Utryckningsstatistik 25-214 Upprättad: 215-9-17
Antagen av direktionen: 215-XX-XX Dokumentet återfinns: Brandposten Handläggare: Ae UTRYCKNINGSSTATISTIK 25-214 Innehåll Inledning... 3 1. Samtliga händelser... 4 2. Brand i byggnad... 7 3. Brand ej i byggnad... 17 4. Automatiska brandlarm ej brand... 2 5. Trafikolyckor... 22 6. Övrig räddning... 28 7. Övrigt... 33 8. Örebro... 36 9. Kumla... 39 1. Hallsberg... 41 11. Askersund... 43 12. Lekeberg... 45 13. Laxå... 48 14. Nora... 5 15. Lindesberg... 52 16. Räddningsinsatser i andra kommuner... 55 2
Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som utfördes 25-1-1 tom 214-12-31. För samtliga tabeller gäller följande: *Från och med september 25 har inte Byrsta deltid, tidigare station Hallsberg, några egna förstalarm utan rycker ut som förstärknings- eller beredskapsstyrka då larm dras på brandstationen i Byrsta, Kumla kommun Kursiva siffror visar antingen genomsnittet åren 25-214 eller det totala antalet åren 25-214 3
1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut 2885 gånger till 23538 inträffade händelser sedan 25. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Räddningsinsatser totalt per år 35 3 25 2 15 2235 258 2162 2249 2244 2546 2579 2537 2478 245 Antal händelser Totalt antal utryckningar 1 Antal förstärkningslarm 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 1. Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet 2354 insatser. Vid 478 tillfällen under året har insatsen krävt förstärkningslarm från en eller flera brandstationer. Utryckningar inom eget släckområde per station och år Heltidsstation 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Örebro 1143 1364 1158 1179 1224 12 132 158 98 983 Byrsta heltid 314 46 396 358 358 342 366 328 315 323 Deltid 1+4 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Fjugesta 51 61 47 48 43 48 35 58 4 56 Askersund 79 17 7 75 8 73 6 57 39 73 Laxå 11 79 62 71 81 63 56 57 7 71 Byrsta deltid* - - - - - - - - - 78 Lindesberg 134 188 168 223 155 119 184 142 126 125 Nora 94 97 79 84 92 1 67 82 81 94 Guldsmedshyttan 27 55 23 31 29 25 27 3 29 25 Frövi 71 114 69 79 75 68 43 43 59 64 Fellingsbro 115 138 139 18 96 119 12 73 8 76 Deltid 1+3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Odensbacken 62 54 47 54 41 36 45 37 41 56 Vintrosa 29 5 4 3 35 22 25 21 12 16 Garphyttan 28 3 21 25 27 14 3 18 25 26 Pålsboda 17 32 27 23 2 13 14 11 15 12 Deltid 1+2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Finnerödja 35 26 17 16 17 16 12 19 12 26 Vretstorp 23 26 22 24 23 23 21 26 15 22 Hjortkvarn 19 17 2 14 25 27 18 18 19 14 4
Räddningsvärn 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Glanshammar 29 46 39 55 4 43 38 28 31 39 Vinön 1 1 1 2 1 Hammar 21 12 26 18 15 1 18 16 7 9 Olshammar 9 5 1 15 7 14 13 8 12 7 Mariedamm 9 3 7 4 8 4 5 5 6 3 Hasselfors 7 8 5 6 9 7 7 5 7 3 Ramsberg 7 11 15 16 15 16 8 4 12 9 Rockhammar 5 6 1 5 6 6 7 9 4 15 Nyhyttan 5 3 1 9 11 5 9 1 8 4 Vedevåg 6 2 9 9 12 11 7 8 13 6 Figur 2. Antalet räddningsinsatser inom respektive brandstations insatsområde 25-214. Under året har Byrsta deltid varit engagerade vid 21 räddningsinsatser. Vid 34 tillfällen har Byrsta deltid upprätthållit beredskap på Byrstastationen då Byrsta heltid varit upptagna av annan insats. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund av liknande storlek 35 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 3. Nerikes Brandkår är ett av de största förbunden sett till antalet invånare, vilket avspeglar sig i statistiken. Antal insatser per 1 invånare i jämförelse med likvärdiga räddningstjänstförbund Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Östra Götaland,17,15,2,3,22,24 Nerike Attunda Östra Götaland Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Figur 4. Antalet insatser per 1 invånare 214. Händelser per typ och år 1 8 6 4 2 382 317 822 398 552 214 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Figur 5. Fördelningen mellan olika händelser. Onödiga automatlarm står för den största andelen utryckningar. 5
Antalet räddningsinsatser per månad 25 2 15 1 211 138 187 29 191 223 231 22 199 224 2 217 214 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Antalet händelser 214 per månad. Flest insatser görs under semestermånaderna. Antalet räddningsinsatser per veckodag 5 4 3 2 1 389 34 378 335 357 362 289 214 Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Figur 7. Alla händelser 214 fördelade per veckodag. Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet 35 289 299 34 286 3 24 25 211 22 2 143 157 138 15 89 1 74 5-2 -4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 214 Figur 8. Antalet insatser 214 fördelade över dygnet. Händelstyp fördelat över dygnet 14 12 1 8 6 4 2-2 2-4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Figur 9. Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakade av matlagning. 6
Räddningsinsatser per kommun 16 1295 12 8 4 348 189 165 133 15 93 68 214 Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Laxå Nora Lekeberg Figur 1. Diagrammet visar hur räddningsinsatserna fördelat sig över kommunerna 214. Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal Åtgärder Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Omhändertagna för akuta skador 192 1856 166 147 Stabilt sidoläge 13 8 13 77 Psykiskt stöd 16 829 9 624 Annan 1 47 13 39 Hjärt-lungräddning 34 173 34 172 Defibrillering 1 54 1 54 Fri luftväg 32 199 32 194 Stoppa blödning 1 66 1 64 Förebygga skadechock 28 36 27 239 Fixering arm/benskada 3 41 3 35 Fixering nacke/rygg 25 488 24 396 Kylning brännskada 2 14 2 13 Syrgasbehandling 24 384 24 382 Personsanering 1 1 1 Figur 11. Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats. 2. Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 367 bränder i byggnader inträffat sedan 25. 2.1. Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren 5 4 346 335 363 373 347 428 336 359 339 382 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 12. Bränder i bostäder ökar medan bränder i andra byggnadstyper minskar. et är 357 bränder per år. 7
Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Örebro 198 163 181 143 22 156 181 161 167 137 127 Byrsta heltid* 42 34 39 48 46 4 64 52 43 5 3 Deltid 1+4 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Fjugesta 5 2 11 8 14 12 5 18 7 13 13 Askersund 6 8 1 12 13 9 9 12 6 5 3 Laxå 1 9 4 1 13 7 11 5 1 7 8 Byrsta deltid* - - - - - - - - - 11 14 Lindesberg 24 21 22 35 26 2 26 29 13 26 26 Nora 15 13 12 13 16 13 12 11 15 15 13 Guldsmedshyttan 9 11 5 3 7 7 5 1 8 3 8 Frövi 8 16 9 9 11 15 7 12 13 12 9 Fellingsbro 6 11 5 6 16 17 4 5 7 14 5 Deltid 1+3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Odensbacken 8 1 15 1 8 1 7 14 6 12 1 Vintrosa 6 5 2 2 4 2 4 3 4 1 Garphyttan 1 8 6 7 9 3 9 6 7 13 9 Pålsboda 6 4 6 5 3 2 1 2 6 1 7 Deltid 1+2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Finnerödja 4 2 2 1 2 1 2 3 3 2 Vretstorp 5 1 1 8 5 5 4 5 4 2 4 Hjortkvarn 5 1 2 1 5 3 1 3 1 2 3 Räddningsvärn 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Glanshammar 4 5 6 4 8 6 3 4 4 4 Vinön 1 Hammar 2 7 6 1 2 6 3 2 Olshammar 1 2 2 1 3 2 Mariedamm 2 4 2 5 1 4 3 3 2 Hasselfors 1 2 1 2 3 3 Ramsberg 1 2 1 5 6 6 3 3 1 6 Rockhammar 2 1 4 1 3 1 2 4 2 4 6 Nyhyttan 1 3 2 3 3 4 1 2 Vedevåg 1 1 4 3 3 4 2 3 Figur 13. Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Brand i byggnad per månad 5 42 4 3 28 26 2 33 3 31 27 39 22 3 3 44 214 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 14. Antalet brand i byggnad per månad 214. 8
Brand i byggnad fördelat över dygnet 6 5 4 3 214 2 1-2 2-4 4-6 6-8 8-1 1-12 12-14 14-16 16-18 18-2 2-22 22-24 Figur 15. Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. Fördelning mellan olika objekt 214 5% 28% 12% 55% Bostad Allmän byggnad Industri Annan byggnad Figur 16. Drygt hälften av bränderna drabbar bostäder. Startutrymme vid brand i byggnad Startutrymme 214 Totalt Startutrymme 214 Totalt Startutrymme 214 Totalt Kök 13 1254 Korridor 17 52 Okänd 4 66 Skorsten 25 442 Källare, ej boyta 13 83 Förråd/klädkammare 4 42 Produktionslokal 24 381 Verkstad 9 5 Inbyggt garage 4 36 Utanför byggnaden 15 183 Samlingslokal 8 68 Radgarage 4 23 Fristående förråd/uthus 14 165 Badrum/toalett 7 7 Datacentral 4 7 Vardagsrum 14 161 Fristående garage 7 63 Höupplag/loge/lada 2 37 Pannrum 12 131 Annat 7 55 Kontor 2 2 Sovrum/sovsal 1 128 Eldriftrum 6 95 Upplag 1 8 Tvättstuga 9 74 Trapphus 5 6 Personalutrymme 19 Balkong/Altan 7 99 Vind 4 38 Djurstall 12 Soprum/sopnedkast 7 92 Lager 3 36 Silo 12 Hall 4 46 Fläkt/Luftbehandlingsrum 2 48 Lastbrygga 3 Försäljningslokal 3 58 Bastu 1 24 Cistern 1 Figur 17. Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål vid brand i byggnad Startföremål 214 Totalt Startföremål 214 Totalt Startföremål 214 Totalt Spis 97 862 Explosivt-/sprängämne 9 17 Diskmaskin 2 26 Annat 47 329 Uppvärmningsanordning 8 118 Dator 2 5 Papper/kartong 22 152 Säng 8 38 Brandfarlig gas 2 8 Rökkanal 21 437 Personbil 8 44 Transformator 1 16 Annan lös inredning 19 348 Brandfarlig vätska 8 61 Glödlampa 1 3 Andra elinstallationer 18 212 Lysrörsarmatur 7 75 Gardiner 1 19 Okänt 17 311 Övriga vägfordon 5 29 TV 21 Byggnadens utsida 16 225 Tvättmaskin 4 33 Torkskåp 9 Maskin 13 236 Soffa/fåtölj 4 25 Strykjärn 1 Fläkt/ventilationsanläggning 11 18 Torktumlare 3 29 Stereo/video/DVD 5 Elcentral 1 75 Kläder 2 29 Spårfordon 1 Eldstad 9 127 Bastuaggregat 2 13 Kaffebryggare 14 Skräp i container 9 18 Kyl/frys 1 36 Figur 18. Aktuella startföremål vid bränderna. 9
Brandorsak vid brand i byggnad Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Glömd spis 97 984 Okänt 14 44 Fyrverkerier 5 13 Tekniskt fel 7 63 Gnistor 9 182 Återantändning 3 78 Anlagd med uppsåt 65 52 Friktion 9 12 Explosion 2 15 Värmeöverföring 48 66 Levande ljus 7 136 Blixtnedslag 1 51 Soteld 23 488 Självantändning 7 9 Barns lek med eld 1 39 Rökning 15 159 Heta arbeten 6 71 Annan Figur 19. Orsaken till byggnadsbränderna. Var tredje brand i byggnad orsakas av en glömd spis. Omfattning vid framkomst 214 Var släcktes branden 214 33% 1% 11% 3% 17% 35% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller 4% 15% 1% 1% 7% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Släckt/slocknad Flera byggnader Figur 2. Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen. 85 % stannar i startföremålet. Figur 21. Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes. Omkomna och skadade 35 3 25 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 22. Under 214 omkom en person vid brand i sin bostad och endast en person skadades svårt. 2.2. Allmän byggnad Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 975 bränder inträffat i allmänna byggnader under 25-214 varav 18 under 214. Typ av objekt 6 4 2 35 Vårdanläggning 41 Övrig allmän byggnad Figur 23. Antalet bränder fördelat per objekttyp 214 ställt mot genomsnittet. 24 6 Skola Kontor Hotell 2 214 1
Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 214 Totalt Snitt Objektstyp 214 Totalt Snitt Övrig vårdbyggnad 3 457 46 Hotell/pensionat 2 32 3 Skola 24 161 16 Förskola 2 16 2 Handel 11 17 11 Teater/biograf/muséum 2 12 1 Restaurang/danslokal 8 59 6 Sjukhus 1 3 3 Övrigt i allmän byggnad 8 52 5 Elevhem/Flyktingförläggning 1 6 2 Kontor 6 37 4 Fritidsgård 1 2 Idrottsanläggning 5 27 3 Kommunikationsbyggnad 3 Kriminalvård 4 23 2 Försvarsbyggnad 1 Kyrka/församlingshem 3 19 2 Figur 24. Antalet bränder per objektsgrupp. Antalet bränder i vårdanläggningar fortsätter minska. Skillnaden kan till viss del förklaras av att flera boenden som tidigare klassats som vårdanläggningar numera betraktas som eget boende. Omfattning vid framkomst 39% % % 4% 16% 41% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Figur 25. Vid 96 % av alla larm till allmänna byggnader 214 stannade branden i startföremålet. Många byggnader inom kategorin allmän byggnad är försedda med automatiskt brandlarm som ger ett tidigt larm till platsen. Många byggnader har dessutom personal på plats stora delar av dygnet vilket ofta medför att släckinsats påbörjats av personal innan brandkåren kommit till platsen. Brandorsak Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Anlagd med uppsåt 37 222 Gnistor 3 2 Blixtnedslag 1 5 Glömd spis 3 39 Återantändning 2 12 Okänt 3 Tekniskt fel 13 166 Heta arbeten 2 9 Barns lek med eld 1 Värmeöverföring 8 95 Friktion 2 25 Annan 6 Rökning 4 53 Levande ljus 1 32 Explosion 6 Fyrverkeri 4 5 Självantändning 1 8 Soteld 3 Figur 26. Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 55 % av glömda spisar. 67 % av skolbränderna var anlagda med uppsåt. Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 214 skadades 4 personer lindrigt vid bränder i allmänna byggnader. 11
