2008-05-20 Åtta steg framåt för en modern och barnvänlig familjepolitik
Inledning För oss socialdemokrater är det självklart att en modern familjepolitik ska sätta varje enskilt barn i centrum. Politiken ska utgå från barnkonventionens artiklar om barnets bästa, barns rättigheter och utveckling. Politiken ska också förstärka jämställdhet och generell välfärd. Dessa tre delar hänger ihop, är ömsesidigt beroende och förstärker varandra. Sverige rankas återkommande som världens mest jämställda land och hela Europa följer vårt exempel. Framgången bygger på är en väl utbyggd barnomsorg i kombination med en generös föräldraförsäkring. Trots det finns det väsentliga brister i dagens familjepolitik. Vi socialdemokrater är beredda att utveckla och ompröva där vi märker att det behövs. En modern familjepolitik för barnets bästa måste utgå från vardagen som dagens föräldrar lever i. Det handlar om stress i vardagen och om ojämlik ansvarsfördelning. Vi är inte nöjda. I den här rapporten utvecklar vi några av de utmaningar vi ser. Även en småbarnsförälders dygn har 24 timmar Barnfamiljer ser olika ut. Men många delar den ständiga kampen om tiden. Med ett tufft arbetsliv blir detta ännu tydligare. Vardagens krav är oändliga. Det gäller att vara duktig, prestera på jobbet och samtidigt vara en närvarande och trygg förälder. När stress och övertid på jobbet brottas med dagishämtning, läxläsning, matlagning, föräldramöten, babysång, simskola och fotbollsträning försvinner den egen tid som vi behöver för att må bra. Vardagsstress är ständigt återkommande i samtal med dagens småbarnsföräldrar. Samtidigt ser villkoren olika ut. Vissa familjer får barn i unga år medan barnafödandet för andra av olika skäl skjuts upp till senare i livet. Många barn växer upp i familjer med en förälder, och andra barn bor växelvis hos sin mamma och pappa. Några barn växer upp i HBT-familjer. Många familjer bor nära släkt och har ett stort socialt nätverk, andra föräldrar har själva det fulla ansvaret. Barns uppväxtvillkor är inte minst olika på grund av familjens ekonomi. Mer än 250 000 barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet. Att unga kvinnor har osäkra anställningar och inte sällan ofrivilligt arbetar deltid är fortfarande vanligt. Detta är också är en reell källa till stress frånvaron av ett varaktigt arbete och oro över ekonomin. Genom massmedia och reklam förmedlas stereotypa bilder om familjeliv, eller hur det goda föräldraskapet kan praktiseras. Fortfarande står mamman i centrum. Idealbilder om den goda och friska föräldern som en socialt framgångsrik person, ständigt uppdaterad, tränar regelbundet, har fint hemma och samtidigt underhåller kontakterna med både egen familj och makens. Inte sällan blir kraven både oförenliga och ouppnåeliga. När vi i familjepolitiken talar om att bryta traditionella könsmönster gör vi det med barnets bästa som utgångspunkt. Barnet är den stora vinnaren på ett mer jämställt föräldraskap. Barnet får en djupare och tidig relation också till pappan som naturligt finns med i barnets vardag. Barnet får en mamma som mår bättre, som har ett eget liv och kan njuta fullt ut av att vara förälder, utan att tyngas av att alltid ha praktiskt ansvar.
