miljöredovisning 2011 billerud ab gruvöns bruk

miljöredovisning 2011 billerud ab gruvöns bruk

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK Massa- och pappersbruket Gruvöns Bruk i Grums är en av Värmlands största privata arbetsplatser med drygt 840 anställda. Bruket har en lång historia av nytänkande och innovation och var exempelvis bland pionjärerna inom kontinuerlig massakokning i mitten av 50-talet och syrgasblekning i början av 70-talet. I mitten av 60-talet var PM4 den första pappersmaskinen i världen att styras med hjälp av en processdator. Gruvön har dessutom varit ledande i utvecklingen av de stora globala papperskvaliteterna vätskekartong och ytvit liner. Nu står en ny kvalitet, FibreForm, inför sitt genombrott. FibreForm är extremt töj- och formbart och kan bland annat pressas till tråg i konventionella termoformningsmaskiner för plast. PRODUKTER På Gruvön tillverkas starka och hygieniska nyfiberbaserade förpackningspapperskvaliteter. Brukets kunder konverterar papperet till olika typer av förpackningar. Fluting blir mittskikt i wellpapplådor för exempelvis frukt och grönsaker. Vit liner lämpar sig i wellpapplådor med avancerat tryck för information och reklam. MG- och MF-papper blir påsar för bland annat mjöl och socker. Säckpapper används i säckar för djurfoder och byggnadsmaterial. En bra förpackning sparar resurser genom att underlätta och effektivisera nödvändiga varutransporter och genom att skydda innehållet så att det når konsumenten i oförstört skick. Runt om i världen förstörs stora mängder mat och andra varor på grund av att de inte är tillräckligt väl förpackade och väl skyddade. När en pappersförpackning fullgjort sin uppgift kan den återvinnas och användas vid tillverkning av papperskvaliteter som är mindre krävande ur styrke- och hygiensynpunkt. Alternativt kan papperets energiinnehåll omvandlas till el och värme i en avfallsförbränningsanläggning. Förbränningen bidrar inte till växthuseffekten eftersom papper är ett biobränsle och den koldioxid som bildas vid förbränningen tas upp av växande skogar och nyplanterade träd. 2

PROCESS Gruvöns bruk är ett integrerat pappersbruk. Det innebär att nästan all massa som används i pappersproduktionen tillverkas på bruket. Tillverkningen är kontinuerlig och pågår dygnet runt året om. RÅVARA Råvaran består av ved från barrträd och lövträd. Barrved har långa och starka fibrer och används därför till starka kraftpapper. Lövved har kortare fibrer och en inblandning av lövved ger ett papper med jämnare yta och bättre tryckbarhet. Halvkemisk sulfitmassa av björk är idealisk för fluting. Veden kommer till Gruvöns renseri med tåg, bil eller båt. Stockarna barkas i roterande barktrummor och huggs sedan till flis. Flisen lagras i stackar medan barken blir bränsle i barkpannan. MASSATILLVERKNING Sulfatmassakokningen sker i två tillverkningslinjer, en för barrved och en för lövved. I kokerierna kokas flisen i en kemikalieblandning som kallas vitlut. Ligninet i flisen bryts ner och löses ut. Cellulosafibrerna friläggs från varandra och bildar pappersmassa. Den förbrukade kokvätskan, som färgats svart av utlöst lignin, kallas för svartlut. Ungefär hälften av veden blir pappersmassa. Resten finns löst i svartluten och kommer till nytta som biobränsle i sodapannan. Efter kokningen tvättas massan i flera steg innan den förs vidare till blekerierna. Tvättvätskan och förbrukad kokvätska förs till kemikalieåtervinningen. BLEKNING Blekningen är massatillverkningens sista steg och syftet är att avlägsna mörkfärgade rester av lignin för att få fram rena vita cellulosafibrer. På Gruvön bleks både barr- och lövmassan med ECF-metoden. Det ger starka massor som är lämpliga för tillverkning av bland annat förpackningspapper. ÅTERVINNING Svartluten innehåller mycket vatten som måste drivas av i en indunstningsanläggning innan luten kan brännas i sodapannan. De utlösta organiska vedämnena i svartluten ger energi till ång- och elproduktion medan de förbruka- 3