2.3. Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 2447 bränder inträffat i bostäder under de senaste tretton åren vilket ger ett genomsnitt på 188 bostadsbränder per år. Antal bostadsbränder 25 229 18 19 198 177 181 189 2 169 28 29 212 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 27. Antalet bostadsbränder har legat konstant de senaste tre åren. 214 Andel brand i byggnad per objektstyp 214 1% 4% 34% 61% Flerbostadshus Villa Rad-/par-/kejdehus Fritidshus Figur 28. Betydligt fler bränder uppstår i flerbostadshus. Brand per objektstyp 15 1 5 Flerbostadshus Enbostadshus 133 16 15 112 11 85 9 87 86 74 8 12 87 96 116 122 13 82 87 92 87 82 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 29. Antalet bränder i flerbostadshus har nästan fördubblats sedan 24 medan villabränder fortsätter minska. Omfattning vid framkomst 214 Endast rökutveckling 3% 32% Brand i startföremålet Brand i ett rum 2% 5% 14% 17% Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Figur 3. Diagrammet visar hur det ser ut då brandkåren kom till platsen vid bränder i samtliga bostadstyper. 12
Omfattning vid framkomst per objektstyp 214 Flerbostadshus Enbostadshus 6 5 4 3 2 1 52 17 2 17 16 15 8 2 Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Figur 31. Diagrammet visar skillnaden i hur det ser ut på platsen då brandkåren anländer vid bränder i flerrespektive enbostadshus. Brandorsak vid bostadsbränder alla kategorier Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Glömd spis 66 517 Okänd 1 16 Friktion 1 1 Tekniskt fel 34 21 Levande ljus 6 84 Blixtnedslag 32 Värmeöverföring 31 182 Gnistor 2 61 Återantändning 12 Anlagd med uppsåt 24 177 Heta arbeten 1 12 Fyrverkerier 9 Soteld 23 393 Barns lek med eld 1 12 Självantändning 7 Rökning 11 85 Explosion 1 4 Annan Figur 32. Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. Brandorsak vid bränder i enbostadshus Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Soteld 22 384 Gnistor 2 74 Heta arbeten 18 Värmeöverföring 19 187 Rökning 2 14 Barns lek med eld 11 Tekniskt fel 17 139 Levande ljus 1 28 Självantändning 4 Okänd 9 112 Explosion 1 2 Fyrverkerier 3 Anlagd med uppsåt 6 68 Återantändning 19 Annan Glömd spis 3 69 Blixtnedslag 28 Figur 33. Till skillnad från vid bränder i flerbostadshus hör det till ovanligheterna att man glömmer spisen. Brandorsak i flerbostadshus Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Glömd spis 63 433 Okänd 1 79 Återantändning 7 Anlagd med uppsåt 18 137 Barns lek med eld 1 9 Explosion 2 Tekniskt fel 17 95 Soteld 1 9 Fyrverkerier 1 Värmeöverföring 13 67 Heta arbeten 1 4 Självantändning 1 Rökning 9 65 Friktion 1 1 Blixtnedslag Levande ljus 5 56 Gnistor 9 Figur 34. Glömd spis orsakar nästan hälften av alla bränder i flerbostadshus. Omkomna och skadade vid brand i bostad Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare funnits. Dödsbränderna sker oftast kvälls-, nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit. 1 4 24 13
Enbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 35. Antalet skadade och omkomna vid bränder i enbostadshus. Flerbostadshus Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 36. Antalet skadade och omkomna vid bränder i flerbostadshus. 2.4. Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 67 bränder drabbat industrin de senaste tio åren varav 44 under 214. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 214 Totalt Snitt Typ av industri 214 Totalt Snitt Metall/maskinindustri 16 221 22 Industrihotell 2 25 3 Annan tillverknings industri 7 146 15 Trävaruindustri 2 19 2 Lager 6 36 4 Reparationsverkstad 2 18 2 Kemisk industri 4 98 1 Textil/beklädnadsindustri 1 9 1 Livsmedelsindustri 4 3 3 Annan industri 1 5 1 Figur 37. Antalet bränder inom trävaruindustrin och den kemiska industrin minskar. Omfattning vid framkomst 214 Rökutveckling 36% 38% Startföremålet Ett rum Flera rum 4% 2% 7% 13% Flera brandceller Släckt/slocknad Figur 38. Omfattning då brandkåren kom till platsen. 14
Brandorsak vid industribränder Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Tekniskt fel 19 163 Okänd 1 27 Soteld 2 Värmeöverföring 6 176 Anlagd med uppsåt 1 1 Barns lek med eld 1 Självantändning 6 57 Glömd spis 1 8 Blixtnedslag 1 Friktion 4 78 Explosion 1 1 Annan Gnistor 3 33 Återantändning 1 Rökning Heta arbeten 3 25 Figur 39. Tekniska fel var den vanligaste brandorsaken 214. Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 214 har två personer skadats vid bränder inom industrin. 2.5. Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 181 bränder inträffat inom kategorin under de senaste tio åren, varav 17 under 214. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 214 Totalt Snitt Typ av byggnad 214 Totalt Snitt Lantbruk, ej bostad 9 121 12 Rivningshus 6 1 Kraft-/värmeverk 4 21 2 Avfall/avlopp/rening 4 Annan 2 31 3 Parkeringshus/garage 2 Bensinstation 1 1 1 Bergrum Byggnadsplats 1 1 Figur 4. Tabellen visar hur antalet bränder fördelar sig inom kategorin annan byggnad. Omfattning vid ankomst 214 % 12% 12% Rökutveckling 12% 23% Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller 41% Släckt/slocknad Figur 41. Vid nästan hälften av bränderna brinner det i minst ett rum då brandkåren anländer. De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan förklara varför bränderna är mer omfattande då brandkåren anländer än t.ex. vid brand i allmänna byggnader. Brandorsak vid brand i kategorin andra byggnader Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Brandorsak 214 Totalt Tekniskt fel 5 32 Återantändning 1 3 Barns lek med eld 4 Okänd 3 17 Fyrverkerier 1 1 Självantändning 2 Anlagd med uppsåt 3 13 Blixtnedslag 1 Explosion 1 Friktion 2 4 Heta arbeten 5 Glömd spis 1 Värmeöverföring 1 3 Soteld 3 Rökning 1 Gnistor 1 22 Figur 42. Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under året har ingen person skadats eller omkommit vid brand inom kategorin annan byggnad. 15
