GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

Juridiska institutionen, Handelshšgskolan Gšteborgs universitet Uppsats fšr tillšmpade studier 20 p Programmet fšr Jur. kand. examen Handledare: Robert PŒhlsson GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst Mot bakgrund av R 1995 ref 71 och R 1997 ref 44 Per-Arvid Gustafsson

2 1 Inledning...5 1.1 Problemet...5 1.2 Syfte...5 1.3 Disposition...5 1.4 Metod...6 1.5 Inkomstskattelagen...6 2 Grunderna fšr beskattning av kapitalinkomster...7 2.1 Inledning...7 2.2 AllmŠnt...7 2.2.1 Fšrdelningen av skattebšrdan...7 2.2.2 Inkomstbegreppet...7 2.2.3 Real eller nominell beskattning...8 2.3 Kapitalinkomster...9 2.3.1 Inledning...9 2.3.2 Inkomst av kapital...9 2.3.3 Lšpande avkastning...10 2.3.4 Kapitalvinster...11 2.3.5 Kapitalfšrluster...12 2.3.6 Inkomsten...12 2.3.7 Kapitalinkomster i nšringsverksamhet...12 3 RŠnta...14 3.1 Inledning...14 3.2 AllmŠnt...14 3.3 Olika ršntetyper...15 3.3.1 Traditionell ršnta...15 3.3.2 FšrskottsrŠnta...15 3.3.3 RŠnta in natura m.m...16 3.3.4 RŠntekompensation...17 3.3.5 vrigt...18 4 Kapitalvinst...19 4.1 Inledning...19 4.2 AllmŠnt om kapitalvinst...19 4.3 Icke yrkesmšssig......20 4.4...avyttring...20 4.5 BerŠkning av kapitalvinsten...21 4.5.1 AllmŠnt...21 4.5.2 Aktier, finansiella instrument och fordringar...22 5 Konsekvenser...24 5.1 Inledning...24 5.2 Fysiska personer...24

5.2.1 Inkomster...24 5.2.2 RŠnteutgift eller kapitalfšrlust...24 5.3 Juridiska personer...24 5.4 Banker m.fl...25 5.5 Slutsats...25 6 GrŠnsfall...26 6.1 Inledning...26 6.2 Aktieindexobligationen...26 6.2.1 AllmŠnt...26 6.2.2 Fordran eller aktie?...27 6.2.3 SkattemŠssig behandling av všrdestegringen...27 6.2.3.1 AllmŠnt...27 6.2.3.2 Fysiska personer...28 6.2.3.3 Juridiska personer...29 6.2.4 Ett alternativ...29 6.3 Nollkupongobligationen...30 6.3.1 AllmŠnt...30 6.3.2 SkattemŠssig behandling...30 6.3.2.1 AllmŠnt...30 6.3.2.2 Fysiska personer...31 6.3.2.3 Juridiska personer...32 6.4 Reala nollkupongobligationer...33 6.4.1 AllmŠnt...33 6.4.2 SkattemŠssig behandling...35 6.4.2.1 AllmŠnt...35 6.4.2.2 Fysiska personer...36 6.4.2.3 Juridiska personer...36 7 RegeringsrŠttens avgšranden 1995 och 1997...38 7.1 Inledning...38 7.2 R 1995 ref 71 I...38 7.2.1 Inledning...38 7.2.2 rendets gœng...39 7.2.2.1 SkatterŠttsnŠmnden...39 7.2.2.2 RegeringsrŠtten...40 3

7.3 R 1995 ref 71 II...40 7.3.1 Inledning...40 7.3.2 rendets gœng...40 7.3.2.1 SkatterŠttsnŠmnden...40 7.3.2.2 RegeringsrŠtten...41 7.4 R 1995 ref 71 III...42 7.4.1 Inledning...42 7.4.2 rendets gœng...42 7.4.2.1 SkatterŠttsnŠmnden...42 7.4.2.2 RegeringsrŠtten...42 7.5 R 1997 ref 44...43 7.5.1 Inledning...43 7.5.2 rendets gœng...43 7.5.2.1 Skattemyndigheten...43 7.5.2.2 LŠnsrŠtten...43 7.5.2.3 KammarrŠtten...44 7.5.2.4 RegeringsrŠtten...44 7.6 Kommentar till ršttsfallen...46 8 Avslutning...47 9 KŠllfšrteckning...50 4

5 1 Inledning 1.1 Problemet Vad Šr ršnta, och vad Šr kapitalvinst? Normalt Šr dessa begrepp antagligen inte fšremœl fšr nœgra stšrre funderingar. RŠnta Šr nœgot man betalar som ersšttning fšr en kredit, och en kapitalvinst uppstœr nšr man sšljer en tillgœng med vinst. Faktum Šr dock att det inte finns nœgon legaldefinition pœ ršntebegreppet. PŒ senare Œr har det pœ marknaden dykt upp ett flertal nya finansiella instrument som har stšllt gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst pœ sin spets. Det har visat sig att det principiella ršntebegreppet ibland Šr svœrt att tillšmpa i praktiken. Fšr fysiska personer spelar visserligen gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst mindre roll eftersom bœda inkomsterna ŠndŒ beskattas pœ likartat sštt. Om man dšremot tittar pœ utgiftssidan eller fšrlustsidan spelar klassificeringen mellan ršnta och kapitalfšrlust en stšrre roll Šven fšr dessa personer. Orsaken till detta Šr att kapitalfšrluster som huvudregel endast Šr avdragsgilla till 70 % medan ršnteutgifter Šr avdragsgilla fullt ut. Fšr personer som beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet Šr klassificeringen betydelsefull ocksœ pœ inkomstsidan pœ grund av de principer som styr deras redovisning. En kapitalvinst beskattas fšr dessa liksom fšr fysiska personer normalt nšr den realiserats, medan en ršnteinkomst skall periodiseras šver den underliggande fordringens lšptid. Detta innebšr att ršnteinkomster skall beskattas lšpande oavsett om nœgra medel faktiskt influtit eller ej. 1.2 Syfte Huvudsyftet med denna uppsats Šr att diskutera gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst. Fšr att denna diskussion skall bli meningsfull mœste de principiella definitionerna av begreppen ršnta och kapitalvinst fšrst beskrivas var fšr sig. En gršnsdragning mellan tvœ begrepp blir normalt bara intressant om den fœr nœgra konsekvenser att tala om. DŠrfšr Šr ett syfte med denna uppsats ocksœ att se vad klassificeringen av en inkomst som ršnta eller kapitalvinst fœr fšr skattemšssiga konsekvenser fšr olika subjekt. 1.3 Disposition Inledningsvis i uppsatsen kommer grunderna fšr beskattning av kapitalinkomster att beskrivas. Detta fšr att lšsaren skall fœ en bakgrund till resten av uppsatsen. DŠrefter fšljer en beskrivning av begreppen ršnta och kapitalvinst, samt den skatteršttsliga behandlingen av dessa. Som nšmndes ovan Šr en gršnsdragning mellan tvœ begrepp normalt endast intressant om den fœr nœgra konsekvenser i praktiken. Dessa konsekvenser kommer dšrfšr att beskrivas i ett kapitel.