Barnet får en pappa som inte känner sig isolerad utanför hemmet, på grund av arbete eller andra åtaganden. Dessutom är förutsättningarna för att kärleken mellan mamma och pappa ska hålla bättre med mer jämställt föräldraskap. De flesta familjer försörjer sig genom att båda föräldrarna har inkomster från arbete. I europeiska samhällen där kvinnor tvingas välja mellan barn eller arbete väljer de det senare, vilket gör att barnafödandet i dessa länder är lågt. Gedigen vilja att klara sig själv och vara ekonomiskt självständig präglar dagens unga kvinnor i Sverige. Det är utan tvekan ett resultat av ett aktivt jämställdhetsarbete på olika områden. Grundförutsättningen har varit en välfärdsmodell som omfattar alla liksom att rätten till utbildning och arbete inte ska vara beroende av klass eller kön. Ändå återstår mycket att göra. På en mängd områden är det traditionella könsrollsmönstret ännu tydligt. Att pappor endast står för 21 procent av det totala föräldrapenninguttaget är ett faktum sådant faktum. Med internationella ögon är Sverige ett av de mest jämställda länderna i världen och mammor och barn bedöms ha de bästa villkoren i just Sverige. Ändå är de könsrelaterade orättvisorna många. De både hindrar kvinnor att fullt ut uppfylla sina drömmar liksom de sätter gränser för pappors föräldraskap och för barns rätt till båda sina föräldrar. Vi menar att vi måste göra upp med traditionella könsrollsmönster i arbetslivet och i familjer. Mäns rättigheter och skyldigheter inom familjen har uppmärksammats för lite. Med rätta har mycket handlat om kvinnors rättigheter i arbetslivet. Men det räcker inte. Vill man göra Mamma med jobb, måste man också göra Pappa med barn. Om alla ska ha lika chanser både i arbetet och hemma kan inte kvinnan fortsätta att vara förstahandsförälder. Åtta steg framåt för en modern och barnvänlig familjepolitik En modern familjepolitik kräver utveckling på främst tre områden; familjers ekonomi, jämställdhet och föräldrars arbetslivsvillkor. Ekonomisk familjepolitik - som omfördelar mellan familjer som har och inte har barn, mellan olika inkomstgrupper och över livet. Jämställdhet - för att bättre möta unga och blivande föräldrars vilja att inte behöva välja mellan föräldraskap och arbete. Arbetslivet - ett arbetsliv som bättre ser småbarnsföräldrars behov och fördelarna med att ha småbarnsföräldrar anställda. 1. Investera i det lilla barnets trygghet Under barnets första levnadsår sker så mycket, både med barnet och med familjen. Vi vill ha en föräldraförsäkring som ger varje barn rätt till nära relationer med båda sina föräldrar. Vi vill utveckla föräldraförsäkringen så att fler får möjlighet att dela dagarna utifrån hur man vill och inte begränsas av invanda roller eller ekonomi. Vårt mål är ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Med två föräldrar hemma den första tiden får barnet en bättre start i livet och föräldrarnas möjlighet att dela lika på ansvaret även senare, ökar.
Vi socialdemokrater vill höja taket både i föräldrapenningen och i den tillfälliga föräldrapenningen, så att fler omfattas av en reell kompensation upp till 80 procent av den förlorade inkomsten. Ytterligare ett steg i rätt riktning är att ge båda föräldrarna möjlighet att stanna hemma tillsammans under barnets första månad. Båda dessa investeringar skulle öka valmöjligheten för föräldrar vad gäller att ge det lilla barnet rätt till egen tid med båda sina föräldrar. 2. Särskild föräldrapenning för ensamstående Ensamstående föräldrar som i praktiken ensam har faktisk vårdnad om barnet eller barnen har en särskilt utsatt situation. Dessa föräldrar har ofta en ekonomiskt tuff situation, som inte blir bättre av att de har ett mindre socialt kontaktnät. Gruppen ensamma föräldrar är växande och vi socialdemokrater ser utmaningen i att forma en familjepolitik som omfattar alla utan att för den skull riskera inlåsningseffekter. När man som ensamstående förälder under föräldraledigheten drabbas av sjukdom kan man idag inte överlåta föräldrapenning till någon annan. Vi menar att det är orimligt. Vi socialdemokrater vill underlätta ensamståendes situation genom att se över förutsättningarna för en särskild föräldrapenning när någon annan avstår förvärvsarbete för att vårda barnet i den sjuke förälderns ställe. 