Handledning Genomförande av offentliga Handledningen har reviderats med avseende på kapitel 5.1.1. I denna upplaga har inga andra ändringar gjorts jämfört med de formuleringar som finns i upplagan som fastställdes 2007-06-01.
Innehåll 1 Inledning... 4 2 Syfte och omfattning... 5 2.1 Syfte... 5 2.2 Omfattning... 5 2.2.1 Aktuell lagstiftning... 5 3 Definitioner och viktiga begrepp... 7 3.1 Definitioner... 7 3.2 Viktiga begrepp... 8 4 Information från livsmedelskedjan... 10 Information från livsmedelskedjan... 10 4.1 Utförande av kontroll... 10 4.1.1 Relevant information... 10 4.1.2 Utökad kontroll... 11 4.2 Bedömning... 11 4.2.1 Tillfredsställande information... 11 4.2.2 Otillfredsställande information... 11 4.2.3 Vilseledande/felaktig information... 12 4.3 Beslut... 12 4.3.1 Avvisande av djur från slakt... 12 4.3.2 Beslut om levererade djur... 12 4.3.2.1 Avsaknad av information från livsmedelskedjan... 12 4.3.2.2 Behandlade djur... 13 4.3.2.3 Slaktordning vid separat slakt... 13 4.4 Dokumentation... 13 4.4.1 Beslut... 13 5 Besiktning före slakt... 16 5.1 Utförande av kontroll... 16 5.1.1 Besiktning på slakteriet... 16 5.1.2 Postmortal undersökning... 16 5.1.3 Besiktning på jordbruksanläggning... 16 5.2 Bedömning... 17 5.2.1 Sjukdomar... 17 5.2.1.1 Zoonotiska sjukdomar... 17 5.2.1.2 Sjukdomar upptagna på OIE:s lista... 17 5.2.1.3 Epizootiska sjukdomar... 17 5.2.1.4 Anmälningspliktiga djursjukdomar... 18 5.3 Beslut... 18 5.3.1 Behandlade djur... 18 5.3.2 Slaktordning vid separat slakt... 18 5.4 Dokumentation... 18 5.4.1 Beslut... 19 6 Besiktning efter slakt... 20 6.1 Utförande av kontroll... 20
6.1.1 Kontroll av företagsanställda assistenter... 20 6.1.2 Utvidgad kontroll... 20 6.1.3 Den officiella veterinärens arbetsuppgifter... 21 6.2 Bedömning och beslut... 21 6.2.1 Samband mellan slaktkropp och slaktbiprodukter... 21 6.2.2 Bedömning och beslut vid vissa avvikelser... 22 6.2.3 Hantering av otjänligförklarade slaktkroppar och biprodukter... 27 6.3 Dokumentation... 27 6.3.1 Registrering av sjukliga förändringar och andra avvikelser... 27 6.3.2 Kodförteckning... 28 6.3.2.1 Förändringar i buk- och brösthåla... 28 6.3.2.2 Tumörer... 29 6.3.2.3 Benfel... 29 6.3.2.4 Dålig kondition... 30 6.3.2.5 Hudlidande... 30 6.3.2.6 Övrigt... 30 6.3.2.7 Självdöd... 30 6.3.2.8 Skador med slakteriansvar... 30 6.3.3 Beslut... 31 7 Laboratorieundersökningar... 32 7.1 Utförande av kontroll... 32 7.1.1 Avtal/överenskommelser... 32 7.1.2 Diagnostik... 32 7.1.2.1 Mikrobiologiska krav... 32 7.1.2.2 Allmänt om provtagning... 32 7.1.2.3 Histologisk undersökning... 32 7.1.2.4 Bakteriologisk undersökning... 34 7.1.2.5 Undersökning avseende antibiotika... 36 7.1.2.6 Kemisk undersökning... 36 7.1.3 Kompetensutveckling... 36 7.1.4 Vattenhalt... 36 7.1.4.1 Kontroll av vattenupptag vid kylning... 36 7.1.4.2 Avdroppningstest... 38 7.1.4.3 Kemisk analys; bestämning av total vattenhalt i kycklingkött... 41 7.2 Bedömning och beslut... 41 7.3 Dokumentation... 42 7.3.1 Beslut... 42 8 Övervakning av handelsnormerna... 43 8.1 Kontroll av klassificering A och B... 43 8.2 Kontroll av viktklassificering... 43 9 Meddelande om resultat... 44 9.1 Skriftliga beslut... 44 9.1.1 Kommunicering... 44
1 Inledning Livsmedelsverket tar fram handledningar för att främja en enhetlig tillämpning av livsmedelslagstiftningen. Avsikten med handledningar är, dels att beskriva och tolka innehållet i gällande lagstiftning, och dels visa på Livsmedelsverkets övergripande ställningstagande för hur kontroll enligt gällande lagstiftning bör bedrivas. En handledning kan innehålla ytterligare information jämfört med lagstiftningen, med syfte att öka förståelsen för lagstiftningens krav. Handledningar är inte rättsligt bindande, utan är exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp vid bedömning och tillämpning av lagstiftningen. Handledningen utesluter inte andra handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med lagstiftningen. Andra tillsynsmyndigheter och domstolar kan komma fram till andra slutsatser. Om en föreskrift blir föremål för bedömning i domstol, till exempel om ett myndighetsbeslut i ett ärende överklagas eller vid åtal för brott mot livsmedelslagen blir domstolsavgörandet vägledande för tolkningen. EG-domstolens praxis kan komma att ge handledning vad gäller tolkningen av EG: s rättsakter. 4
2 Syfte och omfattning 2.1 Syfte Handledningen syftar till att stödja den officiella veterinären vid den offentliga kontroll, som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel (nedan hänvisad till som 854/2004), ska genomföras i samband med slakt av fjäderfä. Den offentliga kontrollen rör: information från livsmedelskedjan, besiktning före slakt, kontroller efter slakt samt laboratorieundersökningar. 2.2 Omfattning Handledningen är ett komplement till instruktion för Genomförande av offentliga och är som sådant ett förtydligande till instruktionen samt en tolkning av text i gällande lagstiftning i den mån behov av detta identifierats. 2.2.1 Aktuell lagstiftning Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien, i vilken allmänna hygienregler för livsmedelsföretagare fastställs. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, vilken redogör för livsmedelsföretagarnas skyldigheter i samband med produktion av obearbetade och bearbetade animaliska livsmedel. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd, vilken fastställer allmänna bestämmelser för offentlig kontroll med syfte att förhindra, undanröja eller till godtagbara nivåer minska riskerna för människor och djur samt säkerställa god sed inom handeln med foder och livsmedel och skydda konsumenternas intressen. 5