Det Šr fršmst vid behandlingen av všrdestegringen pœ vissa relativt nya finansiella instrument som gršnsdragningsproblematiken aktualiseras. Ett kapitel Šgnas dšrfšr Œt att ge exempel pœ sœdana instrument, samt hur de behandlas i praktiken. Slutligen Šgnas ett kapitel Œt en genomgœng av vissa RegeringsrŠttsavgšranden samt kommentarer till dessa. 1.4 Metod Den metod som anvšnts fšr att skriva uppsatsen Šr av det traditionella slaget. GrŠnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst diskuteras huvudsakligen utifrœn RegeringsrŠttens praxis. Orsaken till detta Šr att det som redan nšmnts inte finns nœgon definition av ršntebegreppet i skatterštten. Av naturliga skšl fœr man dšrfšr inte mycket hjšlp av lagtext eller fšrarbeten nšr man sšker efter en sœdan definition. AlltsŒ blir den huvudsakliga ršttskšllan RegeringsrŠttens praxis. Det blir dšrfšr ett sškande efter gšllande rštt, och i viss mœn fœr man fšrhoppningsvis en bild av utvecklingen pœ omrœdet. Fšr att detta skall lyckas sœ mœste det givetvis finnas en relativt fast praxis att stšdja sig emot. Enligt min mening finns det ocksœ det pœ detta omrœde. ven om inte alla frœgor har fœtt sina svar sœ har RegeringsrŠtten ŠndŒ hœllit en nœgorlunda stadig kurs vad gšller klassificeringen av en inkomst som ršnta eller kapitalvinst. SkatterŠttslig litteratur har naturligtvis ocksœ anvšnts flitigt. 1.5 Inkomstskattelagen Den 1 januari 2000 tršdde den nya inkomstskattelagen (1999:1229) ikraft. Fšrsta tillšmpning blir vid 2002 Œrs taxering. Inkomstskattelagen innebšr en samordning av skattelagstiftningen. KL och SIL m.fl. lagar (sammanlagt 35 st) upphšvs alltsœ och ersštts med en enda. ndringen innebšr inga stšrre materiella fšršndringar, utan fršmst redaktionella. Syftet med inkomstskattelagen Šr att gšra skattelagstiftningen mer šverskœdlig och sprœkligt moderniserad. 1 En Šndring som Šr av intresse fšr denna uppsats Šr att man švergivit termen realisationsvinst och ersatt den med kapitalvinst. Jag har dšrfšr konsekvent anvšnt mig av det senare uttrycket. Lagstiftaren har ocksœ frœngœtt begreppet finansiellt instrument i den betydelse detta har i 27 1 mom. SIL. IstŠllet har en uppdelning gjorts pœ flera typer av instrument. Eftersom Šndringarna mšjligen inte bara Šr av terminologisk natur har jag dock anvšnt mig av begreppet finansiellt instrument. Jag har inte lšmnat lagtexthšnvisningar till inkomstskattelagen eftersom denna inte skall tillšmpas pœ ett tag Šn. 6 1 Prop. 1999/2000:2 del I s. 1.

7 2 Grunderna fšr beskattning av kapitalinkomster 2.1 Inledning Fšr att fœ en bakgrund till resten av uppsatsen Šgnar jag detta inledande kapitel Œt en allmšn beskrivning av principerna fšr beskattning av kapitalinkomster. Allra fšrst beskriver jag kort nœgra av grunderna fšr all inkomstbeskattning fšr att lšsaren skall fœ en liten inblick i hur det svenska skattesystemet Šr uppbyggt. 2 DŠrefter kommer jag mer detaljerat gœ in pœ de principer som styr kapitalinkomstbeskattningen fšr sœvšl fysiska som juridiska personer. 2.2 AllmŠnt 2.2.1 Fšrdelningen av skattebšrdan 3 Det finns naturligtvis mœnga olika teorier nšr det gšller hur man skall fšrdela skattebšrdan mellan medborgarna. En av de viktigaste Šr skattefšrmœgeprincipen. 4 SkattefšrmŒgeprincipen innebšr att var och en skall betala skatt efter sin egen fšrmœga. Det vill sšga att personer med lika mycket inkomster skall betala lika mycket i skatt. En utveckling av skattefšrmœgeprincipen Šr minsta offer principen. Enligt denna princip skall man betala skatt efter bšrkraft. 5 En hšginkomsttagare skall alltsœ betala en stšrre del av sin inkomst i skatt Šn en lœginkomsttagare, bara han har mer kvar efter skatt. Detta innebšr att man fœr anvšnda nœgon form av progressiv skatteskala. Det svenska inkomstskattesystemet grundar sig pœ en kombination av skattefšrmœge- och minsta offerprincipen. 6 Viktigt att nšmna Šr ocksœ att det Šr nettoinkomsten som beskattas. Detta innebšr att man innan inkomsten beskattas fœr gšra avdrag fšr de omkostnader man haft fšr intškternas fšrvšrvande. 7 2.2.2 Inkomstbegreppet 8 NŠr man har bestšmt hur man skall fšrdela skattebšrdan mellan samhšllsmedlemmarna sœ mœste man fundera pœ vad som skall generera skatteplikt. Vad Šr inkomst Šr frœgan man mœste finna ett svar pœ. Det Šr inte helt sjšlv- 2 Fšr en šverskœdlig introduktion till svensk skatterštt se t.ex. PŒhlsson, Inledning till skatterštten 1998. 3 Fšr en utfšrlig beskrivning av problematiken vid fšrdelning av skattebšrdan se Gunnarsson, SkatterŠttvisa 1995 avdelning II s. 87ff. 4 Lodin m.fl. Inkomstskatt Del 1 1999 s. 24. 5 A.a. 6 A.a.s. 51. 7 Fšr en beskrivning av de problem som aktualiseras vid nettobeskattning se PŒhlsson, Levnadskostnader 1997. 8 Fšr en utfšrlig redogšrelse av inkomstbegreppet se PŒhlsson, a.a.s. 33ff.

