt. Vi måste bli ännu bättre på att förstå pappersbrukens tekniska utveckling och helst kunna mer om massatekniken än kunderna själva. Våra tekniker och säljare ska genom branschkunskap och kännedom om varje kunds specifika behov ha kompetens att föreslå nya lösningar med en skräddarsydd råvara i form av pappersmassa. I den breda kund- och marknadssatsningen ingår att bygga upp ett koncernövergripande IT-stöd för att kunna ge kunderna ökat stöd och förbättrad service. Arbetet, som har pågått under 2000 och 2001, börjar nu blir klart. Nu har vi inlett arbetet med att utveckla IT till ett marknadsstöd.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 4 Under första halvåret 2002 öppnar vi till exempel en funktion som innebär att varje kund har en egen databas hos oss där han när som helst kan gå in och läsa av sitt orderläge. 2. Nischfokus Den ökade marknads- och kundorienteringen kompletteras av vår uttalade strategi att satsa på väl definierade nischer och där söka nya kunder. Vi inledde arbetet med att identifiera de kundsegment där vi anser att vi genom inriktning och produktutbud kan tillföra ett mervärde.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20015 Analysen har resulterat i att vi när vi söker nya kunder prioriterar drygt 150 pappersbruk som passar in i någon eller några av det 10-tal nischer vi har identifierat. Nu är vi i full gång med att bearbeta varje enskilt bruk med vår nya kunskap som stöd. Vi har gått igenom exakt vilka massakvaliteter vart och ett av de prioriterade bruken använder och vilka alternativ de har. Att nischstrategin är riktig har vi redan fått bekräftat. Kartan är ritad nu gäller det att implementera strategin. Målet är att hälften av försäljningen ska ske till kunder enligt nischstrategin och hälften till de stora kunder som företrädesvis köper standardkvaliteter. Att i alla lägen tillgodose deras behov har högsta prioritet. Det är detta som utgör basen för Rottneros verksamhet idag, och som gör det möjligt att utveckla nischstrategin. 3. Risk management Den tredje delen i framtidsprogrammet är fokusering på att skapa ytterligare aktieägarvärde. Vi har en övergripande strategi som syftar till att jämna ut resultatet, det vill säga att undvika förlust när konjunkturen är svag. Därigenom skapar vi stabilitet och jämnhet i både bolaget och aktiekursen. På lång sikt leder detta till att vi kan arbeta på ett effektivare sätt med kapitalstrukturen så att ännu bättre förutsättningar för ökad tillväxttakt skapas. För att uppnå detta har vi infört den operativa nischstrategin som stärks av en riskhanteringspolicy vilken innebär att vi i vår säkringsstrategi har ett portföljtänkande avseende våra huvudrisker massapriset, kursen på USD samt priset på el. Det viktigaste i riskhanteringsstrategin är att visa positivt resultat, dels för att skydda aktiekursen, dels för att det är svårt för ett företag som visar röda siffror att vara offensivt. 4. Tillväxt Vi har en tradition att förvärva i lågkonjunktur, men under året har det inte funnits några intressanta förvärvsobjekt i Europa. Det finns objekt i USA men vi känner oss ännu inte mogna för att ta steget över Atlanten. Till dess intressanta objekt kommer ut på marknaden har förvärv en begränsad prioritet. Det är även viktigt att den tillgängliga kapaciteten fungerar på ett optimalt sätt och att vi tar bort eventuella flaskhalsar som begränsar produktionen. Därför pågår, trots den svaga konjunkturen, ett investeringsprogram som syftar till detta. 5. Kompetensutveckling Kompetensförsörjningen kommer att vara en nyckelfråga under de kommande fem åren, bland annat därför att vi står inför ett generationsskifte. Vi har under 2001 förstärkt koncernens personalfunktion och arbetar just nu med en övergripande kompetens- och rekryteringspolicy. Vidare arbetar vi löpande med att kartlägga behovet av ledarutveckling. Vi håller också på och planerar för hur de kompetenser som vi kan få brist på skall tillgodoses. En viktig del i detta är att fånga upp och stödja unga personer på de orter där vi är verksamma. Ett mål är att varje anställd ska ha grundläggande IT-utbildning, tillgång till dator och intranät, samt egen e-postadress. Framtiden Mycket talar för att vi under 2002 kan vänta oss en försiktig återhämtning av massamarknaden, dock ej initialt. Priserna började stabiliseras under slutet av 2001- en tendens som dock har försvagats under början av 2002. I ett marknadsläge som alltså förväntas vara långt ifrån starkt är det desto viktigare att identifiera och bearbeta kunder i de optimala nischerna. Det innebär att vi under 2002 kommer att arbeta enligt vår nya nischstrategi samt att fortsätta att fokusera på en kostnadseffektiv produktion. Vi är finansiellt starka och väl positionerade för att agera offensivt både på marknaden och när det gäller att vidareutveckla den egna organisationen. Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 6 Aktien Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens OTC-lista/O-lista. Från och med 1 januari 2001 är bolaget listat på Attract 40-listan. En börspost uppgår till 1 000 aktier. Kursutveckling Utvecklingen för Rottneros aktiekurs under 2001 var mycket gynnsam. Kursen under årets första börsdag, den 2 januari, stannade på 7,55 SEK och slutade vid börsens stängning under årets sista börsdag, den 28 december på 9,85 SEK. Detta motsvarar en uppgång på 30,5 procent under 2001. Detta kan jämföras med SAX index som under 2001 sjönk med 15,6 procent. Årets lägsta respektive högsta notering för Rottneros var 6,25 den 13 mars och 10,10 den 19 november. Rottneros börsvärde vid årets slut uppgick till 2 062 MSEK (1 612). Rottnerosaktien ger hög direktavkastning, det vill säga hög utdelning i förhållande till aktiekursen. Detta innebär att den totala avkastningen på en investering i Rottneros förbättras väsentligt om utdelningen räknas med och återinvesteras. En investering i Rottnerosaktien i början av 1998 hade till slutet av 2001 ökat i värde med 51 procent exklusive utdelningen. Inkluderas utdelningen uppgår värdeökningen till 73 procent. Rottnerosaktiens 48 månaders betavärde var under 2001 i genomsnitt 0,90. Det visar att rörligheten i Rottneros aktie i snitt är 10 procent lägre än för SAX index (betavärde 1,00). Rottneros återköpsprogram Rottneros återköpte under året 10 procent av de utestående aktierna. Återköpen fördelades över 67 dagar och återköptes till ett genomsnittspris av 9,24 SEK per aktie, totalt 193 MSEK. Aktiens omsättning Under året omsattes 169,0 (220,2) miljoner aktier på Stockholmsbörsen, vilket motsvarar en omsättningshastighet på 83 (105) procent. Totalt omsattes under året aktier för 1 414,5 (2 025,8) MSEK. Varje börsdag omsattes i genomsnitt 676 025 (880 650) aktier för i snitt 5,7 (8,1) MSEK. Detta innebar en fortsatt hög likviditet för Rottnerosaktien. Under samma period var den totala omsättningshastigheten på Stockholmsbörsen 134 (107) procent. ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING JÄMFÖRT MED MASSAPRISUTVECKLINGEN 1993-2001 Aktiekurs SEK 15 12 9 6 3 0 jan-93 jan-94 Rottneros jan-95 jan-96 jan-97 NBSK USD jan-98 jan-99 NBSK SEK jan-00 jan-01 Massapris USD 1000 800 600 400 200 jan-02 Aktiekapital och ägarstruktur Aktiekapitalet uppgår till 104,7 MSEK fördelat på 209 332 105 aktier om nominellt 0,50 SEK. Varje aktie, med undantag för återköpta aktier, berättigar till en röst på bolagsstämman och samtliga aktier äger lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Rottneros har återköpt aktier och äger 10,0 procent. Återköpta aktier ger ej rösträtt och ej rätt till utdelning. Aktiekapitalets utveckling visas i tabell på sidan 8. Där visas också ägarstrukturen i Rottneros per den 31 december 2001. Svenska institutioner (inklusive aktiefonder) äger 19,6 (14)
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20017 procent av aktierna och utländska ägare äger 14,2 (16,8) procent, varav 5,1 procent är kända fonder. Trebruk AB har ökat sitt innehav medan Robur har minskat. Flera utländska ägare har också minskat sina innehav i Rottneros. I övrigt skedde inga större förändringar i ägarstrukturen under året. Antalet aktieägare uppgick den 31 december 2001 till 23 696 (27 823). Utdelningspolitik Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel skall uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. Detta innebär att även de dåliga åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2001 föreslår styrelsen en utdelning på 0,35 SEK per aktie vilket motsvarar 42 procent av resultat efter skatt. Detta motsvarar en direktavkastning på 3,6 procent baserat på slutkursen 28 december 2001. Under den senaste cykeln 1996-2000 utdelades 35 procent av det ackumulerade resultatet efter skatt. AKTIEFÖRDELNING PER 2001 12 31 Antal aktier % av antal Andel av ägare aktiekapital 1 500 37,9 1,0 501 5 000 50,3 10,8 5 001 10 000 6,5 6,2 10 001 50 000 4,4 11,1 50 001 100 000 0,5 4,7 100 001 0,4 66,2 TOTALT 100,0 100,0 Källa: SIS Ägarservice AB AKTIEDATA 2001 2000 1999 1) 1998 1997 1996 Aktier, ingående 2) Antal 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 Återköpta egna aktier 2) Antal 20 933 Aktier, utgående 2) Antal 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 Genomsnittligt antal aktier 2) Antal 204 099 209 332 209 332 209 332 209 332 209 332 Rörelseresultat/aktie SEK 1,00 4,34 0,59 0,57 0,19 0,42 Resultat efter finansnetto/aktie SEK 1,15 4,26 0,53 0,58 0,18 0,33 Resultat efter skatt/aktie SEK 0,76 3,12 0,43 0,58 0,18 0,33 Rörelsens kassaflöde/aktie 3) SEK 0,50 4,28 0,01 0,10 0,35 0,81 Eget kapital/aktie SEK 9,40 9,07 6,13 5,83 5,45 5,83 Utdelning SEK 0,35 5) 0,50 0,25 0,10 0,20 0,20 Utdelning/eget kapital/aktie % 3,7 5,5 4,1 1,7 3,7 3,4 Börskurs vid periodens slut SEK 9,85 7,70 11,10 3,20 6,15 8,70 Börskurs/eget kapital/aktie ggr 1,0 0,8 1,8 0,5 1,1 1,5 P/E-tal/aktie ggr 13,0 2,5 25,5 5,5 neg neg Direktavkastning 4) % 3,6 6,5 2,3 3,1 3,3 2,3 Det finns inga program som medför utspädning. 3) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar. 1) Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark. 4) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut. 2) Antal aktier anges i tusental. 5) Föreslagen utdelning.