Årsredovisning 1995
Innehåll 2 Kommentar av styrelsens ordförande 3 VD har ordet 4 Förvaltningsberättelse 10 Förslag till vinstdisposition 10 Revisionsberättelse 11 Koncernens resultaträkning 12 Koncernens balansräkning 13 Koncernens finansieringsanalys 14 Noter till koncernens bokslut 29 Moderbolagets resultaträkning 30 Moderbolagets balansräkning 31 Moderbolagets finansieringsanalys 32 Noter till moderbolagets bokslut 37 Finansiella mål och riskhantering 38 Rullningslager 44 Tätningar 46 Specialstål 48 Aktier och aktieägare 50 Moderbolagets styrelse 52 Koncernens organisation och ledning 54 Asien den stora utmaningen 56 Sjuårsöversikt SKF-koncernen 57 Ordbruk i SKFs värld EKONOMISK INFORMATION OCH RAPPORTERING AB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter under verksamhetsåret 1996: Bokslutskommuniké för 1995..................7 februari Rapport över första kvartalet 1996................25 april Rapport över första halvåret 1996.................19 juli Rapport över första tre kvartalen 1996...........23 oktober Bokslutskommunikén för 1996 publiceras den 6 februari 1997. SKFs fullständiga årsredovisning för 1995 publiceras fredagen den 29 mars. Rapporterna görs i en svensk och en engelskspråkig version. Dessutom sammanställs Form 20-F, en årlig rapport som insänds till Securities and Exchange Commission i USA. BOLAGSSTÄMMA Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, torsdagen den 25 april 1996 kl 15.30. Aktieägare som vill delta i stämman skall dels vara registrerad i aktieboken som förs av Värdepapperscentralen, VPC AB, senast måndagen den 15 april, dels anmäla sig till bolaget under adress AB SKF, Group Legal, 415 50 Göteborg, senast kl 12.00 måndagen den 22 april. Anmälan kan också göras per telefon 031-37 26 52. Vid anmälan uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt aktieinnehav. Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste för att äga rätt att delta i stämman tillfälligt låta inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Omregistreringen skall vara verkställd senast måndagen den 15 april. UTBETALNING AV UTDELNING Som avstämningsdag har styrelsen föreslagit den 30 april. Under förutsättning att bolagsstämman beslutar i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen komma att sändas ut av VPC den 8 maj. ANDELSÄGARE I SKF ALLEMANSFOND Andelsägare i SKF Allemansfond är välkomna att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs per telefon 031-37 26 52 senast kl 12.00 måndagen den 22 april. SKF MILJÖREDOVISNING 1995 SKFs miljöredovisning, som distribueras tillsammans med Årsöversikten/Årsredovisningen, ger en utförlig beskrivning av koncernens miljöarbete under året. AKTIEBOLAGET SKF, 415 50 GÖTEBORG. TELEFON 031-37 10 00, TELEFAX 031-37 28 32, TELEX 2350, TELEGRAM KULLAGER
SKF-koncernen SKF ÄR VÄRLDENS LEDANDE tillverkare av rullningslager och rullningslagerstål samt har en ledande position inom elastomeriska tätningar. Överallt där det finns rotation finns behov av någon form av lagring. Ett rullningslagers funktion är att minska eller helt eliminera friktionen mellan en fast och en rörlig yta samt att bära en last. Rullningslagrets livslängd skall också vara anpassad till den applikation det sitter i. Rullningslagret är en kostnadseffektiv lösning och återfinns följaktligen i alla typer av motorer, maskiner och hjul. Det stål av vilket rullningslagren tillverkas är av avgörande betydelse för lagrens kvalitet. Stålets analysprecision och frihet från metalliska inneslutningar är kritiska faktorer för lagrets livslängd. SKFs dotterbolag Ovako Steel är huvudleverantör av stål till koncernens lagerfabriker. Mer än 80 procent av det stål SKF förbrukar idag i sin tillverkning kommer från Ovako Steel. Tätningen är en produkt som separerar ett maskinelement från den yttre världen, antingen för att förhindra att främmande partiklar kommer in eller för att undvika att något läcker ut. Rullningslager, stål och tätningar är koncernens största produktområden. Det är SKFs politik att ha ett fullt sortiment av rullningslager så att den bästa lösningen alltid kan erbjudas kunden oavsett vilken rullningslagertyp som krävs. Det är också koncernens politik att ha en sådan geografisk spridning, med egna försäljningsbolag och/eller auktoriserade distributörer, att kunden alltid har SKF inom räckhåll. 1995 1994 Försäljning, Mkr 36 700 33 273 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, Mkr 3 334 1 819 Resultat i kronor per aktie 17.95 11.05 Utdelning i kronor per aktie 5.25* 4.25 Registrerat antal anställda 43 754 41 732 * Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition 1
Kommentar av styrelsens ordförande KONJUNKTUREN GICK in i ett betydligt lugnare skede under 1995. Den snabba återhämtning som, ledd av den europeiska bilindustrin, karakteriserade Europas ekonomi under 1994, avtog under första halvåret 1995 för att därefter avstanna. Avmattningen inom EU blev tydligare än väntat, särskilt i de två dominerande länderna Tyskland och Frankrike. Utvecklingen av varuproduktionen var inte särskilt stark under andra halvåret och tendensen var nedåtriktad. Tillväxten inom bilindustrin upphörde och förväntningarna för 1996 är en i stort sett oförändrad nivå. En fortsatt tillväxt, om än i lägre takt, är att förvänta för kapitalvaror. I USA mattades konjunkturen successivt under året. Det finns en osäkerhet inför 1996, men lägre räntor och förväntade skattesänkningar kan påverka investeringsvolymerna och den privata konsumtionen positivt. Bilindustrin räknar inte med någon nämnvärd förbättring jämfört med 1995 och lastbilssidan blir med all sannolikhet sämre. Efterfrågan på kapitalvaror planade ut och förväntas förbättras marginellt. En försvagad eftermarknad visar få tecken på förbättring varför någon större tillväxt inom dessa områden inte är att vänta under 1996. En region som inte visade några tecken på avmattning var Asien (exklusive tidigare Sovjetunionen). Fortsatt hög tillväxttakt karakteriserade de flesta länderna i denna del av världen. Japan utgjorde undantaget i regionen och redovisade endast en låg tillväxt. Det är i sig en förbättring och den japanska ekonomin visar nu tecken på att vara på väg tillbaka. För 1996 kan en fortsatt hög tillväxttakt förväntas i regionen som helhet. Marknader såsom Kina, Indonesien och Korea får 2 en växande betydelse i världsekonomin och blir därmed allt viktigare för företag som vill spela en ledande roll på global nivå. Rullningslagerbranschen karakteriseras av att vara global och kapitalintensiv. Den ställer allt högre krav på kundorientering och flexibilitet. Branschen behöver också struktureras ytterligare för att bli rationell och nå nödvändig lönsamhet. För att stärka SKFs ställning och behålla våra marknadspositioner måste vi hela tiden växa. Detta skall ske dels genom organisk tillväxt, dels genom företagsförvärv när det passar in i koncernens strategier. Den organiska tillväxten sker genom geografisk expansion och utveckling av nya produkter. Ser vi till det verksamhetsår som vi har bakom oss kan vi konstatera att koncernen agerat framgångsrikt i alla dessa hänseenden. SKF har ökat sina volymer och sina marknadsandelar och genom förvärvet i Polen fick också SKF en betydande andel av den polska marknaden. Lanseringen av det nya