Kommissionens förordning (EG) nr 2076/2005 om fastställande av övergångsbestämmelser för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 853/2004, (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004 och om ändring av förordningarna (EG) nr 853/2004 och (EG) nr 854/2004. Rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung. Rådets direktiv 96/23/EG om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2005:3) om karenstider vid handhavande av livsmedel från djur som behandlats med läkemedel (H 65). Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:20, omtryck LIVSFS 2004:30) om livsmedelstillsatser. Zoonoslag (1999:658). Epizootilag (1999:657) Epizootiförordning (1999:659) Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:16) om anmälningspliktiga djursjukdomar (K 4). Förvaltningslag (1986:223) Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:19, K 104) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän. Rådets förordning (EEG) nr 1906/90 om vissa handelsnormer för fjäderfä. Kommissionens förordning (EGG) nr 1538/91 av den 5 juni 1991 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EGG) nr 1906/90 om vissa handelsnormer för fjäderfäkött med förekommande ändringar. 6
3 Definitioner och viktiga begrepp 3.1 Definitioner Behörig myndighet: (artikel 2.1.c i förordning (EG) nr 854/2004) Den centrala myndighet i en medlemsstat som är behörig att utföra veterinärkontroller eller en myndighet till vilken den har delegerat denna behörighet. Observera att i andra förordningar tillämpas en något avvikande definition. Offentlig kontroll: (artikel 2.1 i förordning (EG) nr 882/2004) Varje form av kontroll som utförs av den behöriga myndigheten eller av gemenskapen i syfte att kontrollera efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna avseende djurhälsa och djurskydd. Inspektion: (artikel 2.7 i förordning (EG) nr 882/2004) Undersökning av varje aspekt av foder, livsmedel, djurhälsa och djurskydd för att kontrollera efterlevnaden av de rättsliga kraven i foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna avseende djurhälsa och djurskydd. Kontroll: (artikel 2.2 i förordning (EG) nr 882/2004) Kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakliga underlag. Officiell veterinär: (artikel 2.1.f i förordning (EG) nr 854/2004) Veterinär med behörighet att i enlighet med denna förordning arbeta som officiell veterinär och som utses av den behöriga myndigheten. Godkänd veterinär: (artikel 2.1.g i förordning (EG) nr 854/2004) Veterinär som utses av den behöriga myndigheten för att på myndighetens vägnar genomföra särskild offentlig kontroll på jordbruksanläggningar. Kött: (bilaga I, 1.1 i förordning (EG) nr 853/2004) Alla ätliga delar av tama hov- och klövdjur, fjäderfä, hardjur, frilevande vilt, hägnat vilt, småvilt och storvilt. Fjäderfä: (bilaga I, 1.3 i förordning (EG) 853/2004) Tamfjäderfä, inklusive fåglar som inte betraktas som tamfjäderfä men som föds upp som sådana, med undantag av strutsfåglar. Slaktkropp: (bilaga I, 1.9 i förordning (EG) nr 853/2004) Kroppen av ett djur efter avlivning och uppslaktning. Inälvor: (bilaga I, 1.12 i förordning (EG) nr 853/2004) Organ från bröst-, buk-och bäckenhålorna, samt luft och matstrupe och när det gäller fjäderfä kräva. 7
Slaktbiprodukter: ( bilaga I, 1.11 i förordning (EG) 853/2004) Annat färskt kött än slaktkroppen, inbegripet inälvor och blod. Slakteri: (bilaga I, 1.16 i förordning (EG) 853/2004) Anläggning för avlivning och uppslaktning av djur vars kött är avsett som livsmedel. Icke godkända ämnen eller produkter: (artikel 2.a i Rådets Direktiv 96/23/EG) Ämnen eller produkter som enligt gemenskapslagstiftningen inte får tillföras djur. Illegal behandling: (artikel 2.b i Rådets direktiv 96/23/EG) Användning av icke godkända ämnen eller produkter eller användning av enligt gemenskapslagstiftningen godkända ämnen eller produkter för andra ändamål eller på andra villkor än vad som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen eller i förekommande fall i de olika nationella lagstiftningarna. 3.2 Viktiga begrepp Allmän infektion: Spridning av levande smittämnen i blodet med inflammatorisk reaktion i lymfoida organ samt eventuellt blödningar i inre organ och vävnader. Avmagring: Atrofi av muskel- och fettvävnad orsakad av foderbrist eller långvarig sjukdom. Cirkulationsrubbning: Hyperemi och ödembildning i slaktkropp och inälvor, allmänt eller lokalt. Information från livsmedelskedjan: Information i form av uppgifter från jordbruksanläggning, intyg och liknande, som överförs till slakteri i samband med slakt av djur som informationen gäller. Lokal infektion: Lokal förekomst av ett levande smittämne med åtföljande lokal inflammatorisk reaktion. Pyemi: Allmän blodförgiftning med metastatiska varhärdar i kroppen. Påverkat allmäntillstånd: Tillstånd med obestämda sjukdomstecken såsom uppburrad fjäderdräkt, luftvägssymtom, förlamning eller cirkulationsrubbningar till följd av påverkan av och gensvar på främmande ämnen (mikroorganismer, gifter m.m.). Separat slakt: Slakt av enstaka djur eller en djurgrupp i viss ordning eller i viss tid i normalslakt till följd av fastställda hygieniska eller andra risker efter beslut av officiell veterinär. 8
Tumör: Självständigt tillväxande cellanhopningar bestående av celler med ursprung i någon av värddjurets vävnader. Tillväxten kan vara benign eller malign. Utmärgling: Tillstånd av serös atrofi, då fettet i benmärgen och kring hjärtats kranskärl förvandlas till gelé, samt allmän avmagring. Ämnesomsättningsrubbning: Rubbning till följd av bristande eller felaktig ämnesomsättning som kan ge upphov till abnorm lukt i köttet. 9
4 Information från livsmedelskedjan Information från livsmedelskedjan Enligt 1 i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2007:19, K 104) om obligatorisk salmonellakontroll av fjäderfän, ska obligatorisk salmonellakontroll ske på fjäderfäanläggningar som yrkesmässigt föder upp fjäderfän för slakt om antalet djur som slaktas årligen överstiger 500. Djurhållaren ska se till att provtagning sker på det sätt och i den omfattning som anges i bilagan till ovanstående föreskrift och att en av Jordbruksverket utsedd veterinär tar proverna en gång per år. 4.1 Utförande av kontroll 4.1.1 Relevant information I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung föreskrivs i bilaga II, avsnitt III att livsmedelsföretagare som driver slakteri ska begära, ta emot, kontrollera och reagera på information från livsmedelskedjan för de djur som ska slaktas. Av denna information ska särskilt följande framgå: Att djuren inte kommer från en spärrad besättning eller från ett område