2.6. Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad Åtgärder Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Ingen åtgärd 182 211 Släckning från marken 68 792 Skydd av närliggande objekt 9 115 Användande av värmekamera/ir teknik 128 411 Lodning av rökkanal 19 336 Annan 5 23 Invändig släckning 75 944 Avstängning av gas/el 18 189 Inträngning från höjdfordon 2 5 Dörrforcering 75 171 Släckning från höjdfordon 1 146 Skjutning/punktering av gasflaskor 1 7 Figur 43. Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Brandventilation Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Befintlig lucka/fönster/fläkt 57 292 83 811 49 253 Räddningstjänstens fläktar 47 334 64 559 44 261 Håltagning 2 2 6 91 6 68 Figur 44. Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid brand i byggnad. Tabellen redovisar inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 214 Totalt Rökdykning livräddning 1 63 Rökdykning egendomsskydd 6 378 Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 18 % 17 % Rökdykning med värmekamera 29 132 Figur 45. Tabellen visar andelen brand i byggnad som krävt rökdykning. Livräddning 214 Totalt Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Rökdykning 13 7 89 66 Höjdfordon 3 1 16 7 Figur 46. Tabellen visar hur många gånger människor tagits ut av brandpersonal vid brand i byggnad 214. Släckmedel Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Vatten från släckbil 19 139 Handbrandsläckare Skum 9 44 Branddamm 2 15 Lämpning 3 321 Öppet vattendrag 8 81 Annat släckmedel 1 8 Tankbil 28 418 Dimspik 7 45 Mellanskum 19 Brandpost 12 173 Handbrandsläckare CO 2 6 63 Tungskum 7 Skärsläckare 11 1 Handbrandsläckare Vatten 2 22 Lättskum 3 Handbrandsläckare Pulver 9 19 Kvävning 2 15 Figur 47. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid bränder i byggnader. 16
3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 398 brand ej i byggnad inträffat under perioden 25-214. Brand ej i byggnad genom åren 4 367 35 327 3 313 295 25 32 275 34 32 258 329 317 2 15 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 48. Antalet brand ej i byggnad minskade något under året. et under perioden är 31 insatser. Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Örebro 148 138 149 141 145 15 122 12 151 176 Byrsta heltid* 34 35 29 39 56 56 6 45 43 29 Deltid 1+4 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Fjugesta 7 9 4 12 1 5 7 15 6 7 Askersund 1 9 6 1 11 15 15 1 6 24 Laxå 14 8 7 12 12 12 1 11 11 4 Byrsta deltid* - - - - - - - - - 15 Lindesberg 14 16 5 16 9 5 18 16 11 13 Nora 15 19 6 11 14 8 14 12 15 14 Guldsmedshyttan 3 1 5 7 3 4 5 5 5 4 Frövi 6 8 4 8 6 4 6 7 5 1 Fellingsbro 5 9 3 4 4 6 7 9 6 2 Deltid 1+3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Odensbacken 5 4 5 1 4 4 4 6 8 12 Vintrosa 5 7 9 4 9 4 7 6 2 3 Garphyttan 4 5 1 3 2 2 6 4 6 8 Pålsboda 1 5 4 4 3 2 3 3 3 2 Deltid 1+2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Finnerödja 1 7 4 1 3 6 5 2 2 8 Vretstorp 7 1 1 3 3 4 5 6 1 4 Hjortkvarn 1 2 1 2 4 8 3 3 3 4 Räddningsvärn 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Glanshammar 5 5 2 15 2 14 8 7 9 4 Vinön 1 1 Hammar 3 3 2 1 2 3 5 2 2 Olshammar 4 6 6 2 2 2 4 Mariedamm 3 1 1 1 1 2 1 1 Hasselfors 3 3 1 3 1 1 1 3 2 Ramsberg 3 5 6 2 1 2 5 4 Rockhammar 2 2 4 2 1 3 3 2 1 8 Nyhyttan 3 1 1 1 3 1 2 1 Vedevåg 2 6 1 1 1 4 4 Figur 49. Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. 17
Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Antal 214 Totalt 24-214 Brand ej i byggnad per månad 6 4 2 18 9 28 33 41 4 41 26 24 25 13 21 214 Figur 5. Något fler gräsbränder kan ses i mars månad jämfört med genomsnittet. Brand i fordon 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Figur 51. Diagrammet visar antalet bränder i olika fordonstyper sedan 25. Betydligt färre personbilar och lastbilar drabbades under 214 jämfört med året innan. Brandorsak per typ av objekt Fordon Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Personbil Lastbil Buss Övriga fordon 2 4 6 8 1 12 14 16 Objekt Personbil 45 3 1 2 78 916 Övrigt vägfordon* 7 1 8 83 Tåg 1 1 12 Fartyg/båt 15 Flygplan Skogsmaskin 1 1 1 Jordbruksmaskin 1 1 38 Annan arbetsmaskin 3 1 4 38 Buss 1 3 4 55 Lastbil 11 1 6 18 116 Husvagn/husbil 1 1 2 24 Antal 214 54 49 2 2 7 3 Figur 52. Mest förekommande brandobjekt är personbil som brinner på grund av anlagd brand eller tekniskt fel. 18
Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 214 Totalt 21-213 Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 214 Totalt 24-214 Skog- och mark Objekt Gräs/mark ej trädbevuxen 14 1 5 3 3 3 3 8 1 14 55 665 Annan trädbevuxen 6 1 1 1 5 4 1 1 1 8 1 4 28 mark Produktiv skogsmark 4 2 1 1 3 6 17 182 Totalt 214 24 1 1 5 1 8 1 3 4 1 11 1 17 Figur 53. Tabellen redovisar bränder och brandorsak i skog och mark. Övrigt Objekt Annat 27 1 1 1 3 5 2 1 1 1 1 53 164 Container 11 1 1 3 1 1 18 25 Soptunna 6 2 8 77 Papperskorg 5 2 1 2 1 76 Soptipp 1 4 1 6 54 Tält 1 1 1 Totalt 214 5 3 2 15 4 5 7 1 2 1 1 5 Figur 54. Tabellen redovisar övriga brandobjekt med tillhörande brandorsak. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Släckmedel 214 Totalt Vatten från släckbil 236 2497 Annat släckmedel 5 51 Handbrandsläckare Vatten 1 Tankbil 47 389 Handbrandsläckare CO 2 5 35 Tungskum 8 Handbrandsläckare Pulver 15 126 Branddamm 2 7 Mellanskum 5 Öppet vattendrag 14 148 Brandpost 1 17 Lättskum 3 Handbrandsläckare Skum 4 55 Helikopter/flygplan 1 5 Figur 55. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 19