lagret, CARB, öppnar nya möjligheter. Vi måste kontinuerligt se över vår egen struktur och anpassa denna för att kunna möta nya förutsättningar och krav. Vi skall utveckla våra strategiska kompetenser och behålla vårt ledarskap inom dessa områden. Den omvandling som genomförts inom Ovako Steel är ett gott exempel på hur vi renodlat och utvecklat strukturen. Genom att se stålet som en komponent i lagertillverkningen har vi funnit nya vägar att effektivisera tillverkningen och få ett kostnadseffektivare totalflöde. Ytterligare kostnadsbesparing finns att göra i denna process där Ovako Steel är en del i det totala flödet. I fjolårets årsredovisning skrev jag att ett starkt kassaflöde har högsta prioritet eftersom det är en förutsättning för att vi skall kunna fullfölja vårt investeringsprogram, återställa koncernens finansiella ställning och ge aktieägarna en utdelning enligt den utdelningspolitik som styrelsen fastställt. Det är därför tillfredsställande att kunna konstatera att SKF under 1995 genererat tillräckligt med kapital för att finansiera en investeringsnivå som är den historiskt högsta med 2.3 miljarder kronor samt att soliditeten stärktes under året med 2.5 procent till 31.6 procent. Med anledning av den positiva utvecklingen som SKF haft vill styrelsen föreslå en utdelning av 5.25 kronor per aktie. Avslutningsvis vill jag framföra styrelsens varma tack till koncernens ledning och medarbetare för ett mycket förtjänstfullt arbete under året. SKF redovisar för 1995 det bästa resultatet koncernen någonsin uppnått. Alla anställda har bidragit till detta. Göteborg den 7 februari 1996
VD har ordet VERKSAMHETSÅRET 1995 blev ett bra år för SKF. Vi uppnådde ett resultat om 3 334 miljoner kronor, vilket motsvarar en 83- procentig förbättring jämfört med 1994. Koncernens starka engagemang inom kvalitetsområdet fortsatte att genomsyra alla delar av verksamheten och vi ser väsentliga förbättringar som närmare belyses i förvaltningsberättelsen. SKF ökade sin försäljning med 10 procent under 1995. Vid omräkningen av utländska valutor till svenska kronor tappade vi cirka 3 procent. Följaktligen var ökningen räknat i lokala valutor 13 procent. Förändringar i produktmixen och bättre priser svarade för cirka 5 procent, vilket innebär att volymökningen under verksamhetsåret uppgick till 8 procent. Detta är mer än vad marknaden för rullningslager ökade, vilket betyder att vi också stärkte vår ställning på världsmarknaden under det gångna året. Ett av de viktigaste mål vi satt upp för oss inom SKF är att öka tillväxttakten. Vi skall växa snabbare än marknaden och konkurrenterna och genom detta stärka vårt ledarskap. Ökad tillväxttakt är viktigt av bl a följande skäl: Den ger väsentliga storskalefördelar inom samtliga områden i koncernen. Den ger möjligheter till förstärkt satsning på forskning och utveckling. Den ger möjlighet till kompetensutveckling för anställda. Den ger sammantaget stärkt konkurrenskraft. Den ger bättre förutsättningar att ge aktieägarna värdetillväxt. Vår strategi är därför att använda våra resurser på ett sådant sätt att vi kan ta marknadsandelar på de marknader där vi har en större potential. Jag tänker på marknader såsom USA, Asien och östra Europa. Vi skall självfallet samtidigt förvalta och konsolidera vår ställning i resten av Europa, där vi är klart ledande, liksom i Latinamerika, Afrika och Mellanöstern samt delar av Asien såsom Indien. På den nordamerikanska marknaden, som idag är världens största lagermarknad, har SKF en stark ställning på den industriella eftermarknaden. Inom bilsegmentet och maskinsegmentet är vi emellertid inte lika starka. När det gäller leveranser till de stora biltillverkarna i USA har SKF intressanta möjligheter. Vi har ett sortiment som omfattar de tekniskt mest avancerade produkterna som finns på marknaden. SKF kan erbjuda hjullagerenheter för såväl personbilar som lastbilar. Inom båda dessa segment leder SKF den tekniska utvecklingen. Vi utökar vår tillverkningskapacitet i USA för att möta fordonsindustrins krav på lokal tillverkning. Även om tillväxttakten i USA inte är hög och långt ifrån de tal vi ser på den asiatiska marknaden, är det en stor marknad där varje procentenhet representerar cirka 500 Mkr försäljning. Här skall vi utnyttja den potential vi har. Med undantag för Japan redovisar de flesta länderna i Asien en mycket snabb tillväxt. Vi kommer att öka våra insatser också inom denna region för att stärka vår ställning. De senaste åren har vi tagit ungefär en procentenhet per år av marknaden, vilket lett till att Asien som region haft en relativt större del av koncernens försäljning. Jag är fast övertygad om att det är nu vi måste accelerera satsningarna på denna region. Vi inledde till exempel under senhösten en studie i Kina med en av landets största lagertillverkare för att utreda möjligheterna att tillsammans med denna koncern skapa ett nytt bolag i vilket SKF skall ha såväl ägarmajoritet som ledningsansvar. Lyckas vi genomföra våra planer, blir SKF i ett slag en av Kinas ledande lagerleverantörer. Det är då viktigt att komma ihåg att Kina är en gigantisk marknad som nu tar sats och som möjligen kan jämföras med vad Japan stod inför efter andra världskriget. SKFs verksamhet i Asien belyses i en separat artikel i årsredovisningen. Jag vill också nämna det tekniska genombrott som SKF stod för genom introduktionen på marknaden av ett helt nytt lagerslag, CARB, som presenterades vid Hannovermässan 1995. Detta är ett utmärkt exempel på den del av SKFs vision som talar om kundnyttan, eftersom det nya lagret löser ett problem för kunden på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Genom denna nya lösning får kunden ett bättre utnyttjande av sin maskinpark samtidigt som totalkostnaden sänks. Detta nya lager som SKF nu presenterat belyser på ett utmärkt sätt betydelsen av att forskning och utveckling ges en prioriterad och central ställning. Det är vår avsikt att fortsätta på denna linje och ytterligare öka våra resurser inom detta område. Vi har också under 1995 arbetat hårt på att öka vår affärsfokusering, finna vägar att komma närmare kunderna, stärka dessa relationer, hela tiden ha kundens nytta för ögonen och finna nya vägar att göra affärer. Detta har lett till att vi utvecklat vår organisation så att den på ett bättre och effektivare sätt hela tiden anpassas till marknadens ständigt växande och förändrade krav. Under det år som nu gått har vi lagt ned ett betydande arbete inom koncernen på att formulera våra strategier för framtiden. Dessa baseras i sin tur på den vision som vi arbetat fram för koncernen och som fastslår att: SKF skall vara erkänt som världsledare inom lager, tätningar och näraliggande produkter genom att vara bäst i branschen på att erbjuda kundnytta utveckla våra anställda skapa värde åt aktieägarna. Vi har ett bra utgångsläge för att framdeles kunna hålla en god tillväxttakt samt kunna ge våra ägare en uthållig avkastning. Inför 1996 kan vi konstatera att det råder betydande osäkerhet vad gäller utvecklingen av den för Europa så viktiga tyska ekonomin. Signalerna från USA är oklara och osäkerheten är stor hos världens biltillverkare beträffande den förväntade försäljningen. Investeringssektorn förväntas fortsätta växa under 1996. Göteborg den 7 februari 1996 3
4
