LÄROPLANEN FÖR KYRKSLÄTTS GYMNASIUM

1

LÄROPLANEN FÖR KYRKSLÄTTS GYMNASIUM Läroplanen för Kyrkslätts gymnasium är uppgjord så, att den beaktar både de krav som samhället ställer på gymnasieutbildningen och de krav som skolans speciella verksamhetsmiljö ställer. Skolans läroplan grundar sig på gymnasielagen och -förordningen samt statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (bilaga 7). Dessutom görs skolans läroplan upp enligt Utbildningsstyrelsens riksomfattande föreskrifter om grunderna för gymnasiets läroplan. Läroplanen beskriver och förklarar specifikt hur målen för undervisning och fostran verkställs. Denna läroplan kan revideras årligen genom självutvärdering. Vid uppgörandet av läroplanen har skolans roll i Kyrkslätts kommun beaktats. Gymnasieskolans betydelse i samhällets utvecklingsskede och struktur har beaktats. Kyrkslätts gymnasium är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Kyrkslätts kommun. Med beaktande av skolans verksamhetsramar har skolan definierat sig som ett s.k. allmängymnasium, alltså ett gymnasium som anordnar högklassig utbildning i enlighet med den nationella timfördelningen, vilket skall garantera en hög nivå på undervisningen. Gymnasiet verkar i en starkt växande tvåspråkig kommun. Inflyttarna till kommunen är mest finskspråkiga, vilket leder till att tvåspråkigheten kommer att spela en stor roll i kommunens framtid. Kyrkslätts gymnasium strävar efter att speciellt befrämja och upprätthålla den finlandssvenska kulturen och det svenska språket i kommunen. Denna strävan präglar all undervisning i Kyrkslätts gymnasium. 2

Innehåll 1 GYMNASIETS UPPGIFT OCH DESS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR... 6 1.1 UTBILDNINGENS UPPGIFT... 6 1.2 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR... 6 2 UNDERVISNINGEN... 7 2.1 INLÄRNINGSSYN... 7 2.2 STUDIEMILJÖ OCH OLIKA STUDIESÄTT... 7 2.3 VERKSAMHETSKULTUR... 8 2.4 STUDIERNAS UPPBYGGNAD... 8 3 STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDERANDE... 9 3.1 SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA... 9 3.2 HANDLEDNINGSVERKSAMHET... 10 3.3 ELEVVÅRDEN... 10 3.4 STUDERANDE SOM ÄR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD... 11 3.5 UNDERVISNINGEN AV SÄRSKILDA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA GRUPPER... 12 4 OCH FÖR UNDERVISNINGEN PER LÄROÄMNE OCH KURS... 12 4.1 ALLMÄNNA FÖR UNDERVISNINGEN... 12 4.2 TEMAOMRÅDEN... 13 4.3 MODERS OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM MODERS... 14 4.4 FINSKA... 26 4.4.1 A-LÄROKURS (FINA)... 26 4.4.2 MODERSSINRIKTAD LÄROKURS (FIM)... 30 4.5 ENGELSKA... 34 4.5.1 Lärokurs som påbörjats i årskurs 5 i den grundläggande utbildningen (A)... 34 4.6 FRANSKA... 41 4.6.1 VALFRI LÄROKURS som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen (B2)... 41 4.6.2 VALFRI LÄROKURS I FRANSKA som påbörjas i gymnasiet (B3)... 43 4.7 TYSKA... 45 4.7.1 VALFRI LÄROKURS SOM PÅBÖRJATS I ÅRSKURS 8 I DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN (B2)... 45 4.7.2 LÄROKURS SOM PÅBÖRJAS I GYMNASIET (B3)... 50 4.8 MATEMATIK... 56 4.8.1 LÅNG LÄROKURS... 56 3

4.8.2 KORT LÄROKURS... 67 4.9 BIOLOGI... 73 4.10 GEOGRAFI... 83 4.11 FYSIK... 91 4.12 KEMI... 100 4.13 RELIGION... 106 4.13.1 EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION... 106 4.13.2 ORTODOX RELIGION... 111 4.13.3 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP... 115 4.14 FILOSOFI... 120 4.15 HISTORIA... 125 4.16 SAMHÄLLSLÄRA... 139 4.17 PSYKOLOGI... 150 4.18 MUSIK... 156 4.19 BILDKONST... 160 4.20 GYMNASTIK... 165 4.21 HÄLSOKUNSKAP... 169 4.22 STUDIEHANDLEDNING... 174 4.23 ÖVRIGA TILLÄMPADE KURSER... 175 4.23.1 LATIN... 175 4.23.2 INFORMATIONSTEKNIK... 176 4.23.3 ÖVRIGA... 178 5 BEDÖMNINGEN... 178 5.1 KURSBEDÖMNING... 178 5.1.1 HÖJNING AV VITSORD... 179 5.1.2 HINDER FÖR FORTSATTA STUDIER... 179 5.1.3 TILLGODORÄKNANDE AV STUDIER... 179 5.2 BEDÖMNING AV EN ÄMNESLÄROKURS... 180 5.2.1 AVGÅNGSBETYGET... 181 5.2.2 FULLGÖRANDET AV HELA GYMNASIETS LÄROKURS... 181 6 UTVÄRDERING... 182 Ämne... 186 Obligatoriska kurser... 186 Säkerhetsplan för Kyrkslätts gymnasium... 223 Datum Förändring Namnteckning... 223 BILAGOR... 233 4