8 klart och det finns flera olika definitioner pœ inkomst. Man kan dela upp dessa pœ ett vidare och ett snšvare inkomstbegrepp. Det vida inkomstbegreppet tar hšnsyn till alla resurstillskott. Inkomsten kan dœ uttryckas som det šverskott en person (eller ett fšretag eller en stat) kan anvšnda fšr konsumtion utan att dennes totala fšrmšgenhet minskar. Det snšvare inkomstbegreppet tar inte hšnsyn till fšrmšgenhetsfšrflyttningar som arv, gœva och bodelning eller fšrmšgenhetsvinster som t.ex. kursstegringar pœ aktier. HŠnsyn tas inte heller till kapitalvinster dœ dessa endast ses som en omfšrdelning av fšrmšgenheten mellan olika personer. Ett inkomstbegrepp som hšr till gruppen snšva, Šr kšllteorin. Enligt denna teori Šr inkomst det som utgšr en periodiskt Œterkommande avkastning frœn en varaktig inkomstkšlla. VŠrdefšrŠndringar pœ kšllan eller en fšrflyttning av kšllan mellan olika personer utgšr dock inte inkomst utan inkomst genereras alltsœ av produktiv verksamhet i kšllan. KL har ingen definition pœ inkomst men Šr starkt influerad av kšllteorin och ursprungligen beskattades inkomster frœn sex inkomstslag. Inkomstslagen delades sedan upp i fšrvšrvskšllor vars inkomst beršknades var fšr sig TillfŠlliga kapitalvinster beskattades i princip inte šver huvud taget. Det var bara vinster som uppkommit genom spekulation som beskattades. Successivt har dock Šven kapitalvinsterna kommit att betraktas som inkomster och nu beskattas Šven de fullt ut. Det har alltsœ skett en fšrskjutning mot ett vidare inkomstbegrepp i svensk skattelagstiftning. Efter skattereformen 1991 reducerades antalet inkomstslag till tre. Dessa Šr inkomst av tjšnst, inkomst av nšringsverksamhet och inkomst av kapital. 2.2.3 Real eller nominell beskattning Ett problem vid inkomstberškning och beskattning Šr om och i sœ fall hur man skall beakta inflationen. Vid beskattning av inkomst i form av ršntor och kapitalvinster (kapitalinkomster) blir frœgan speciellt intressant. Om man t.ex. lœnar ut pengar mot ršnta sœ Šr ršntan inkomst. Fšr att fœ fram den reala inkomsten mœste man dock ta hšnsyn till inflationen under lœnetiden. Om lœnebeloppet Šr 1000, ršntan 10 % och den Œrliga inflationen 3 % sœ blir fšrmšgenhetsškningen fšr borgenšren lika med ršntan minus inflationen, alltsœ 7 %. Detsamma gšller vid fšrsšljning av egendom. En fastighet som inkšpts fšr 1000 och som ett Œr senare sšljs fšr 1030 škar inte sšljarens fšrmšgenhet alls vid en Œrlig inflation pœ 3 %. Fšr att fœ en helt ršttvis beskattning dšr arbets- och kapitalinkomster beskattas likartat mœste man alltsœ ta hšnsyn till inflationen pœ nœgot sštt. Ett sštt Šr att vid inkomstberškningen varje Œr justera inkomsten med Œrets inflation. Att pœ detta sštt rškna ut den reala inkomsten riskerar dock att bli komplicerat. Speciellt vid lœn med lœnga lšptider dœ ršnteinkomsten mœste justeras Œr frœn Œr, och vid berškning av kapitalvinster efter fšrsšljning av egendom som innehafts

lšnge. 9 Ett annat sštt att ta hšnsyn till inflationen vid beskattning av kapital-inkomster Šr att ha en lšgre skattesats fšr dessa, och pœ sœ sštt schablonmšssigt kompensera fšr inflationens pœverkan. Det Šr den senare modellen med nominell beskattning som valts i det svenska skattesystemet. 10 Skatten pœ kapitalinkomster Šr fšr nšrvarande 30 % fšr fysiska personer och 28 % fšr fšretag. 2.3 Kapitalinkomster 2.3.1 Inledning Det Šr bara fysiska personer och dšdsbon som kan ha inkomst av kapital. Detta slœs fast i 1 2 mom. SIL. Juridiska personer, utom dšdsbon, deklarerar all sin inkomst i inkomstslaget nšringsverksamhet enligt 1 3 mom. SIL. DŠremot kan givetvis bœda kategorierna fœ inkomster i form av lšpande avkastning eller kapitalvinster. BerŠkningen av inkomsten sker ocksœ med hjšlp av i stort sett samma regler. Skillnaden Šr alltsœ i princip att inkomsterna redovisas och beskattas i olika inkomstslag. I denna uppsats kommer jag att diskutera gršnsdragningen mellan ršnta och kapitalvinst fšr bœde fysiska och juridiska personer och konsekvenserna av denna gršnsdragning. DŠrfšr kommer jag hšr att fšrst beskriva hur kapitalinkomster beskattas i inkomstslaget kapital. DŠrefter kommer jag att i slutet av detta kapitel att beskriva de fršmsta skillnaderna nšr det gšller beskattning av kapitalinkomster i inkomstslaget nšringsverksamhet. 2.3.2 Inkomst av kapital Vad som ršknas som intškt av kapital finns angivet i 3 1 mom. SIL. Det Šr lšpande intškter, vinster, och annan intškt som hšrršr frœn egendom, i den mœn intškten inte Šr att hšnfšra till nšringsverksamhet. I paragrafen finns ocksœ en ej uttšmmande upprškning pœ olika kapitalinkomster sœsom ršntor av olika slag, aktieutdelning, kapitalvinster och hyresersšttning vid upplœtelse av privatbostad. Gemensamt fšr alla kapitalinkomster Šr att de hšrršr frœn egendom. Detta kan sšgas utgšra gršnsen mot inkomstslaget tjšnst. 11 GrŠnsen mot inkomstslaget nšringsverksamhet bestšms av anvšndningen av egendomen. Det vill sšga att avkastning m.m. av egendom som anvšnds i nšringsverksamhet beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet och švrig egendom beskattas i inkomstslaget kapital. Denna avgršnsning blir bara aktuell fšr fysiska personer som bedriver nšringsverksamhet eftersom juridiska personer, som Šr skattesubjekt, alltid beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet. 12 9 9 Parallellt med utredningen till skattereformen 1991 pœgick en utredning om inflationskorrigerad inkomst. Denna resulterade i betšnkandet SOU 1989:36. 10 Prop. 1989/90:110 s. 296. 11 PŒhlsson, Beskattning av kapitalinkomst 1993 s.15f. 12 A.a.s. 16.