de oorganiska kokkemikalierna bildar en smälta i botten av sodapannan. Smältan löses i vatten och kallas därefter grönlut. Grönluten blandas sedan med bränd kalk. Då bildas vitlut och kalciumkarbonat (mesa). Vitluten förs till kokerierna medan mesan bränns om till ny bränd kalk i mesaugnen. Dessa kemiska reaktionscykler innebär att kokkemikalierna återvinns gång på gång. De är en förutsättning för både processekonomi och miljön. PAPPERSTILLVERKNING Den största delen av den producerade massan används i den egna papperstillverkningen men en del av långfibermassan torkas och säljs till andra papperstillverkare. Tillverkningen av kraftpapper sker på fyra olika pappersmaskiner. Massan späds, mals och tillförs olika funktionskemikalier. Massasuspensionen avvattnas sedan på en ändlös vira innan den pressas och torkas till papper. En del av papperet bestryks i en bestrykningsmaskin. Bestrykning innebär att papperet beläggs med ett tunt skikt av en vit färg som gör papperet slätare, tätare och bättre att trycka på. Flutingbruket består av ett massakokeri och ytterligare en pappersmaskin. Här tillverkas fluting av halvkemisk sulfitbjörkmassa. Flisen kokas med kemikalier, mals till pappersmassa och späds till en massasuspension. På pappersmaskinen formas sedan suspensionen till en pappersbana som avvattnas, pressas, torkas, rullas och förpackas på samma sätt som i kraftpappersbruket. 4

KLIMATFÖRÄNDRING OCH ENERGIFÖRSÖRJNING DEN STORA GLOBALA MILJÖFRÅGAN Det senaste decenniet har risken för ett förändrat klimat trätt fram som den verkligt stora framtidsfrågan. En nära nog enig forskarkår pekar på starka samband mellan förbränning av fossila bränslen och den pågående höjningen av jordens medeltemperatur. Den globala uppvärmningen gör att papper och andra skogsindustriella produkter och bränslen kommer att bli ännu viktigare än idag. Papper tillverkas av en förnyelsebar råvara och åtminstone i Sverige i huvudsak med hjälp av förnyelsebar energi. Exempelvis bestod Gruvöns bränslemix under 2011 till 98 % av olika biobränslen. Dessutom genererades 47 % av brukets elkraftsbehov internt med hjälp av två mottrycksturbiner. Diagrammet nedan visar hur oljeförbrukningen (staplar) och produktionsvolymen (linje) utvecklats det senaste decenniet. I slutet av 2005 byggdes barkpannan om vilket minskade behovet av fossil olja för ångproduktion. Förbrukningsminskningen under 2011 förklaras främst av att mesaugnen körts på bioolja (tallbeckolja och lövolja) i ännu högre grad än tidigare år. Gruvöns oljeförbrukning är låg jämfört med många andra massa- och pappersbruk trots levereranser av fjärrvärme till Grums samhälle och till ett intilliggande sågverk. Under 2011 motsvarade dessa, i huvudsak biobränslebaserade, värmeleveranser drygt 15 000 m 3 eldningsolja. Oljeförbrukningen och produktionsvolym 2002-2011 30000 700000 Oljeförbrukning, oljeförbrukning, m3 m3 (staplar) 20000 10000 650000 600000 550000 Produktion, ton massa och papper (linje) produktion, ton massa och papper 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 500000 5

LOKAL OCH REGIONAL MILJÖPÅVERKAN Gruvön ligger vid Vänerviken Åsfjorden. Historiskt har Åsfjorden varit kraftigt exponerad för föroreningar från skogsindustrin. För några årtionden sedan tog viken emot mer eller mindre orenade avlopp från Gruvöns Bruk, sulfitfabrikerna i Edsvalla, Slottsbron och Kyrkebyn, träsliperiet i Gamla Slottsbron och rayonfabriken i Älvenäs. Idag är situationen helt annorlunda. Gruvön har investerat miljardbelopp i processförbättringar och avloppsvattenrening genom åren. Övriga verksamheter har lagts ner. Diagrammet nedan visar brukets utsläpp av syreförbrukande organiskt material uttryckt i summaparametern COD den senaste 10-årsperioden. Förbättringen 2006 förklaras av idrifttagandet av en ny biologisk reningsanläggning. COD-parametern säger egentligen ingenting om hur giftigt avloppsvatten är eller om förhållandena i Åsfjorden. COD är snarare ett mått på en fabriks slutningsgrad och reningsförmåga. Utsläppsvillkor uttryckta i COD används av myndigheterna för att reglera olika verksamheters produktion och utsläpp. 2007 och 2008 genomfördes omfattande försök för att fastställa hur giftigt Gruvöns avloppsvatten egentligen är. Försöken visade att outspätt avloppsvatten från de båda huvudavloppen inte ger några akuttoxiska effekter (omedelbar giftverkan) på fyra olika försöksorganismer - en marin bakterie, en grönalg, ett kräftdjur och sebrafisk. Det gick inte heller att se några kroniska effekter på sebrafiskägg eller sebrafiskyngel vid långvarig exponering. Det ospädda avloppsvattnet ledde däremot till förhöjd 50 Utsläpp av syreförbrukande organiskt material (COD) 2002-2011 700000 COD ton/dygn (staplar) COD, ton/dygn 40 30 20 10 650000 600000 550000 produktion, ton massa och papper Produktion, ton massa och papper (linje) 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 500000 6