BILAGOR 1 Arbetsfördelning 2 Timfördelning 3 Språkprogram 4 Ordningsregler för Kyrkslätts gymnasium 5 Vårdstrategi för gymnasiestuderande 6 Krisplan för Kyrkslätts gymnasium 7 Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (955/2002) 8 Nivåskala för språkfärdigheter 9 Säkerhetsplan 5

1 GYMNASIETS UPPGIFT OCH DESS GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR 1.1 UTBILDNINGENS UPPGIFT Gymnasiets uppgift är att ge de studerande en gedigen allmänbildning som är en grund för fortsatta studier vilka baserar sig på gymnasiets lärokurs. Det inlärda i gymnasiet utvärderas genom avgångsbetyg, studentexamensbetyg och eventuella gymnasiediplom. Gymnasiet skall förse de studerande med en bildning som gör det möjligt att förstå och analysera samhället och världen med en kritiskt granskande attityd. De studerande skall bli bekanta med samhällets betydelse och skolan skall vägleda de studerande till att bli aktiva, ansvarskännande och mogna människor som ser sig som en del av en större helhet. Gymnasieundervisningen skall stöda de studerande i deras mognadsprocess till vuxna fördomsfria individer, till individer med en positiv syn på mänsklighetens egen förmåga till lycka och välfärd. 1.2 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Kyrkslätts gymnasium arbetar enligt humanistiska västerländska ideal och skolan präglas av en vetenskaplig världsbild. I vårt gymnasium är de övergripande idealen vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi strävar efter att de studerande lär sig att respektera och förstå det finska och finlandssvenska kulturarvet. Våra ideal konkretiseras i det dagliga arbetet så att undervisningen präglas av målsättningen att befrämja demokrati, jämlikhet och välfärd i samhället, såväl lokalt som globalt. Gymnasiet förmedlar inte enbart kunskaper utan också värderingar via fostran. De studerande skall kunna känna av skolans och personalens genuina vilja till ärlighet och till ett positivt samarbete. De skall förstå sina samhälleliga rättigheter och skyldigheter samt sina rättigheter och skyldigheter i skolsamfundet. De studerande skall själva kunna bedöma sina val gällande studierna och ta ansvar för dem. Skolan respekterar sina studerande som individer. De skall själva få inverka på sina studier och på sin inlärning, vilket skall ge dem färdigheter att själva skapa sin egen världsbild. Gymnasiestudierna kräver att studerande och lärare kan samarbeta, och besluten gällande verksamheten i skolan skall i så stor utsträckning som möjligt bygga på gemensamma beslut. 6

Gymnasieundervisningen skall förmedla kunskaper om den naturvetenskapliga världen och människans verksamhet i den. Skolans uppgift är dessutom att förmedla en syn på hur världen kunde vara. Undervisningen skall uppmärksamma att det kan råda en konflikt mellan uttalade värderingar och verkligheten. Studeranden skall sporras till att kritiskt granska sin omgivning för att upptäcka missförhållanden både i det finländska samhället och internationellt. Vårt västerländska kulturarv har varit grunden för de mänskliga rättigheterna i Finland, Norden och i Europeiska unionen. Studeranden skall fostras till att se vad dessa rättigheter betyder i det dagliga livet och på vilket sätt de försvaras och utvecklas i skolan. Gymnasiet arbetar för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Skolan motarbetar därför fenomen som mobbning, rasism och könsdiskriminering. Kyrkslätts gymnasiums värdegrund blir ytterligare preciserad genom skolans temaområden i kapitel 4.2. 2 UNDERVISNINGEN 2.1 INLÄRNINGSSYN Kyrkslätts gymnasium utgår ifrån en inlärningssyn där inlärningen är en process som påverkas av skolans målinriktade verksamhet, de studerande själva, deras kamrater, lärare och det omgivande samhället. De studerande börjar gymnasiet med de baskunskaper de har från grundskolan, men dessa behöver inte vara lika för alla. Gymnasiet beaktar således att de studerande som börjar gymnasiet inte är en homogen grupp kunskapsmässigt. Undervisningen strävar efter att beakta de studerandes personliga utgångspunkter och personliga förmågor, så att skolan därigenom kan skapa den gynnsamma inlärningsprocess och inlärningsmiljö som krävs för att gymnasiestoffet ändamålsenligt skall kunna mottagas av de enskilda studerandena. 2.2 STUDIEMILJÖ OCH OLIKA STUDIESÄTT Skolan strävar efter att upprätthålla en positiv och uppmuntrande attityd till de studerandes individuella inlärning. Skolan beaktar att studerande är olika och därför sporrar skolan de studerande till att uppställa egna mål och att arbeta självständigt. De studerande skall också själva kunna inverka på sina arbetsmetoder, och lärarna bör beakta detta i sin undervisning. Viktigt är att skolan och dess lärare ständigt stöder de studerande då det gäller att hitta det mest ändamålsenliga sättet att arbeta. Lärarna strävar i sin tur efter att variera sina undervisningsmetoder så att intresset bland de studerande upprätthålls. 7