3. Investera i vardagstid med barnet Efter föräldraledigheten börjar den riktiga vardagen för småbarnsfamiljen. Många föräldrar tycker att det är skönt att komma tillbaka i arbete, men känner samtidigt stress över att inte få vara med sitt barn. Vi ser behov av att föräldrar får mer vardagstid med barnen. Många föräldrar efterfrågar också fler korta perioder av sammanhängande tid med barnen, utan att för den skull permanent gå ned i arbetstid, vara helt föräldralediga på nytt eller vara helt borta från arbetsmarknaden. Vi tror att ett nytt inslag i föräldraförsäkringen kan svara upp mot detta behov. Samtidigt som familjepolitiken i sin helhet måste utvecklas så att den förstärker inte försvagar ett högt arbetskraftsdeltagande för både kvinnor och män. Vi socialdemokrater vill undersöka om föräldaförsäkringen kan utvecklas med vardag-medbarn-tid. Vi ser framför oss exempelvis en månad föräldraledighet som är delad mellan föräldrarna och som bara går att använda för att få mer vardagstid med sina barn efter det att man avslutat föräldraledigheten. Uttaget ska vara flexibelt och utgå från varje familjs behov av att få mer vardagstid med sina barn. Exempelvis ska man kunna förlänga semester, vara ledig en klämdag eller enstaka helger, sluta tidigt på fredagar eller vara med på förskolan. 4. Ett rättvist och effektivt barnbidrag Syftet med barnbidraget är ekonomisk utjämning och ökad ekonomisk trygghet för barnfamiljer. Genom att barnbidraget går till alla barn bidrar det till en positiv fördelning utan att skapa negativa marginaleffekter, eftersom barnbidraget inte påverkas av föräldrarnas inkomster från arbete eller deras utgifter. I tabellen nedan framgår fördelarna med ett generellt barnbidrag som går till alla barn.
Barnbidrag och statlig inkom stskatt, m iljoner kr Samtliga barnfamiljer fördelade efter bruttoinkom st år 2008 16 000 14 000 12 000 Statlig ink omstskatt Barnbidrag 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Decilgrup p: Gru p per o m 10 % av b arn fam iljerna förd elad e från lägsta till h ö gsta b rutto in k om sten Lika modernt som det var att betala ut barnbidraget till enbart mamman 1948 när det infördes, lika omodernt är det idag. Nu underblåser ordningen synen att det är mamman som ska stå för inköpen till barnet. Idag delar allt fler mammor och pappor på ansvaret för barnen. Det vill vi socialdemokrater uppmuntra. Ett första steg till ett delat barnbidrag tog den socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden, när riksdagen beslutade om att delning är möjlig när båda föräldrarna är överens om det. Nu vill vi gå vidare. När föräldrar separerat men barnen bor växelvis hos båda vilka fullt ut delar på ansvar för omvårdnad och ansvar, är det fullt rimligt att båda hushållen har rätt att ta del av barnbidraget. En familjepolitik som vill uppmuntra jämställt föräldraskap är inte trovärdig så länge den bidrar till att konservera gamla könsrollsmönster. Vi socialdemokrater vill betona vikten av ett generellt och omfördelande barnbidrag för att öka den ekonomiska tryggheten för barnfamiljer. Vi vill gå vidare i riktning mot ett delat barnbidrag genom att föräldrar med barn i växelvis boende ska få delat barnbidrag. 5. En jämställdhetsbonus som faktiskt kan fungera Vi är i grunden positiva till insatser som kan gynna ett jämställt föräldraskap. Insatser som direkt stimulerar föräldrar till att dela mer lika på föräldrapenningdagarna är ett tillvägagångssätt. Men om en sådan investering ska löna sig, måste den träffa rätt och vara lätt att använda. Det är tveksamt om den borgerliga regeringens förslag gör det. Den jämställdhetsbonus de föreslår är en krångligt konstruerad skatterabatt som utdelas ett år i efterhand för delad tid i föräldrapenningen. Många upplever att det på arbetsplatserna finns fördomar om hur föräldraledigheten ska tas ut. Idag finns arbetsplatser där de traditionella könsrollerna underblåses. Konserverade strukturer upprätthålls när pappor får signaler om att de helst får vara föräldralediga max ett par månader, och mammor förväntas vara borta ett år. Det är inte acceptabelt på 2000-talet.