dödlighet och hämmad larvutveckling för det marina kräftdjuret Nitocra spinipes. 30 %-igt avloppsvatten gav däremot ingen påvisbar kronisk effekt. Den verkliga spädningen i Åsfjorden är 50 till 60 gånger även om vattenutbytet med Storvänern räknas bort. 2010 genomfördes en fiskfysiologisk studie enligt vedertagen metodik. Ett antal abborrhonor av en viss storlek fångades med hjälp av nät i tre olika provlokaler inne i Åsfjorden samt i två referenslokaler utanför fjorden. Abborrarna undersöktes sedan med avseende på morfometriska parametrar, könsutveckling, leverfunktion, blodcellsbild och galla. Inga störningar eller misstänkta störningar noterades. Abborrarna inne i Åsfjorden är lika friska som de i referenslokalerna. 7

LUKT OCH LUFT Den mest välbekanta lokala miljöpåverkan kring en sulfatfabrik är sannolikt lukten från svavelväte och ett antal organiska svavelföreningar. Då och då inträffar haverier som leder till kraftiga men kortvariga luktstörningar. Dessutom sker ett kontinuerligt läckage av luft med mycket låga koncentrationer av illaluktande ämnen från cisterner och liknande. Vid viss väderlek ger även dessa utsläpp en märkbar och typisk luktkaraktär på och kring bruket. I december 2008 startades den sista etappen av brukets system för att rena den illaluktande luften. Med hjälp av rör och fläktar samlas luften in varefter svavlet tvättas ut med alkali i en skrubber. Utsläppen av illaluktande svavelföreningar har reducerats till en femtedel av vad de var för några sedan. Den upplevda förbättringen av luktsituationen är däremot inte lika stor eftersom även mycket låga halter av de aktuella föreningarna är tydligt förnimbara. En luftutsläppsparameter som de miljövårdande myndigheterna fäster stor vikt vid är kväveoxider eller NO x. NO x ger främst regional påverkan genom att verka gödande och försurande. Gruvöns utsläpp under den senaste 10-årsperioden framgår av diagrammet nedan. BULLER I början av september 2011 genomfördes en större bullerkartering. 140 bullerkällor över hela industriområdet mättes upp varefter brukets sammantagna bullerbidrag i fyra kontrollpunkter vid närbelägna bostäder beräknades. Resultaten visade att gällande bullervillkor innehålls. Bullerrelaterade klagomål från kringboende är mycket ovanliga. 1000 Utsläpp av NO x 2002-2011 700000 NOx, NOx, ton (staplar) 900 800 700 600 500 400 300 200 100 650000 600000 550000 produktion, ton massa och papper Produktion, ton massa och papper (linje) 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 500000 8

KEMIKALIEFRÅGOR De kemikalier som används vid bruket kan delas upp i processkemikalier för kok- och blekprocesserna samt i olika tillsats- och hjälpkemikalier. Dessutom används mindre mängder kemikalier för underhållsarbeten och på laboratoriet med mera. Bland de rena processkemikalierna finns natriumhydroxid, natriumklorat, väteperoxid, elementärt svavel, svavelsyra, syrgas och metanol. Hanteringen av dem innebär vissa arbetsmiljörisker men allvarliga risker för miljön eller kringboende torde kunna uteslutas. 2005 genomfördes en miljöriskanalys av PEC/PNEC-typ med inriktning mot tillsats- och hjälpkemikalier utan att några allvarliga risker identifierades. Tillsats- och hjälpkemikalierna vidareutvecklas hela tiden och nya produkter provas kontinuerligt ur funktions- eller kostnadssynpunkt. Brukets kemikaliegrupp granskar alla nya kemikalier innan de tas in på området. Vid granskningen beaktas arbetsmiljö- och miljörisker samt produktsäkerhetsfrågor. 9