4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 858 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren 25-214, varav 822 under 214. Vid 13 % av alla automatiska brandlarm har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6 %. Onödiga larm 13% Onödiga larm Brand 87% Figur 56. Fördelningen av skarpa respektive onödiga larm till anläggningar med automatiskt brandlarm 214. Onödiga larm jämfört med antalet automatlarmsanläggningar 1 8 6 4 2 Antal onödiga larm Antal anläggningar 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 57. Förhållandet mellan andelen onödiga larm och antalet inkopplade anläggningar genom åren. Andelen felaktiga larm ställt mot antalet inkopplade anläggningar fortsätter minska. Flest onödiga automatlarm 214 Objekt Antal larm Objekt Antal larm Korsnäs, Frövi 23 Meritor, Lindesberg 15 Hemgården, Laxå 22 Atria Supply, Sköllersta 13 Brolyckan, Örebro 19 Focushuset, Örebro 12 Skäpplandsgården 17 Södergaraget, Örebro 1 Mellringestaden, Örebro 16 Wadköping, Örebro 1 Vivallaskolan, Örebro 16 Figur 58. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat tio eller fler onödiga automatiska brandlarm under året. Antal onödiga automatiska brandlarm per stationsområde Heltidsstation 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Örebro 478 457 51 549 555 49 451 529 451 443 Byrsta heltid* 114 137 148 131 132 118 132 134 133 136 Deltid 1+4 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Fjugesta 19 23 16 9 16 2 7 14 19 16 Askersund* 1 8 7 14 16 1 1 7 3 13 Laxå 49 13 26 15 27 22 21 22 22 3 Byrsta deltid* - - - - - - - - 25 Lindesberg 47 6 56 66 73 58 114 69 74 65 Nora 17 23 2 22 3 33 21 28 26 2 Guldsmedshyttan 3 5 4 7 8 4 3 12 7 6 Frövi 31 59 4 46 39 37 23 21 31 29 Fellingsbro 6 9 5 1 8 8 5 7 3 2 2
Deltid 1+3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Odensbacken 16 1 3 9 12 1 14 8 12 18 Vintrosa 2 1 2 1 1 Garphyttan 5 3 5 8 5 3 3 2 1 1 Pålsboda 2 8 1 2 6 2 1 1 1 2 Deltid 1+2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Finnerödja 8 5 5 5 3 4 6 5 2 Vretstorp 1 3 1 Hjortkvarn 1 5 4 5 4 1 5 4 8 1 Räddningsvärn 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Glanshammar 4 6 3 9 3 6 4 6 5 12 Vinön Hammar Olshammar 2 7 2 1 1 6 3 3 Mariedamm Hasselfors 1 5 1 1 4 3 2 2 1 Ramsberg 1 1 2 2 3 2 1 Rockhammar 1 1 Nyhyttan 1 4 4 2 1 4 1 Vedevåg 1 3 1 1 4 3 4 4 2 1 Figur 59. Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar onödiga automatlarm Typ av objekt 214 Snitt Typ av objekt 214 Snitt Typ av objekt 214 Snitt Övrig vårdbyggnad 191 27 Lager 24 34 Industrihotell 7 5 Skola 129 119 Idrottsanläggning 24 15 Avfall/avlopp/rening 5 3 Bostad 53 14 Kemisk industri 19 44 Förskola 4 4 Annan allmän byggnad 51 3 Kyrka/motsv. 16 15 Reparationsverkstad 3 2 Metall-/maskinindustri 47 49 Teater/biograf/museum 12 13 Textil/beklädnadsindustri 3 1 Handel 44 56 Restaurang/danslokal 9 9 Trävaruindustri 2 11 Hotell 36 34 Annan byggnad 9 3 Kommunikationsbyggnad 2 2 Livsmedelsindustri 34 47 Kriminalvård 8 12 Försvarsbyggnad 1 1 Kontor 31 27 Sjukhus 7 18 Annan Industri 2 Elevhem/flyktingförläggning 3 5 Kraft-/värmeverk 7 1 Bensinstation Annan tillverknings industri 28 32 Figur 6. Vårdanläggningar står för största andelen onödiga larm och orsakas till mer än hälften av matlagning. Antalet onödiga automatlarm i asylboenden har ökat betydligt under året, då allt fler sådana boenden öppnats i flera av kommunerna. Orsak till onödiga automatlarm Orsaker till onödiga larm 214 Snitt Orsaker till onödiga larm 214 Snitt Orsaker till onödiga larm 214 Snitt Okänd orsak 221 178 Damm/smuts 12 19 Överföringsfel 6 15 Rök från matlagning 213 143 Rök från fordon 11 6 Annan värmepåverkan 6 6 Rök från arbetsprocess 93 53 Sprinkler -tryckförändring 11 6 Rök från rökmaskin 2 9 Ånga 6 57 Fel i strömförsörjning 9 8 Felhant. av larmmottagare 2 4 Uppsåtligt falsklarm 47 23 Levande ljus/tomtebloss 8 11 Rök från panna/eldstad 2 3 Felhant. av servicepers 36 18 Blixtnedslag 8 7 Gnagare/fågel/insekt 1 1 Kondens/fukt/vatten 25 21 Annan orsak 7 3 Sprinkler - frysning 2 Rök från rökning 16 16 Heta arbeten 6 37 Förmodad brand Oavsiktlig åverkan 14 2 Figur 61. Nästan 25 % av alla larm har tyvärr okänd orsak och ytterligare 25 % orsakas av rök från matlagning. 21
5. Trafikolyckor 5.1. Samtliga händelser Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 3512 trafikolyckor de senaste tio åren. Under 214 har totalt 837 personer varit inblandade i 397 trafikolyckor, den högsta siffran på tretton år. Trafikolyckor genom åren 5 4 3 2 398 412 437 49 395 358 37 248 239 36 21 1 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Figur 62. et under perioden är 338 insatser per år. Trafikolyckor per månad 6 5 5 43 45 4 37 34 31 33 3 22 25 2 27 31 2 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 63. Under januari månad inträffade betydligt fler trafikolyckor jämfört med tidigare år. 214 Trafikolyckor per stationsområde Heltidsstation 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Örebro 149 155 135 129 13 121 17 76 81 93 Byrsta heltid* 49 44 68 5 54 52 51 32 38 43 Deltid1+4 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Fjugesta 6 7 8 1 9 8 9 5 7 13 Askersund 19 23 3 25 27 22 14 12 14 14 Laxå 14 19 11 22 23 12 6 12 15 19 Byrsta deltid* - - - - - - - - - 8 Lindesberg 29 2 31 26 17 21 15 15 8 13 Nora 21 16 2 21 16 26 8 18 14 25 Guldsmedshyttan 9 4 4 8 6 7 7 9 3 7 Frövi 15 7 7 8 14 7 2 1 4 3 Fellingsbro 8 9 1 8 3 6 7 3 8 4 Deltid 1+3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Odensbacken 2 14 8 14 12 1 14 6 9 7 Vintrosa 13 16 24 19 13 16 7 9 3 7 Garphyttan 3 2 3 5 3 1 4 3 3 Pålsboda 2 9 7 9 2 7 3 4 2 6 Deltid 1+2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Finnerödja 7 11 3 9 5 2 2 4 1 6 Vretstorp 6 8 12 5 8 11 11 11 7 12 Hjortkvarn 7 6 1 4 1 1 6 7 3 4 22