Vi ser också att arbetsgivare har en viktig roll i att uppmuntra till föräldraledighet och gemensamt ansvar hemma. Med en mer tillåtande och självklar attityd från arbetsgivarens sida borde pappors uttag av föräldraledigheten kunna öka. Vi socialdemokrater vill se över möjligheten att utforma en jämställdhetsbonus till de arbetsgivare som aktivt stödjer män att ta sin del av ansvaret för hem och familj. Vi är också öppna för en jämställdhetsbonus som gör att fler familjer stimuleras till att i ökad grad dela på uttaget av föräldraledighet men vi vill utreda alternativ som är rakare och enklare än det som regeringen föreslagit. 6. Barnomsorg när föräldrar behöver den En absolut förutsättning för att kunna kombinera föräldraskap och förvärvsarbete är barnomsorgen. Vi socialdemokrater är aldrig nöjda med att bara ha barnpassning. Vi vill ha en barnomsorg med hög kvalitet och en barnomsorg som är till för barnen. Barn ska ha rätt till en egen plats, med trygga vuxna, kompisar och lek. Barnfamiljer har olika villkor. Familjepolitikens uppgift är att stödja föräldrar och familjer i olika sammanhang och konstellationer. I ett förändrat arbetsliv måste också barnomsorgen möta de behov som föräldrar har för att få ihop vardagen med barn och jobb. Vi socialdemokrater vill öka tillgången på barnomsorg på kvällar, helger och nätter. Eftersom alla familjer inte består av två föräldrar som arbetar dagtid på vardagar är det viktigt att kommunerna ger möjlighet till trygg och fungerande omsorg när behovet finns. 7. Investera i barnens förskola En väl fungerande och högkvalitativ förskola är en central del av en jämställd familjepolitik och ett viktigt första steg i det livslånga lärandet för barnen. För att föräldrar ska känna sig trygga att lämna sina barn på förskolan måste den hålla en hög kvalitet. Det kräver resurser i form av högutbildad personal och bra lokaler. Vi socialdemokrater vill investera i en kvalitetssäkrad förskoleverksamhet oavsett form och huvudman och skapa garantier för att verksamheten följer läroplan. Vi avvisar bestämt ett system med förskolepeng utan kvalitetskrav eftersom det riskerar att fler barn börjar skolan utan nödvändiga grunder för kunskapsinhämtande. Istället vill vi stärka förskolans kunskapsuppdrag för att ge alla barn en mer jämlik skolstart. Vid alla förskolor ska det finnas personal med utbildning och kompetens i barns språkutveckling. 8. Investera i ett föräldravänligt arbetsliv Den som mår bra som förälder och får livet att gå ihop, blir också en effektiv medarbetare. Det hänger ihop. Men långt ifrån alla får idag vardagen att gå ihop. Trots förstärkt föräldraledighetslag vittnar föräldrar om kränkning och diskriminering i arbetslivet. Allt för många känner stress och press och slits ut på sina arbetsplatser. Det är inte heller ovanligt att familjer glider isär just för att kraven blir övermäktiga. I kampen om att få ihop kraven i arbetslivet med rollen som förälder, sambo eller make/maka drivs alltfler till ohälsa. Kvinnors ohälsa är här särskilt utmärkande.
Vi vill ha ett mer tillåtande och flexibelt arbetsliv, som bygger på flexiblare arbetstider ur ett arbetstagar- och föräldraperspektiv. Därför tror vi på att utveckla arbetet med jämställdhetsplaner på arbetsplatserna och ett förstärkt arbetsmiljöarbete som bland annat tar utgångspunkt i småbarnsföräldrars vardag. Vi är också övertygade om att mer inflytande över arbetstider är ett viktigt steg på vägen. Fem steg i fel riktning 1. I höstas avskaffade den borgerliga regeringen ett av målen för den ekonomiska familjepolitiken. Sverige ska inte längre sträva efter en generell välfärdsmodell där utjämning och solidarisk omfördelning över livscykeln och mellan de som har och inte har barn, är vägledande. För oss är det tydligt att regeringens mål är att öka klyftorna mellan människor i Sverige. Avskaffandet av målet har nu lett till att borgerliga partier vädrar morgonluft för att lämna den svenska välfärdsmodellen och gå mot ett grundtrygghetssystem. Ett exempel är centerpartiets förslag om att inkomstpröva barnbidraget. Det kan vi socialdemokrater aldrig acceptera. Orättvisa är inte lösningen på Sveriges problem. 