Läroplanen för Kyrkslätts gymnasium

Transkript

1 Läroplanen för Kyrkslätts gymnasium Läroplanen för Kyrkslätts gymnasium är uppgjord Läroplanen har godkänts av svenska förskoleverksamhets- och Utbildningsnämnden den Ikraftträdelse: stegvis fr.o.m Kompletterad: Kompletterad Kompletterad: Kompletterad: Kompletterad:

2 Läroplanen för Kyrkslätts gymnasium Läroplanen för Kyrkslätts gymnasium är uppgjord så, att den beaktar både de krav som samhället ställer på gymnasieutbildningen och de krav som skolans speciella verksamhetsmiljö ställer. Skolans läroplan grundar sig på gymnasielagen och -förordningen samt statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen (bilaga 7). Dessutom görs skolans läroplan upp enligt Utbildningsstyrelsens riksomfattande föreskrifter om grunderna för gymnasiets läroplan. Läroplanen beskriver och förklarar specifikt hur målen för undervisning och fostran verkställs. Denna läroplan kan revideras årligen genom självutvärdering. Vid uppgörandet av läroplanen har skolans roll i Kyrkslätts kommun beaktats. Gymnasieskolans betydelse i samhällets utvecklingsskede och struktur har beaktats. Kyrkslätts gymnasium är det enda svenskspråkiga gymnasiet i Kyrkslätts kommun. Med beaktande av skolans verksamhetsramar har skolan definierat sig som ett s.k. allmängymnasium, alltså ett gymnasium som anordnar högklassig utbildning i enlighet med den nationella timfördelningen, vilket skall garantera en hög nivå på undervisningen. Gymnasiet verkar i en starkt växande tvåspråkig kommun. Inflyttarna till kommunen är mest finskspråkiga, vilket leder till att tvåspråkigheten kommer att spela en stor roll i kommunens framtid. Kyrkslätts gymnasium strävar efter att speciellt befrämja och upprätthålla den finlandssvenska kulturen och det svenska språket i kommunen. Denna strävan präglar all undervisning i Kyrkslätts gymnasium. 2

3 Innehåll Innehåll Gymnasiets uppgift och dess grundläggande värderingar Utbildningens uppgift Grundläggande värderingar Undervisningen Inlärningssyn Studiemiljö och olika studiesätt Verksamhetskultur Studiernas uppbyggnad Stöd och handledning för de studerande Samarbete mellan hem och skola Handledningsverksamhet Elevvården Studerande som är i behov av särskilt stöd Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper och centralt innehåll för undervisningen per läroämne och kurs Allmänna mål för undervisningen Temaområden Modersmål och litteratur, svenska som modersmål Finska FINA, A-lärokurs FIM, modersmålsinriktad A-lärokurs Finska, B-lärokurs Engelska Lärokurs som påbörjats i årskurs 5 i den grundläggande utbildningen (A) Franska Valfri lärokurs som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen (B2) Valfri lärokurs i franska som påbörjas i gymnasiet (B3) Tyska Valfri lärokurs som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen (B2) Lärokurs som påbörjas i gymnasiet (B3) Matematik Lång lärokurs Kort lärokurs Biologi Geografi Fysik Kemi Religion Evangelisk-luthersk religion Ortodox religion Livsåskådningskunskap Filosofi Historia Samhällslära Psykologi Musik Bildkonst

4 4.20 Gymnastik Hälsokunskap Studiehandledning Övriga tillämpade kurser Latin Informationsteknik Övriga Bedömningen Kursbedömning Bedömning av en ämneslärokurs Utvärdering Bilagor Bilaga 1 Arbetsfördelning Bilaga 2 Timfördelning i Kyrkslätts gymnasium Bilaga 3 Språkprogram i Kyrkslätts gymnasium Bilaga 4 Ordningsregler för Kyrkslätts gymnasium Bilaga 5 Vårdstrategi för gymnasiestuderande i Kyrkslätt Bilaga 6 Krisplan för Kyrkslätts gymnasium Bilaga 7 Statsrådets förordning Bilaga 8 Nivåskala för språkfärdigheter Bilaga 9 Säkerhetsplan för Kyrkslätts gymnasium