De studerande skall sporras till att använda informationsteknik och internet i sin inlärning. Skolan strävar också efter att i undervisningen utnyttja andra tjänster som produceras i samhället, såsom utställningar, museer och bibliotek. En del kurser kan avläggas som distansstudier och som självständiga studier. Med självständiga studier avses främst att de studerande tenterar en kurs, vilket skall överenskommas med respektive lärare. Studerande vid Kyrkslätts gymnasium har möjlighet att studera som utbytesstuderande vid andra gymnasier under vissa perioder. Om detta skall på förhand överenskommas med studiehandledare vid respektive skolor. Skolan samarbetar även med Medborgarinstitutet. Kyrkslätts gymnasium har erfarenheter av virtuellt och reellt samarbete med Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Om detta stipuleras specifikt i läsårsplanen. Internationellt samarbete idkas i form av projekt och detta beskrivs i läsårsplanen och studieguiden. 2.3 VERKSAMHETSKULTUR Gymnasiets verksamhetskultur består av de rutiner, regelverk, traditioner och värderingar som utvecklats i skolan under många års tid. Verksamhetskulturen skall hela tiden förbättras så att den beaktar de studerandes, personalens och samhällets syn på en dynamisk skola. Lärarnas uppgift i skolan är att ständigt granska och utvärdera verksamhetskulturen så att den motsvarar det omgivande samhällets utveckling. De studerandes egen hembygd är en del av skolans verksamhetskultur, och kunskaper om den är ett led i att stärka den studerandes självkänsla. De studerande ges möjligheter att vara samarbetspartner när rutiner och arbetssätt utvecklas i skolan. Skolans elevkår har en central roll som studerandenas intresseorgan. Verksamhetskulturen präglar det dagliga skolarbetet, och därför utvärderas arbetet i skolan kontinuerligt så att skolsamfundet kan bedöma ifall de uppställda målen har uppnåtts både beträffande undervisningens resultat och de studerandes välbefinnande. En fungerande utvärdering är en förutsättning för att de som arbetar i skolan skall kunna upptäcka brister och göra förbättringar. De temaområden som beskrivs i kapitel 4 är en naturlig referensram för skolans verksamhetskultur. 2.4 STUDIERNAS UPPBYGGNAD Skolans undervisning innefattar obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser i enlighet med vad statsrådets förordning stipulerar. Skolans timfördelning och språkprogram ingår som bilaga till läroplanen (bilaga 2 och 3). De studerande bör välja minst tio valfria fördjupade 8

kurser, vilka anknyter till de obligatoriska kurserna. Innehållet i de obligatoriska och i de riksomfattande fördjupade kurserna beskrivs i kapitel 4. Skolan har rätt, enligt statsrådets bestämmelser gällande timfördelningen, att skapa egna fördjupade kurser. Skolan har även rätt att bjuda ut tillämpade kurser som till sin karaktär är ämnesövergripande kurser, metodkurser eller yrkesinriktade kurser. Dessa kurser kan avläggas även hos en annan utbildningsanordnare. Kurser, som leder till gymnasiediplom i konst- och färdighetsämnen enligt Utbildningsstyrelsens föreskrifter, hör vanligtvis till de tillämpade kurserna. Målet och det centrala innehållet i varje tillämpad kurs beskrivs i kapitel 4 i anknytning till det läroämne som den tillämpade kursen är knuten till. I kursbeskrivningarna i kapitel 4 anges också om kurser i något ämne skall avläggas i en bestämd ordning. 3 STÖD OCH HANDLEDNING FÖR DE STUDERANDE 3.1 SAMARBETE MELLAN HEM OCH SKOLA Kyrkslätts gymnasium är mån om att det råder ett aktivt samarbete mellan skolan och de studerandes vårdnadshavare. Målet med samarbetet är att stödja och befrämja de studerandes gymnasiestudier så att de kan genomföras på ett tryggt och ändamålsenligt sätt. Samarbetet mellan hemmen och skolan bygger på principen att skolan beaktar att studerandena dels snart är vuxna och dels ännu behöver stöd. De studerande skall alltså sporras till en självständig ansvarskänsla, men de skall kunna lita på att skolan är mån om deras hälsa, välbefinnande och skolframgång. Initiativet till att upprätthålla kontakten mellan hem och skola skall tas av skolan. Vid Kyrkslätts gymnasium ordnas traditionella föräldramöten då vårdnadshavare har tillfälle att diskutera med rektor, grupphandledare och lärare. De studerande får varje höst en informationspärm, d.v.s. en studieguide, som innehåller de praktiska upplysningarna som behövs för att studierna skall kunna genomföras framgångsrikt. Denna studieguide sammanställs på basis av läroplanen och läsårsplanen. Studieguiden finns också på skolans hemsida. Efter varje period får de studerande ett betyg som visar hur studierna framskrider. Vårdnadshavare kan få information via skolans hemsidor och man kan ta kontakt per e-post. I olika problemsituationer kontaktas vårdnadshavare av grupphandledare, rektor, studiehandledare, lärare, kurator eller skolhälsovårdare. 9