Förvaltningsberättelse Verksamhetsåret 1995 var ett framgångsrikt år för SKF-koncernen med högt kapacitetsutnyttjande, god försäljning och ett bra resultat. De senaste årens intensiva satsningar på kanalkonceptet och en ny arbetsorganisation, ger nu positiva effekter i form av kortare ledtider och omställningstider vilket leder till ökad flexibilitet, bättre produktivitet och därmed ökad lönsamhet. Den starka efterfrågan som präglade hela verksamhetsåret 1994 fortsatte in i första kvartalet 1995 men planade därefter ut för att sedan försvagas under årets sista månader. Produktionstakten i koncernens fabriker höjdes ytterligare under årets första del för att möta den starka efterfrågan på koncernens produkter. Nyanställningarna under perioden var dock begränsade och utgjordes enbart av arbetskraft i den direkta produktionen. Produktionsökningen, som på tre år varit drygt 40 procent, åstadkoms med i stort sett oförändrat antal anställda, vilket var möjligt tack vare de produktivitetsförbättringar som bl a kanalkonceptet bidragit till. SKFs ställning i Europa stärktes trots försvagad tillväxt Utvecklingen i Europa varierade starkt mellan de olika länderna. Samtliga för SKF viktiga länder redovisade en tillväxt i sin industriproduktion. Lägst ökning hade Tyskland, som också försvagades ytterligare mot årets slut, och England med cirka en respektive två procent. Mest ökade industriproduktionen i Sverige, cirka elva procent, samt Italien och Spanien som båda uppnådde drygt fem procent. Den genomsnittliga ökningen av industriproduktionen för EU-länderna hamnade kring tre procent för 1995. Huvuddelen av denna ökning kom dock under årets första del varefter tillväxttakten avtog. Bilindustrin, som var motorn i den europeiska återhämtningen 1994, försvagades under 1995 och det blev maskinindustrin som höll igång produktionen under årets andra hälft. På den stora tyska marknaden var det exporten som drev maskinindustrin. Den inhemska efterfrågan var dock fortfarande svag. SKF har traditionellt en stark ställning i Europa och är klar marknadsledare på de tre viktiga kundsegmenten, bilindustrin, maskinindustrin samt eftermarknaden. Denna ställning stärktes ytterligare under verksamhetsåret då koncernens försäljning visade en starkare utveckling än vad marknaden gjorde. Utplaning i USA efter fem års uppgång Under årets sista månader skedde en allmän försvagning av efterfrågan i USA, men till dess hade världens största lagermarknad vuxit fem år i rad. Industriproduktionen ökade med drygt tre procent jämfört med 1994. Utvecklingen varierade dock starkt mellan olika industrinäringar. Bilproduktionen nådde inte upp till föregående års nivå utan hamnade strax under. Försäljningen av lastbilar kulminerade under året och en kraftig nedgång inleddes under andra halvåret. Eftermarknaden visade inga tecken på förbättring medan utvecklingen inom maskinindustrin var fortsatt god. SKFs försäljning till bilsegmentet i USA visade en helt annan utveckling än näringen som helhet. Detta beror på att SKF som relativt liten leverantör till de amerikanska biltillverkarna är mer beroende av utvecklingen för de enskilda modeller som är försedda med koncernens produkter än av marknaden totalt. SKF säljer sina hjullagerenheter framför allt till Chryslers van-modeller och till två nya Ford-modeller. Eftersom dessa modeller var framgångsrika fortsatte koncernens försäljning till bilkunder i USA att öka under 1995. Fortsatt upp i Asien Utvecklingen på den asiatiska marknaden följde tidigare års mönster med snabb tillväxt och god efterfrågan på SKFs olika produkter. Ökningstalen varierade mellan länderna i regionen men var, med undantag för Japan, höga. Även SKF följde tidigare års mönster med snabb tillväxt och hög aktivitet på marknaden. Under året undertecknades ett avtal med en koreansk partner om bildandet av ett samriskföretag för tillverkning av hjullagerenheter i Korea. SKF kommer att ha majoriteten i bolaget liksom ansvaret för ledningen. Stark expansion av verksamheten i östra Europa. Tillverkning etablerad i Polen Industriproduktionen ökade starkt under 1995 i östra Europa. SKF har sedan några år målmedvetet stärkt sin försäljningsorganisation i dessa länder genom att öppna egna försäljningsbolag i länder där sådana saknades. Redan på 1920-talet hade SKF helägda försäljningsbolag i Budapest, Ungern, och i Prag i dåvarande Tjeckoslovakien. Under de senaste åren har försäljningsbolag öppnats i Albanien, Bulgarien, Jugoslavien, Kroatien, Lettland, Makedonien, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien och Slovenien. Den lokala försäljningsorganisationen har kompletterats med ett vältäckande nät av distributörer och tillsammans med dessa har SKF bearbetat både större och mindre kunder. Den största enskilda lagermarknaden i östra Europa efter Ryssland är Polen. Detta är också ett land där flera av SKFs viktiga kunder valt att etablera sig med egen tillverkning. För att stärka sin ställning och samtidigt få en bättre plattform i östra Europa förvärvade SKF en lagerfabrik i staden Poznan sommaren 1995. Fabriken tillverkar sfäriska, cylindriska och koniska rullager. Ett omfattande program har startats för att genomföra nödvändiga omstruktureringar, processförändringar och miljöförbättringar. Tre års målmedvetet kvalitetsarbete har gett stora förbättringar Kvalitet har alltid varit en hörnpelare i SKF-kulturen. Tidigare förknippades ordet kvalitet oftast huvudsakligen med produkten. På senare år har emellertid även alla de övriga delarna av verksamheten uppmärksammats genom att betydelsen av en hög kvalitet på medarbetarnas agerande och deras relationer med kunder och andra intressenter, liksom de administrativa processerna, blivit ett viktigt konkurrensmedel. Medarbetare som gör rätt saker rätt från början innebär också högre totalkvalitet för kunden och lägre kostnader för företaget. För att förstärka denna process inledde SKF-koncernen för tre år sedan ett genomgripande kvalitetsförbättringsprogram. Programmet kallas TQM Total Quality Management. Viktigt i inledningen var att ge alla anställda nödvändig träning och utbildning i kvalitetstänkandet. Nu efter tre år har i det närmaste samtliga 44 000 anställda genomgått sin första 5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE utbildning. Cirka hälften av dessa har i sin tur ingått i vad vi valt att kalla Quality Improvement Teams, d v s arbetsgrupper som bildats för att lösa ett specifikt problem som de stöter på i den dagliga verksamheten. Arbetet i en sådan grupp kan variera mellan att finna en lösning på varför inte det förebyggande underhållet av maskinerna i en kanal fungerar till hur man skall kunna minska personalomsättningen i en fabrik. Några av de resultat som uppnåtts genom TQM-processen är: Antalet klagomål från kunder har halverats. Hanteringstiden av klagomål har minskat med en femtedel. Årliga besparingar på mellan 300 och 400 Mkr har gjorts genom mindre kassation och färre fel inom försäljning och administration. Arbetsklimatanalyser för att förbättra arbetsmiljön har genomförts på prov i ett par företag. Avsikten är att dessa nu regelbundet skall genomföras vid samtliga SKF-enheter. Fortsatt omstrukturering ledde till försäljning och nedläggning av verksamheter 6 Under den senaste lågkonjunkturen initierades ett