som står under restriktioner. Djurens hälsotillstånd. Uppgifter om veterinärmedicinska preparat eller annan behandling som djuren fått under en relevant period och med en karenstid på mer än noll dagar, tillsammans med behandlingsdatum samt karenstid. Förekomst av sjukdomar under uppfödningsperioden som kan påverka köttets säkerhet som livsmedel. Analysresultat, om de har relevans för skyddet av folkhälsan, av prover som tagits av djur eller resultat av andra prover som tagits för att diagnostisera sjukdomar som kan påverka köttets säkerhet som livsmedel, däribland prover som tagits inom ramen för övervakning och kontroll av zoonoser och restsubstanser. (t.ex. vår obligatoriska salmonellakontroll innan slakt, se ovan) Relevanta rapporter om besiktningar före och efter slakt av djur från samma jordbruksanläggning, inbegripet särskilt rapporter från officiella veterinärer. Produktionsuppgifter, i den mån de anger om sjukdomar förekommer. Namn och adress till den veterinär som vanligen anlitas av den jordbruksanläggning som djuren kommer ifrån. Informationen ska göras tillgänglig för den officiella veterinären senast 24 timmar innan djuren anländer till slakteriet. Undantag kan beviljas för djur som genomgått besiktning före slakt på sin ursprungliga jordbruksanläggning. Då kan informationen medfölja djuren. 10
Av den inkommande informationen behöver den officiella veterinären endast kontrollera den information som enligt instruktion för Genomförande av offentlig kontroll vid slakt av fjäderfä ska betraktas som relevant ur myndighetens perspektiv, dvs. den information som livsmedelsföretagaren presenterar på grund av påvisade eller misstänkta avvikelser vid den egna kontrollen och analysen av informationen, officiella intyg, certifikat eller motsvarande. 4.1.2 Utökad kontroll Vid behov kan den officiella veterinären utöka sin kontroll av informationen från livsmedelskedjan exempelvis om det vid revision och/eller inspektion visar sig att livsmedelsföretagarens rutiner för kontroll och utvärdering av informationen av någon anledning inte fungerar. 4.2 Bedömning 4.2.1 Tillfredsställande information Informationen från livsmedelskedjan bör bedömas som tillfredsställande om inga omständigheter föreligger, som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa genom konsumtion av kött eller kontakt med berörda djur. Djur med tillfredsställande information från livsmedelskedjan kan tas emot för slakt. Om livsmedelsföretagaren inte funnit några avvikelser vid sin egen analys av informationen och därmed inte funnit anledning att presentera någon relevant information för den officiella veterinären, kan veterinären anta att informationen är tillfredsställande och därmed godkänna berörda djur för vidare hantering. 4.2.2 Otillfredsställande information Informationen från livsmedelskedjan bör bedömas vara otillfredsställande om den: saknas, indikerar att djuren kommer från en besättning eller område som omfattas av restriktioner, indikerar att reglerna för användning av läkemedel inte efterlevts eller indikerar att andra omständigheter föreligger som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa genom konsumtion av kött från eller kontakt med berörda djur. Avsaknad av eller ofullständig information Djur med otillfredsställande information från livsmedelskedjan ska i normalfallet avvisas från slakt. Undantag kan dock medges om den officiella veterinären bedömer att slakt ändå kan ske. Även djur som helt eller delvis saknar information från livsmedelskedjan kan tas emot för slakt, om den officiella veterinären bedömer att informationen kommer att tillhandahållas inom 24 timmar efter det att djuret anlänt till slakteriet och att slakten kan ske utan fara för berörd slakteri- och kontrollpersonal, andra djur samt konsument. Detta gäller särskilt fall med tungt vägande djurskyddsskäl. Djur som helt eller delvis saknar information från 11
livsmedelskedjan ska slaktas separat och slaktkroppar och slaktbiprodukter från djuren ska särhållas från övrigt kött. Köttet får inte godkännas förrän tillfredsställande information har inkommit. Om tillfredsställande information inte tillhandahållits inom 24 timmar efter det att djuren anlänt till slakteriet ska allt kött från djuren förklaras otjänligt som livsmedel. Läkemedelsbehandlade djur Regler om karenstider, tillämpningen i vissa fall av karenstider och om maximala resthalter (MRL) finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:3) med karenstider vid handhavande av livsmedel från djur som behandlas med läkemedel, (H 65) Regler om gränsvärden finns också i Rådets förordning (EEG) nr 2377/90 om inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel med animaliskt ursprung. 4.2.3 Vilseledande/felaktig information Om informationen från livsmedelskedjan bedöms vara uppenbart felaktig eller vilseledande ska den officiella veterinären vidta lämpliga åtgärder. Lämpliga åtgärder kan vara extra kontroller av information från livsmedelskedjan vid kommande djurleveranser från aktuell besättning, kontakt med djurägaren och/eller kontakt med besättningsveterinären. Vid behov kan även kontakt med Livsmedelsverket eller Jordbruksverket vara befogad. 4.3 Beslut 4.3.1 Avvisande av djur från slakt Djur som ännu inte levererats och som har otillfredsställande information från livsmedelskedjan ska i normalfallet avvisas från slakt. Se även Bedömning ovan. Om den officiella veterinären bedömer att särskilda skäl föreligger finns dock en möjlighet att ta emot behandlade djur om hantering kan ske i enlighet med Rådets direktiv 96/23/EG om införande av kontrollåtgärder för vissa ämnen och restsubstanser av dessa i levande djur och i produkter framställda därav. Se vidare 4.3.2.2 Behandlade djur nedan. 4.3.2 Beslut om levererade djur 4.3.2.1 Avsaknad av information från livsmedelskedjan Den officiella veterinären får tillåta att djur slaktas även om information från livsmedelskedjan saknas. Innan en sådan slaktkropp kan godkännas måste dock information från livsmedelskedjan ha tillhandahållits och bedömts vara tillfredsställande. Slakten ska i dessa fall ske separat och i avvaktan på ett slutligt avgörande ska aktuella slaktkroppar och slaktbiprodukter särhållas från övrigt kött. Om information inte finns tillgänglig inom 24 timmar efter det att djuren anlänt till slakteriet, ska köttet förklaras otjänligt som livsmedel. 12