3.2 HANDLEDNINGSVERKSAMHET Studiehandledningens syfte är att hjälpa de studerande att lägga upp sitt studieprogram, stödja dem i olika faser av studierna och bistå dem med planering av utbildning och yrkeskarriär. Den processinriktade vägledningen skall utifrån de studerandes mognad och behov hjälpa i olika skeden under studietiden och ge en god beredskap för beslutsfattande senare i livet. I slutet av den grundläggande utbildningen hålls föräldramöten för att informera om studier vid gymnasiet. I början av gymnasiestudierna får nya studerande handledning i form av rektorstimmar, studiehandledningstimmar, grupphandledningstimmar och tutorverksamhet. Rektorn skapar möjligheter för olika handledningsmetoder och fördelar arbetet mellan skolans personal. Studiehandledaren bär huvudansvaret för de praktiska arrangemangen och ansvarar för rådgivningen för fortsatta studier och yrkesval. Om mera övergripande frågor, regler och rutiner informeras på rektorstimmar. Rektorn informerar även om bestämmelser och regler som gäller studentexamen. Grupphandledarna fungerar som kontaktlänk mellan hem och skola, sköter de praktiska frågorna och stöder de studerande genom att följa med hur studierna avancerar. Grupphandledarens uppgifter finns som bilaga 1a. Ämneslärarna handleder i hur respektive ämne och kurs skall genomföras. Studerandena får hjälp av tutorer när det gäller studiesociala frågor. En översikt över arbetsfördelningen i Kyrkslätts gymnasium finns som bilaga 1b. I början av gymnasiestudierna gör studeranden upp en personlig studieplan för sin studiegång och studiernas innehåll. Denna plan följs upp och kompletteras under andra och tredje året med den studerandes plan inför studentexamen. Studiehandledning sker dels genom den obligatoriska kursen som samtliga studerande deltar i och dels genom individuella samtal och planering. Uppföljning av studier sker kontinuerligt. 3.3 ELEVVÅRDEN Kyrkslätts gymnasium strävar efter att skapa en trygg och trivsam studiemiljö. Den förebyggande verksamheten är elevvårdens centrala mål. Skolan strävar efter att skapa en verksamhetsmiljö som befrämjar den studerandes fysiska, psykiska och sociala hälsa och välbefinnande. Genom att förebygga utslagning kan elevvården minska på sina uppgifter i framtiden. Elevvården går dels ut på förebyggande verksamhet, dels på att i ett tidigt skede upptäcka t.ex. inlärningsproblem och ta itu med dem. Lärare och övrig personal i skolan ansvarar tillsammans för elevvården. De studerande uppmuntras till att aktivt verka för att stämningen och trivseln i skolan är sådan att mobbning och andra negativa fenomen inte 10