5 1. Gymnasiets uppgift och dess grundläggande värderingar 1.1 Utbildningens uppgift Gymnasiets uppgift är att ge de studerande en gedigen allmänbildning som är en grund för fortsatta studier vilka baserar sig på gymnasiets lärokurs. Det inlärda i gymnasiet utvärderas genom avgångsbetyg, studentexamensbetyg och eventuella gymnasiediplom. Gymnasiet skall förse de studerande med en bildning som gör det möjligt att förstå och analysera samhället och världen med en kritiskt granskande attityd. De studerande skall bli bekanta med samhällets betydelse och skolan skall vägleda de studerande till att bli aktiva, ansvarskännande och mogna människor som ser sig som en del av en större helhet. Gymnasieundervisningen skall stöda de studerande i deras mognadsprocess till vuxna fördomsfria individer, till individer med en positiv syn på mänsklighetens egen förmåga till lycka och välfärd. 1.2 Grundläggande värderingar Kyrkslätts gymnasium arbetar enligt humanistiska västerländska ideal och skolan präglas av en vetenskaplig världsbild. I vårt gymnasium är de övergripande idealen vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Vi strävar efter att de studerande lär sig att respektera och förstå det finska och finlandssvenska kulturarvet. Våra ideal konkretiseras i det dagliga arbetet så att undervisningen präglas av målsättningen att befrämja demokrati, jämlikhet och välfärd i samhället, såväl lokalt som globalt. Gymnasiet förmedlar inte enbart kunskaper utan också värderingar via fostran. De studerande skall kunna känna av skolans och personalens genuina vilja till ärlighet och till ett positivt samarbete. De skall förstå sina samhälleliga rättigheter och skyldigheter samt sina rättigheter och skyldigheter i skolsamfundet. De studerande skall själva kunna bedöma sina val gällande studierna och ta ansvar för dem. Skolan respekterar sina studerande som individer. De skall själva få inverka på sina studier och på sin inlärning, vilket skall ge dem färdigheter att själva skapa sin egen världsbild. Gymnasiestudierna kräver att studerande och lärare kan samarbeta, och besluten gällande verksamheten i skolan skall i så stor utsträckning som möjligt bygga på gemensamma beslut. Gymnasieundervisningen skall förmedla kunskaper om den naturvetenskapliga världen och människans verksamhet i den. Skolans uppgift är dessutom att förmedla en syn på hur världen kunde vara. Undervisningen skall uppmärksamma att det kan råda en konflikt mellan uttalade värderingar och verkligheten. Studeranden skall sporras till att kritiskt granska sin omgivning för att upptäcka missförhållanden både i det finländska samhället och internationellt. Vårt västerländska kulturarv har varit grunden för de mänskliga rättigheterna i Finland, Norden och i Europeiska unionen. Studeranden skall fostras till att se vad dessa rättigheter betyder i det dagliga livet och på vilket sätt de försvaras och utvecklas i skolan. Gymnasiet arbetar för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Skolan motarbetar därför fenomen som mobbning, rasism och könsdiskriminering. Kyrkslätts gymnasiums värdegrund blir ytterligare preciserad genom skolans temaområden i kapitel Undervisningen 2.1 Inlärningssyn Kyrkslätts gymnasium utgår ifrån en inlärningssyn där inlärningen är en process som påverkas av skolans målinriktade verksamhet, de studerande själva, deras kamrater, lärare 5