Man kan dela upp kapitalinkomsterna i tvœ grupper. Antingen Šr det nœgon form av lšpande avkastning, eller sœ Šr det en vinst som uppkommit vid fšrsšljning av egendom. De tvœ grupperna kommer i fortsšttningen att behandlas var fšr sig eftersom principerna fšr beskattning av dessa skiljer sig Œt. 2.3.3 Lšpande avkastning De vanligaste typerna av lšpande avkastning Šr ršntor och utdelning. RŠntor Šr i stort sett alltid skattepliktiga. ven sœ kallad ršntekompensation ršknas som ršnta. En ršntekompensation Šr den del av vederlaget som sšljaren av en fordran fœr som ersšttning fšr upplupen ršnta. Utdelningar Šr ocksœ normalt alltid skattepliktiga. Det finns dock ett viktigt undantag. Utdelning pœ onoterade aktier Šr undantagen frœn skatteplikt i den utstršckning som anges i 3 1b-1d momenten SIL, om fšrutsšttningarna i 3 1a mom. SIL Šr uppfyllda. Huvudregeln Šr att lšpande avkastning beskattas enligt kontantprincipen. Detta innebšr att intškterna beskattas det beskattningsœr nšr kontant betalning uppbšrs eller blir tillgšnglig fšr lyftning. 13 Detta framgœr av 41 KL och 41 anv. p4. som 3 5 mom. SIL hšnvisar till. Det spelar alltsœ ingen roll att borgenšren inte tar ut pengarna utan det ršcker med att han har mšjlighet att gšra det. 14 SŒledes beskattas ršntor nšr de blir tillgšngliga fšr lyftning och ršntekompensation nšr den uppbšrs. Vid en aktiefšrsšljning Šr det svœrt att veta hur stor del av ersšttningen som Šr att hšnfšra till upplupen utdelning. DŠrfšr hšnfšrs hela fšrsšljningsintškten till aktien fšr sšljaren. Den vinst som eventuellt uppkommer behandlas alltsœ som kapitalvinst. Kšparen beskattas istšllet fšr utdelningen nšr han uppbšr denna. FrŒn intškterna fœr gšras avdrag fšr kostnader fšr intškternas fšrvšrvande. Av 3 2 mom. SIL framgœr dessutom att ršnteutgifter Šr fullt avdragsgilla sœ lšnge de ej Šr att hšnfšra till nšringsverksamhet. Det betyder att Šven ršntor pœ lœn som anvšnts till privat konsumtion Šr fullt avdragsgilla. Detta Šr alltsœ ett undantag frœn den ovan nšmnda principen att bara kostnader fšr intškternas fšrvšrvande Šr avdragsgilla. Undantaget har antagligen tillkommit av bland annat praktiska skšl. 15 Enligt kontantprincipen fœr avdrag gšras fšr kostnader nšr de betalats. Det finns ett undantag frœn kontantprincipen i detta avseende i 3 6 mom. SIL. Undantaget gšller fšrskottsršnta. Fšr sœdan ršnta medges direkt avdrag fšr den del som belšper pœ tiden fram till den 31 januari Œret efter beskattningsœret. Resterande del fœr dras av med lika stora belopp per Œr under den resterande lœnetiden. VŠrt att tillšgga vad gšller utgiften fšr ršntekompensation som en kšpare av en fordran kan fœ erlšgga Šr att den 10 13 Fšr en utfšrlig beskrivning se Melz, Kapitalvinst beskattningens problem 1986 s 257ff. 14 PŒhlsson, 1993 s. 36. 15 Lodin m.fl. 1999 s. 140.

11 Šr avdragsgill fšrst nšr ršntan fšrfaller till betalning. Den som erhœller ršntekompensation skall alltsœ skatta fšr den nšr den erhœlls, medan den som betalar kompensationen fœr avdrag fšrst nšr ršntan fšrfaller till betalning. Detta fšr att fšrhindra skatteplanering. Andra kostnader Šn ršnta mœste som sagt vara fšr intškternas fšrvšrvande fšr att vara avdragsgilla. Exempel pœ sœdana Šr bland annat kostnader fšr upptagande av lœn. LŒnet mœste dock anvšndas till nœgot som ger intškter, exempelvis aktier eller obligationer. Lšpande avkastning pœ privatbostadsfastighet beskattas som nšmndes inledningsvis ocksœ i inkomstslaget kapital. Det kan vara dels hyresersšttning, dels intškter frœn fšrsšljning av alster eller naturtillgœngar frœn fastigheten. Avdrag frœn intškten medges med 4000 kronor samt vid upplœtelse av smœhus som innehas med ŠganderŠtt hšrutšver 20 % av hyresintškten. I švriga fall medges avdrag med den del som motsvarar upplœtarens hyra eller avgift som belšper pœ det som uthyrts. Allt enligt 3 3 mom. SIL. 16 2.3.4 Kapitalvinster 17 Kapitalvinster Šr vinster som uppstœr vid icke yrkesmšssig avyttring av egendom, likasœ vinster vid avyttringar av Œtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra dšrmed jšmfšrliga fšrpliktelser. Detta framgœr av 3 1 mom.. 1 st. SIL. Vad som inryms i rekvisiten icke yrkesmšssig samt avyttring kommer att utvecklas i ett senare kapitel. Huvudregeln fšr berškningen av kapitalvinstens storlek finns i 24 1 mom. 1 st. SIL. Vinsten blir helt enkelt intškten, det šverenskomna vederlaget med avdrag fšr eventuella kostnader fšr fšrsšljningen, minskad med kostnaderna fšr egendomen. Kostnaderna Šr naturligtvis fšrst och fršmst anskaffningskostnaden, men man fœr Šven gšra avdrag fšr andra kostnader i samband med kšpet. Det kan exempelvis vara courtage vid aktiekšp eller stšmpelskatt vid fastighetskšp. Dessutom fœr normalt avdrag gšras fšr fšrbšttringar pœ egendomen. Utšver detta finns det speciella bestšmmelser fšr berškningen av kapitalvinsten fšr olika typer av egendom. Det skulle tyvšrr fšra fšr lœngt att gœ igenom dessa regler hšr. Jag Œterkommer dock till de regler som ršr berškningen av kapitalvinsten pœ finansiella instrument i ett senare kapitel, eftersom det har viss betydelse fšr fortsšttningen av uppsatsen. Beskattningstidpunkten fšr kapitalvinster finns angiven i 24 4 mom. SIL. DŠr stadgas i fšrsta stycket att ÓSkattskyldighet fšr vinst... intršder det beskattningsœr dœ egendomen avyttras.ódet Šr alltsœ avyttringsdagen som styr nšr skattskyldighet intršder. Detta innebšr ett avsteg frœn kontantprincipen eftersom avyttring inte nšdvšndigtvis innebšr att nœgon 16 Fšr utfšrligare beskrivning se t.ex. TivŽus, Skatt pœ kapital 1998 kap.22 och 23. 17 Fšr en utfšrlig beskrivning av kapitalvinstproblematiken se Melz, 1986.