tolereras i skolan. Direktionen för Kyrkslätts gymnasium har godkänt ordningsreglerna för Kyrkslätts gymnasium (bilaga 4). I skolan fungerar en elevvårdsgrupp som består av kuratorn, skolhälsovårdaren, specialläraren, studiehandledaren och rektorn. Vid behov deltar även grupphandledaren och andra lärare. Skolhälsovårdarens uppgift är att arbeta för att studerande erhåller information om vad ett sunt liv och leverne innebär. Skolhälsovårdaren gör hälsogranskningar, ger råd, första hjälp, och kan remittera studerande till specialvård. Kyrkslätts kommun har gjort upp en vårdstrategi för gymnasiestuderande (bilaga 5) som fungerar som guide för studerande i olika personliga problemsituationer. Skolkuratorn arbetar för att befrämja trivsel, trygghet och välmående för alla studerande i gymnasiet. Studerande kan vända sig till kuratorn då de konfidentiellt vill samtala om sin livssituation. Kuratorn stöder och handleder studerande t.ex. i konflikthantering, relationsproblem, sociala och känslomässiga problem, samt vid kriser. En studerandes ärende kan aktualiseras hos kuratorn främst av studerandena själva, föräldrarna, lärarna eller av andra medlemmar i elevvårdsgruppen. Kuratorn deltar i elevvårdsarbetet, medverkar i socialt nätverksarbete och samarbetar vid behov med olika berörda yrkesgrupper både inom och utanför gymnasiet. Skolkuratorns tjänster är konfidentiella och frivilliga för studerande. Vid Kyrkslätts gymnasium verkar en krisgrupp som består av åtminstone rektorn, biträdande rektorn, kuratorn, lärare och skolhälsovårdaren. En detaljerad åtgärdsplan vid krissituationer uppdateras årligen (bilaga 6a). Vid skolan finns en antimobbningsgrupp och en antimobbningsplan (bilaga 6b). 3.4 STUDERANDE SOM ÄR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Särskilt stöd kan ordnas för sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna på grund av sjukdom eller handikapp. Likaså bör de studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd erhålla särskild omvårdnad för att komma över problem i den aktuella livssituationen (se bilaga 5). Enligt gymnasielagen kan särskilda undervisningsarrangemang ordnas ifall den studerande har sådana individuella behov som gymnasielagens 13 föreskriver. Skolan ser till att lämpliga åtgärder vidtas för att uppfylla gymnasielagens anda gällande studerandens särskilda behov. Specialläraren fungerar som stödperson åt studerande, som av olika skäl (dyslexi, koncentrationssvårigheter, språkliga svårigheter, specifika matematiksvårigheter, 11

motivationsbrist m.m.) behöver hjälp med att avlägga sina kurser. Undervisningen kan t.ex. bestå av direkta punktinsatser i olika ämnen, studieteknik och memoreringsteknik. Ett centralt led i arbetet är att hjälpa studerande att hitta sina styrkor och utveckla strategier för sin inlärning. Specialläraren är medlem av elevvårdsgruppen och utgör därmed en direkt kontaktlänk mellan studerande och skolans personal. Vid önskemål och behov utförs tester i läsning och skrivning och studerande får råd om vart de kan vända sig för ytterligare utredningar. 3.5 UNDERVISNINGEN AV SÄRSKILDA SPRÅKLIGA OCH KULTURELLA GRUPPER Den kommunala läroplanen berör i detta skede inte särskilda och kulturella undervisningsgrupper. Beredskap finns att uppdatera läroplanen ifall att behov finns. 4 OCH FÖR UNDERVISNINGEN PER LÄROÄMNE OCH KURS 4.1 ALLMÄNNA FÖR UNDERVISNINGEN Kyrkslätt gymnasium ordnar undervisningen så som de riksomfattande målen i statsrådets förordning (955/2002) är beskrivna. Meningen är att de studerande erhåller en gedigen allmänbildning som möjliggör en nyanserad bild av världen. De studerande erhåller de mest väsentliga kunskaperna gällande naturvetenskaper och humanistiska vetenskaper. Skolan poängterar vikten av ett livslångt lärande, och skolan utbildar sina studerande till att söka och till att kritiskt hantera kunskap och information. Den studerande skall sporras till samarbetsvilja både då det gäller andra studerande och lärare. För att detta skall kunna förverkligas måste den studerande behärska skolspråket både i tal och i skrift. Dessutom krävs det för både kommande arbetsuppgifter och för kommande studier att de studerande behärskar finska samt främmande språk. Samarbetsförmågan kan studeranden öva upp via elevkårsverksamheten och genom att delta i olika projekt som anordnas i skolan. Skolan strävar efter att kunna förmedla en så mångfacetterad bild av samhället och världen som möjligt. I en mera globaliserad värld är det viktigt att de studerande känner till hur institutioner och samfund utövar makt i världen. De studerande skall av skolan erhålla färdigheter för att kunna bedöma etiska frågor i skolsamfundet samt i samhället i övrigt. 12

Målet är att de studerande anser det som sin skyldighet att reflektera över eventuella missförhållanden i sin omgivning. Idén om att sträva efter rättrådighet står inte i konflikt med att skolan strävar efter att höja de studerandes självkänsla. Skolan uppmuntrar sina studerande att komma fram med sin övertygelse, och skolans uppgift blir att hela tiden upprätthålla en dialog med studerandena i etiska och samhällsfilosofiska frågor. Eftersom skolan upplever det demokratiska samhället som en garanti för ett fritt samhälle förmedlar den också andra ideal, såsom konstens och hälsans betydelse för människan. Gymnasieundervisningen är inget självändamål utan skall också utgöra en nödvändig plattform för kommande studier och yrke. Den studerande skall efter sina gymnasiestudier känna sig motiverad att vilja utvecklas som medborgare och människa. 4.2 TEMAOMRÅDEN Gemensamma temaområden för alla gymnasier är o aktivt medborgarskap och entreprenörskap o hälsa och trygghet o hållbar utveckling o kulturell identitet och kulturkännedom o teknologi och samhälle o informations- och mediekunskap Temaområdena beaktas i undervisningen i de enskilda läroämnena på ett naturligt sätt. KURSERNA I DE OLIKA LÄROÄMNENA Kurserna bör i allmänhet läsas i ordningsföljd. Om en kurs kan avläggas i valfri ordningsföljd, anges detta i samband med kurspresentationen. 13