4.3.2.2 Behandlade djur Djur som inkommit till slakteriet och som, utifrån informationen från livsmedelskedjan, misstänks eller konstateras ha inkommit inom karenstid för godkänd behandling ska i första hand avlivas och otjänligförklaras. Detta kan ske med stöd av 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4. I direktiv 96/23/EG ges dock den officiella veterinären en möjlighet att tillåta slakt av dessa djur om slakten uppskjuts tills det kan säkerställas att mängden restsubstanser inte längre överskrider de tillåtna nivåerna. I brådskande fall, om djurens välbefinnande så kräver eller om slakteriets infrastruktur eller utrustning inte tillåter att slakten skjuts upp, får djuren även slaktas inom karenstiden. Separat slakt ska i dessa fall ske och berörda slaktkroppar med tillhörande slaktavfall ska därefter beslagtas och provtas avseende aktuellt läkemedel. Endast om mängden restsubstanser inte överskrider tillåtna nivåer får köttet användas som livsmedel. I direktiv 96/23/EG föreskrivs också att den officiella veterinären ska se till att djur, som anlänt till slakteriet och som misstänks eller konstateras ha utsatts för illegal behandling eller att icke godkända ämnen eller produkter tillförts dem, slaktas åtskilda från andra djur. Berörda slaktkroppar med tillhörande slaktavfall ska beslagtas och alla nödvändiga provtagningar för att påvisa förekomst av nämnda ämnen ska företas. Vid positiva resultat ska köttet och slaktavfallet sändas till en anläggning för bearbetning av högriskmaterial. En förutsättning för att separat slakt och provtagning enligt ovan ska kunna ske är att det finns en analysmetod för den aktuella substansen. Kontrollera med Livsmedelsverket, Kemiska enheten 1, vad som gäller i varje enskilt fall. Om analysmetod saknas ska de berörda djuren avlivas och otjänligförklaras och sändas till en anläggning för bearbetning av högriskmaterial. 4.3.2.3 Slaktordning vid separat slakt Djur, som den officiella veterinären beslutar ska slaktas separat på grund av att information från livsmedelskedjan saknas, bör slaktas efter övriga djur. Så bör ske eftersom risk för omständigheter som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa inte med säkerhet kan uteslutas för djur som saknar information från livsmedelskedjan. 4.4 Dokumentation Hur dokumentation ska ske i berörda blanketter beskrivs i separata handledningar till respektive blankett. 4.4.1 Beslut På blankett Beslut (LIVS 068) kan bl.a. skriftliga beslut om information från livsmedelskedjan dokumenteras och rapporteras. I fält Beslutsorsak kan vid behov den lagstiftning, som beslutet grundar sig på, anges mer specificerat än det som är förtryckt på blanketten. 13
För skriftliga beslut om avvisande av djur från slakt, som ännu inte levererats, kan följande standardformuleringar användas och anpassas till aktuellt fall: Berörda djur kommer från en besättning/ett område som står under restriktioner. Djuren avvisas därför från slakt med stöd av förordning (EG) 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4a. Reglerna för användning av veterinärmedicinska preparat har inte följts. Djuren avvisas därför från slakt med stöd av förordning (EG) 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4b. [Omständigheter] har påvisats som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Djuren avvisas därför från slakt med stöd av förordning (EG) 854/2004, bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4c. Ord inom hakparentes byts mot lämplig formulering för det aktuella fallet. För skriftliga beslut om avlivning och otjänligförklarande av djur som redan levererats till slakteriet kan följande standardformuleringar användas och anpassas till aktuellt fall: Levererade djur kommer från en besättning/ett område som står under restriktioner. Djuren avlivas därför separat och otjänligförklaras med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4a. Reglerna för användning av veterinärmedicinska preparat har inte följts för levererade djur. Djuren avlivas och otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4b. För levererade djur har [omständigheter] påvisats som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Djuren avlivas och otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 4c. Ord inom hakparentes byts mot lämplig formulering för det aktuella fallet. Information från livsmedelskedjan saknas/är ofullständig för levererade djur. Djuren avlivas och otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 3. För skriftliga beslut om separat slakt av redan levererade djur, för vilka informationen från livsmedelskedjan är otillfredsställande, kan följande standardformulering användas och anpassas till aktuellt fall: Information från livsmedelskedjan saknas/är otillfredsställande för levererade djur. Med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 2 ska djuren därför slaktas separat och köttet kvarhållas skiljt från övrigt kött i avvaktan på att tillfredställande information tillhandahålls. För skriftliga beslut om otjänligförklarande av kött från djur, som slaktats separat i avvaktan på att tillfredställande information från livsmedelskedjan ska tillhandahållas och där denna information inte inkommit inom 24 timmar efter djurets ankomst till slakteriet kan följande standardformulering användas och anpassas till aktuellt fall: 14
Berörda djur har slaktats separat i avvaktan på tillfredställande information från livsmedelskedjan. Sådan information har dock inte tillhandahållits inom 24 timmar efter djurens ankomst till slakteriet. Allt kött från djuren otjänligförklaras därför med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel II, 3. 15