6 och det omgivande samhället. De studerande börjar gymnasiet med de baskunskaper de har från grundskolan, men dessa behöver inte vara lika för alla. Gymnasiet beaktar således att de studerande som börjar gymnasiet inte är en homogen grupp kunskapsmässigt. Undervisningen strävar efter att beakta de studerandes personliga utgångspunkter och personliga förmågor, så att skolan därigenom kan skapa den gynnsamma inlärningsprocess och inlärningsmiljö som krävs för att gymnasiestoffet ändamålsenligt skall kunna mottagas av de enskilda studerandena. 2.2 Studiemiljö och olika studiesätt Skolan strävar efter att upprätthålla en positiv och uppmuntrande attityd till de studerandes individuella inlärning. Skolan beaktar att studerande är olika och därför sporrar skolan de studerande till att uppställa egna mål och att arbeta självständigt. De studerande skall också själva kunna inverka på sina arbetsmetoder, och lärarna bör beakta detta i sin undervisning. Viktigt är att skolan och dess lärare ständigt stöder de studerande då det gäller att hitta det mest ändamålsenliga sättet att arbeta. Lärarna strävar i sin tur efter att variera sina undervisningsmetoder så att intresset bland de studerande upprätthålls. De studerande skall sporras till att använda informationsteknik och internet i sin inlärning. Skolan strävar också efter att i undervisningen utnyttja andra tjänster som produceras i samhället, såsom utställningar, museer och bibliotek. En del kurser kan avläggas som distansstudier och som självständiga studier. Med självständiga studier avses främst att de studerande tenterar en kurs, vilket skall överenskommas med respektive lärare. Studerande vid Kyrkslätts gymnasium har möjlighet att studera som utbytesstuderande vid andra gymnasier under vissa perioder. Om detta skall på förhand överenskommas med studiehandledare vid respektive skolor. Skolan samarbetar även med Medborgarinstitutet. Kyrkslätts gymnasium har erfarenheter av virtuellt och reellt samarbete med Åbo Akademi och Helsingfors universitet. Om detta stipuleras specifikt i läsårsplanen. Internationellt samarbete idkas i form av projekt och detta beskrivs i läsårsplanen och studieguiden. 2.3 Verksamhetskultur Gymnasiets verksamhetskultur består av de rutiner, regelverk, traditioner och värderingar som utvecklats i skolan under många års tid. Verksamhetskulturen skall hela tiden förbättras så att den beaktar de studerandes, personalens och samhällets syn på en dynamisk skola. Lärarnas uppgift i skolan är att ständigt granska och utvärdera verksamhetskulturen så att den motsvarar det omgivande samhällets utveckling. De studerandes egen hembygd är en del av skolans verksamhetskultur, och kunskaper om den är ett led i att stärka den studerandes självkänsla. De studerande ges möjligheter att vara samarbetspartner när rutiner och arbetssätt utvecklas i skolan. Skolans elevkår har en central roll som studerandenas intresseorgan. Verksamhetskulturen präglar det dagliga skolarbetet, och därför utvärderas arbetet i skolan kontinuerligt så att skolsamfundet kan bedöma ifall de uppställda målen har uppnåtts både beträffande undervisningens resultat och de studerandes välbefinnande. En fungerande utvärdering är en förutsättning för att de som arbetar i skolan skall kunna upptäcka brister och göra förbättringar. De temaområden som beskrivs i kapitel 4 är en naturlig referensram för skolans verksamhetskultur. 2.4 Studiernas uppbyggnad Skolans undervisning innefattar obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser i enlighet med vad statsrådets förordning stipulerar. Skolans timfördelning och språkprogram ingår som bilaga till läroplanen (bilaga 2 och 3). De studerande bör välja minst tio valfria fördjupade kurser, vilka anknyter till de obligatoriska kurserna. Innehållet i de obligatoriska och i de riksomfattande fördjupade kurserna beskrivs i kapitel 4. 6