4.3 MODERS OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM MODERS Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera och tolka olika slags texter 14

med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter fördjupa och precisera sitt språkbruk, att språket blir mångsidigt, dels att de studerande når sina syften med sin kommunikation kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att njuta av, använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer och för människor med andra levnadsförhållanden. Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur beaktar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet ingår bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. För att den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare, läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling. 15

Studieprogram De obligatoriska kurserna d.v.s. kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 (fördjupad) kan läsas tidigast efter kurs 2. Kurserna 8 och 9 (fördjupade) kan läsas tidigast efter kurs 6. Rekommenderad studieplan: Under första året läses kurserna 1-3, under andra året kurserna 4, 5 och ev. 7, under tredje året kurs 6 och ev. 8 och 9. Kurs 10 samt 12-16 kan läsas utan förkunskaper vilket år som helst. Kurs 11 lämpar sig bäst för andra eller tredje studieåret. Provet i muntlig kommunikation Under sista skolåret kan man avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är landsomfattande och består av två delar: ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett avlagt prov utfärdas ett diplom, som upptas som bilaga till avgångsbetyget. Diplomet kan ge extra poäng när man söker till en högskola. Provet hålls i januari, anmälan sker i samband med anmälan för vårens studentskrivningar. Förkunskaper: kurs 7 och gärna kurs 10. OBLIGATORISKA KURSER Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. På alla kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion och fakta. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället. 1. En värld av texter (MO 1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Kursens mål är att de studerande skall förstå vad det vidgade textbegreppet innebär fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer 16

känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation kunna tolka episka texter kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text delta konstruktivt i gruppdiskussioner skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation 2. Epik och medietexter (MO 2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Kursens mål är att de studerande skall kunna använda retorikens grundprinciper producera olika typer av medietexter kunna bearbeta och analysera längre episka texter planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande. retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter 17

bild- och filmanalys källkritik analys av språkets strukturer romanen som litterär genre gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt recensioner 3. Texter, kultur och identitet (MO 3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Kursens mål är att de studerande skall kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både tal och skrift förstå begreppet kulturell pluralism kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och digitala källor av olika slag kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika tidsperioder känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den språkvårdsteori som behandlas det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter 18

analys av text-, sats- och ordstrukturer den finlandssvenska litteraturen och dess historia förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet 4. Texter i Norden (MO 4) Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. Kursens mål är att de studerande skall känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och norska behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska framföranden känna till principerna för välläsning de nordiska språkens gemensamma bakgrund skillnader och likheter mellan de nordiska språken samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys och teaterbesök läsning, dramatisering och gestaltning av texter 19

5. Moderna texter (MO 5) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Kursens mål är att de studerande skall känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i lyriska texter kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella kontexten förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och strömningar under den moderna litteraturens historia lyrikanalys: stil, struktur, reception produktion av reflekterande och analyserande texter 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer litterära diskussioner inför publik 6. Textens makt (MO 6) Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Kursens mål är att de studerande skall kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt 20

utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den enskilda individen. argumentationsanalys analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning reklamanalys källkritik skillnader mellan kvinnligt och manligt språk äldre och nyare tendenslitteratur teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt FÖRDJUPADE KURSER 7. Muntlig kommunikation (MO 7f) Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet typiska drag i olika interaktionssituationer verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner 21

kulturbundna särdrag vid muntlig kommunikation 8. Fördjupad skriv- och textkompetens (MO 8f) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text. Följande teman repeteras och fördjupas: textgenrer textanalys och textanalytiska begrepp textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form språkstruktur och språkriktighet 9. Litteratur som glädje och kunskap (MO 9f) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Kursens mål är att de studerande skall hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv vid studiet av texter. 22

tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer intertextualitet att skriva analytiskt om litteratur att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande TILLÄMPADE KURSER 10. Drama (MO 10t) Kursen ger ökade färdigheter i konstämnet drama och ökade kunskaper om drama/teater. Kursens mål är att de studerande skall utveckla sina färdigheter i att skapa, utföra, uppleva och bedöma drama dramaövningar arbete med en pjäs teaterbesök 11. Översättningskurs (MO 11t) (Kursen är samma som FINA 9t och FIM 10t) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Antalet kursdeltagare får inte överstiga antalet datorer i skolans datasal. Kursen kan inte tenteras. Kursen är gemensam för modersmålet och finskan och genomförs i samarbete med båda ämnena. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. översättningsövningar av olika slag från finska till svenska och från svenska till finska 23