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 8 ÄGARSTRUKTUR PER 2001 12 31 Aktieägare Antal aktier Procentuell andel av aktiekapital Trebruk AB 51 366 484 24,5 Återköp av egna aktier 20 933 210 10,0 Hållsten Bertil bolag 4 688 000 2,2 Odin fonder (Norge) 4 483 000 2,1 Östersjöstiftelsen 4 110 000 2,0 Lönn Mikael 3 930 100 1,9 Banco fonder 2 368 479 1,1 Catella fonder 2 250 000 1,1 Johannesson Eskil 1 970 000 0,9 Robur fonder 1 751 000 0,8 Summa 10 största ägare 97 850 273 46,7 Övriga utländska ägare 25 316 665 12,2 Svenska institutioner 10 983 798 5,2 Övriga svenska aktiefonder 1 100 000 0,5 Övriga svenska privatpersoner 62 182 356 29,7 Övriga 11 899 013 5,7 TOTALT 209 332 105 100,0 ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING 1993-2001 Källa: SIS Ägarservice AB AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Åtgärder Förändring av Aktiekapital Antal aktiekapital, TSEK TSEK aktier 1981 8 000 80 000 1987 Split 25:1 8 000 2 000 000 1987 Nyemission 8 075 16 075 4 018 583 1987 Fondemission 13 600 29 675 7 418 583 1988 Nyemission 15 442 45 117 11 279 289 1990 Nyemission 1 200 46 317 11 579 289 1991 Nyemission 8 000 54 317 13 579 289 1992 Nyemission 4 000 58 317 14 579 289 1992 Nedsättning -51 027 7 290 14 579 289 1992 Nyemission 50 000 57 290 114 579 289 1995 Apportemission 9 530 66 820 133 639 009 1995 Nyemission 19 096 85 916 171 832 105 1995 Konvertering 18 750 104 666 209 332 105 ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN Alfred Berg Carnegie Danske Bank Enskilda Securities Nordea Securities Swedbank UBS Warburg Carl-Fredrik Lorenius Mattias Sjödin, Torbjörn Thufvesson, Leemon Wuu Jonas Laarm Linus Larsson, Richard Nilsson, Leif Petersson Johan Krigström Tomas Eriksson, Per Andersson Michael Jåfs SEK 15 Tusen Aktier 120 12 100 80 9 60 6 40 3 20 0 jan-93 jan-94 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 0 Rottneros Affärsvärldens Generalindex Affärsvärldens Skogsindex Omsatt antal tusen aktier Källa: SIX
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20019 Affärsidé, mål och strategier Affärsidé: Rottneros är en oberoende och flexibel leverantör av kundanpassade, högkvalitativa pappersmassor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt sina kunder, vara en attraktiv arbetsgivare och visa upp ett samhällsansvar. Mervärde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillföra nytt kunnande som stärker deras position på sina respektive marknader. Affärsidé Rottneros affärsidé är att vara en oberoende och flexibel leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med en effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2001. Den framtida färdriktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcyklerna. Denna satsning, som fortgår även under 2002, kommer att kompletteras med kompetensutveckling. Mål och strategier Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Redan under 2001 var kursen betydligt stabilare än under tidigare år. Rottneros skall vara en renodlad, kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa. Koncernens nya nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen i form av specialkvaliteter fokuseras mot lönsamma och växande nischer av marknaden och den andra hälften går till ett begränsat antal långsiktiga kunder som till största delen köper standardkvaliteter. Strategin började implementeras under 2001. Arbetet med detta kommer att intensifieras ytterligare under 2002. Rottneros skall sträva efter minskade svängningar i resultatet över en konjunkturcykel samt att även kortsiktigt undvika ett negativt resultat. Rottneros skall fortsätta att förvärva, för säljaren ej prioriterade, enheter i de marknadsnischer som är relevanta för Rottneros. Vision: Rottneros skall uppfattas som marknadens ledande alternativ för att lösa krävande massakunders problem. Detta skall i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 10 Värdeskapande för alla intressenter Aktieägare Rottneros styrelse och ledning har under de två senaste åren konsekvent strävat efter att minska koncernens riskexponering. I korthet kan den nya riskprofilen sammanfattas som en strävan efter resultatutjämning och att höja lönsamheten över konjunkturcykeln genom att undvika förlust i lågkonjunktur. Det yttersta syftet med att minska riskexponeringen är att ge aktieägare en högre och stabilare avkastning på investeringar i Rottnerosaktien. En grundförutsättning är att koncernen har en över en konjunkturcykel hög och stabil intjäningsförmåga och kassaflöde. Prioriteringen på en hög grad av intern finansiering ligger fortsatt fast. Koncernen eftersträvar: En inriktning av den operativa verksamheten på mindre volatila, mer lönsamma produkter och marknadssegment samt en fokusering på djupare och längre kundrelationer. Effektivisering av produktion, marknadsföring och administration. En finanspolicy som optimerar det riskbärande kapitalet samt minskar de finansiella riskerna och rörelseriskerna. Vidare krävs en optimal användning av koncernens kapital för att resurser för investeringar skall frigöras. I tillägg till den operativa nischstrategin skall resultatet utjämnas genom utarbetade finansiella prissäkringsstrategier för framför allt massaprisrisker och valutarisker. Rottneros har tidigare varit en av Stockholmsbörsens mer volatila aktier bland de etablerade och mogna företagen. Aktiekursen har svängt kraftigt i takt med konjunkturen och varit starkt kopplad till massapriserna och USD-kursen. Aktiekursen har pendlat mellan två och tre SEK i lågkonjunktur och tio SEK under högkonjunktur. Denna cyklikalitet i koncernens värdeutveckling påverkar kostnaderna för kapital och därmed också aktieägarnas avkastning. Rottneros justerade egna kapital har över en tidsperiod konsekvent värderats lägre