Räddningsvärn 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Glanshammar 1 19 19 16 21 12 19 11 7 13 Vinön Hammar 6 3 11 9 1 3 8 4 3 3 Olshammar 2 3 2 2 1 8 4 2 2 1 Mariedamm 2 2 1 1 1 2 Hasselfors 1 4 1 1 1 1 Ramsberg 5 8 6 5 3 1 2 2 Rockhammar 1 2 1 1 Nyhyttan 1 1 3 1 1 1 Vedevåg 5 1 3 1 1 2 2 3 1 Figur 64. Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffade trafikolyckorna 214 Antal olyckor Väg 214 Snitt Totalt Väg 214 Snitt Totalt Väg 214 Snitt Totalt Väg 214 Snitt Totalt 5 62 53 58 597 1 1 7 542 4 55 1 E2 46 49 536 83 1 1 7 64 4 533 1 E18-E2 31 31 337 864 1 1 6 617 4 54 1 E18 17 19 212 532 1 5 746 4 559 1 27 17 9 12 637 1 5 765 4 569 1 51 1 15 167 647 1 5 847 4 577 1 529 9 8 84 728 1 5 233 3 589 1 52 9 7 82 656 1 4 524 3 599 1 249 8 8 9 522 1 3 625 3 65 1 244 7 8 93 571 1 3 631 3 67 1 25 6 9 96 594 1 3 644 3 615 1 69 6 5 5 659 1 3 73 3 624 1 641 6 4 41 666 1 3 749 3 634 1 831 5 2 21 674 1 3 836 3 635 1 744 4 3 37 751 1 3 57 2 643 1 752 4 3 31 53 1 2 519 2 646 1 243 4 2 26 63 1 2 525 2 655 1 24 3 6 62 862 1 2 585 2 662 1 49 3 5 52 561 1 1 69 2 668 1 815 3 3 32 723 1 1 62 2 688 1 86 3 3 3 775 1 1 627 2 724 1 767 3 2 24 872 1 1 632 2 734 1 823 2 4 42 517 2 2 636 2 737 1 733 2 3 38 518 2 18 652 2 745 1 534 2 3 36 633 1 16 669 2 747 1 511 2 1 13 629 1 13 673 2 766 1 859 2 1 12 97 1 12 676 2 771 1 592 2 1 9 623 1 1 684 2 786 1 845 2 1 6 691 1 1 753 2 817 1 677 2 5 538 1 8 768 2 818 1 51.1 1 11 119 762 1 8 827 2 822 1 68 1 5 55 763 1 8 846 2 829 1 675 1 3 37 541 1 7 851 2 834 1 687 1 2 17 59 1 7 871 2 837 1 564 1 1 14 769 1 7 876 2 839 1 586 1 1 13 638 1 6 211 1 841 1 683 1 1 13 672 1 6 24 1 842 1 773 1 1 1 681 5 259 1 865 1 64 1 1 9 871 5 475 1 875 1 575 1 1 7 536 4 52 1 Figur 65. Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat. Större ökningar av antalet olyckor har markerats med rött. Utöver tabellen har ytterligare 61 trafikolyckor inträffat i tätorterna och 12 olyckor har skett på andra vägar. et för tätorterna ligger normalt på 41 olyckor per år (totalt 537 under perioden 21-214) och 7 olyckor (av 89 totalt) på andra vägar. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. 23
Totalt 66 olyckor på järnväg har inträffat under sedan 21 varav 4 under 214. 5 båtolyckor har inträffat under 214. Totalt 45 båtolyckor sedan 21. 21 insatser har gjorts vid flygolyckor eller befarade haverier sedan 21. Ingen sådan olycka har skett under 214. 5.2. Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren Flest människor skadas på vägar där det råder hastighetsbegränsning på 5- respektive 7 km/h. Många vägar med högre fart har försetts med mitträcken, varvid konsekvenserna av inträffade olyckor har minskat betydligt. Antalet omkomna i trafikolyckor ligger på samma nivå som de tre senaste åren. 25 % av de som omkommer i trafiken blir påkörda av tåg. Omkomna 3 24 2 1 1 14 12 18 8 12 12 12 1 Antal omkomna 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 66. 7 personer omkom i trafikolyckor på vägen och 2 personer omkom efter kollision med tåg. Svårt skadade 8 6 4 2 55 48 4 39 43 31 41 64 56 42 Antal svårt skadade 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 67. Antalet svårt skadade människor har minskat något. Lindrigt skadade 5 435 4 3 2 243 266 272 321 343 363 353 291 259 Antal lindrigt skadade 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 68. Diagrammet visar antalet lindrigt skadade. 24
Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Antal olyckor totalt Mötesfri väg Antal personer Antal skadade/döda Hastighets- Lindrigt Svårt Omkom begränsning 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 2 1 3 1 4 1 1 3 9 66 1 4 25 16 8 61 1 7 2 4 6 1 5 12 93 2 65 233 1847 72 794 1 73 12 6 2 8 1 2 18 2 5 1 7 123 1114 9 58 242 2233 87 11 17 189 2 29 8 37 17 4 4 67 212 25 78 2 15 3 5 9 55 852 19 191 119 176 35 87 6 123 1 31 1 15 9 9 56 42 27 6 61 3 14 1 2 11 42 418 27 328 9 912 19 353 2 49 17 Figur 69. Flest olyckor sker på 5- och 7-vägar. På 7-vägarna har dessutom flest människor skadats och omkommit under året. Ingen person omkom på 9- eller 11-väg. 5.3. Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Väg 214 Tot 214 Tot Väg 214 Tot 214 Tot Väg 214 Tot 214 Tot Båt 3 5 2 3 69 4 3 244 1 1 Järnväg 2 48 2 48 E18 3 3 259 1 1 5 2 17 2 17 51 3 1 532 1 1 52 1 7 1 5 25 3 3 534 1 1 24 1 6 1 5 249 3 3 538 1 1 68 1 2 1 2 529 3 3 542 1 1 872 1 2 1 2 733 2 2 629 1 1 815 1 1 1 1 Annan 2 2 631 1 1 E18-E2 17 9 27 2 2 662 1 1 E2 13 12 519 2 1 691 1 1 Tätort 1 9 851 2 1 744 1 1 51.1 9 8 51 2 1 817 1 1 49 5 1 E2.5 1 1 823 1 1 641 4 3 243 1 1 97 1 1 Figur 7. Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. Inblandade trafikelement vid dödsolyckorna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt 214 Totalt Personbil-singel 3 36 3 39 Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Båt 2 4 3 5 Personbil-djur 2 2 Gående-tåg 2 48 2 48 Buss 1 9 Personbil-lastbil 1 26 1 27 Cykel singel 1 1 Personbil-personbil 1 11 1 17 Motorcykel-buss 1 1 Motorcykel-singel 1 4 1 4 Motorcykel-motorcykel 1 1 Personbil < 3 1 1 1 1 Personbil-buss 1 1 Gående-personbil 4 5 Personbil-cykel 1 1 Personbil-motorcykel 4 5 Personbil-motorcykel-motorcykel 1 1 Gående-buss 3 3 Personbil-tåg 1 1 Lastbil singel 3 3 Tankbil, farligt godsskylt 1 1 Lastbil-cykel 3 3 Båt-båt 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Gående-lastbil 1 1 Arbetsmaskin/långsamtg. fordon 2 2 Moped-singel 1 1 Personbil-personbil-lastbil 2 2 Moped-buss 1 1 Figur 71. Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid dödsolyckorna. 25