antal aktiviteter av strukturkaraktär i syfte att sänka koncernens break even-punkt och därmed förbättra intjäningsförmågan. Detta arbete fortgår löpande. Under 1995 slutfördes sålunda omstruktureringen av verksamheten i Argentina och Brasilien som innebär att spårkullagertillverkningen koncentrerats till fabriken utanför Buenos Aires i Argentina medan koniska rullager samt hjullagerenheter tillverkas vid fabriken i Cajamar utanför São Paulo i Brasilien. Fabriken i Guarulhos utanför São Paulo stängdes under året. I Tyskland togs beslut om att förutsatt myndigheternas godkännande bilda ett samriskföretag med den tyska nålrullagertillverkaren INA för framställning av spindlar till vattenpumpar för bilmotorer. Det innebär att SKF avvecklar sin tillverkning av vattenpumpspindlar i Cannstatt, en verksamhet som varit förlustbringande i ett flertal år. Det nya bolaget kommer att ligga i Italien. SKF beslöt stänga en mindre fabrik i Shippensburg, Pennsylvania, USA, som tillverkar komponenter till rullningslager och i Frankrike såldes ett bolag som tillverkade enklare typer av rullningslager, CGR. Samtidigt sålde Chicago Rawhide (CR) sin tillverkning av glidringstätningar till Caterpillar. Produktionen gick uteslutande till Caterpillar och verksamheten får bättre utvecklingsmöjligheter inom detta företag. Under 1995 påbörjades avvecklingen av Korody-Colyer i USA, ett företag i koncernen som tillverkar komponenter till dieselmotorer. Delar av verksamheten såldes under året. Den kvarvarande verksamheten skall nu avvecklas då inga köpare finns. Medel för att täcka nedläggningen avsattes under 1995. Under årets såldes Seeger-gruppen, med tillverkning i Tyskland, England, USA och Brasilien, till ett amerikanskt företag. Omstruktureringen av SKFs distributionssystem för den europeiska eftermarknaden fortgår planenligt. Under 1995 flyttades varulagren från Frankrike, Italien och Sverige till centrallagret i Tongeren utanför Bryssel. Därmed har de flesta bolagen nu flyttat över sina varulager. Kvar är Tyskland, England, Österrike och Spanien som skall genomföra sina flyttningar under 1996. Därefter har 18 lokala varulager över hela Europa ersatts av ett centrallager. Utöver detta finns i Europa fyra fabrikslager för direktleveranser till kunder. Detta kommer att bidra till att hålla SKF-koncernens totala varulager på en lägre nivå. Det mål, angett i procent av årsförsäljningen, som sattes 1994 var att komma ned till 25 procent inom två år. Vid utgången av 1995 låg varulagret på 24.4 procent. Ännu ett teknologiskt genombrott från SKF. CARB har stor framtida potential Vid Hannovermässan i april 1995 skrev SKF historia. Då presenterades för omvärlden CARB, en helt ny lagertyp. Senast en helt ny lagertyp kom ut på marknaden var på 40-talet. Också då var det SKF som stod för uppfinningen, det sfäriska axialrullagret. Det unika med CARB är att SKF i ett och samma lager lyckats kombinera förmågan att samtidigt klara både snedställningar och förskjutningar av axeln. Detta har tidigare inte varit möjligt. Det nya lagret är dessutom mycket kompakt vilket gör att det tar mindre utrymme i anspråk. Det huvudsakliga forsknings- och utvecklingsarbetet har gjorts vid SKF i Göteborg men ett omfattande forskningsarbete har också bedrivits vid SKFs centrala forskningsenhet SKF Engineering & Research Centre i Nederländerna. Vid omfattande fälttester i både Sverige och Tyskland monterades lagret på torkcylindrar i pappersmaskiner där problem med just snedställningar och förskjutningar av axlar ofta förekommer. Testerna visade bl a att det nya lagret minskade vibrationerna i maskinerna. Därmed möjliggörs högre drifthastigheter i produktionen samtidigt som underhållsbehovet minskar markant. Marknadsföringen av det nya lagret, som skyddas av ett flertal patent, har nu påbörjats. Mottagandet på marknaden har varit positivt och produktionen av CARB pågår nu vid fabriken i Göteborg. Under de närmaste två till tre åren kommer drygt 300 Mkr att investeras i utrustning för tillverkning av CARB. Försäljningen väntas efter denna uppbyggnadsperiod uppgå till omkring 300 Mkr per år, för att därefter accelerera. Stark efterfrågan och kraftig produktionsökning hos renodlat Ovako Steel Ovako Steels strategiska inriktning på kullagerstål och vissa krävande applikationer inom maskin- och fordonsindustrin fortsatte under verksamhetsåret 1995. Efterfrågan på Ovako Steels produkter var stark under hela året. Flyttningen av grovvalsverket från Hällefors till Hofors, som genomfördes under andra och tredje kvartalet, påverkade Ovako Steels resultat negativt då flyttningen tog längre tid än planerat. Trots detta redovisade Ovako Steel ett klart bättre resultat 1995 än året dessförinnan. Produktionen vid stålverket i Hofors ökades och låg på en årstakt av cirka 450 000 ton vid årets slut. Ovako Steel begärde redan 1994 myndigheternas tillstånd att öka produktionen från godkända 400 000 ton till 550 000 ton. Ett interimsbeslut under 1995 medgav en höjning till 460 000 ton och i januari 1996 godkändes Ovako Steels begäran att öka till 550 000 ton. Givande produktutbyte mellan Europa och USA inom tätningsdivisionen Genom förvärvet av det tyska tätningsföretaget Goetze Elastomere GmbH, numera CR Elastomere GmbH, fick koncernens tätningsdivision ett starkt fäste på den europeiska marknaden för ventilskaft-
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Försäljning Försäljning per användningsområde 1995 Försäljning per geografiskt område 1995 Mkr 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 91 92 93 94 95 Slutanvändare 6% Tung industri 8% Järnvägar 2% Flygindustri 3% Allmän maskinindustri 18% Elektrisk industri 5% Fordonseftermarknad 7% Industridistributörer 26% Personbilar 17% Lastvagnar 8% Övriga världen 19% Nordamerika 22% Sverige 6% Övriga Europa 53% Varulager i procent av försäljning Resultat Kapitalavkastning % 40 38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 91 92 93 94 95 1992 års nyckeltal exkluderar CTT Tools Mkr 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 500 1 000 1 500 2 000 Rörelseresultat Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 91 92 93 94 95 Sysselsatt kapital Totalt kapital Eget kapital % 20 16 12 8 4 0 4 8 12 16 20 91 92 93 94 Definitioner se not 1 95 Resultat och utdelning per aktie Investeringar Registrerat antal anställda Kr 20 15 10 5 0 5 10 Resultat Utdelning Mkr 2 500 2 000 1 500 1 000 500 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 15 91 92 93 94 Definitioner se not 1 95 0 91 92 93 94 95 0 91 92 93 94 95 7