5 Besiktning före slakt Livsmedelsverket har bestämt att huvudregeln är att besiktning av levande fjäderfän före slakt ska ske på slakteriet. 5.1 Utförande av kontroll 5.1.1 Besiktning på slakteriet Den officiella veterinären ska kontrollera djurens identitet. Detta görs lämpligen genom att kontrollera intransportsedel eller annan tillförlitlig information. Information om dödlighet, medicinering under uppfödningstiden samt sista behandlingsdag är faktorer som beskriver flockens hälsostatus under uppfödningen. Om dödligheten har varit hög och/eller flocken medicinerats är detta en signal för veterinären att intensifiera kontrollerna. Veterinären bör besiktiga så många djur att han/hon säkerställer att de inte uppvisar tecken på sjukdom eller annat tillstånd som har betydelse för livsmedelssäkerheten och/eller djurskyddet. Det är viktigt att kontrollera de första djuren från varje slaktparti, men lika viktigt att göra kontinuerliga kontroller av levererade fåglar under en slaktdag. För varje slaktparti bör de första djuren ( 100 djur) kontrolleras. Därutöver bör under en slaktdag rutinkontroll ske vid fyra slumpvist valda tillfällen av minst 50 djur åt gången. När särskilda skäl föreligger bör dessa kontroller intensifieras i den utsträckning som behövs för OV att säkerställa djurens hälsostatus samt att djurskyddet beaktas. Kontroll efter upphängning och/eller vid andra platser där veterinären har möjlighet att bedöma djuren ska ingå som rutin vid alla kontrolltillfällen. På mindre slakterier där veterinären på grund av kort närvarotid inte har möjlighet att alltid utföra AM för ett helt slaktparti, är det viktigt att kontrollerna planeras så att de kan ske vid olika tidpunkter i förhållande till slakteriets tid för slakt. 5.1.2 Postmortal undersökning En postmortal undersökning (PMU) ska göras när transportdödligheten överstiger den för tillfället normala dödligheten 2-3 gånger. Minst 10 djur ska undersökas. En undersökningsplats med goda ljusförhållanden bör finnas samt material för eventuell provtagning, se under kapitel laboratorieundersökningar. 5.1.3 Besiktning på jordbruksanläggning Om behörig myndighet tillåter det, får besiktning av djuren ske på den jordbruksanläggning varifrån de kommer. Besiktningen ska genomföras av en officiell eller godkänd veterinär. 16
Om besiktning av djuren före slakt skett på jordbruksanläggningen ske den officiella veterinären på slakteriet kontrollera: Hälsointyget Djurens identitet Att djurskyddsbestämmelserna följts Om det förekommer tecken på tillstånd som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa 5.2 Bedömning Djur bör i normalfallet godkännas för slakt endast om de inte uppvisar några tecken på sjukdom eller tillstånd, som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Undantag från denna grundregel kan dock göras om den officiella veterinären bedömer att ingen risk för livsmedelssäkerheten uppkommer. 5.2.1 Sjukdomar 5.2.1.1 Zoonotiska sjukdomar Vid misstanke om zoonotisk sjukdom som inte omfattas av epizootilagstiftningen ska den officiella veterinären vidta åtgärder enligt zoonoslagen (1999:658). Den officiella veterinären ska vid sådan misstanke tillse att aktuella djur isoleras samt vidta nödvändiga åtgärder enligt Epizootihandledning för slakterier (under utarbetande). Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga.. 5.2.1.2 Sjukdomar upptagna på OIE:s lista Vid misstanke om smittämne upptaget på OIE: s lista (länk enligt nedan) ska den officiella veterinären tillse att aktuella djur isoleras samt omedelbart underrätta Jordbruksverket för vidtagande av åtgärder för att förhindra smittspridning. Se vidare Epizootihandledning för slakterier (under utarbetande). Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga kontroller vid slakt av fjäderfä. http://www.oie.int/eng/maladies/en-classification.htm 5.2.1.3 Epizootiska sjukdomar Djur som misstänks eller konstateras ha sjukdom som finns upptagen i epizootiförordningen (1999:659) ska behandlas på sätt som föreskrivs i epizootilagen (1999:657). Den officiella veterinären ska vid sådan misstanke isolera slaktdjuren samt vidta nödvändiga åtgärder enligt Epizootihandledning för slakterier (under utarbetande). Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga. 17
5.2.1.4 Anmälningspliktiga djursjukdomar Anmälningsplikt föreligger för vissa djursjukdomar enligt Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2002:16) om anmälningspliktiga djursjukdomar (K4). Se även avsnitt Meddelande om resultat i instruktion för Genomförande av offentliga. 5.3 Beslut 5.3.1 Behandlade djur I direktiv 96/23/EG föreskrivs att den officiella veterinären ska se till att djur, som anlänt till slakteriet och som misstänks eller konstateras ha utsatts för illegal behandling eller att icke godkända ämnen eller produkter tillförts dem, slaktas åtskilda från andra djur. Berörda slaktkroppar med tillhörande slaktavfall ska beslagtas och alla nödvändiga provtagningar för att påvisa förekomst av nämnda ämnen ska företas. I händelse av positiva resultat ska köttet och slaktavfallet sändas till en anläggning för bearbetning av högriskmaterial. I direktiv 96/23/EG föreskrivs också att den officiella veterinären ska se till att slakten av djur, som anlänt till slakteriet och som misstänks eller konstateras ha inkommit inom karenstiden för en godkänd behandling, ska uppskjutas tills det kan säkerställas att mängden restsubstanser inte längre överskrider de tillåtna nivåerna. I brådskande fall eller om djurens välbefinnande så kräver eller om slakteriets infrastruktur eller utrustning inte tillåter att slakten skjuts upp får djuren slaktas inom karenstiden. Slaktkropp och slaktbiprodukter ska i dessa fall beslagtas och provtas avseende läkemedel. Endast om mängden restsubstanser inte överskrider tillåtna nivåer får köttet användas som livsmedel. En förutsättning för att separat slakt och provtagning enligt ovan ska kunna ske är att analysmetoder och gränsvärden för berörd substans finns. Kontrollera med Livsmedelsverket, Kemiska enheten 1, vad som gäller i varje enskilt fall. Om analysmetoder och/eller gränsvärden saknas bör de berörda djuren istället avlivas och otjänligförklaras. Observera att lagstöd i detta skede saknas för att tillämpa avlivning och otjänligförklarande som ett förstahandsalternativ. 5.3.2 Slaktordning vid separat slakt Djur, som den officiella veterinären beslutar ska slaktas separat, bör slaktas efter övriga djur, eftersom risk för omständigheter som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa inte med säkerhet kan uteslutas. 5.4 Dokumentation Hur dokumentation ska ske i berörda blanketter beskrivs i separata handledningar till respektive blankett. 18