än andra skogsföretags, även med hänsyn taget till värderingsfaktorer som storlek, anläggningar, produktsammansättning, marknadsrisker och prisrisker. Detta trots att Rottneros visar en hög lönsamhet över en konjunkturcykel med en vinstmarginal på tio procent. Gapet mellan Rottneros och de andra skogsföretagen minskade under 2001, då aktiens kurs närmat sig den övre gränsen i det ovan nämnda intervallet. Kunder Kundernas förtroende är Rottneros viktigaste tillgång. Detta förtroende kan koncernen behålla och utveckla endast genom att kontinuerligt skapa mervärde för kunder så att dessa i sin tur skapar mervärde åt sina kunder och konsumenter. Grunden för Rottneros konkurrenskraft är produktionskunnandet, kvaliteten och anpassningen av den fiber koncernen levererar och den kompetens som ger anpassade lösningar för kunden. En stark kapacitet är uppbyggd kring mekaniska massor där kompetens och marknadsandelar tillhör de främsta i världen. Dessa massor är attraktiva nischprodukter. Därtill är kvalitetsutbudet marknadens bredaste. Ett stort värde finns i Rottneros oberoende ställning. Den innebär att Rottneros skall vara specialist på avsalumassor och ej vara integrerat i en större koncern och därmed kunna fatta beslut baserade enbart på affärsmässiga faktorer i olika marknadslägen. Mervärdet för kunderna har stärkts genom det pågående framtidsprogrammet som bland annat tar sikte på kvalitetshöjningar i alla led av verksamheten: produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och försäljning med stöd i kompetensutveckling samt satsningar på IT och kundvård.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 200111 Anställda och lokalsamhälle Rottneros bygger på en brukskultur med starka band till de lokala samhällen där tillverkningen sker. Ofta är Rottneros anläggningar bland de största arbetsgivarna på orter med svag näringslivsutveckling, vilket lägger ett stort ekonomiskt och socialt samhällsansvar på koncernen. Basen för värdeskapandet är hög och uthållig lönsamhet som tryggar anläggningarnas fortbestånd på orten och efterfrågan på arbetskraft. En väl avvägd kombination av framtidens krav och värden som har skapats under en 400-årig tradition skall göra Rottneros till en attraktiv arbetsgivare som skapar lojalitet och engagemang på arbetsplatserna. Samspelet mellan koncernen och de lokala samhällena ska vårdas och utvecklas. Rottneros satsar i sitt framtidsprogram offensivt på kompetensutveckling för att ständigt höja kvaliteten på produkt- och serviceutbud till kund. Dessutom ska Rottneros internt göra en satsning på medarbetarna som bland annat kommer att medföra en professionalisering av rekryteringsverksamheten, kompensationsprogrammen och utbildningen. Ett av Rottneros nischområden, oblekt sulfatmassa för filter används bland annat för tillverkning av kaffefilter, som säljs över hela Europa. Andra filtertyper är luft och oljefilter.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 12 Möjligheter och risker Rottneroskoncernens möjligheter och risker kan sammanfattas i två kategorier rörelserelaterade faktorer och finansiellt relaterade faktorer. Avsikten med detta avsnitt är att överskådligt redogöra för hur dessa faktorer påverkar Rottneros verksamhet och resultat. Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som strävar efter att göra koncernen mindre beroende av listpriset för massa och att öka lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget har som komplement till den operativa strategin även en finansiell strategi. Med en mer utvecklad hantering av finansiella risker ska bolaget stabilisera koncernens volatila resultatutveckling och framförallt försöka skapa en grundtrygghet så att man undviker förlustår. De finansiella risker som har störst påverkan på koncernens resultat är valuta- och massapris samt elpris. Bolaget tillämpar en enhetlig syn på olika finansiella risker och en likartad metod för att säkra dessa risker enligt ett portföljtänkande. De finansiella riskerna hanteras på koncernnivå. Viss hedging är lämnad till professionella samarbetspartners för diskretionär förvaltning. Koncernens finanspolicy och finanskommitté ger riktlinjer för riskhanteringen. NBSK PRISER I EUROPA C.I.F. PER TON KVARTALSVIS 1963 2001 1000 800 600 400 200 0 Rörelserelaterade möjligheter och risker Massapris och konjunkturen Under de senaste decennierna har massapriset haft en mycket cyklisk utveckling. Massaprisutvecklingen ligger ofta tidigt i konjunkturfasen och används av många för att indikera framtida upp- eller nedgång i konjunkturen. Den historiska utvecklingen framgår av diagrammet ovan. Rottneros är en oberoende producent av avsalumassa. Även om koncernen har ett antal olika nischprodukter som är mindre beroende av pappers- och massautvecklingen, är koncernen totalt sett mycket beroende av massapriset. De globala priserna på de vanligaste kvaliteteterna av kemisk massa utgår från NBSK (Northern Bleached Softwood Kraft), det vill säga priset på nordamerikansk och skandinavisk långfibrig sulfatmassa. NBSK-priset sätts alltid i USD. Därigenom är alla priser gällande pappersmassa baserade på USD som underliggande valuta. Tillverkningskostnaderna är däremot huvudsakligen i lokal valuta. Rottneros har PRISUTVECKLING NBSK-PRIS I USD RESPEKTIVE DEM 1989 2001 2000 1500 1000 500 0 USD 