7 Skolan har rätt, enligt statsrådets bestämmelser gällande timfördelningen, att skapa egna fördjupade kurser. Skolan har även rätt att bjuda ut tillämpade kurser som till sin karaktär är ämnesövergripande kurser, metodkurser eller yrkesinriktade kurser. Dessa kurser kan avläggas även hos en annan utbildningsanordnare. Kurser, som leder till gymnasiediplom i konst- och färdighetsämnen enligt Utbildningsstyrelsens föreskrifter, hör vanligtvis till de tillämpade kurserna. et och det centrala innehållet i varje tillämpad kurs beskrivs i kapitel 4 i anknytning till det läroämne som den tillämpade kursen är knuten till. I kursbeskrivningarna i kapitel 4 anges också om kurser i något ämne skall avläggas i en bestämd ordning. 3. Stöd och handledning för de studerande 3.1 Samarbete mellan hem och skola Kyrkslätts gymnasium är mån om att det råder ett aktivt samarbete mellan skolan och de studerandes vårdnadshavare. et med samarbetet är att stödja och befrämja de studerandes gymnasiestudier så att de kan genomföras på ett tryggt och ändamålsenligt sätt. Samarbetet mellan hemmen och skolan bygger på principen att skolan beaktar att studerandena dels snart är vuxna och dels ännu behöver stöd. De studerande skall alltså sporras till en självständig ansvarskänsla, men de skall kunna lita på att skolan är mån om deras hälsa, välbefinnande och skolframgång. Initiativet till att upprätthålla kontakten mellan hem och skola skall tas av skolan. Vid Kyrkslätts gymnasium ordnas traditionella föräldramöten då vårdnadshavare har tillfälle att diskutera med rektor, grupphandledare och lärare. De studerande får varje höst en informationspärm, d.v.s. en studieguide, som innehåller de praktiska upplysningarna som behövs för att studierna skall kunna genomföras framgångsrikt. Denna studieguide sammanställs på basis av läroplanen och läsårsplanen. Studieguiden finns också på skolans hemsida. Efter varje period får de studerande ett betyg som visar hur studierna framskrider. Vårdnadshavare kan få information via skolans hemsidor och man kan ta kontakt per e-post. I olika problemsituationer kontaktas vårdnadshavare av grupphandledare, rektor, studiehandledare, lärare, kurator eller skolhälsovårdare. 3.2 Handledningsverksamhet Studiehandledningens syfte är att hjälpa de studerande att lägga upp sitt studieprogram, stödja dem i olika faser av studierna och bistå dem med planering av utbildning och yrkeskarriär. Den processinriktade vägledningen skall utifrån de studerandes mognad och behov hjälpa i olika skeden under studietiden och ge en god beredskap för beslutsfattande senare i livet. I slutet av den grundläggande utbildningen hålls föräldramöten för att informera om studier vid gymnasiet. I början av gymnasiestudierna får nya studerande handledning i form av rektorstimmar, studiehandledningstimmar, grupphandledningstimmar och tutorverksamhet. Rektorn skapar möjligheter för olika handledningsmetoder och fördelar arbetet mellan skolans personal. Studiehandledaren bär huvudansvaret för de praktiska arrangemangen och ansvarar för rådgivningen för fortsatta studier och yrkesval. Om mera övergripande frågor, regler och rutiner informeras på rektorstimmar. Rektorn informerar även om bestämmelser och regler som gäller studentexamen. Grupphandledarna fungerar som kontaktlänk mellan hem och skola, sköter de praktiska frågorna och stöder de studerande genom att följa med hur studierna avancerar. Grupphandledarens uppgifter finns som bilaga 1a. Ämneslärarna handleder i hur respektive ämne och kurs skall genomföras. Studerandena får hjälp av tutorer när det gäller studiesociala frågor. En översikt över arbetsfördelningen i Kyrkslätts gymnasium finns som bilaga 1b. I början av gymnasiestudierna gör studeranden upp en personlig studieplan för sin studiegång och studiernas innehåll. Denna plan följs upp och 7

8 kompletteras under andra och tredje året med den studerandes plan inför studentexamen. Studiehandledning sker dels genom den obligatoriska kursen som samtliga studerande deltar i och dels genom individuella samtal och planering. Uppföljning av studier sker kontinuerligt. 3.3 Elevvården Kyrkslätts gymnasium strävar efter att skapa en trygg och trivsam studiemiljö. Den förebyggande verksamheten är elevvårdens centrala mål. Skolan strävar efter att skapa en verksamhetsmiljö som befrämjar den studerandes fysiska, psykiska och sociala hälsa och välbefinnande. Genom att förebygga utslagning kan elevvården minska på sina uppgifter i framtiden. Elevvården går dels ut på förebyggande verksamhet, dels på att i ett tidigt skede upptäcka t.ex. inlärningsproblem och ta itu med dem. Lärare och övrig personal i skolan ansvarar tillsammans för elevvården. De studerande uppmuntras till att aktivt verka för att stämningen och trivseln i skolan är sådan att mobbning och andra negativa fenomen inte tolereras i skolan. Direktionen för Kyrkslätts gymnasium har godkänt ordningsreglerna för Kyrkslätts gymnasium (bilaga 4). I skolan fungerar en elevvårdsgrupp som består av kuratorn, skolhälsovårdaren, specialläraren, studiehandledaren och rektorn. Vid behov deltar även grupphandledaren och andra lärare. Skolhälsovårdarens uppgift är att arbeta för att studerande erhåller information om vad ett sunt liv och leverne innebär. Skolhälsovårdaren gör hälsogranskningar, ger råd, första hjälp, och kan remittera studerande till specialvård. Kyrkslätts kommun har gjort upp en vårdstrategi för gymnasiestuderande (bilaga 5) som fungerar som guide för studerande i olika personliga problemsituationer. Skolkuratorn arbetar för att befrämja trivsel, trygghet och välmående för alla studerande i gymnasiet. Studerande kan vända sig till kuratorn då de konfidentiellt vill samtala om sin livssituation. Kuratorn stöder och handleder studerande t.ex. i konflikthantering, relationsproblem, sociala och känslomässiga problem, samt vid kriser. En studerandes ärende kan aktualiseras hos kuratorn främst av studerandena själva, föräldrarna, lärarna eller av andra medlemmar i elevvårdsgruppen. Kuratorn deltar i elevvårdsarbetet, medverkar i socialt nätverksarbete och samarbetar vid behov med olika berörda yrkesgrupper både inom och utanför gymnasiet. Skolkuratorns tjänster är konfidentiella och frivilliga för studerande. Vid Kyrkslätts gymnasium verkar en krisgrupp som består av åtminstone rektorn, biträdande rektorn, kuratorn, lärare och skolhälsovårdaren. En detaljerad åtgärdsplan vid krissituationer uppdateras årligen (bilaga 6a). Vid skolan finns en antimobbningsgrupp och en antimobbningsplan (bilaga 6b). 3.4 Studerande som är i behov av särskilt stöd Särskilt stöd kan ordnas för sådana studerande som tillfälligt har blivit efter i studierna på grund av sjukdom eller handikapp. Likaså bör de studerande som behöver psykiskt eller socialt stöd erhålla särskild omvårdnad för att komma över problem i den aktuella livssituationen (se bilaga 5). Enligt gymnasielagen kan särskilda undervisningsarrangemang ordnas ifall den studerande har sådana individuella behov som gymnasielagens 13 föreskriver. Skolan ser till att lämpliga åtgärder vidtas för att uppfylla gymnasielagens anda gällande studerandens särskilda behov. Specialläraren fungerar som stödperson åt studerande, som av olika skäl (dyslexi, koncentrationssvårigheter, språkliga svårigheter, specifika matematiksvårigheter, motivationsbrist m.m.) behöver hjälp med att avlägga sina kurser. Undervisningen kan t.ex. bestå av direkta punktinsatser i olika ämnen, studieteknik och memoreringsteknik. Ett centralt led i arbetet är att hjälpa studerande att hitta sina styrkor och utveckla strategier för sin inlärning. Specialläraren är medlem av elevvårdsgruppen och utgör därmed en direkt kontaktlänk mellan studerande och skolans personal. Vid önskemål och behov utförs tester i 8