5.4.1 Beslut På blankett Beslut (LIVS 068) kan bl.a. skriftliga beslut avseende besiktning före slakt dokumenteras och rapporteras. I fält Beslutsorsak kan vid behov den lagstiftning, som beslutet grundar sig på, anges mer specificerat än det som är förtryckt på blanketten. För skriftliga beslut om avlivning av djur, som lider av sjukdom eller tillstånd som kan överföras till djur eller människa eller djur som uppvisar tecken på systemisk sjukdom, kan följande standardformulering användas och anpassas till aktuellt fall: Det berörda djuret har konstaterats lida av [sjukdom/tillstånd] överförbar till djur och människor/[systemisk sjukdom]. Djuret avlivas därför separat och otjänligförklaras med stöd av förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt II, kapitel III, 4. Ord inom hakparentes byts mot lämplig formulering för det aktuella fallet. I övrigt se punkt 4.4.1. 19
6 Besiktning efter slakt 6.1 Utförande av kontroll 6.1.1 Kontroll av företagsanställda assistenter Själva besiktningen kan utföras av företagsanställda assistenter. Livsmedelsverket har fattat ett principbeslut om att Sverige kan använda företagsanställda assistenter. Livsmedelsverket gör en bedömning av varje enskilt slakteri. Om företaget blir godkänt för att få använda företagsanställda assistenter ska den officiella veterinären vara närvarande under såväl besiktningen före som efter slakt och förvissa sig om att slakteripersonalen utför sina uppgifter i enlighet med de särskilda krav som den behöriga myndigheten har fastställt (854/2004, bilaga I, avsnitt III, kapitel III, A, 1 a). Den officiella veterinären måste alltid utföra sina obligatoriska kontroller före och efter slakt av samtliga slaktgrupper. Livsmedelsverket tillåter den officiella veterinären att lämna slakteriet för att utföra levandedjursbesiktning, obligatorisk salmonellaprovtagning och andra arbetsuppgifter inom den frivilliga salmonellakontrollen. Den officiella veterinären ska kontrollera att livsmedelsföretagaren tillhandahåller tillräckligt med utbildad personal för att utföra köttbesiktningen. Slaktlinjens hastighet och antalet assistenter ska vara anpassade så att en ändamålsenlig besiktning kan utföras beroende på fjäderfäflockens hälsostatus. Den officiella veterinären ska för varje specifik flock jämföra sina obligatoriska kontroller med de företagsanställda assistenternas fynd vid besiktningen och vid behov justera assistenternas bedömningar. 6.1.2 Utvidgad kontroll För att korrekt kunna fatta beslut om kött ska den officiella veterinären vid behov göra en utvidgad kontroll som kompletterar besiktningen. Under den tid som en utvidgad kontroll pågår ska den officiella veterinären vid behov tillse att berörda slaktkroppar och slaktbiprodukter kvarhålls i avvaktan på resultat. Om frekvensen otjänligförklarade slaktkroppar av en specifik kod överstiger det normala 2-3 gånger bör den officiella veterinären ta ut prover för att om möjligt fastställa en exakt diagnos. Analyserna kan utgöras av en histologisk, mikrobiologisk eller annan relevant undersökning. 20
Om diagnosen redan är känd p.g.a. aktuellt problem, behövs ingen ny undersökning för varje flock med samma problem, t.ex. nekrotiserande tarminflammation (Clostridios). Om misstanke finns på att köttet från fjäderfäna skulle kunna vara otjänligt som livsmedel ska ytterligare nödvändiga undersökningar göras (854/2004, bilaga I, avsnitt I, kapitel II, D 2) 6.1.3 Den officiella veterinärens arbetsuppgifter Enligt förordning (EG) 854/2004, bilaga I, avsnitt IV, kapitel V, B ska den officiella veterinären personligen göra följande kontroller: Daglig inspektion av inälvor och kroppskaviteter av ett representativt urval av fjäderfän. En detaljerad inspektion av ett slumpmässigt urval, från varje flock fjäderfä med samma ursprung. Hela kroppar eller delar av fjäderfän, vars kött vid besiktning efter slakt har bedömts vara otjänligt som livsmedel, ska besiktigas. Ytterligare nödvändiga undersökningar om det finns skäl att misstänka att köttet från fjäderfäna i fråga skulle kunna vara otjänligt som livsmedel. Den officiella veterinären (OV) bör inspektera minst 1 % av alla djur från samma flock (djurägare hus/avdelning) utefter slaktlinjen. OV kan själv utföra köttbesiktning eller stå bakom de företagsanställda assistenterna (FA). Vid sjukdomsproblem eller slaktproblem bör fler djur inspekteras, tills OV har en tydlig bild av slaktgruppen. De företagsanställda assistenterna eller annan slakteripersonal åläggs att ta undan var 20: de otjänligtförklarad slaktkropp, som sedan noggrant undersöks av OV. OV jämför sedan sina diagnoser med FA. Vid behov korrigeras FAs bedömning. 6.2 Bedömning och beslut Vid besiktningen ska uppmärksamhet riktas mot förekomst av sjukliga förändringar samt avvikelser i färg och lukt hos slaktkroppen. Köttbesiktning ska utföras före urtag s.k. helkroppsbesiktning, i samband med eller efter urtagning och efter rensning av lokalt otjänligförklarad slaktkropp. 6.2.1 Samband mellan slaktkropp och slaktbiprodukter Enligt, förordning (EG) 854/2004 bilaga I, avsnitt 2, kapitel V, ska kött otjänligförklaras om det härrör från djur vars slaktbiprodukter inte har genomgott besiktning efter slakt. Slaktbiprodukter som inte ska användas till humanföda behöver inte genomgå köttbesiktning, t.ex. huvud och fötter. 21