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 Källa: Market Pulse USD DEM gynnats av den starka USD, se diagrammet nedan. Marknadsutvecklingen på avsalumassa styrs av två huvudfaktorer: efterfrågan på pappersprodukter och utbudet av massa. Efterfrågan korrelerar väl med förändringen i bruttonationalprodukten, det vill säga den allmänna konjunkturutvecklingen. Utbudet påverkas av utnyttjandegraden av befintliga anläggningar samt av nybyggd kapacitet och av att kapacitet försvinner genom att befintliga anläggningar tas ur drift. Att bygga en ny massafabrik tar 2 3 år från projektering till färdigställande, vilket bidrar till att marknadens aktörer har relativt god kunskap om framtida kapacitet. För de närmaste 2 3 åren prognosticerar oberoende källor en relativt måttlig igångsättning av ny kapacitet, särskilt för 89 90 91 92 93 94 95 1996 1997 1998 1999 2000 2001 02 Källa: Market Pulse
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 200113 de massakvaliteter som Rottneros tillverkar, möjligtvis med sulfatpappersmassa av eukalyptusträ som undantag. En annan viktig indikator på utbud- och efterfrågebalansen är Norscanlagret, (se sidan 15 i marknadsavsnittet). Rottneros kunder har en god geografisk spridning. Koncernen har sammantaget i storleksordningen 200 kunder varav de tio största tillsammans representerar i det närmaste 50 procent av omsättningen, koncernen är dock inte beroende av någon enskild kund. Råvaruförsörjningen virkesråvara Vedförsörjningen är en strategisk fråga eftersom Rottneros inte äger skog. För Rottneros är den lettiska respektive den portugisiska vedförsörjningsorganisationen därför särskilt viktiga. Den lettiska verksamheten försörjde de svenska bruken till drygt 10 procent men har en väsentligt högre kapacitet som kan utnyttjas av Rottneros vid behov. För närvarande säljs den del av veden som Rottneros inte behöver till externa kunder. Priset förhandlas normalt två gånger per år, men största delen av försörjning är tryggad i flerårsavtal med leverantörerna. KOSTNADSANDELAR, procent (totala kostnadsandelar, exklusive skatt) Övriga rörelsekostnader, 32 Avskrivningar, 3 Personalkostnader, 15 Råvaror, 35 Kemikalier, 10 El, 5 Elförsörjning Förbrukningen av el är mycket viktig för Rottneros som på årsbasis använder knappt en terawattimme (TWh). Koncernen är därmed en av de större enskilda förbrukarna i Sverige. Elmarknaden påverkas av utbud och efterfrågan på en marknad där de stora kraftleverantörerna och förbrukarna agerar. Priset varierar med väderleken. Riklig nederbörd ger lägre pris och omvänt ger torra perioder högre pris. Även extrem kyla höjer elpriserna. El handlas över en reglerad börs, NordPool i Norge och elpriserna noteras i NOK. I slutet av 2001 löpte koncernens flerårskontrakt avseende el med två huvudleverantörer ut. Dessa har varit fastprisavtal med garanterad försörjning. Koncernen har tecknat ett tvåårsavtal beträffande fysisk leverans av el till spotpris med en av de större elleverantörerna. Därtill har två förvaltare kontrakterats för att förvalta var sin del av en elsäkringsportfölj för koncernens säkringsstrategi av elpriser framöver. Dessa elderivat började tecknas mot slutet 2001 och kommer successivt att byggas ut för att täcka mandatet 40 90 procent för de närmaste 12 månaderna och 20 70 procent för 13 24 månader. Kemikalier Kemikalier, där väteperoxid är den enskilt största produkten, är en mycket viktig råvara för Rottneros. I stort kan man säga att prisutvecklingen följer den allmänna konjunkturutvecklingen. Koncernen sluter långsiktiga ramavtal med årliga prisförhandlingar. Kapitalinvesteringar Under högkonjunkturåret 2000 påvisades att Rottneros anläggningar hade kapacitet att producera med högt kapacitetsutnyttjande när marknaden är attraktiv. Under 2001 med svagare massapris har underhåll utförts i större omfattning än under 2000. Ledningen har gjort en inventering och översyn av nödvändiga investeringar inom de närmaste åren. Koncernen har vidare utarbetat en miljöplan för tiden fram till 2005. Inklusive dessa miljöåtgärder ligger det löpande underhållsbehovet i form av ersättningsinvesteringar i storleksordningen 150 MSEK årligen. Detta är den nivå som man måste räkna med även under dåliga år. Därtill kommer expansionsinvesteringar och investeringar för att undanröja flaskhalsar. Dessa anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig investeringsstrategi och köper gärna bra begagnad utrustning. I dessa tider, som präglas av stora omstruktureringar finns det möjligheter att köpa bra begagnade maskiner och anläggningar som bara är några år gamla och som kan anskaffas till väsentligt lägre pris än motsvarande ny utrustning. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala materiella anläggningstillgångar uppgick vid utgången av 2001 till 1 032 MSEK vilket utslaget på årskapaciteten på 700 000 ton ger ett bokfört värde på cirka 1 500 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande anläggningar ligger i storleksordningen tio gånger det bokförda värdet.