9 läsning och skrivning och studerande får råd om vart de kan vända sig för ytterligare utredningar. 3.5 Undervisningen av särskilda språkliga och kulturella grupper Den kommunala läroplanen berör i detta skede inte särskilda och kulturella undervisningsgrupper. Beredskap finns att uppdatera läroplanen ifall att behov finns. 4. och centralt innehåll för undervisningen per läroämne och kurs 4.1 Allmänna mål för undervisningen Kyrkslätt gymnasium ordnar undervisningen så som de riksomfattande målen i statsrådets förordning (955/2002) är beskrivna. Meningen är att de studerande erhåller en gedigen allmänbildning som möjliggör en nyanserad bild av världen. De studerande erhåller de mest väsentliga kunskaperna gällande naturvetenskaper och humanistiska vetenskaper. Skolan poängterar vikten av ett livslångt lärande, och skolan utbildar sina studerande till att söka och till att kritiskt hantera kunskap och information. Den studerande skall sporras till samarbetsvilja både då det gäller andra studerande och lärare. För att detta skall kunna förverkligas måste den studerande behärska skolspråket både i tal och i skrift. Dessutom krävs det för både kommande arbetsuppgifter och för kommande studier att de studerande behärskar finska samt främmande språk. Samarbetsförmågan kan studeranden öva upp via elevkårsverksamheten och genom att delta i olika projekt som anordnas i skolan. Skolan strävar efter att kunna förmedla en så mångfacetterad bild av samhället och världen som möjligt. I en mera globaliserad värld är det viktigt att de studerande känner till hur institutioner och samfund utövar makt i världen. De studerande skall av skolan erhålla färdigheter för att kunna bedöma etiska frågor i skolsamfundet samt i samhället i övrigt. et är att de studerande anser det som sin skyldighet att reflektera över eventuella missförhållanden i sin omgivning. Idén om att sträva efter rättrådighet står inte i konflikt med att skolan strävar efter att höja de studerandes självkänsla. Skolan uppmuntrar sina studerande att komma fram med sin övertygelse, och skolans uppgift blir att hela tiden upprätthålla en dialog med studerandena i etiska och samhällsfilosofiska frågor. Eftersom skolan upplever det demokratiska samhället som en garanti för ett fritt samhälle förmedlar den också andra ideal, såsom konstens och hälsans betydelse för människan. Gymnasieundervisningen är inget självändamål utan skall också utgöra en nödvändig plattform för kommande studier och yrke. Den studerande skall efter sina gymnasiestudier känna sig motiverad att vilja utvecklas som medborgare och människa. 4.2 Temaområden Gemensamma temaområden för alla gymnasier är: aktivt medborgarskap och entrepenörskap hälsa och trygghet hållbar utveckling kulturell identitet och kulturkännedom teknologi och samhälle informations- och mediekunskap Temaområdena beaktas i undervisningen i de enskilda läroämnena på ett naturligt sätt. Kurserna i de olika läroämnena: Kurserna bör i allmänhet läsas i ordningsföljd. Om en kurs kan avläggas i valfri ordningsföljd, anges detta i samband med kurspresentationen. 9