AVFALL Avfallet från Gruvön domineras av olika ask- och kalkfraktioner. Den största fraktionen kallas grönlutsslam och är den aska som bildas vid förbränningen av svartlut i sodapannan. I dagsläget finns inget bra sätt att nyttiggöra grönlutsslam och det deponeras därför på den egna deponin i Ålviken* strax nordost om bruket. Flygaska från barkpannan används för att stabilisera det kvicksandsliknande grönlutsslammet. Bottenaska eller bottensand från barkpannan utnyttjas som dräneringsskikt vid sluttäckning av en nedlagd äldre deponi. Två kalkfraktioner som kallas mesa och kalkgrus nyttjas för olika jordförbättringsändamål. Huvuddelen av sedimentmassan upparbetas och nyttiggörs vid produktionen av fluting. En mindre och sandförorenad fraktion bränns dock i barkpannan. Bioslammet värmebehandlas i svartlut innan det indunstas och förbränns i sodapannan. Barkresterna går till olika jordförbättringsändamål. Övrigt icke-farligt avfall som kasserat papper, skrot och bygg- och rivningsavfall källsorteras. Huvuddelen material- eller energiåtervinns. Det organiska processavfallet består av fibrer från sedimenteringsbassänger, överskottsslam från bioreningen samt sandbemängda barkrester från renseriet. Farligt avfall, som exempelvis spillolja och elskrot, källsorteras och lämnas till externa återvinningsföretag som har kompetens och myndighetstillstånd att omhänderta de aktuella fraktionerna. * Deponin i Ålviken utvidgades under året i enlighet med ett nytt tillstånd från Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. Tillståndet överklagades i omgångar av en extern intressent men fastställdes av Mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen. 10

TRANSPORTER Varje dag transporteras stora mängder ved och andra råvaror in till bruket samtidigt som färdiga produkter skickas ut till kunder över hela världen. Olika schablonberäkningar visar att dessa transporter står för en relativt stor del av verksamhetens totala utsläpp till luft. Möjligheterna till dramatiska förbättringar av transportsystemet är dock begränsade. Cirka 80 % av uttransporterna sker redan med järnväg eller båt eller med en kombination av järnväg och båt. Biltransporterna står för cirka 20 % och används främst till närliggande kunder i Sverige och Norge dit järnvägstransporter inte är möjliga eller innebär långa omvägar och onödiga omlastningar. Vissa specialpapperskvaliteter tål inte upprepade omlastningar och de körs därför direkt till kunden med bil. Ibland finns också behov av brådskande och oplanerade leveranser och då är bil oftast det enda egentliga alternativet. Brukets vedbehov motsvarar en fullastad timmerbil var åttonde minut dygnet runt och veden dominerar därmed intransporterna. Cirka 50 % av veden kommer med järnväg och 30 % med båt. Resten kommer med bil från närområdet. I Sverige minimeras transportarbetet av vedråvaran på nationell nivå genom så kallade lägesbyten mellan olika skogsägare. Ensidiga försök från Gruvöns sida att reducera de egna vedtransporternas miljöpåverkan skulle leda till ökad miljöpåverkan totalt sett. 11

SKOGSVÅRD Ett hänsynsfullt och uthålligt nyttjande av skogen är en grundförutsättning för Billeruds och hela skogsindustrins långsiktiga överlevnad. Gruvön köper årligen in cirka två miljoner kubikmeter vedråvara från svenska och norska skogsägare. Dessutom köps några hundra tusen kubikmeter björkved in från Baltikum och Ryssland eftersom det råder brist på lövved i Sverige. All ved är kontrollerad och avverkad enligt gällande lagstiftning i respektive ursprungsland. Dessutom är 34 % (2011) av veden miljöcertifierad enligt FSC-normen och/eller PEFC-normen. LAGSTIFTNING OCH SAMHÄLLETS KONTROLL Brukets verksamhet regleras av en omfattande miljölagstiftning. För att bedriva massa- och papperstillverkning krävs exempelvis tillstånd enligt miljöbalken. Tillstånden beviljas av en speciell domstol efter en omfattande rättslig prövning där bland annat Naturvårdsverket och Länsstyrelsen agerar motparter. Tillståndet ger rätt att producera en viss mängd massa och papper men innehåller också en lång rad villkor avseende bland annat utsläpp till vatten och luft, buller och avfalls- och kemikaliehantering. Länsstyrelsen avdelar sedan kvalificerade handläggare som löpande granskar att villkoren i tillståndet och all generellt gällande miljölagstiftning följs. Vid brott mot regelverket kan Länsstyrelsen utdöma miljösanktionsavgifter eller lämna ärendet vidare till polis och åklagare. 12

STÖRNINGAR OCH INCIDENTER UNDER 2011 Den 13:e december 2011 drabbades Grums tätort av en ovanligt kraftig luktstörning. Orsaken var att en tvingande reparation av en lutläcka i en skrubber störde fabrikens system för insamling och destruktion av illaluktande starkgas och sulfatmetanol. Systemet överlastades och starkgas och sulfatmetanol gick ut till atmosfären till och från i cirka fyra timmars tid. 13

BILLERUD AB GRUVÖNS BRUK KONTAKT Mats Ganrot Miljöchef Tel: 0555-414 42 Billerud AB Gruvöns Bruk Storjohanns väg 4 664 28 Grums