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 14 Framtida expansion/förvärv Rottneros har expanderat kraftigt under 90-talet med framgångsrika förvärv av Utansjö 1991, Vallvik 1995 och Miranda 1999. Med den starka finansiella ställningen bibehåller Rottneros beredskap att fortsätta sin selektiva förvärvsstrategi. Rottneros har i sin förvärvsstrategi ett antal viktiga beslutskriterier. Bolaget eftersträvar komplettering av produktutbudet eller synergier med existerande kunder. Rottneros köper helst i lågkonjunktur då det är lättare att förvärva till ett lågt pris. Bolaget köper verksamheter som för säljaren inte är kärnverksamhet, men som i Rottneroskoncernen får en central roll. Detta ger fördelen att det är lättare att motivera den lokala ledningen för integration och synergivinster. Finansiella möjligheter och risker Valutaexponering Transaktionsexponering Rottneros fakturering i utländska valutor utgjorde under 2001 cirka 75 procent av den totala omsättningen och bestod i huvudsak av USD och valutor knutna till euron. Även om fakturering sker i olika valutor så är den underliggande prisvalutan för pappersmassa normalt USD. Det innebär att den underliggande exponeringen mot USD är mycket hög men att den direkta exponeringen är cirka 30 procent av omsättningen. Genomslaget av kursförändringar för den indirekta exponeringen fördröjs dock av kontraktens löptid som normalt är 1 3 månader. Därtill förekommer massaleveranskontrakt på flera år. Valutaeffekten på Rottneros resultat under år 2001 framgår av förvaltningsberättelsen, sidan 32. Koncernens nettoexponering i USD per 31 december 2001 framgår av tabellen ovan. VALUTASÄKRING PER 2001 12 31 År Andel av Belopp Genomförväntat (MUSD) snittskurs nettoflöde (SEK) 2001 84 66,5 9,50 2002 69 46,9 9,72 2003 48 32,5 10,55 2004 7 5,0 9,53 2005 7 5,0 9,53 Totalt 156,0 9,79 Valutakurssäkringar i andra valutor är inte gjorda. Omräkningsexponering Bolaget gör ingen säkring av utländska dotterbolags egna kapital. Ränteläge Koncernen har inga räntebärande skulder och är därför inte särskilt exponerad för förändringar i ränteläget. Avkastningen på kortfristiga placeringar påverkas dock av ränteförändringar. Likviditeten placeras hos banker eller på penningmarknaden i värdepapper med mycket låg kreditrisk. En mindre del av de likvida medlen är placerade i en portfölj av så kallade hedgefonder. Den orealiserade vinsten på dessa hedgefonder uppgår till 5,2 MSEK och har inte påverkat resultatet för året. Refinansiering Koncernen tog under 2000 upp ett nytt syndikeringslån på 700 MSEK som ersatte det tidigare lånet på 600 MSEK. Det nya lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på ett år, KÄNSLIGHETSANALYS fem år och sju år. Lånet överbryggar en eventuell konjunktursvacka och tillsammans med den höga likviditeten i bolaget finns nu en stor finansiell resurs som möjliggör attraktiva förvärv. Kreditrisker Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 procents självrisk. Försäkringar Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Det egna risktagandet varierar men uppgår till maximalt 11 MSEK för en enskild skada. Under 2001 gjorde koncernen en försäkringsupphandling som på grund av förändringar i försäkringsmarknaden lett till väsentligt högre försäkringspremier än tidigare. Med anledning av detta kommer Rottneros att bilda ett captivebolag för att sänka försäkringskostnaden. Övriga möjligheter och risker Koncernen arbetar i länder med politisk stabilitet och kunderna är också verksamma i stabila länder. Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se särskilt miljöavsnitt sidan 52. Riskslag Förändring Effekt på årsresutat Volatilitet efter finansnetto (MSEK) Massapris 50 USD / ton 300 1) Hög USD 50 öre / USD 160 2) Hög EUR 50 öre / EUR 40 Medium Elpriser 1 öre / kwh 8 Medium Vedpriser 10 SEK / m 3 f 24 Medium Ränterisk 1 procentenhet 4 Låg Refinanisering Ordnad för 4-6 år Ingen Kreditrisk Försäkrad Självrisk 10 % 1) Vid en USD kurs på 9,0 2) Effekt exkl. valutaterminssäkringar
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 200115 Rottneros marknader Rottneroskoncernen verkar huvudsakligen på den globala marknaden för avsalumassa. I anslutning till Rockhammars Bruk finns det även en såg som är en medelstor producent av sågat virke men som utgör en liten del av Rottneroskoncernen. Massamarknaden Marknaden för kemisk avsalumassa minskade med 5,7 procent under 2001 jämfört med 2000 till 32,3 miljoner ton. Även kapacitetsutnyttjandet sjönk till 86 procent jämfört med 95 procent året innan. Leveranserna inom Norscan av CTMP och mekanisk massa uppgick till cirka 2,3 miljoner ton, vilket är en minskning med över 300 000 ton jämfört med år 2000. Minskningen som beror på lägre efterfrågan balanserades av nedläggningar av två CTMP-fabriker i Canada. Den totala avsalumassan utgör 19 procent av världens totala produktion av massa. Rottneros, som är den aktör på marknaden som producerar flest kvaliteter som säljs på avsalumarknaden, producerade under 2001 cirka 599 000 ton massa. ROTTNEROS LEVERANSER AV AVSALUMASSA 2001, tusen ton Slipmassa 106 de kemiska massorna för 63 procent och de mekaniska för 37 procent. Av leveranserna under 2001 gick cirka 82 procent till pappersbruk utanför Sverige. De största enskilda marknaderna var Sverige 19,2 procent, Tyskland 17,7 procent, Spanien, där Rottneros har en tillverkningsenhet 14,3 procent, Italien 11,9 procent, Frankrike 6,0 procent, Norge 5,6 procent och Japan 2,0 procent. OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING, procent Övr. världen 10,9 Övr. Europa 14,4 Spanien 14,3 Italien 