När det gäller bedömning av fjäderfäkött handlar det om att säkerställa att flocken inte lider av några sjukdomar eller andra förändringar som kan inverka menligt på människors eller djurs hälsa. Om inre organ saknas vid besiktningen kan den officiella veterinären besluta om att godkänna slaktkroppar som inte visar några tecken på sjukliga eller andra förändringar, om fjäderfäflocken inte uppvisar några tecken på allvarliga sjukliga förändringar samt att antalet slaktkroppar som saknar inre organ inte överskrider det som är tekniskt möjligt (1-2 %). Om mer än 2 % av slaktkropparna saknar inre organ vid besiktningen ska samtliga slaktkroppar utan organ otjänligförklaras. 6.2.2 Bedömning och beslut vid vissa avvikelser Nedanstående sammanställning är avsedd att användas av officiell veterinär som ett stöd vid bedömning och beslut om kött av fjäderfä efter slakt. Sammanställningen är ingen fullständig förteckning över sjukliga förändringar och andra avvikelser, utan ska främst ses som en exempelsamling över totala och lokala otjänligförklaranden. Bedömning av och beslut om kött bör vara grundat på patologanatomiska iakttagelser och i förekommande fall patologanatomiska diagnoser. Följande beslut kan fattas: Totalt otjänligförklarande av slaktkropp och tillhörande slaktbiprodukter (TO). Lokalt otjänligförklarande av sjukligt förändrade delar av slaktkroppen (LO). Godkännande av slaktkropp med eller utan inre organ (GK). Sjukliga förändringar och andra avvikelser Kod TO LO GK Kommentarer A Allmänna förändringar och tillstånd 1. Allmän infektion 19 TO Sådan infektion förutsätts fastställd före slakt eller genom laboratorieundersökningar vid slakt. 2. Dålig kondition 2.1 Kraftig avmagring 41 TO 2.2 Förtvinad muskulatur (atrofi) 42 TO 3. Allmänna cirkulationsrubbningar eller bukvattusot, ödem 16 TO 4. Allmän gikt 15 TO Utfällning av urinsyrakristaller i njurar, hjärtsäck. 5. Slaktskada 5.1 Generell hudrodnad 81 TO Här avses djur som till följd av temperaturpåverkan uppvisar hudrodnad. 5.2 Färska blödningar och frakturer 82 TO LO Vid utbredda skador otjänligförklarande. 5.3 Avsaknad av inre organ 83 TO (GK) Godkännande kan ske under vissa förutsättningar. Tumörer 22
Sjukliga förändringar och andra avvikelser Kod TO LO GK Kommentarer 6. Mareks sjukdom 21 TO 7. Leukos 21 TO 8. Övriga tumörer 22 TO Abnorm lukt 9. Abnorm lukt 61 TO Till följd av sjukdom, läkemedel, kemiska preparat eller utfodring. Missfärgning av kött och organ 10. Gulsot (ikterus) 61 TO 11. Allmän hudrodnad 61 TO Av sjuklig art. Ej slaktskada. 12. Annan missfärgning 12.1 Utbredd 61 TO 12.2 Lokal LO B Lokala förändringar Hud 1. Hudinflammation (dermatit), eksem, fjäderfollikulit 1.1 Akut inflammation 51 TO 1.2 Lokal kronisk inflammation utan allmänpåverkan Hos slaktkycklingar är hudförändringar oftast kontaktdermatiter, som kan vara sekundärinfekterade med stafylokocker. Sena fall av blåvingesjuka kan föreligga vid slakt. Akut inflammation anses föreligga när underhudsvävnaden är hyperemisk, ödematös och missfärgad med eller utan synbart purulent exsudat. Hos äldre djur föreligger vanligen diffusa flegmonösa inflammationer eller kroniska avläkta hudskador. 2. Varig underhudsinflammation 51 TO Ses ofta i samband med rivskador. Vanligen infekterade med stafylokocker eller E.coli. 3. Sternalbursit (s.k. bröstböld) 3.1 Akut purulent eller med akut reaktion i omgivande vävnader 52 TO 3.2 Kronisk, avläkt, avgränsad LO 4. Blödningar, ej färska 4.1 Begränsade LO 4.2 Omfattande 53 TO Hjärta 5. Missbildningar, dilatation med cirkulationsrubbningar LO 61 TO Se även bukvattusot, staslever. 6. Hjärtsäcksinflammation 6.1 Akut, kronisk diffus 14 TO Ofta samtidig peritonit, 23
Sjukliga förändringar och andra avvikelser Kod TO LO GK Kommentarer aerocystit. 6.2 Kronisk, utan allmänpåverkan GK Hos äldre djur. Inre organ otjänligförklaras alltid. 7. Hjärtmuskelinflammation 14 TO Myocardnekroser kan ses vid listerios. 8. Hjärtklaffsinflammation, med infarkter 14 TO Lungor och luftsäckar 9. Cirkulationsrubbningar, utan allmänpåverkan GK 10. Lunginflammation 14 TO Ofta samtidig aerocystit. 11. Lungsäcksinflammation 11.1 Akut, kronisk, utbredd 14 TO 11.2 Kronisk, begränsad utan allmänpåverkan GK 12. Näshåle-/bihåleinflammation Akut, purulent 14 TO Bakteriell eller mykotisk. Hos äldre djur kan efter närmare undersökning ev. rensningar företagas. Organen otjänligförklaras alltid. Granskning och bedömning av huvud måste i förekommande fall ske före hudavdragning. Bukorgan och bukhinnor, (kräva, magar, tarm) 13. Dilatation (hängkräva) 17 TO GK Otjänligförklaring sker av slakthygieniska skäl eller på grund av allmänpåverkan. 14. Inflammation i kräva, körtelmage och/eller muskelmage, utan allmänpåverkan GK Förändrade organ otjänligförklaras. 15. Tarminflammation Härdformiga subserösa 15.1 Akut katarral med allmänpåverkan 12 TO blödningar i tarmväggen 15.2 Akut-kronisk hemorragisk, nekrotiserande 12 TO kan vara betingade av 15.3 Kronisk avgränsad utan allmänpåverkan GK bedövningsprocessen, se även coccidios. 16. Granulom i tarmvägg 12 TO Koligranulom, tuberkulos. 17. Blindtarmsinflammation 17.1 Coccidios med allmänpåverkan 12 TO 17.2 Kronisk utan leverskada eller allmänpåverkan 18. Bukhinneinflammation Hos kycklingar ofta vid 18.1 Akut, kronisk, utbredd 13 TO koli-infektioner. Hos höns 18.2 Lokal vid kvarvarande gulesäck 13 TO t.ex. vid äggledarinflammation. 19. Bukvattusot (ascites) 16 TO Delvis koagulerat, gelatinöst innehåll i bukhålan. Ödem i underhudsvävnad. Lever hård och blodfylld (se även staslever). Lever 20. Förfettning Levern otjänligförklaras vid GK 24
Sjukliga förändringar och andra avvikelser Kod TO LO GK Kommentarer Måttlig utan andra sjukliga förändringar GK påtaglig avvikelse från normal färg och konsistens, t.ex. vid samtidiga blödningar. 21. Staslever 16 TO Ofta samtidigt med bukvattusot. Levern är liten, hård med avrundade kanter och gråvit förtjockad kapsel. 22. Nekroser, granulom, infarkter 11 TO Blackhead, atypisk mykobakterios, pseudotuberkulos m.m. 23. Leverinflammation 23.1 Akut nekrotiserande eller perihepatit eller gallblåse- 11 TO inflammation 23.2 Måttlig, kronisk utan andra sjukdomstecken eller allmänpåverkan 24. Perihepatit, akut, kronisk, purulent 11 (13) (14) Urinvägar 25. Allmän gikt, njurinflammation 15 TO Könsorgan 26. Cystor GK 27. Äggstocksinflammation Purulent nekrotiserande 13 TO 28. Äggkonkrement Med peritonit eller allmänpåverkan 13 TO 29. Äggledarinflammation Akut-kronisk med eller utan samtidig 13 TO peritonit Muskulatur TO GK Här avses främst kroniska leverförändringar hos slaktkyckling förknippade med genomgången Clostridios. Levern otjänligförklaras alltid. Hos slaktkyckling ofta samtidig aerocystit, perikardit och pneumoni. Kodas efter huvudutbredningen av förändringen. 30. Nekroser Här avses s.k. grön Äldre avgränsade LO muskelnekros hos kalkon och större kyckling. 31. Atrofi, allmän 42 TO 32. Blödningar 32.1 Begränsade LO 32.2 Omfattande 61 TO 33. Akut-kronisk vaxartad degeneration 43 TO Histopatologisk verifiering är vanligen nödvändig. Skelett och leder 34. Skelettmissbildningar 33 TO 25