tätningar och tätningar för gasfjädrar. De tyska produkterna introducerades framgångsrikt av CR i USA hos ett antal viktiga amerikanska bilkunder under året. På liknande sätt kunde CR Elastomere börja marknadsföra oljetätningar i Europa tillverkade av CR i USA. Under året påbörjades också tillverkning i Europa av delar av det amerikanska sortimentet. SKFs övriga försäljningsorganisation i Europa började också introducera oljetätningar i sitt sortiment. I USA påverkades CRs leveranser till bilindustrin av den svagare amerikanska marknaden för personbilar och lastbilar. Genom att ta nya affärer lyckades dock CR hålla uppe sin försäljning och därmed även stärka sin marknadsposition. Försäljningen av tätningar till stötdämpare i Europa gynnades av Fiats goda utveckling såsom varande en stor och viktig kund. Organisationen anpassad för att effektivare kunna möta kundernas och marknadens krav Under 1995 infördes stegvis en ny organisation i koncernen. Syftet med förändringen var att ge koncernen en mer kundoch affärsinriktad struktur så att den på ett effektivare sätt kan möta kundernas och marknadens krav och utveckling. Från att ha varit geografiskt inriktad, delades den operativa verksamheten upp i tio divisioner, var och en med globalt ansvar för sin verksamhet. SKF Asian Bearing Division utgör dock ett undantag, eftersom man här har samlat det totala ansvaret för huvuddelen av lagerverksamheten i Asien. Skälet är att Asien utgör en snabbt växande region som samtidigt är mycket heterogen och med en mycket annorlunda kultur. Dessa skäl ansågs så viktiga att det bedömdes som nödvändigt att arbetet i denna region måste ledas lokalt och på en sådan nivå att alla beslut kan fattas snabbt. Divisionerna är SKF Automotive Bearing Division med ansvar för tillverkning och försäljning av lager och lagerrelaterade produkter till fordonsindustrin. SKF Electrical Bearing Division med ansvar för tillverkning och försäljning av lager till stora tillverkare av elektriska motorer samt tvåhjuliga fordon. 8
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SKF Industrial Bearing Division med ansvar för tillverkning och försäljning av lager till övriga industrikunder. SKF Asian Bearing Division (se ovan). SKF Emerging Business Division med ansvar för nya och snabbt växande affärer med avseende på såväl produkter som marknader. SKF Seals Division med ansvar för tillverkning och försäljning av tätningar. SKF Specialty Products Division med ansvar för fem olika affärsområden som karakteriseras av hög teknisk prestanda och stark marknadsposition. Här finns bl a produkter för flygindustrin, textilmaskinindustrin och materialhanteringssystem. SKF Purchasing, Logistics & Information Systems Division med ansvar för att ge service inom respektive område till alla lagerfabriker och försäljningsenheter. SKF Components Division med ansvar för viss tillverkning av ringar och rullar samt kul- och hållartillverkningen. Ovako Steel med ansvar för specialståltillverkning och leverantör av huvuddelen av koncernens lagerstål. Därutöver ändrades koncernstaberna på så sätt att finans- och ekonomistaberna slogs ihop till en enhet, Group Finance. Samtidigt delades personal- och kvalitetsstaben upp i två enheter, Group Personnel och Group Total Quality Development. Övriga stabsenheter är Group Legal, Group Public Affairs, Group Business Development och Group Technical Development. Rekordresultat på alla nivåer SKF-koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader 1995 uppgick till 3 334 miljoner kronor jämfört med 1 819 Mkr 1994. Försäljningen under året uppgick till 36 700 Mkr mot 33 273 Mkr 1994. Övriga intäkter uppgick till 106 Mkr (151). Rörelseresultatet uppgick, efter planenliga avskrivningar om 1 360 Mkr (1 416), till 3 945 Mkr (2 533). Nettot av de finansiella posterna var 611 Mkr ( 714). Av koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader, 3 334 Mkr (1 819), svarade rullningslager för 2 804 Mkr (1 499), tätningar för 229 Mkr (118) och specialstål för 297 Mkr (188). Resultatet per aktie uppgick till 17.95 kronor, att jämföras med 11.05 kronor 1994. Avkastningen på sysselsatt kapital var 19.0 procent (13.1) och på eget kapital 19.4 procent (13.3). Koncernens soliditet förbättrades under året från 29.1 procent till 31.6 procent vid utgången av 1995. Från och med 1995 ändrar SKF principerna för redovisning av de s k sale och lease back-avtalen avseende fastigheter i Göteborg så att de redovisas som en finansieringstransaktion i balansräkningen. Detta medförde en ökning av skulderna med 645 Mkr och sänkte soliditeten med cirka två procentenheter. Vidare redovisas räntekostnader på skulder för pensioner och sjukvårdsförmåner som räntekostnad i stället för som rörelsekostnad. Liksom de två föregående åren blev 1995 ett år med positivt kassaflöde. Koncernens nettoskuld kunde trots stora investeringar och återupptagen utdelning reduceras. De totala ränteberäknade lånen uppgick vid årsskiftet till 6 299 Mkr (7 001) medan pensionsskulderna uppgick till 6 495 Mkr (6 573). Samtidigt fanns finansiella tillgångar om 4 035 Mkr (3 594) varav 2 897 Mkr (2 356) utgjordes av finansiella omsättningstillgångar. Under året förbrukades 359 Mkr av reserveringar för strukturkostnader i koncernens pågående rationaliseringsprogram. Strategiska beslut ledde till kraftigt ökade investeringar Koncernens investeringar i maskiner och anläggningar ökade under året från 1 356 Mkr 1994 till 2 296 Mkr. Denna ökning är följden av beslutet att accelerera den teknologiska uppgraderingen av koncernens fabriker, öka flexibiliteten och förbättra produktiviteten. Detta kommer i sin tur att innebära att koncernen på sikt kommer att kunna tillverka samma volymer med färre maskiner, färre antal anställda och på mindre fabriksytor. Fördelningen av investeringarna följer ganska väl den geografiska spridningen av koncernens fabriker, vilket betyder att de större beloppen investerades i Europa och USA där de flesta av koncernens fabriker är lokaliserade. Koncernens investeringar i forskning och utveckling ökade till 598 Mkr (542), vilket representerar närmare två procent av årets försäljning. Nya arbetssituationer ställer ökade krav på medarbetarnas kompetens och ansvarstagande Registrerat antal anställda ökade under året med 2 022 till 43 754. Ökningen förklaras huvudsakligen av de 1 354 medarbetare som tillfördes koncernen genom förvärvet av Poznan-fabriken samt att 519 anställda hos vissa SKF-distributörer numera ingår i koncernen. Successivt alltmer avancerad teknik, ökade krav på mer omfattande och bättre service samt ständigt ökade krav på snabbare beslutsfattande ställer medarbetarna inför nya arbetssituationer och nya problemställningar. Utformningen av arbetsorganisationen går mot färre organisatoriska nivåer och utvidgade ansvarsområden för den enskilde medarbetaren. Gränsdragningarna mellan olika nivåer och kategorier blir allt mindre tydlig. Arbetssättet förändras i riktning mot att allt flera medarbetare arbetar inom en eller flera arbetsgrupper i olika former av projekt. En viktig del i koncernens kvalitetsarbete med att förbättra förmågan att tillgodose kundernas krav och önskemål på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt är det omfattande processförbättringsarbete som inletts. Ett tiotal affärs- och stödprocesser, från leverantör till kund, kartläggs och analyseras. Denna ökade tillämpning av en processyn på flödena bidrar till att funktionella barriärer försvinner och samarbetet över olika gränser blir allt smidigare. De nya arbetsformerna leder till ständigt växande krav på medarbetarnas kompetens och ansvarstagande, vilket kräver ytterligare utbildnings- och vidareutbildningsprogram. SKFs utbildningsaktiviteter bedrivs i såväl egen regi som med inhyrd kompetens när så behövs. Den tid som läggs på utbildning växer kontinuerligt och kommer att ligga på minst fem procent av arbetstiden under en konjunkturcykel. 9