under kursen analyserar och översätter de studerande olika texter och lär sig därmed att kartlägga och bearbeta specifika problem med hjälpmedel kursen är en portfoliokurs, d.v.s. de studerande samlar en egen översättningsportfolio med reflektioner över arbetets gång 12. Mediekurs (MO 12t) Kursens deltagare skriver skolans årsberättelse. Kursens mål är att de studerande skall känna till hur en tidning blir till. att bekanta sig med alla skeden i en tidnings produktion att skriva texter och fotografera för årsberättelsen och sedan redigera den besök av journalist och/eller besök på tidningsredaktion/tryckeri 13. Skrivarkurs (MO 13t) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sitt skrivande på ett mångsidigt sätt. Kursens mål är att de studerande skall: utveckla sitt kreativa skrivande få uttrycka sina känslor i text öva att diskutera andras texter att skriva poesi och prosa processkrivning besök av författare 24

14. Kulturkurs 1 (MO 14t) De studerande bekantar sig med det som är aktuellt inom teater, litteratur och film. Kursens mål är att de studerande skall öka sina färdigheter i att analysera film, teater och litteratur. att gå på teater, se på film och läsa böcker/texter som är aktuella att diskutera och recensera det studerandena sett och läst under kursen 15. Kulturkurs 2 (MO 15t) Kulturkurs 2 är en fördjupning av kurs 1. De studerande bekantar sig med det som är aktuellt inom teater, litteratur och film. Kursens mål är att de studerande skall öka sina färdigheter i att analysera teater, film och litteratur. att gå på teater, se på film och läsa böcker/texter som är aktuella att diskutera och recensera det studerandena sett och läst under kursen en kulturresa ingår (i Finland eller utomlands) 16. Nordenkurs (MO 16t) Kursen är ett samarbetsprojekt med gymnasier i andra nordiska länder. Kursens mål är att de studerande skall: bekanta sig med ett eller flera nordiska länder; deras skolsystem, kultur och språk skapa kontakter med ungdomar i andra nordiska länder 25

att arbeta kring ett tema tillsammans med ett eller flera gymnasier i minst ett annat nordiskt land en resa ordnas till ett annat nordiskt land om finansiering kan ordnas 4.4 FINSKA Syftet med undervisningen i finska i de svenska gymnasierna i Finland är att ge studerande en så god grund som möjligt för högskole- och yrkesstudier, där det också kan ingå kurslitteratur och undervisning på finska. Samtidigt fördjupas de studerandes kunskaper och färdigheter från den grundläggande utbildningen, så att de även reder sig i samhälleliga och mera formella språksituationer. Finskundervisningen bidrar sålunda till att fördjupa studerandenas kännedom om det finländska samhället och den nationella kulturen samt ökar deras medvetenhet om språkets betydelse och funktioner. 4.4.1 A-LÄROKURS (FINA) Mål för undervisningen Målen för undervisningen är att de studerande skall lära sig förstå och bli kapabla att delta i alldagliga samtal, också när samtalet förs i relativt snabbt tempo och delvis behandlar ämnen utöver de alldagliga vänja sig vid att ta del av text och program på finska i massmedierna samt följa allmänt hållna anföranden, föredrag och föreläsningar på finska, så att de kan redogöra för innehållet i dem, svara på frågor och diskutera dem på svenska eller finska lära sig att skriva sammandrag, redogörelser, uppsatser och korta anföranden samt vid behov med hjälpmedel översätta text från och till finska i ovannämnda sammanhang och vid behov i internationellt umgänge kunna uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället, den finländska kulturen och den finska litteraturen. Målen för A-lärokursen motsvarar i huvuddrag kriterierna på nivå B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) för språkförståelse samt nivå B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) för språkanvändning i tal och skrift på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6). 26

Bedömning Vid bedömningen av A-lärokursen i finska i gymnasiet skall både den muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursens ämnesområden beaktas. För enspråkigt svenska studerande fästs uppmärksamhet vid text- och hörförståelse samt vid behärskningen av språkets grundstrukturer och basordförråd, för tvåspråkiga studerande särskilt vid språklig medvetenhet och skriftlig förmåga. Studieprogram Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 10 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter avlagda första årets obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 9 läses efter avlagda obligatoriska kurser. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. OBLIGATORISKA KURSER 1. Människans vardag och fritid (FINA 1) I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Under kursen bekantar sig de studerande främst med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället och läser någon vardagsskildring ur skönlitteraturen. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om sin skol- eller arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen eller intressanta händelser. Grammatik: verbböjning och grundläggande objektsregler 2. Natur och miljö (FINA 2) Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. De studerande skall läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera företeelser och frågor i anslutning till dem. Som komplement läses och refereras utdrag ur någon litterär rese- eller naturskildring. Under kursen skall de studerande på finska presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa, upplevelse i naturen eller ett väderleksfenomen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. Grammatik: nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck 27