11,9 Sverige 19,2 Tyskland 17,7 Frankrike 6,0 Norge 5,6 Av leveranserna från den spanska massafabriken Miranda S.A gick 49 procent på export till främst Frankrike och Italien medan resten såldes till spanska pappersbruk. Prismekanismen Priset på den blekta sulfatmassan och nivån på de sammanlagda producentlagren av blekt kemisk pappersmassa i Nordamerika och Skandinavien (Norscan) är centrala begrepp i bedömningen av massamarknaden. Norscanlagrets storlek ger ett tydligt mått på om det råder balans eller obalans mellan tillgång och efterfrågan på pappersmassa. Pressen på världsmarknadspriset på framförallt blekt sulfatmassa ökar respektive minskar om lagret överstiger eller understiger denna nivå. Blekt sulfatmassa står för drygt 85 procent av all massa som omsätts. Världsmarknadspriset för blekt långfibersulfat från Nordamerika och Skandinavien (NBSK) är vägledande även för priset på andra massakvaliteter. På massabörsen Pulpex i London bedrivs sedan 1997 terminshandel med NBSK-massa. Magnefit 67 Sulfat 304 CTMP 116 UTBUD OCH EFTERFRÅGAN PÅ BLEKT AVSALUMASSA 50 000 100 Utbud Efterfrågan Balans (relation mellan efterfrågan och utbud), % På avsalumarknaden förekommer i huvudsak fyra olika typer av pappersmassa sulfit- och sulfatmassor som är kemiska samt de mekaniska slipoch CTMP-massorna. Av Rottneros leveranser svarade 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 95 90 85 80 75
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 16 UTVECKLING NORSCANLAGER OCH NBSK-PRIS Pappersmassa är en global produkt och världsmarknadspriset fastställs i amerikanska dollar (USD). Dollarns upp- och nedgång påverkar prissättningen av massa i europeiska valutor. Under 2001 innebar detta att priser som sattes i Euro (EUR) uppjusterades i takt med att dollarkursen steg, i förhållande till EUR. ROTTNEROS MARKNADSANDELAR 2001 Slipmassa, 53 procent CTMP, 7 procent 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Sulfitmassa, 6 procent Sulfatmassa, 1 procent Kapacitetsutnyttjandet inom Norscan låg på 85,9 procent för blekt kemisk pappersmassa under 2001 att jämföras med 94,8 procent under år 2000. Norscanlagret uppgick till 1 765 000 ton vid årets början. Lagren ökade sedan under årets två första månader till årshögsta nivån 2 038 000 ton i februari. Vid året slut uppgick Norscanlagret till 1 760 000 ton. Generellt kan sägas att en stark massamarknad kännetecknas av ett Norscanlager under 1 500 000 ton. Priserna på NBSK (nordisk blekt långfibersulfat) och BEK (blekt eukalyptussulfat) var USD 710 respektive 690 under hela andra halvåret år 2000 en prisnivå som bibehölls även i januari 2001. Priserna började därefter successivt att sjunka för att nå årets bottennivåer USD 450 för NBSK och USD 400 för BEK i september. Året slutade med en prisnivå på USD 470 för NBSK och USD 420 430 för BEK. Konkurrensbilden De marknader Rottneros agerar på är marknaderna för kemisk och mekanisk massa. Inom mekanisk massa är Rottneros en av världens tio största producenter. På marknaden för slipmassa baserad på mekanisk massa, är Rottneros störst med en andel på cirka 50 procent av avsalumarknaden. Totalt finns det cirka 20 aktörer på avsalumarknaden för mekanisk massa. På den betydligt större marknaden för kemisk avsalumassa tillhör Rottneros de 25 största leverantörerna. Totalt finns det cirka 100 tillverkare på den mycket fragmenterade marknaden. Mer än hälften av världens massatillverkare finns i Nordamerika och norra Europa även om tillväxtmarknader som Asien och Sydamerika står för en väsentlig del av tillväxten på den globala massamarknaden. Konkurrensen från Asien och Sydamerika är främst kännbar inom lövvedssulfat. I Nordamerika återstartades under slutet av 2000 en fabrik som legat i malpåse, vilket för år 2001 innebar ett kapacitetstillskott på 225 000 ton. I Finland tillkom också kapacitet genom utbyggnader vid två fabriker. Marknaden under 2001 Efter det för massabranschen mycket starka 2000 präglades 2001 av en lägre efterfrågan och ett betydligt större utbud. Detta ledde till en början till höjda lagernivåer som senare reducerades till en för koncernen acceptabel nivå. Trots att flera ledande producenter aviserade produktionsinskränkningar kunde inte prissänkningar undvikas. PRISUTVECKLING OCH LAGERNIVÅER 2001, tusen ton 2500 2000 1500 1000 500 0 Norscan NBSK CTMP Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 800 700 600 500 400 300
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 17 Marknaden i Asien påverkades av att det tillkom en kapacitet på över 1 miljon ton i Indonesien. Samtidigt befinner sig den indonesiska skogskoncernen APP i en finansiell kris. Importen av massa till Kina växte under året med 1,6 miljoner ton till totalt 4,87 miljoner ton. Detta har påverkat balansen på hela världsmarknaden positivt. I Sydamerika har Aracruz byggt en ny massalinje för BEK med en kapacitet på 700 000 ton som blir klar för att tas i drift under 2002. Under en följd av år rådde ett överutbud på massa beroende på alltför stor tillverkningskapacitet. Under 1999 och större delen av 2000 uppnåddes en god balans mellan tillgång och efterfrågan. Sammantaget började dock bilden att förändras under slutet av 2000. Under större delen av 2001 har det funnits en överkapacitet på marknaden som dock har balanserats genom marknadsrelaterade