Förslag till vinstdisposition Balanserad vinst från föregående år Kr 3 309 223 740 Redovisat årsresultat Kr 1 274 605 807 Fritt eget kapital Kr 4 583 829 547 Styrelsen och verkställande direktören föreslår: att till aktieägare utdelas kr 5.25 per aktie Kr 593 247 669 att som kvarstående vinstmedel balanseras Kr 3 990 581 878 Kr 4 583 829 547 Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1995 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer. Stockholm den 7 februari 1996 Anders Scharp Mauritz Sahlin Per-Olof Eriksson Marcus Wallenberg Michael Treschow Melker Schörling Lennart Alverå Göran Johansson Gösta Bystedt Giovanni Mario Rossignolo Sune Carlsson Stig Blomberg Peter Augustsson Clemens Karlsson Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1995. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Moderbolaget Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker, att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, att vinsten disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen, samt att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för år 1995. Koncernen Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker, att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Göteborg den 29 februari 1996 Arthur Andersen AB Mats Fredricson Auktoriserad revisor 10
Koncernens resultaträkning Belopp i miljoner kronor Försäljning 36 700 33 273 29 200 Övriga rörelseintäkter 106 151 427 Tillverkningskostnader 24 525 22 970 21 279 Försäljnings-, administrations- och utvecklingskostnader not 2 6 976 6 505 6 244 Avskrivningar enligt plan not 3 1 360 1 416 1 459 Rörelseresultat 3 945 2 533 645 Finansiella intäkter och kostnader netto not 4 611 714 1 158 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 3 334 1 819 513 Härtill hänförlig skatt not 5 1 278 545 19 Resultat efter skatt 2 056 1 274 494 Minoritetsintressens andel i resultatet 30 28 Årets resultat 2 026 1 246 494 11
Koncernens balansräkning Belopp i miljoner kronor TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Finansiella omsättningstillgångar not 6 2 897 2 356 2 692 Kundfordringar not 7 6 111 6 157 5 655 Varulager not 8 8 972 8 606 9 220 Kortfristiga skattetillgångar not 5 476 606 415 Övriga omsättningstillgångar not 9 689 754 772 19 145 18 479 18 754 Anläggningstillgångar Långfristiga finansiella tillgångar not 10 1 138 1 238 1 342 Aktier och andra värdepapper not 27 74 110 110 Anläggningar not 11 11 286 11 116 11 865 Långfristiga skattetillgångar not 5 773 1 029 1 286 Övriga anläggningstillgångar not 12 579 740 994 13 850 14 233 15 597 Summa tillgångar 32 995 32 712 34 351 SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder Kortfristiga lån not 13 1 715 2 047 2 228 Leverantörsskulder not 14 2 764 2 635 2 182 Kortfristiga skatteskulder not 5 457 552 528 Övriga kortfristiga skulder not 15 4 238 4 211 4 970 9 174 9 445 9 908 Långfristiga skulder Långfristiga lån not 16 3 195 3 567 5 536 Pensioner och sjukvårdsförmåner not 17 6 495 6 573 6 571 Långfristiga skatteskulder not 5 1 342 1 248 1 194 Övriga långfristiga skulder not 18 961 976 996 Konvertibla lån not 20 1 389 1 387 1 508 13 382 13 751 15 805 Minoritetsintressen 166 144 127 Eget kapital not 21 Bundet eget kapital Aktiekapital 1 412 1 412 1 412 Bundna reserver 4 287 5 043 5 497 Fritt eget kapital Fria reserver 2 548 1 671 2 096 Årets resultat 2 026 1 246 494 10 273 9 372 8 511 Summa skulder och eget kapital 32 995 32 712 34 351 Ställda panter not 22 806 915 1 308 Ansvarsförbindelser not 23 464 628 750 12
Koncernens finansieringsanalys Belopp i miljoner kronor Rörelseresultat 3 945 2 533 645 Avskrivningar på anläggningstillgångar och goodwill 1 434 1 521 1 528 Nettoförlust/vinst ( ) vid försäljning av anläggningstillgångar 55 83 154 Nettovinst sålda bolag och verksamheter 153 85 Förändring av rörelsekapital, justerat för köpta och sålda bolag: Varulager 525 566 215 Kundfordringar 87 551 323 Leverantörsskulder 229 459 267 Övriga omsättningstillgångar och kortfristiga skulder netto 125 704 8 Kassaflöde från rörelsen 4 773 3 822 2 186 Investeringar i anläggningar 2 296 1 356 933 Försäljning av anläggningar, justerat för sålda bolag och verksamheter 111 62 292 Köp av bolag 65 Försäljning av bolag och verksamheter 443 138 Kassaflöde efter investeringar 2 966 2 666 1 545 Finansnetto 611 714 1 158 Skatter 893 393 157 Utdelning till AB SKFs aktieägare 480 Förändring av låneskulder, justerat för köpta och sålda bolag och verksamheter 658 2 271 503 Förändring av övriga långfristiga tillgångar och skulder netto, justerat för köpta och sålda bolag och verksamheter 122 227 628 Valutakursdifferenser 95 149 738 Förändring av finansiella omsättningstillgångar 541 336 383 13
Noter till koncernens bokslut Belopp i miljoner kronor där annat ej anges. NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Allmänt Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indirekt, kontrollerade mer än 50 procent av röstetalet. AB SKF och dess dotterbolag tillsammans betecknas som SKF-koncernen eller koncernen nedan. Aktieinnehav i bolag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 och högst 50 procent, och där koncernen utövar ett väsentligt inflytande betecknas som Intressebolag. Alla bolag inom koncernen tillämpar de redovisningsregler som angivits i The SKF Accounting and Financial Reporting Manuals. Dessa regler baseras i huvudsak på svensk redovisningspraxis. De följer även i allt väsentligt de amerikanska reglerna för redovisning (U.S. GAAP). Större skillnader mellan svensk praxis och U.S. GAAP beskrivs utförligare i not 26 nedan. Koncernredovisning dotterbolag Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att eget kapital i koncernen endast omfattar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotterbolagen som tillkommit efter förvärvet. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna i ett dotterbolag och detta bolags egna kapital vid förvärvstillfället, justerat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, redovisas som goodwill i balansräkningen om anskaffningskostnaden är det högre beloppet. som minskning av de förvärvade anläggningstillgångarnas värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet. Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster har eliminerats. Redovisning av andelar i intressebolag Innehav i intressebolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden, varvid investeringarna upptas till koncernens andel av bolagens egna kapital, beräknad enligt koncernens regler, och koncernens andel av årets resultat. För närvarande redovisas inga sådana innehav. Omräkning av belopp i utländsk valuta Boksluten för huvuddelen av de utländska dotterbolagen har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden. Samtliga poster i de utländska dotterbolagens balansräkningar har omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträkningarna har omräknats med de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräkningsdifferenser som uppstått på grund av dagskursmetoden har direkt påverkat koncernens egna kapital. Boksluten för dotterbolag verksamma i höginflationsländer har omräknats enligt den s k monetära/icke-monetära metoden (MIM-metoden) i enlighet med U.S. Financial Accounting Standards Board, SFAS 52, Foreign Currency Translation. Balansräkningens monetära poster har därvid omräknats med balansdagens kurs och icke-monetära