5.4. Trafikelement Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 213 Totalt Inblandade 214 Totalt Inblandade 214 Totalt Personbil-singel 163 212 Lastbil-buss 1 4 Moped-motorcykel 2 Personbil-personbil 84 933 Cykel-personbil-lastbil 1 2 Motorcykel-långsg. fordon 2 Lastbil singel 31 29 Flygplan/helikopter 22 Motorcykel-tankbil 2 Personbil < 3 2 148 Cykel singel 13 Cykel-spårfordon 1 Djur-personbil 19 2 Långsamtg. fordon-lastbil 13 Djur-buss 1 Personbil-lastbil 18 24 Tankbil farligt gods-singel 11 Djur-buss-lastbil 1 Fartyg/båt 6 32 Personbil-annat 1 Djur-personbil-lastbil 1 Motorcykel-personbil 5 88 Djur-motorcykel 9 Gående-buss-personbil 1 Långsamtg. fordon- singel 5 25 Lastbil-annat 5 Gående-moped 1 Motorcykel singel 4 89 Lastbil-lastbil 5 Gående-personbil-lastbil 1 Moped-personbil 4 58 Lastbil < 3 4 Gående-tankbil 1 Cykel-personbil 4 56 Motorcykel-buss 4 Lastbil - tankbil farligt gods 1 Moped singel 3 25 Motorcykel-motorcykel 4 Lastbil farligt gods-buss 1 Personbil < 2-lastbil 3 13 Personbil-spårfordon 4 Lastbil-spårfordon 1 Personbil-buss 2 56 Cykel-moped 3 Långsamtg. fordon-annat 1 Gående-spårfordon 2 53 Djur-lastbil 3 Långsamtg. fordon-långsg. f 1 Buss-singel 2 39 Fartyg/båt-fartyg/båt 3 Moped-djur 1 Långsamtg. fordon-personbil 2 31 Gående-motorcykel 3 Moped-lastbil 1 Annat-singel 2 14 Moped-buss 3 Moped-personbil-annat 1 Motorcykel-lastbil 2 6 Moped-moped 3 Moped-tåg 1 Personbil-lastbil farligt gods 2 5 Personbil < 2-buss 3 Motorcykel 2-personbil 1 Gående-buss 2 4 Personbil-personbil-djur 3 Personbil < 2 lastbil < 2 1 Gående-personbil 1 25 Buss-buss 2 Personbil < 2 -gående 1 Spårfordon ett eller fler 1 12 Djur-spårfordon 2 Personbil < 2-mc 1 Lastbil farligt gods singel 1 1 Gående-lastbil 2 Personbil-djur-annat 1 Personbil-lastbil < 2 1 7 Långsamtg. fordon-lastbilpersonbil 2 Personbil-djur-gående 1 Cykel-buss 1 5 Moped-långsamtg. fordon 2 Personbil-lastbil-buss 1 Cykel-lastbil 1 4 Gående-långsg. fordon 1 Personbil-lastbil-djur 1 Cykel-motorcykel 1 4 Lastbil - buss < 2 1 Snöskoter 1 Figur 72. Singelolyckor med personbilar är den i särklass vanligaste olyckstypen. Olyckor med personbilar 5 4 3 331 343 351 44 351 397 328 274 263 277 2 1 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Figur 73. Diagrammet visar antalet olyckor med personbilar sedan 25. 26
Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 214 Snitt Totalt Inblandade 214 Snitt Totalt Personbil 471 337 4179 Fartyg/båt 6 3 44 Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt 62 43 524 Gående 5 6 73 Djur 18 15 191 Annat 5 2 3 Motorcykel 12 15 167 Spårfordon 3 7 61 Buss 9 1 86 Annan lastbil, farligt godsskylt 3 1 11 Cykel 9 6 69 Flygplan/helikopter 2 2 Moped 7 7 95 Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt 1 9 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 7 5 55 Snöskoter 1 Figur 74. Antalet lastbilsolyckor har ökat markant de senaste åren. Olyckor med lastbilar 8 6 4 2 59 7 69 63 69 44 38 18 28 3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Figur 75. Diagrammet visar antalet olyckor med lastbilar per år sedan 25. 5.5. Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 214 Totalt Snitt/år El/hydraul/motordrivna verktyg 23 246 22 Enkla verktyg, muskelkraft 21 219 2 Lyftkuddar 4 Annan metod Figur 76. Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Vid 43 trafikolyckor har 49 personer suttit fast och behövt tas loss av brandkåren. Säkring av skadeplatsen Åtgärd 214 Totalt Snitt Batterifrånkoppling 164 2717 247 Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare 19 1429 13 Stabilisering av olycksobjektet 5 95 9 Tågstopp 3 26 2 Säkring mot brand genom skumutläggning 2 79 7 Räddningsfrånkoppling 2 1 1 Skyddsjordning 2 1 Annat 1 6 1 Figur 77. Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. Övriga åtgärder på skadeplatsen Åtgärd 214 Totalt Snitt Åtgärd 214 Totalt Snitt Rensning av vägbana (glas/övriga smådelar) 128 1341 122 Endast friläggning av vägbana 15 129 12 Inga åtgärder 126 95 86 Annat 6 88 8 Trafikdirigering (normalt polisens uppgift) 49 655 6 Rekvirering av extern bärgare 92 8 Sanering av drivmedel/olja 3 321 29 Figur 78. Tabellen visar vilka övriga åtgärder som vidtagits vid trafikolyckor. 27
6. Övrig räddning Kapitlet behandlar andra händelser av typen räddning förutom trafikolyckor. Här finner man exempelvis drunkningar och utsläpp av farligt ämne. Totalt har 1351 räddningsinsatser gjorts under perioden 25-214. Övriga räddningsinsatser genom åren 25 214 2 15 1 5 121 124 1 114 87 165 156 148 122 Antal insatser 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Figur 79. Diagrammet visar antalet händelser av typen övrig räddning som inträffat per år. et under perioden är 13 insatser. Orsaker till övrig räddning 214 6 49 4 2 Utsläpp 19 16 14 11 9 Nödställd person 4 Drunkning Djurräddning Vattenskada Storm Annan rä-tj Ras Figur 8. Diagrammet visar de olika insatserna vid typen övrig räddning 214. Antalet utsläpp av farliga ämnen ligger över genomsnittet. Vid elva tillfällen har trafikolyckor med lastbilar orsakat utsläppet. 6.1. Drunkning/tillbud Till drunkningsolyckorna hör även isolyckor och båtolyckor där personer befinner sig i fara i vattnet. Totalt har 17drunkningsolyckor inträffat under perioden 25-214. Under 214 har 16 drunkningstillbud inträffat. Konsekvenser vid drunkningslarm Plats 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Lindrigt skadade 5 3 2 1 2 4 4 2 7 1 Svårt skadade 6 1 2 2 Omkomna 6 4 2 4 2 2 1 2 3 2 Figur 81. Under 214 omkom sex personer vid drunkningsolyckor och fem personer skadades svårt. Drunkningslarm per station Heltidsstation 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Örebro 12 13 8 6 13 3 3 3 3 6 Byrsta heltid 1 1 Deltid 1+4 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Fjugesta 1 1 1 Askersund 2 1 2 1 1 1 2 Laxå 1 1 Byrsta deltid* - - - - - - - - - Lindesberg 1 1 1 1 1 Nora 1 1 1 1 Guldsmedshyttan 2 Frövi 1 Fellingsbro 28
Deltid 1+3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Odensbacken Vintrosa Garphyttan Pålsboda 1 Deltid 1+2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Finnerödja Vretstorp Hjortkvarn 1 Räddningsvärn 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Glanshammar 1 1 Vinön Hammar 1 Olshammar 1 1 Mariedamm Hasselfors Ramsberg Rockhammar Nyhyttan Vedevåg Figur 82. Tabellen visar hur många drunkningsolyckor som inträffat per stationsområde. Hur fördelar sig drunkningstillbuden över åren 25-214 År Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 214 1 1 1 1 2 4 2 1 3 1 1 1 213 1 2 3 4 3 2 2 2 1 212 2 4 1 1 1 211 1 1 3 1 2 2 1 21 2 3 1 2 4 2 29 2 1 1 1 1 28 2 1 1 1 1 27 2 1 1 1 26 1 1 1 1 2 1 25 1 1 1 1 1 2 1 1 1 Figur 83. Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelat sig per år och månad. När på året inträffar drunkningstillbuden 25 2 15 1 Totalt 214 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 84. Tabellen visar hur drunkningsolyckorna fördelats under åren 25-214. Flest olyckor sker sommartid. Var inträffar drunkningstillbuden Olycksplats 214 Totalt Olycksplats 214 Totalt Å/älv 9 67 Hamnområde 2 4 Sjö/damm 8 54 Simbassäng 1 1 Kanal 3 Figur 85. Tabellen visar i vilken sorts vatten olyckorna inträffat. 29