produktionsstopp. Framtiden På längre sikt förväntas marknaden att stärkas. Bakom detta ligger en förväntad ökning av världens pappersförbrukning med cirka tre procent per år fram till år 2010 (Källa: Market Pulse) en ökning som motsvarar nästan hela den svenska pappersindustrins produktionskapacitet. Många tecken tyder dock på en fortsatt svag massakonjunktur under första delen av 2002. Den främsta orsaken är en dämpad ekonomisk tillväxt, samtidigt som ny kapacitet på avsalumassa tillkommer. Den nya kapaciteten avser främst kortfibrig massa även om en mindre utbyggnad sker även av kapaciteten för långfibrig massa. I takt med en förväntad förbättring av världskonjunkturen antas även efterfrågan på massa öka, med stigande priser som följd. PRODUKTIONSKAPACITET SLIPMASSA, procent Rondchatel (Schweiz) 13 Zubaide (Spanien) 16 Vafos (Norge) 19 PRODUKTIONSKAPACITET CTMP, procent Övriga 30 Fibreco (Kanada) 9 West Fraser (Kanada) 15 PRODUKTIONSKAPACITET SULFITMASSA, procent Övriga 64 Rottneros 52 Rottneros 5 Millar Western (Kanada) 22 Tembec/Donohue (Kanada) 19 Rottneros 4 Paskow (Tjeckien) 13 Domsjö (Sverige) 13 Attishotz (Schweiz) 6 PRODUKTIONSKAPACITET SULFATMASSA, procent Rottneros 1 Södra (Sverige) 5 Stora Enso (Finland) 2 Övriga 86 Arauco 3 Aracruz 3 Sågade trävaror Rottneros är genom Rockhammar Timber en producent av högkvalitativa sågade trävaror på den svenska marknaden. Marknaden är mycket fragmenterad med många små och medelstora och ett fåtal stora producenter, som tillsammans står för en årlig produktion av cirka 16 miljoner kubikmeter varav cirka 11 miljoner säljs utanför Sverige. Under 2001 exporterades 53 procent av produktionen, jämfört med 45 procent under 2000. Exporten går i första hand till Västeuropa med Spanien som största enskilda marknad. Dit exporteras i första hand furu med brädgårdar, hyvlerier och snickerier som främsta kunder. Marknaden under 2001 Under första halvåret sjönk furupriserna med 4 procent för att under hösten öka med 5 procent. Granpriserna ökade under hösten med 9 procent. Furuproduktionen ökade under året med 2 procent medan granproduktionen minskade med 2 procent. Samtidigt har lagren av färdigprodukter ökat med 3 procent i furu men minskat med 14 procent i gran. Lagerförändringarna kan speglas i prisutvecklingen. Samtidigt övergår fler sågverk till att endast såga ett trädslag och då i stor utsträckning gran, för att svara upp emot en ökande efterfrågan. De baltiska länderna och Ryssland har kraftigt ökat sin export under året och utgör en prisdämpande faktor. För Rockhammars del har dock priserna i stort sett kunnat bibehållas under året eller ökats något tack vare en förändring av sortimentet. Rockhammar Timbers ändrade råvarufångst mot ett grövre timmersortiment med mindre konkurrens har medfört en god tillgång på råvara.
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2001 18
ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 200119 Rottneros magnefitmassa är speciellt lämplig för tillverkning av färgade produkter, till exempel servetter. Rottneros produkter Rottneros har marknadens bredaste sortiment av pappersmassa. Detta ger Rottneros möjligheten att erbjuda kunderna pappersmassor som på ett kostnads- och resurseffektivt sätt uppfyller produktkraven. I Rottneros fokusering på nischer penetreras dessa möjligheter på ett systematiskt sätt. Mekanisk massa Vid framställningen av mekanisk massa nyttjas externt tillförd energi, främst elektricitet för fiberseparering och malning. Råvaruutnyttjandet är mycket högt. Mellan 92 97 procent av veden tas tillvara. Rottneros tillverkar två typer av mekaniska massor slipmassa och CTMP. Slipmassa Koncernen har en total tillverkningskapacitet på 160 000 ton slipmassa per år vid fabrikerna i Rottneros och Utansjö. Detta gör koncernen till världens största tillverkare av marknadsslipmassa. Gran är den dominerande råvaran men Rottneros har vid fabriken i Utansjö även utvecklat en slipmassakvalitet baserad på aspved. Aspslipmassan har mycket hög ljushet medan granslipsmassan i gengäld är något starkare. Rottneros tillverkar ett stort antal slipmassakvaliteter speciellt anpassade för olika papperstyper. Granslipmassorna tillverkas dels som oblekta, dels som blekta till olika ljushetsnivåer, medan aspslipmassan enbart tillverkas med hög ljushet. Massorna bleks med peroxid och är därmed TCF-blekta (Totally Chlorine Free). Det huvudsakliga användningsområdet för slipmassa är skrivoch tryckpapper. Kartong är ett annat viktigt användningsområde. Aspslipmassan används även i finpapper, såväl obestrukna som bestrukna. Detta är ett krävande användningsområde där enbart kemiska massor användes tidigare. CTMP CTMP är en förkortning av Chemi Thermo Mechanical Pulp, det vill säga en mekanisk massa där veden fått en mild förbehandling med kemikalier vid förhöjd temperatur. Efter förbehandlingen mals veden i form av flis i en skivkvarn. Rottneros har två linjer för CTMP, vid Rockhammars Bruk och Rottneros Bruk. Den totala produktionskvantiteten är 135 000 ton per år, vilket innebär att Rottneros tillhör världens tio största tillverkare av CTMP. Rottneros har en gedigen erfarenhet av denna massatyp, eftersom CTMP- processen för avsalumassa utvecklades vid Rockhammars Bruk. CTMP tillverkas av träråvarorna gran och asp. Liksom för slipmassan ger gran