balansposter, och motsvarande poster i resultaträkningen, har omräknats till historisk kurs (investeringskurs). Övriga resultaträkningsposter har omräknats med årets medelkurs. Omräkningsdifferenserna har fördelats på respektive rad i resultaträkningen. Transaktioner i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats enligt balansdagens kurs. Vinster och förluster som uppstått har delats upp i operativa och finansiella och ingår i årets resultat. Terminskontrakt Terminskontrakt säkrar en viss del av budgeterade flöden av varor och tjänster mellan länder. Realiserade vinster och förluster ingår i finansiella kursdifferenser. Kursvinster och kursförluster på terminskontrakt och lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och förluster, med avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot omräkningsvinster respektive -förluster som uppstått vid omräkningen av de utländska dotterbolagens Valutakurser Resultat- och balansräkningar för utländska dotterbolag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor med följande kurser: Medelkurs Kurs 31 december Belgien 100 BEF 24.31 23.17 22.55 22.65 23.42 23.20 Frankrike 1 FRF 1.43 1.39 1.38 1.36 1.39 1.42 Indien 100 INR 21.91 24.17 24.27 18.93 23.37 26.11 Italien 100 ITL 0.43 0.48 0.49 0.42 0.46 0.48 Japan 100 JPY 7.64 7.60 7.03 6.47 7.47 7.44 Kanada 1 CAD 5.21 5.63 6.01 4.88 5.30 6.23 Nederländerna 1 NLG 4.46 4.25 4.19 4.15 4.29 4.30 Schweiz 1 CHF 6.06 5.67 5.28 5.79 5.68 5.67 Spanien 100 ESB 5.73 5.77 6.13 5.49 5.64 5.84 Storbritannien 1 GBP 11.27 11.80 11.69 10.30 11.63 12.33 Tyskland 1 DEM 5.00 4.77 4.71 4.65 4.81 4.81 USA 1 USD 7.14 7.71 7.79 6.66 7.44 8.32 14
resultat- och balansräkningar. För terminskontrakt av detta slag periodiseras ränteskillnaden mellan valutorna i resultaträkningen över respektive kontrakts löptid. Terminskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring, har värderats till marknadsvärde och vinster och förluster ingår i finansnettot. Värdepapper Koncernen tillämpar SFAS 115 Accounting for Certain Investments in Debt and Equity Securities. Investeringar i marknadsnoterade aktier förekommer inte utan endast handelsinnehav (trading) i övriga värdepapper avsedda att säljas inom en snar framtid. Dessa har värderats till marknadsvärde, där förändringar påverkar resultaträkningen. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskostnad och verkligt värde. Verkligt värde avser återanskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre. Anskaffningskostnad beräknas i enlighet med den s k FIFO-metoden (först in först ut). I anskaffningskostnaden ingår material, arbetskraft och tillverkningsomkostnader. Anläggnings- och immateriella tillgångar Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskrivning av anskaffningsvärdet. I dessa fall baseras avskrivningen på detta värde. Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängder, i allmänhet 33 år för byggnader, 10 17 år för maskiner och 4 5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon. Goodwill skrivs i allmänhet av planenligt över 10 år. Goodwill hänförlig till betydande strategiska förvärv skrivs dock av över maximalt 20 år. Avskrivningarna ingår i administrationskostnader. Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffningskostnad och avskrivs planenligt över sina giltighetstider. Leasing Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaffning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättigheter och skyldigheter som normalt karakteriserar ett ägande överförs till SKF-koncernen. Övrig förhyrning kostnadsförs under leasingperioden. Övriga rörelseintäkter Koncernen redovisar som övriga rörelseintäkter, poster som vinst och förlust vid försäljning av icke produktionsrelaterade anläggningstillgångar, vinst och förlust vid försäljning och nedläggelse av företag och verksamheter, hyresintäkter samt resultat från återförsäkringsverksamhet. Forsknings- och utvecklingskostnader Kostnader för forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer. Inkomstskatter Alla bolag inom SKF-koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas. Latenta skatter beräknas från och med 1993 enligt SFAS 109 Accounting for Income Taxes. SFAS 109 kräver att latent skatt beräknas på basis av skillnader mellan bokföringsmässiga och skattemässiga värderingar av tillgångar och skulder, med användning av den s k liability method, vilken bl a innebär att förändringar i skattesatser påverkar årets resultat. Vidare skall latenta skattefordringar aktiveras i den mån de sannolikt kan utnyttjas. Skillnaden mellan bruttofordringarna och de belopp varmed de förväntas kunna utnyttjas utgörs av en värderingsreserv. Den ackumulerade effekten av tillämpningen av SFAS 109 gottskrevs 1993 års ingående egna kapital med 732. Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterbolagen till moderbolaget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel i utländska dotterbolag. Sjukvårdsförmåner SFAS 106 Employers Accounting for Postretirement Benefits Other Than Pensions tillämpas från och med 1993. Den innebär att ett företag fortlöpande skall kostnadsföra de sjukvårdsförmåner och dylikt som intjänats av de anställda men som åtnjuts först efter pensioneringen. Tidigare redovisades dessa kostnader vid utbetalning. Den ackumulerade effekten av tillämpningen av SFAS 106 belastade 1993 års ingående egna kapital med 572 efter beaktande av skatt 364. Ändrade redovisningsprinciper Från och med 1995 redovisas räntekostnader på skulder för pensioner och sjukvårdsförmåner som räntekostnad i stället för som rörelsekostnad och skulderna hänförs till räntebärande skulder. För sale and lease back av fastigheter tillämpar koncernen från och med 1995, SFAS 98 Accounting for leases som överensstämmer med redovisningsrådets nya rekommendation RR6 Redovisning av leasingavtal vilken träder i kraft den 1 januari 1997. Detta innebär att de fastigheter i Sverige som såldes 1987, 1989 och 1990 och som därefter hyrs av koncernen nu redovisas enligt denna princip. De redovisas som en försäljning och finansiell transaktion där fastigheternas ursprungliga, bokförda värde har upptagits som tillgång och erhållen försäljningslikvid efter amortering har skuldförts. Skillnaden mellan tillgången och skulden utgör realisationsvinsten, som efter beaktande av skatt har belastat 1989 års ingående kapital med 415. Tidigare år har omräknats enligt de nya principerna. 15