betalning erlagts. Det ršcker att man vet hur mycket som kommer att inflyta. Ibland gœr det inte att berškna hela intšktens storlek vid avyttringstidpunkten, dœ den kan vara beroende av nœgon framtida hšndelse. Den del av betalningen som Šr osšker beskattas istšllet det Œr den kan faststšllas. Man anvšnder sig dock av de regler som gšllde vid avyttringsdagen. Detta framgœr av 24 4 mom. 2 st. 2.3.5 Kapitalfšrluster Det Šr inte alla egendomsfšrsšljningar o.s.v. som resulterar i vinst. I detta avsnitt skall jag dšrfšr redogšra fšr behandlingen av de fšrluster som kan uppstœ. Med kapitalfšrlust menar jag hšr sœledes motsatsen till kapitalvinst. Kapitalfšrluster Šr pœ samma sštt som ršnteutgifter avdragsgilla frœn intškterna i inkomstslaget kapital, enligt 3 2 mom. SIL. Det finns dock vissa begršnsningar. Enligt huvudregeln i 3 2 mom. SIL Šr normalt bara 70 % av fšrlusten avdragsgill. Utšver denna finns speciella avdragsregler fšr olika typer av egendom. Fšr exempelvis sœdana finansiella instrument som anges i 27 1 mom. SIL, det vill sšga aktier och aktieliknande finansiella instrument, gšller att fšrluster normalt kan kvittas fullt ut mot vinster som uppkommer vid fšrsšljningar av dessa. Fšrluster pœ marknadsnoterade finansiella instrument fœr dock ej kvittas mot vinster pœ icke marknadsnoterade dito. Kvittningsmšjligheterna framgœr av 27 5 mom. SIL. 18 Om en tillgœng avyttrats till ett pris understigande marknadsvšrdet Šr inte en kapitalfšrlust avdragsgill, om det inte framgœr av omstšndigheterna att šverlœtaren saknat avsikt att ška mottagarens fšrmšgenhet. 19 2.3.6 Inkomsten Det som blir kvar av intškterna sedan man gjort de avdrag man har rštt till blir den skattepliktiga inkomsten av kapital, enligt 3 14 mom. SIL. PŒ denna inkomst utgœr det 30 % i skatt, vilket framgœr av 10 4 st. SIL. Uppkommer underskott nšr man summerar intškter och avdrag har man rštt till skattereduktion enligt 11 kap 11 skattebetalningslagen, som 3 14 mom. 2 st. SIL hšnvisar till. Skattereduktionen uppgœr till 30 % av ett underskott upp till 100 000, och 21 % av det som šverstiger 100 000. Reduktion sker endast av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt. Ett underskott av kapital kan inte sparas. Kan man inte utnyttja skattereduktionen fullt ut ett Œr, sœ gœr den alltsœ fšrlorad. 2.3.7 Kapitalinkomster i nšringsverksamhet Som jag nšmnt innan kan Šven juridiska personer ha kapitalinkomster i form av t.ex. ršntor och kapitalvinster. Dessa inkomster beskattas dock i 12 18 Andra speciella avdragsregler finns i 25 11 mom., 26 10 mom., 29 2 mom., 30 2 mom. 5 st. och 31 5 st. SIL. 19 24 3 mom. SIL.

inkomstslaget nšringsverksamhet istšllet fšr kapital, eftersom juridiska personers alla inkomster skall beskattas dšr. InkomstberŠkningen sker enligt bokfšringsmšssiga grunder enligt 24 KL. BerŠkningen av kapitalvinster sker pœ samma sštt som fšr fysiska personer. Detta framgœr av 2 1 mom. SIL och 24 anvp. 1 st. 10 KL. Skillnaden mellan inkomstslagen ligger fršmst i nšr inkomster och utgifter skall tas upp till beskattning. Att berškna inkomster enligt bokfšringsmšssiga grunder innebšr att intškter och kostnader hšnfšrs till det beskattningsœr dœ de uppkommer eller belšper pœ. Detta oavsett om intškten influtit eller kostnaden bestritts under det Œret. Det betyder t.ex. att ršntor blir beskattade de Œr de belšper pœ och inte som fšr fysiska personer det Œr de Šr tillgšngliga fšr lyftning. NŠr det gšller juridiska personers kapitalfšrluster pœ sœdana tillgœngar som avses i 27 1 mom. SIL finns det en sšrskild regel i 2 14 mom. SIL, den sœ kallade ÓfŒllan.ÓDen innebšr att fšrlust pœ dessa instrument endast fœr kvittas mot vinst pœ sœdan tillgœng, om inte innehavet varit betingat av den skattskyldiges egen verksamhet eller av ett till den skattskyldige nšrstœende fšretags verksamhet, utan innehafts endast som kapitalplacering. Fšr att ett aktieinnehav skall vara betingat av verksamheten, nšringsbetingat, har vissa krav utvecklats i praxis. I ett fall hade Svenska Lloyd tillsammans med nœgra andra fšretag bildat Park Avenue Hotel fšr att tillfšrsškra rederiets passagerare hotellrum av god standard. RegeringsrŠtten ansœg att fšrvšrvet av aktierna betingats av bolagets ršrelse. 20 I ett annat fall ansœgs knappt 1 % aktieinnehav vara tillršckligt fšr att aktierna skulle vara nšringsbetingade. Innehavet syftade till att befršmja ett fšretags transportverksamhet. 21 Om ett bolag innehar aktier som motsvarar minst en fjšrdedel av ršstetalet fšr samtliga aktier eller andelar i det bolag vilkas aktier eller andelar man sœlt gšller ej avdragsbegršnsningen i fœllan per automatik enligt 2 14 mom. 2 st. sista punkten. Detta under fšrutsšttning att det sšljande bolaget ej Šr ett investment eller fšrvaltningsbolag. Ett underskott i nšringsverksamhet kan dras av mot kommande Œrs vinster enligt lag (1993:1539) om avdrag fšr underskott av nšringsverksamhet. Detta gšller dock inte underskott som Šr att hšnfšra till den ovan nšmnda fœllan. Fšrluster som Šr att hšnfšra till denna fœr istšllet dras av mot eventuella vinster i denna fœlla under kommande Œr. 13 20 R 1970 ref 52. 21 R 1968 Fi 2036.