2. Den borgerliga regeringen inför den första juli ett vårdnadsbidrag, ett omodernt hemmafrubidrag som tar kvinnor från arbetsmarknaden, och män från sina barn på bekostnad av barnens pedagogik i förskolan. Vårdnadsbidraget beräknas kosta kommunerna 3 miljarder kronor vilket motsvarar omkring 9000 tusen kvinnor och män som arbetar i förskolan. Vad tjänar Sverige på att kvinnor förlorar år av löneutveckling och pensionspoäng samtidigt som barn går miste om pedagogiken i förskolan? 3. Den borgerliga regeringen har redan sänkt föräldrapenningen för alla föräldrar så att den i realiteten idag ligger på nivån 77,6 procent. Dessutom har regeringen sänkt taket i den tillfälliga föräldrapenningen, från 10 prisbasbelopp till 7,5 prisbasbelopp. Det är ett ekonomiskt slag mot barnfamiljer och det motverkar ett jämställt föräldraskap. 4. Den borgerliga regeringen tvingar personal på förskolor och skolor att kontrollera och administrera föräldrars rätt till ersättning vid vård av sjukt barn. Det är ett ytterligare ansvar som kommer att ta resurser från det som pedagogerna faktiskt ska ägna sig åt omsorgen om barnen, lärande och pedagogik. 5. Den borgerliga regeringen har aviserat en barnomsorgspeng, som riskerar att ovanpå vårdnadsbidraget ytterligare urholka kvaliteten i förskolan. Sverige tar steg bort från en förskola där kvalitet och utbildad personal är grunden, för att istället bejaka gammaldags idéer om barntillsyn.
Avslutning Den borgerliga regeringens politik ökar ojämlikheten och klyftorna mellan människor i Sverige. Vi ser nu en backlash för kvinnor, liksom för ensamstående och barnfamiljer med små resurser. Detta när vi efter sekel av ojämlikhet mellan könen borde ha nått till en punkt då vi fick se fler aktiva pappor. Istället för att investera i föräldraskapet och omsorgen om de små barnen gör regeringen tvärtom och sänker ersättningen i föräldraförsäkringen. Småbarnsåren kan inte köpas och kommer inte tillbaka. Det vore sorgligt om denna dyrbara möjlighet att tillbringa tid med sina barn slarvas bort till följd av den borgerliga regeringens hafsigt genomförda reformer. Vi gör hellre möjligt för fler föräldrar att dela lika på glädjen och ansvaret som barn betyder, än att som den borgerliga regeringen slarva bort chansen. Vi utvecklar hellre en svensk föräldraförsäkring i världsklass och en föredömlig kvalitativ förskola än som regeringen - montera ned verksamhet som fungerar och är efterfrågad. Genom att införa vårdnadsbidrag sviker den borgerliga regeringen inte bara kvinnorna. De gör också papporna en otjänst genom att hindra och fördröja deras möjligheter att tidigt knyta an till sina barn. Med det aviserade borgerliga förslaget om barnomsorgspeng, får Sverige en familjepolitik som inte längre har barnen i fokus, utan snarare uppmuntrar föräldrar att köpa sig fri från ansvar. Krav på kvalitet eller utbildad personal saknas. Istället för att lyfta fram barnansvaret som värdefullt och mångsidigt, reduceras det till barnpassning. Ett system med vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng riskerar också helt förändra villkoren för förskolan. Det är en ansvarslös och omodern politik. Den borgerliga regeringen för fram förlegade idéer grundade på kärnfamiljen som enda norm. Vi investerar istället i förslag som bejakar att föräldrar och familjer ser olika ut. Vi investerar istället i en utvecklad förskola med kvalitet som finns när familjerna behöver den även på kvällar, nätter och helger. En förutsättning är också ett mer tillåtande och uthålligt arbetsliv, där småbarnsföräldrar mer än nu kan förena arbetsliv och familj. Vi vill investera i ett reellt och ökat stöd i vardagen för alla småbarnsföräldrar inte bara för några. Vi tar vår utgångspunkt i barnens bästa och deras behov av båda sina föräldrar. Tid med barn förutsätter ett jämställt föräldraskap. Vi tänker inte bortse från att mammor och pappor har ett gemensamt ansvar.