Plats och vattenförhållande Fyndplats 214 Totalt Vatten/is 214 Totalt Vattentemp 214 Totalt När hittades personerna 214 Totalt På is/båt/land 9 15 Öppet vatten 17 19 Under 1 grader 7 53 Omedelbart 18 134 I vattenytan/ytläge 9 64 Tunn, ej bärande is 2 15 16-2 grader 3 41 Mindre än 1 min 15 Under vattenytan, ej fast i hinder 9 Bärande is 11 1-15 grader 6 3 1-2 min 11 Fast i hinder under vattenytan 2 Över 2 grader 3 12 Mer än 2 min 2 Ej funna 7 Figur 86. Diagrammet visar under vilka förhållanden personerna påträffades. I vilka vattendrag har olyckorna inträffat Plats 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Totalt Svartån, Örebro 9 12 4 3 1 2 1 2 3 5 6 56 Vättern, Askersund 4 3 1 1 2 2 1 14 Hjälmaren, Örebro 2 2 3 3 2 1 1 1 1 1 1 18 Alnängsbadet, Örebro 1 1 1 Kumlasjön, Kumla 1 1 Sannabadet, Fjugesta 1 1 Toften, Laxå 1 1 Lillån, Örebro 1 1 1 1 4 Bottenån, Lindesberg 1 1 2 Sottern, Kilsmo 1 1 2 Annat vattendrag 1 1 Bornsälven, Nora 1 1 Grecken, Nora 1 1 Grönbosjön, Lindesberg 1 1 Kalkbrottet, Kvinnersta 1 1 Lilla Lindesjön, Lindesberg 1 1 Norasjön, Nora 1 1 Norrsjön, Löa 1 1 Norsviken, Lindesberg 1 Rågrecken, Nora 1 1 Råsvalen, Guldsmedshyttan 1 1 Stora Lindesjön, Lindesberg 1 1 Säbylundssjön, Kumla 1 1 Söderhavet, Kumla 1 1 Sörämten, Fjugesta 1 1 Väringen, Frövi 1 1 Ö:a Laxsjön, Askersund 1 1 Figur 87. Diagrammet visar i var drunkningstillbudet inträffat. I Svartån sker flest olyckor. Räddningstjänstens åtgärder vid drunkningsolyckor Åtgärd 214 Totalt Åtgärd 214 Totalt Åtgärd 214 Totalt Ingen åtgärd 12 65 Dykning 2 Räddningsbräda 2 16 Överlevnadsdräkt 6 35 Annan åtgärd 2 Helikopter 1 3 Båt 5 3 Fridykning 1 4 Figur 88. Tabellen redogör för de åtgärder brandkåren vidtagit vid larm om drunkning. 3
6.2. Utsläpp av farligt ämne Utsläpp av farligt ämne innebär räddningstjänst om mer än 5 liter av ett ämne klassat som farligt gods har läckt ut eller riskerar att läcka ut. Totalt har 37 utsläpp av farliga ämnen skett under 25-214, varav 6 under 214. 7 6 5 4 3 2 1 23 28 2 32 31 Figur 89. Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per år. Skadade och omkomna vid olyckor med farliga ämnen Ingen person har omkommit eller skadats svårt på grund av en olycka med farliga ämnen under de senaste tio åren. Utsläpp av farligt ämne per stationsområde Heltidsstation 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Örebro 18 23 16 18 17 15 13 7 7 12 Byrsta heltid* 14 9 4 12 7 8 4 9 2 Deltid1+4 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Fjugesta 1 2 1 1 Askersund 1 1 2 4 3 1 2 1 Laxå 1 6 1 1 2 3 1 Byrsta deltid* - - - - - - - 1 Lindesberg 1 4 3 5 2 3 1 Nora 2 3 1 5 3 1 3 1 Guldsmedshyttan 1 3 1 Frövi 2 2 1 1 1 2 2 Fellingsbro 2 3 1 1 1 Deltid 1+3 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Odensbacken 2 1 1 3 Vintrosa 1 1 2 Garphyttan 1 1 1 1 1 Pålsboda 1 1 Deltid 1+2 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Finnerödja 2 2 1 1 1 Vretstorp 1 2 1 Hjortkvarn 2 1 1 1 1 1 Räddningsvärn 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 Glanshammar 1 1 1 1 1 1 Vinön Hammar 2 1 2 3 1 Olshammar 1 2 Mariedamm 1 Hasselfors Ramsberg 1 3 1 Rockhammar 1 1 Nyhyttan Vedevåg 1 1 Figur 9. Tabellen visar hur många utsläpp av farligt ämne som inträffat per stationsområde. 37 57 41 61 6 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 214 31
Mest förekommande ämne Ämne 214 Totalt Ämne 214 Totalt Ämne 214 Totalt Diesel/lätt eldningsolja 27 191 Gasol 14 Aceton 1 Hydraulolja 11 82 Argon 8 Acetylen 1 Annat 6 41 Saltsyra 8 Ammoniumnitrat 1 Bensin 3 37 Salpetersyra 6 Butylakrylat 1 Koldioxid 3 1 Natriumhydroxid 5 Flygbränsle 1 Ammoniak 2 24 Naturgas/Metan 5 Fosforsyra 1 Motorolja 1 11 Svavelsyra 5 Freon 1 Biogas 1 3 Polyaluminiumklorid 3 Glykol 1 Klor 1 2 Fotogen 2 Järnklorid 1 Acetaldehyd 1 1 Kreosot 2 Natriumklorat 1 Etylmerkaptan 1 1 Kväve 2 Terpentin 1 Hartslösning 1 1 Natriumhypokloritlösning 2 Ättiksyra 1 Polyaluminiumhydroxiklorid 1 1 Oxygen 2 Svaveldioxid 1 1 Vätgas 2 Figur 91. Tabellen visar vid hur många tillfällen respektive ämne varit föremål för utsläpp. Emballage samt läckageställe Emballage 214 Totalt Läckageställe 214 Totalt Tank/cistern 5 411 Ytterhölje 16 123 Annat 6 61 Slang 14 85 Fat 2 14 Lock/manlucka 9 62 Dunk 1 13 Kran/ventil 7 13 IBC/småbulkbehållare 1 8 Annat 5 54 Tankcontainer 12 Endast överhängande fara för läckage 4 11 Låda 4 Rör 3 44 Bulk, fast oförpackat ämne 2 Skarv/fläns 3 37 Säck 2 Svetsfog 1 15 Figur 92. Tabellen visar hur det farliga godset var emballerat samt vart läckagestället varit. Åtgärder vid utsläpp av farligt ämne Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Åtgärder 214 Totalt Sorption 3 218 Uppsamling i behållare 5 47 Neutralisation 1 1 Överpumpning 9 51 Indikering 4 2 Utspädning 7 Tätning av läckage 7 28 Uppgrävning av förorenad mark 3 16 Sanering av vägbana 2 Invallning 6 39 Ventilering 1 2 Skumutläggning 2 Utläggning av länsa 6 29 Tätning av brunn 1 18 Åtgärder mot statisk elektricitet 1 Annan åtgärd 6 23 Länspumpning 1 8 Återkondensering Figur 93. Tabellen visar de åtgärder som brandkåren utfört vid utsläpp av farligt ämne. Skyddsnivå i kemmiljö Skyddsnivå i kemmiljö, antal tillfällen 214 213 212 211 21 29 28 27 26 25 24 Larmställ och andningsapparat 9 8 8 5 3 5 3 3 4 Kemdykare med köld-/stänkskydd 1 3 1 1 Kemdykare utan köld-/stänkskydd 1 1 1 1 1 Larmställ, andningsapparat och stänkskydd 2 1 2 1 1 1 Annan 3 4 3 2 1 Livräddande åtgärder utfördes i lägre skyddsnivå än resterande arbete 1 Figur 94. Diagrammet visar vilken skyddsnivå som använts vid utsläpp av farligt ämne. 32