14 3 RŠnta 3.1 Inledning Det finns ingen ršttslig definition av ršnta. Vad Šr dœ ršnta? Enligt ekonomisk teori Šr ršnta en fšrutsebar ersšttning frœn gšldenšr till borgenšr. 22 Normalt uppkommer inga problem att avgšra frœgan, men det finns gršnsfall. Om man t.ex. lœnar ut pengar utan ršnta men Œtnjuter nœgon annan fšrmœn frœn gšldenšren, har man dœ ŠndŒ fœtt ršnta pœ det utlœnade kapitalet? Vid kšp av en ršntelšs obligation till ett pris under det nominella, som man sedan lšser in till nominellt belopp, hur behandlar man mellanskillnaden? Det Šr frœgor som inte har nœgot alldeles sjšlvklart svar. Detta kapitel skall dšrfšr Šgnas Œt att diskutera vad som egentligen inryms i begreppet ršnta. 3.2 AllmŠnt Det finns huvudsakligen tvœ synsštt pœ vad ršnta Šr. Ett formellt och ett realekonomiskt. 23 Enligt det senare synsšttet Šr ršnta varje ersšttning som lœntagaren utger till lœngivaren. Ett formellt synsštt innebšr att det Šr avtalet som bestšmmer vad som Šr ršnta. Har avtalskontrahenterna i avtalet bestšmt att ršnta skall utgœ fšr en kredit, sœ Šr den ersšttning borgenšren fœr ršnta. Svensk skatteršttslig praxis har lšnge ansetts ha en formell syn pœ ršnta. MutŽn gjorde t.ex. i sin avhandling frœn 1959 en genomgœng av praxis och kom fram till att huvudregeln inom skatterštten var en formell syn pœ ršntebegreppet. 24 MutŽn uttryckte regeln pœ fšljande sštt: Ó...att en formell gršnsdragning tillšmpas pœ grund av oklarhet i de handlande subjektens uppfattning av transaktionernas realekonomiska innebšrd.ó 25 Dock var han inte sšker pœ var gršnsen fšr denna regel gick, men ansœg att situationer dšr man ej kunde avgšra om en kapitalrabatt eller bonus var fšrutsebar eller berodde pœ andra orsaker inrymdes i huvudregeln. Eventuellt Šr vi dock pœ všg mot ett mer realekonomiskt synsštt. I vart fall menar Melz detta i sin avhandling. 26 Han tar R 1982 Aa 152 som intškt fšr detta. 27 Detta Šr dock inte oomtvistat. 28 Det kommer dock visa sig nedan att Melz verkar ha fœtt rštt. Eftersom avkastning av egendom som inte Šr ršnta Šr kapitalvinst, kan man hitta en negativ definition av ršnta i prop. 1989/90:110 s. 459, dšr det sšgs att som reavinst eller reafšrlust ršknas sœdan všrdefšršndring som inte beror pœ eller kan beršknas pœ grund av lœneavtalet. RŠnta skulle i sœ 22 Lodin m.fl. 1999 s. 142. 23 Rutberg, SvSkT 1993 s. 88. 24 MutŽn, Inkomst eller kapitalvinst 1959 s. 55. 25 A.a. 26 Melz, 1986 s..297ff. 27 A.a.s. 297. 28 Thorell, Beskattning och utlšndsk valuta 1988 s. 83.

fall vara en sœdan všrdefšršndring som beror pœ och kan beršknas med lœneavtalet som grund. Det Šr ocksœ en vanlig uppfattning i skatteršttslig doktrin som Roupe skriver Ò...att ršnta Šr en fšrutsebar ersšttning fšr kredit som beršknas med kreditbeloppet och kredittiden som grund.ó 29 3.3 Olika ršntetyper 3.3.1 Traditionell ršnta Normalt Šr det som nšmnts ovan inga problem att avgšra om det Šr en ršnta man har att gšra med. Det framgœr helt enkelt av avtalet. Den vanligaste typen av ršnta Šr uttryckt i procent av lœnebeloppet. Betalningen sker lšpande under lœnetiden med varierande intervall, dock minst nœgon gœng varje Œr. 3.3.2 FšrskottsrŠnta Ibland intršffar det att den beršknade ršntan fšr ett lœn betalas i fšrskott i samband med att ett lœneavtal ingœs. FrŒgan Šr hur man skall behandla denna fšreteelse. Ett exempel kan belysa problematiken. Antag att nœgon lœnar 1000 kronor pœ en tid av fem Œr amorteringsfritt. Den Œrliga ršntan bestšms till 10 % av lœnebeloppet. Den sammanlagda lœnekostnaden blir dœ 500 kronor. Men om lœntagaren betalar hela ršntan i fšrskott kan man lika gšrna se det som han i realiteten endast lœnat 500 kronor med en utfšstelse att betala 500 kronor i ršnta efter fem Œr tillsammans med lœnebeloppet. Storleksskillnaden pœ ršntebeloppet blir avsevšrd beroende pœ hur man angriper problemet. Enligt kontantprincipen Šr ršntor avdragsgilla nšr de betalts, vilket skulle innebšra att fšrfarandet borde accepteras. Eftersom man i tidigare praxis har antagit ett formellt synsštt pœ ršntor sœ har man Šven normalt godkšnt avdrag fšr fšrskottsršntor. I vissa fall har man dock všgrat avdrag dšr ršntan varit allt fšr hšg i jšmfšrelse med kapitalbeloppet. I motiveringarna till utgœngen i dessa mœl har dšremot inte gjorts avsteg frœn det formella synsšttet pœ ršntor. I ett notisfall frœn 1982 (R 1982 Aa 184) som gšllde ett fšrhandsbesked, všgrades avdrag fšr en fšrskottsršnta pœ cirka 90 % med motiveringen att det ršrde sig om ett skenavtal. Sškanden ville gšra avdrag fšr ršntan fšr att minska všrdet av en kapitalvinst. I lœneavtalet framgick ganska klart att det ršrde sig om skatteplanering, eftersom lœnet bland annat var villkorat av att fšrhandsbeskedet blev till sškandens fšrdel. Ett senare avgšrande (R 1987 ref 78) fick liknande utgœng. Man ansœg helt enkelt att det inte handlade om ett verkligt lœneavtal, och att den betalda fšrskottsršntan inte var nœgon ršnta. Avsikten med avtalet var bara att skaffa sig avdrag. Numera Šr problemet med hur man skall behandla fšrskottsršntor i stort sett eliminerat eftersom avdragsrštten fšr dessa begršnsad fšr fysiska personer genom 3 6 mom. SIL. Fšr juridiska personer som beskattas i in- 29 Roupe, SN 1993 s. 449. 15