Sjukliga förändringar och andra avvikelser Kod TO LO GK Kommentarer 35. Fraktur, rensbar ej öppen LO 36. Benskörhet, med deformeringar 33 TO 37. Benfel, dyschondroplasi m.fl. Djur med kliniska tecken till 37.1 Med samtidig pågående akut inflammation i 33 TO påtagliga benfel ska inte omgivande vävnader eller allmänpåverkan införas till slakt. Om så ändå 37.2 I övriga fall LO skett ska de av djurskyddssjäl avlivas före upphängning. 38. Ledinflammation/senskideinflammation 31 TO LO Vid enstaka leder med kronisk inflammation kan lokalt otjänligförklarande ske. 39. Granulom i benmärg 33 TO Tuberkulos, pseudotuberkulos 40. Osteopetros 33 TO Förtjockade extremitetsben C Etiologisk indelning Parasitära orsaker 1. Coccidios Höggradiga tarmförändringar eller 12 TO allmänpåverkan. 2. Histomoniasis, black-head Kalkonsjukdom. 2.1. Tyflit och levernekroser 19 TO 2.2. Kronisk tyflit utan leverskada eller allmänpåverkan GK Efter närmare undersökning kan kropp godkännas och organ otjänligförklaras. 3. Övriga mag-tarmparasiter Utan allmänpåverkan Bakteriella orsaker 4. Kolibacillos (E. coli) 5. Aviär tuberkulos (Mycobakterium avium) 6. Rödsjuka (Erysipelothrix rhysiopathie) 13 14 7. Nekrotiserande enterit (Clostridium perfringens) 7.1. Akut med nekroser i tarm och/eller i lever 11 12 7.2. Kronisk med avläkt tarm-och leverskada utan allmänpåverkan TO 19 TO 19 TO GK Vanlig luftvägs- eller navelinfektion hos unga djur. Äldre djur med granulom i lever, mjälte, tarmvägg, benmärg m.m. Främst kalkonsjukdom men även höns. Artriter och hjärtklaffsinflammation kan förekomma. Clostridium perfringens förorsakar även gangränös dermatit och navel- och gulesäcksinflammationer. Organen otjänligförklaras alltid. 8. Stafylokockinfektion (S. aureus) Vanlig sekundärinfektion 8.1. Akuta sårinfektioner 51 TO till hud-, fot-, och ledskador. TO TO GK 26
Sjukliga förändringar och andra avvikelser Kod TO LO GK Kommentarer 8.2. Purulenta led- och senskideinflammationer 31 TO Förekommer även vid 8.3. Kroniska, avgränsade rensbara infektioner utan allmänpåverkan LO navel- och gulesäcksinflammationer och vid osteomyelit. 9. Aviära intestinala spiroketer 12 TO Hos värphöns och avelsdjur. Akut blindtarmsinflammation med allmänpåverkan. Gult skummande innehåll i blindtarmarna. Djuren vanligen ganska opåverkade. Mykoser 10. Aspergillos 10.1. Akut, kronisk, utbredd 14 TO 10.2. Kronisk, begränsad utan allmänpåverkan GK Virusinfektioner 11. Mareks sjukdom, MD Neural form Okulär form Akut form Hudform 21 TO Mareks sjukdom drabbar främst kycklingar under uppväxten (6-12 veckor) medan leukos ger sjukdomsfall hos äldre djur. 12. Leukos 21 TO Histopatologisk undersökning nödvändig för att skilja leukos från MD hos äldre djur. 13. Blåvingesjuka Akut sjuka djur ska inte 13.1. Akut, kronisk, utbredda skador 51 TO inkomma till slakt. 13.2. Kronisk, avläkt, avgränsad LO 14. Aviär rinotrakeit, ART Luftvägssjukdom hos främst 14.1. Akut, kronisk, utbredd 14 TO 14.2. Kronisk, avläkt, avgränsad GK kalkon, men även höns. 6.2.3 Hantering av otjänligförklarade slaktkroppar och biprodukter Slaktkroppar och slaktbiprodukter som vid besiktning efter slakt helt eller delvis otjänligförklaras som livsmedel bör under den officiella veterinärens kontroll snarast avskiljas från övrig slakthantering för att inte förorena andra slaktkroppar avsedda till livsmedel. 6.3 Dokumentation Hur dokumentation ska ske i berörda blanketter beskrivs i separata handledningar till respektive blankett. 6.3.1 Registrering av sjukliga förändringar och andra avvikelser Målet med registreringen av sjukliga förändringar och andra avvikelser är att samla information om de besiktningsfynd som upptäcks vid besiktning av fjäderfä efter slakt samt att uppfylla de krav på dokumentation och utvärdering av inspektionsverksamheten som ställs i förordning 854/2004. 27
Registrering av besiktningsfynd görs på blanketten Journal över registrering av sjukliga förändringar med fördelning på olika koder. I journalen ska även antal tillförda, antal transportdöda, antal avlivade men inte uppslaktade djur dokumenteras. Uppgifterna ska kunna hänföras till varje fjäderfäflock, djurägare och avdelning. Anteckningar från besiktning eller registrering direkt utförd av företagsanställda assistenter vid slaktbandet med t.ex. räkneverk överförs dagligen till journalen. Endast en registrering motsvarande huvuddiagnos kan anges per otjänligförklarad slaktkropp. I journalen finns en öppen kod inom varje grupp som kan användas vid behov, t.ex. vid sjukdomstillstånd eller skador som saknar egen kod eller när man vid riktat intresse vill studera en specifik skada, sjuklig förändring eller annan avvikelse som då skrivs in under kommentarer. 6.3.2 Kodförteckning För ökad likformighet i diagnostik och registrering vid olika slakterier har följande handledning sammanställts. 6.3.2.1 Förändringar i buk- och brösthåla 11. Leverskada Här avses alla typer av leverförändringar utom staslever som registreras under bukvattusot. Vid hög kassation bör patolog-anatomisk diagnos eftersträvas. Denna antecknas i journalen samt om diagnosen erhållits genom histologisk undersökning. 12. Tarminflammation Alla typer av tarminflammationer registreras här, t.ex. coccidios, nekrotiserande tarminflammation. Vid onormalt hög kassation bör patolog-anatomisk diagnos eftersträvas genom mikrobiologisk och/eller histologisk undersökning. 13. Äggledar- eller bukhinneinflammation Vanlig diagnos hos höns. Förekommer även hos slaktkyckling vid koliinfektioner. 14. Lung-, hjärtsäcks- eller luftsäcksinflammation Här avses inflammation i enskilt organ eller i olika kombinationer av dessa organ. 15. Njurinflammation, gikt Hit hör njurskador och så kallad visceral gikt. 28