Definitioner av nyckeltal Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporterar resultat- och balansräkningar 10 gånger per år. Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden som därvid uppstår använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de värden som presenteras i balansräkningen, kan därför ge värden som avviker från de presenterade. 1. Andel eget riskbärande kapital Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt, i procent av balansomslutningen vid årets slut. 2. Soliditet Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut. 3. Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning. 4. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning exklusive icke räntebärande skulder. 5. Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital. 6. Vinstmarginal Rörelseresultat plus finansiella intäkter, i procent av försäljningen. 7. Kapitalomsättning Försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslutning. 8. Resultat i kronor per aktie Resultat efter skatt och minoritetsintressen dividerat med genomsnittligt antal aktier. 9. Direktavkastning Utdelning i procent av börskurs vid årets slut. 10. P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 11. Medelantal anställda Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerade med normal full arbetstid under året. NOT 2 FORSKNING OCH UTVECKLING Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick 1995 till 598 respektive till 542 och 552 för 1994 och 1993. Dessutom ingår koncernen kontrakt att på uppdrag av externa kunder utveckla och tillverka prototyper av olika produkter. Kostnader hänförliga till sådana kontrakt uppgick till 9 under 1995 respektive till 20 och 27 under 1994 och 1993. Koncernen har till fullo fått ersättning för dessa kostnader. NOT 3 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Markanläggningar 9 9 10 Byggnader 140 153 148 Maskiner och inventarier 1 183 1 221 1 252 Hyrda tillgångar 12 27 32 Hyresrätter 1 1 1 Uppskrivningar 15 5 16 1 360 1 416 1 459 Av koncernens planenliga avskrivningar hänför sig 1 181, 1 223 och 1 245 för 1995 respektive 1994 och 1993 till produktionsanläggningar, medan återstoden hänför sig till tillgångar som används inom försäljning, administration samt forskning och utveckling. NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Utdelningar 4 6 7 Ränteintäkter 532 521 529 Räntedel av kostnader för pensioner och sjukvårdsförmåner 339 345 339 Övriga räntekostnader 853 949 1 048 Finansiella kursdifferenser 45 53 307 611 714 1 158 NOT 5 ÅRETS SKATTER Årets skatter: Till resultat efter finansiella intäkter och kostnader hänförlig skattekostnad 850 486 300 latent skattekostnad, netto 428 59 319 1 278 545 19 Årets latenta skattekostnad inkluderar en intäkt om 113 hänförlig till förändringen av värderingsreserven för latenta skattetillgångar. Av denna förändring hänför sig 3 till en justering av den del av värderingsreservens ingående balans som finns kvar vid årets slut. Justeringen orsakades av en förändring i de omständigheter som påverkar bedömningen avseende möjligheten till utnyttjande av de härtill hörande latenta skattetillgångarna i framtiden. 16
Skattetillgångar och skatteskulder enligt balansräkningen var: Latenta skattetillgångar kortfristiga 476 606 415 Latenta skattetillgångar långfristiga 773 1 029 1 286 1 249 1 635 1 701 Skatteskulder kortfristiga 265 271 184 Latenta skatteskulder kortfristiga 192 281 344 Latenta skatteskulder långfristiga 1 342 1 248 1 194 1 799 1 800 1 722 Latenta skattetillgångar och -skulder, brutto, var hänförliga till: Pensioner och sjukvårdsförmåner 370 403 559 Förlustavdrag 1 261 1 995 2 389 Övriga 1 171 1 069 1 203 Latenta skattetillgångar brutto 2 802 3 467 4 151 Värderingsreserv 649 762 1 090 Latenta skattetillgångar brutto, efter värderingsreserv 2 153 2 705 3 061 Pensioner och sjukvårdsförmåner 153 188 327 Varulager 412 430 454 Anläggningstillgångar 1 474 1 544 1 647 Övriga 399 437 470 Latenta skatteskulder brutto 2 438 2 599 2 898 Latent skatteskuld/-tillgång netto 285 106 163 Bolagsbeskattning Den svenska bolagsskatten uppgick till 28 procent under 1995 och 1994 och 30 procent under 1993. Den effektiva skattesatsen för resultat efter finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster men före andel av resultat i minoritetsintressen, uppgick till 38 procent 1995, 30 procent 1994 och 5 procent 1993. Den huvudsakliga skillnaden mellan den lagstadgade och den effektiva skatten beskrivs nedan: Skatt beräknad efter svensk skattesats 933 509 155 Skillnad mellan skattesats i Sverige och skattesats i utländska dotterbolag 166 153 54 Icke skattepliktiga resultatposter netto 13 20 90 Förändring av outnyttjade förlustavdrag 18 151 228 Skattejusteringar hänförliga till tidigare år 86 26 1 Övriga skatter 76 32 9 Övrigt, inklusive omräkningsdifferenser 48 4 42 Effektiv skatt 1 278 545 19 Förlustavdrag Moderbolaget och vissa dotterbolag, främst i Sverige och Tyskland, hade den 31 december 1995 förlustavdrag som uppgick till 3876 (6 319 för 1994 och 7 728 för 1993). Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande: 1996 93 1997 169 1998 245 1999 250 2000 207 2001 och senare 2 912 Vid årskiftet genererade, efter värderingsreserv, de totala förlustavdragen latenta skattetillgångar om 924. Sådana kan utnyttjas för att reducera framtida beskattningsbar inkomst. Utnyttjandet av dessa i framtiden innebär följaktligen inte någon minskad skattekostnad totalt sett för koncernen. NOT 6 FINANSIELLA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kassa och bank 1 005 846 784 Obligationer och andra värdepapper 261 557 857 Statsskuldväxlar, statsobligationer 1 271 504 767 Övriga kortfristiga finansiella fordringar 360 449 284 2 897 2 356 2 692 Kassa och bank innefattar kortfristiga placeringar hos banker med 153 för 1995, 250 för 1994, 174 för 1993. NOT 7 KUNDFORDRINGAR Växelfordringar 648 634 570 Kundfordringar 5 753 5 832 5 429 6 401 6 466 5 999 Reserv för osäkra fordringar 290 309 344 6 111 6 157 5 655 Avsättning till reserv för osäkra fordringar som belastat resultatet uppgick till 37 för 1995, 66 för 1994, 119 för 1993. NOT 8 VARULAGER Efter avdrag för avsättning för inkurans uppgick varulagret den 31 december till: Färdiga varor 5 469 5 133 6 048 Produkter i arbete 2 325 2 206 1 958 Råmaterial 716 735 656 Förbrukningsmaterial 462 532 558 8 972 8 606 9 220 17
NOT 9 ÖVRIGA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förskott till leverantörer 36 40 36 Förutbetalda kostnader 149 146 202 Upplupna intäkter 58 110 125 Övriga kortfristiga fordringar 446 458 409 689 754 772 NOT 10 LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR Långfristiga finansiella fordringar 1 124 1 209 1 337 Obligationer och andra värdepapper 14 29 5 1 138 1 238 1 342 Den övervägande delen av långfristiga finansiella fordringar är bokförda till marknadsvärde. NOT 11 ANLÄGGNINGAR Ackumu- Ackumu- Ackumulerade lerade lerade Anskaff- avskriv- Anskaff- avskriv- Anskaff- avskrivnings- ningar nings- ningar nings- ningar kostnad enl plan kostnad enl plan kostnad enl plan Mark 379 0 384 0 436 0 Markanläggningar 283 194 296 197 302 191 Byggnader 4 770 2 463 4 952 2 483 5 063 2 420 Maskiner och inventarier 19 573 11 497 19 580 11 874 20 059 11 907 Hyrda tillgångar 216 134 277 181 352 185 Hyresrätter 27 5 30 6 9 6 Uppskrivning 507 255 543 262 598 270 25 755 14 548 26 062 15 003 26 819 14 979 Netto 11 207 11 059 11 840 Förskott till leverantörer 79 57 25 11 286 11 116 11 865 Hyrda tillgångar består av följande: Mark 6 6 10 Byggnader 71 77 116 Maskiner och inventarier 139 194 226 216 277 352 Uppskrivning, netto är huvudsakligen relaterad till byggnader. NOT 12 ÖVRIGA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ackumu- Ackumu- Ackumulerade lerade lerade Anskaff- avskriv- Anskaff- avskriv- Anskaff- avskrivnings- ningar nings- ningar nings- ningar kostnad enl plan kostnad enl plan kostnad enl plan Goodwill 706 226 881 272 1 030 251 Patent och liknande rättigheter 16 12 16 11 15 13 722 238 897 283 1 045 264 Netto 484 614 781 Investeringar, övrigt 95 126 213 579 740 994 1995 har engångsnedskrivningar av goodwill företagits med 29 och 1994 med 49. 18