16 komstslaget nšringsverksamhet gšller samma begršnsning eftersom dessa enligt 24 anv. p 1 SIL skall redovisa ršntorna fšr det Œr de belšper pœ, vilket innebšr att de skall periodiseras šver hela lœnetiden. VŠrt att notera Šr dock att man inte i skattelagstiftningen underkšnner ett lœneavtal dšr ršntan skall betalas i fšrskott, vilket man gjorde i ovan nšmnda ršttsfall. Det enda som gšrs Šr en inskršnkning i kontantprincipen. 3.3.3 RŠnta in natura m.m. Det hšnder att kreditavtal Šr konstruerade pœ sœ sštt att ersšttningen fšr krediten ej betecknas som ršnta. Det Šr inte heller alltid uppenbart att det ršr sig om ett kreditavtal. Vid ett strikt formellt synsštt pœ ršntebegreppet i skatterštten Šr det inte helt sjšlvklart hur man skall behandla dessa avtal. I R 84 1:39 všgrade majoriteten att medge ršnteavdrag fšr ett lœn. LŒnet hade anvšnts som insats i ett fastighetsbolag. I gengšld fick insatslšmnaren disponera en bryggplats. Vid uppsšgning av bryggplatsen Œterbetalades insatsen av fastighetsbolaget. Majoriteten i RegeringsrŠtten ansœg att eftersom ingen egentlig hyra erlagts sœ kunde man jšmstšlla ršntan pœ lœnet med sœdan. RŠntan ansœgs dšrfšr inte avdragsgill dœ det ršrde sig om en personlig levnadskostnad. En skiljaktig mening fanns bland ledamšterna. Den skiljaktige ansœg att ršnteavdrag skulle medges, men att man dessutom skulle berškna en intškt av kapital pœ det insatta beloppet. Denna senare linje fšljdes i RegeringsrŠttens avgšrande R 1990 ref 73. RŠttslŠget har alltsœ Šndrats principiellt, Šven om resultatet blir i stort sett detsamma. RŠttsfallet ršrde en sœ kallad depositionsleasing, och hade stora likheter med fšregœende fall. Klaganden hade lœnat pengar vilka han sedan deponerat hos en bilfirma av vilken han leasat en bil. Hyran blev av denna anledning lšgre Šn normalt. Han medgavs avdrag fšr ršntan pœ det lœnade kapitalet, samtidigt som han pœfšrdes en intškt av kapital pœ det deponerade beloppet vilket motsvarade skillnaden i hyresnivœ. I vissa fall har man dock i praxis underlœtit att beskatta lœngivare som lœnat ut pengar ršntefritt. Det har dœ ršrt lœn inom familjen, dšr fšršldrar lœnat ut pengar ršntefritt eller till lœg ršnta till sina barn. 30 LŒngivaren har dœ inte heller fœtt nœgon ersšttning som kan liknas vid ršnta. Man har alltsœ ingen ovillkorlig skyldighet att se till sœ man fœr avkastning pœ sitt kapital. Ett fall som bšr nšmnas i detta sammanhang Šr R 1989 ref 44. En man tog ett banklœn som han sedan šverlšmnade till en fšrsamling mot villkor att denna svarade fšr amorteringarna. Fšrsamlingen betalade ingen ršnta till givaren. RŠntebetalningen till banken svarade mannen fšr. Trots att mannen inte Œtnjšt nœgon form av ersšttning frœn fšrsamlingen všgrades han avdrag fšr ršnteutgiften. RŠntan jšmstšlldes med bidrag till fšrsamlingen vilket Šr en ej avdragsgill levnadskostnad. Troligen spelade 30 Se exempelvis R 1960 Fi 152 och R 85 1:68.

17 det fšrhœllandet in att fšrsamlingen inte var skattskyldig fšr kapitalinkomster, och dšrfšr sjšlv inte skulle kunna gšra ršnteavdrag. 31 Man kan sammanfatta ršttslšget pœ sœ sštt att vid avtal som i realiteten Šr kreditavtal, och innebšr en fšrmšgenhetsšverfšring frœn borgenšr till gšldenšr som ger skattefšrmœga, dšr skall denna šverfšring behandlas som ršnteintškt hos borgenšren. Eftersom lœngivaren beskattas fšr en tšnkt ršnteintškt sœ bšr lœntagaren medges avdrag fšr motsvarande belopp som ršntekostnad fšr att uppnœ ett korrekt resultat. Mot bakgrund av ovanstœende genomgœng av praxis verkar det som om RegeringsrŠtten anlagt en nœgot mer realekonomisk syn pœ ršntebegreppet. Fšr detta talar ocksœ ett uttalande av RegeringsrŠtten i R 1999 ref 14. DŠr konstaterar man fšrst att ršntebegreppet inte Šr ršttsligt klart definierat. DŠrefter sšger man att ÓI skattesammanhang har som ršnta i fšrsta hand behandlats kostnader fšr en kredit, oavsett om ersšttningen betecknats som ršnta eller annat, som beršknats pœ grundval av kredittid och kreditbelopp.ódetta mœste tolkas sœ att RegeringsrŠtten anlagt en nšrmast realekonomisk syn pœ ršntebegreppet. En form av ršntefritt lœn fšrekommer ibland vid fšrsšljning av egendom. Om kšparen medges anstœnd med en del av kšpeskillingen utan att behšva betala ršnta fšr detta, har den delen i praxis beršknats enligt sitt nuvšrde 32. Det diskonterade beloppet blir fšrsšljningsintškt hos sšljaren och kšparens anskaffningsvšrde. NŠr den slutliga betalningen sedan erlagts har den behandlats som ršnteintškt hos sšljaren och som avdragsgill ršntekostnad hos kšparen. Fšr personer som beskattas i inkomstslaget nšringsverksamhet gšller att den del av kšpeskillingen som behandlas som ršnta skall periodiseras šver betalningsanstœndets lšptid, enligt de redovisningsprinciper som gšller fšr dessa personer. 33 3.3.4 RŠntekompensation Fordringar Šr pœ samma sštt som annan egendom fšremœl fšr handel. Vissa fordringar Šr ocksœ marknadsnoterade, som exempelvis obligationer av olika slag. Beroende pœ nšr en fordran sšljs sœ Šr ršntan som belšper pœ fordringen olika stor. Enligt 81 kšplagen har sšljaren rštt att fœ ersšttning fšr denna ršnta. Fšljaktligen blir fšrsšljningspriset olika stort beroende pœ den upplupna ršntan. Enligt 3 6 mom. 2 st. SIL behandlas ršntekompensationen som ršnteintškt hos sšljaren och som ršnteutgift hos kšparen. SŠljaren skall enligt kontantprincipen ta upp intškten till beskattning nšr den blir tillgšnglig fšr lyftning, medan kšparen fœr avdrag fšr ršntan nšr den fšrfaller till betalning. Det man gšr Šr alltsœ att man delar upp intškten respektive utgiften vid en fšrsšljning av en fordran pœ en kapitaldel och en ršntedel. 31 Lodin m.fl. 1999 s. 144. 32 Se R 1987 ref 102 och R 1988 ref 148. 33 Lodin m.fl. 1999 s. 244f.

18 r en fordran marknadsnoterad skall en realisationsvinst pœ denna behandlas som ršnteintškt, och en realisationsfšrlust som ršnteutgift enligt 29 2 mom. SIL. Detta gšller dock inte premieobligationer. Fšr kšparen blir det dock ingen skillnad, utan den del av kšpeskillingen som Šr hšnfšrlig till fordringens kapitaldel blir anskaffningsvšrdet fšr honom. 3.3.5 vrigt I 3 4 mom. SIL finns vissa speciella typer av utgifter som jšmstšlls med ršnteutgifter vilka man alltsœ fœr gšra avdrag fšr som ršnta. Dessa Šr Œterbetalning av statligt ršntebidrag fšr bostadsšndamœl, tomtršttsavgšld, och vederlag vid fšrtida Œterbetalning av lœn samt sœdan ršntefšrmœn som skall ses som betald ršnta enligt 32 10 mom. KL.