3. Handel, teknik och kommunikation (FINA 3) I denna kurs skall de studerande via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar på finska bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler, och något om datateknik. Under kursen skall de studerande redogöra för olika konsumtionsvanor eller en teknisk apparat samt diskutera vardagsteknik och trafik. De studerande skall även läsa en finsk detektivroman och hålla ett föredrag om den. Grammatik: particip och participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på dem 4. Samhället och massmedia (FINA 4) Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle med hjälp av en text om Finlands samhällsskick och om närsamhället. I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare med hänsyn till deras huvudinnehåll och aktuella debattämnen. De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra för eller diskutera innehållet i dem. Under kursen skall de studerande ta del av huvudinnehållet i en finsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem på finska. Grammatik: infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dem 5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (FINA 5) I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningar och yrken samt näringsliv och tjänster i Finland. De studerande skall ta del av utbildningen och studierna på ett särskilt område och läsa texter, annonser eller broschyrer om något eller några yrken enligt eget val. Under kursen skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie- och yrkesplaner, per telefon och e-post begära upplysningar på finska samt svara på frågor om sig själv och sina önskemål, till exempel i en antagnings- eller platsintervju. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning på finska. Grammatik: objektet och adverbial 6. Finsk kultur och litteratur (FINA 6) Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök viktiga kulturområden och konstarter i Finland samt behandlas några internationellt kända finska konstnärer och författare. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och muntligt eller skriftligt redogöra för och diskutera innehållet i det. 28

Finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kända finska konstnärer, kompositörer och författare, berätta litet om dem och nämna något av deras huvudverk. Grammatik: attribut samt stil- och variationsfrågor FÖRDJUPADE KURSER 7. Skriv och tala finska bättre! (FINA 7f) Under kursen skall de studerande på basis av innehållet och prestationerna i de tidigare avlagda kurserna öva upp sin förmåga att skriva och tala finska om olika ämnen. I anslutning till skrivövningar repeteras och fördjupas efter behov finskans grammatik samt vokabulären och idiomatiska uttryckssätt på olika områden. Den muntliga språkfärdigheten uppövas med sikte på en lämplig nivå (B1.2) i det nationella muntliga språkprovet. Till kursen hör ett obligatoriskt muntligt prov för vilket särskilt intyg utfärdas. 8. Världen och vi (FINA 8f) I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden, särskilt på de allmänna temaområdena. Kursen fokuserar även mera djupgående än i kurs 6 skönlitterära textutdrag med hänsyn till författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Betydelse- och stilfrågor diskuteras. TILLÄMPADE KURSER 9. Preparationskurs för studentskrivningen (FINA 9t) (Kursen är samma som FIM 9t) I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i studentskrivningen. Kursen bedöms som avlagd (A) eller som underkänd (U). 10. Översättningskurs (FINA 10t) (Kursen är samma som MO 11t och FIM 10t) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Antalet kursdeltagare får inte överstiga antalet datorer i skolans datasal. Kursen kan inte tenteras. Kursen är gemensam för modersmålet och finskan och genomförs i samarbete med båda ämnen. Kursen bedöms som avlagd (A) eller som underkänd (U). 29

Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. översättningsövningar av olika slag från finska till svenska och från svenska till finska under kursen analyserar och översätter studerande olika texter och lär sig därmed att kartlägga och bearbeta specifika problem med hjälpmedel 4.4.2 MODERSSINRIKTAD LÄROKURS (FIM) Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga studerande i svenska gymnasier en möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och göra dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. I den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur. Mål för undervisningen Tvåspråkiga studerande som studerar enligt denna lärokurs skall bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med svenskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet med situationens krav på språkvarietet och utförlighet förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olika ändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typer samt vid behov även översätta från och till finska i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och texter. 30

Målen motsvarar åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) för alla delområden på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6). Bedömning Vid bedömningen av den modersmålsinriktade lärokursen i finska i gymnasiet skall både den muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursens ämnesområden beaktas. Studerande som avlägger gymnasiets studier i finska enligt den modersmålsinriktade lärokursen skall ges en särskild anteckning om det både i kursbetygen och i avgångsbetyget. Studieprogram Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 10 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter avlagda första årets obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 9 läses efter avlagda obligatoriska kurser. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. OBLIGATORISKA KURSER 1. Människans vardag och fritid (FIM 1) I kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket i närmiljön och i litteratur. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om en finsk roman, som innehåller slang eller dialekt. Grammatik: verbläran, objektet, unipersonella uttryck och subjektets och predikatets kongruens 2. Natur och miljö (FIM 2) Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd visavi naturen samt diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor. Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. Texturvalet breddas med några skönlitterärt hållna texter, till exempel rese- och naturskildringar, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. 31