19 4 Kapitalvinst 4.1 Inledning Som nšmnts inledningsvis i uppsatsen har utvecklingen i svensk skatterštt successivt gœtt mot att beskatta kapitalvinster mer eller mindre fullt ut. Vad Šr dœ en kapitalvinst? Det Šr en av frœgorna jag skall diskutera i detta kapitel. Jag skall ocksœ utveckla vad som inryms i de centrala rekvisiten icke yrkesmšssig och avyttring 3 1 mom. 1 st. SIL. Det fšrsta av dessa markerar gršnsen mot inkomstslaget nšringsverksamhet, det andra styr uppkomsten i tiden av en kapitalvinst. Dessutom kommer jag att behandla de speciella regler som ršr berškningen av kapitalvinsten pœ finansiella instrument dœ dessa har viss betydelse fšr fortsšttningen av uppsatsen. AngŒende beskattningstidpunkten av kapitalvinster hšnvisar jag till avsnitt 1.3.4. 4.2 AllmŠnt om kapitalvinst Enligt nationalekonomisk litteratur kan kapitalvinst definieras som Óden všrdestegring fšr ett fšrmšgenhetsobjekt som uppkommer dšrigenom att marknadspriset pœ objektet stiger utšver vad som betingas av att objektet undergœtt fšrbšttring eller annan fysisk fšršndring.ó 34 En vinst som uppstœr pœ grund av en fšrbšttring eller fšršdling av ett objekt Šr ofta ett led i en nšringsverksamhet, och utgšr dœ ej kapitalvinst. 35 ven egendom som ej ingœr som ett led i nšringsverksamhet kan dock undergœ en fšrbšttring. En villašgare kan t.ex. gšra en fšrbšttring pœ sitt hus. Fšr att utesluta dessa vinster talar vissa ekonomer om rena kapitalvinster. 36 Dessa uppstœr bara dœ všrdestegringen Šr ovšntad. I skatterštten anges kort och gott att en kapitalvinst Šr en vinst som uppkommer vid en icke yrkesmšssig avyttring av tillgœngar och Œtaganden enligt avtal om optioner och terminer och dšrmed jšmfšrliga fšrpliktelser. 37 En kapitalvinst eller kapitalfšrlust uppkommer alltsœ vid fšrsšljning av egendom. YrkesmŠssiga avyttringar inryms alltsœ inte i detta. DŠremot inryms fšrbšttringar pœ egendomen. Det skatteršttsliga kapitalvinstbegreppet kan dšrfšr sšgas vara vidare Šn det ekonomiska. I vissa fall fœr man dock gšra avdrag fšr fšrbšttringskostnader nšr man sšljer en tillgœng, t.ex. ett hus, varfšr det i princip Šr den ovšntade všrdestegringen som utgšr kapitalvinsten. En kapitalvinst uppkommer om fšrsšljningsintškten šverstiger anskaffningskostnaden pœ den fšrsœlda egendomen. En fšrlust blir det om fšrhœllandet Šr det motsatta. Orsakerna till att egendomen stiger eller sjunker i 34 Werin, Ekonomi och ršttssystem 1993 s. 345. 35 Melz, 1986 s. 9. 36 A.a. och dšr angivna referenser. 37 3 1 mom. SIL.

všrde kan vara mœnga. En aktie stiger i všrde om aktiebolaget som utgivit den gœr bra. En villa kan ška i všrde pœ grund av att efterfrœgan pœ villor škar eller att bolœneršntorna sjunker e.t.c. Till skillnad mot ršntor Šr alltsœ kapitalvinster ej fšrutsšgbara och beroende av ett avtalsfšrhœllande mellan tvœ parter, utan deras uppkomst styrs i princip av yttre hšndelser. 4.3 Icke yrkesmšssig... Rekvisitet Óicke yrkesmšssigó kan som nšmnts ovan sšgas utgšra gršnsen mellan inkomster i inkomstslaget kapital och inkomstslaget nšringsverksamhet. r det en yrkesmšssig avyttring skall alltsœ inkomsten beskattas i det senare inkomstslaget. Vad som Šr yrkesmšssigt Šr dock inte helt sjšlvklart. Det hela beror pœ omfattningen och varaktigheten av verksamheten. 38 Enligt de krav som utvecklats i praxis sœ kršvs stšrre varaktighet om verksamhetens omfattning Šr liten och tvšrt om. 39 Ett annat krav Šr att verksamheten skall všnda sig till allmšnheten pœ nœgot sštt. I vart fall om verksamheten bedrivs av fysisk person eller handelsbolag. Det slogs fast i R 81 1:4 dšr RegeringsrŠtten ansœg att varaktig och omfattande aktiefšrsšljning inte var yrkesmšssig, dœ fšrsšljningen bedrivits fšr egen rškning. RŠttsfallet gšllde verksamhet bedriven i handelsbolag med fysiska personer som bolagsmšn. NŠr det gšller verksamhet som bedrivs i aktiebolagsform kršvs det dšremot inte att denna všnder sig till allmšnheten fšr att vara yrkesmšssig, enligt R 1988 ref 45. 4.4...avyttring Ett annat centralt rekvisit i 3 1 mom. SIL Šr avyttringen. Eftersom det kršvs att nœgot avyttrats fšr att en kapitalvinst skall uppstœ, sœ Šr det viktigt att reda ut vad rekvisitet innebšr. Man kan ocksœ sšga att kravet pœ avyttring sštter gršnsen mellan kapitalvinster och lšpande avkastning. 40 Vad som Šr avyttring i skatteršttslig mening finns definierat i 24 2 mom. SIL. DŠr stadgas att ÓMed avyttring av egendom avses fšrsšljning, byte eller dšrmed jšmfšrlig šverlœtelse av egendom. Med avyttring jšmstšlls ocksœ att tiden fšr utnyttjande av en option lšpt ut utan att optionen utnyttjats.óatt en fšrsšljning ses som avyttring Šr všl ganska sjšlvklart. Det Šr normalt avtalet som bestšmmer nšr en avyttring skett. Har ett avtal villkorats pœ sœ sštt att det Šr beroende av en framtida hšndelse fšr att bli bindande sœ anses avyttring ha skett fšrst nšr denna framtida hšndelse intršffat. SŒ var t.ex. fallet i R 1989 ref 116 I. DŠr hade tvœ bolag avtalat om ett aktiebyte. Det ena bolaget hade dock satt som villkor fšr bytet att bolagsstšmman mœste godkšnna det fšrst. RegeringsrŠtten ansœg att avyttring skett fšrst i och med bolagsstšmmans godkšnnande. VŠrt att nšmna Šr ocksœ att det endast Šr civilršttsligt giltiga avyttringar som 20 38 Lodin m.fl. 1999 s. 223. 39 Se exempelvis R 1982 Aa 132. 40 PŒhlsson, 1993 s. 65.