10 4.3 Modersmål och litteratur, svenska som modersmål Modersmålet är av grundläggande betydelse för lärandet. Genom det gestaltar människan sin verklighet och kommunicerar med andra. Modersmålet stärker den personliga och kulturella identiteten samt utvecklar tänkande, kreativitet och en estetisk medvetenhet. Modersmål och litteratur är som läroämne ett livskunskapsämne och ett centralt färdighets-, kunskaps- och kulturämne. Läroämnet baserar sig på ett vidgat textbegrepp som innefattar förutom skrivna och talade texter även medietexter och bilder av olika slag. Ämnet får sitt innehåll närmast från språk-, litteratur- och kommunikationsvetenskaperna samt från kulturforskningen. Genom läsande, skrivande och muntlig kommunikation tillägnar sig de studerande nya begrepp och lär sig att se sammanhang, tänka logiskt, reflektera, kritiskt granska, tolka och värdera. Genom litteratur och bildmedier får de studerande kunskap och möter förutom den västerländska kulturtraditionen även andra kulturer. Läsning av skönlitteratur bidrar också till personlighetsutvecklingen. En bred kommunikativ kompetens är grunden för lärande och för all samhällelig interaktion. Inom undervisningen i modersmål och litteratur och även vid samarbete med andra ämnen strävar man efter en integration av flera olika färdigheter i ett funktionellt sammanhang. Att i tal och skrift kunna använda modersmålet är en förutsättning för studier och för att aktivt kunna delta i samhällslivet. Därför är det viktigt att skolan skapar goda möjligheter för språkutveckling, både inom ämnet modersmål och litteratur och inom andra ämnen i gymnasiet. en för undervisningen i modersmål och litteratur är att de studerande skall: fördjupa sina kunskaper om språk, litteratur och kommunikation få en insikt om sambandet mellan språk, litteratur och lärande och kunna utnyttja relevanta begrepp då de läser, skriver, talar och lyssnar stimuleras till att söka sig till litteratur och bildmedier som en källa till glädje, kunskap och reflektion utveckla sin fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i skilda former från olika tider och kulturer fördjupa sina kunskaper utgående från ett vidgat textbegrepp och kunna analysera och tolka olika slags texter med hjälp av sin kunskap om litteratur och kommunikation se samband mellan texter och deras sammanhang och genom olika texter och medier bli förtrogna med grundläggande demokratiska, humanistiska och etiska värden men också medvetna om destruktiva krafter att reagera mot fördjupa sina muntliga och skriftliga kommunikationsfärdigheter fördjupa och precisera sitt språkbruk att språket blir mångsidigt, dels att de studerande når sina syften med sin kommunikation kunna anpassa sitt språk efter olika situationer, både privat och offentligt bli allt säkrare då det gäller att behärska normer för det talade och skrivna språket och förstå avsikten med språkvården både ur ett samhälleligt perspektiv och för sitt eget språkbruk bli medvetna om texters formspråk och retoriska medel och kunna analysera och värdera argumenterande text och själva utnyttja språket som påverkningsmedel kunna använda informations- och kommunikationsteknik på ett funktionellt sätt i sina studier och i olika källor söka information samt bearbeta, reflektera över och värdera denna information känna sig delaktiga i olika kultursammanhang och ha förmåga att njuta av, använda och skapa kultur samt ha fördjupat sin förståelse för olika kulturer 10

11 och för människor med andra levnadsförhållanden. Bedömning Bedömningen av kurserna i modersmål och litteratur beaktar läroämnets alla delområden. I kursvitsordet ingår bedömning av såväl muntlig och skriftlig produktion som graden av deltagande. För att den studerandes muntliga färdigheter och skrivfärdigheter skall utvecklas är det viktigt att utvärderingen sker i form av en process där den studerande får respons både av läraren och av hela gruppen. Den studerande skall även ges möjlighet till självvärdering, som kan bli ett stöd för en positiv och samtidigt realistisk bild av honom eller henne som talare, läsare eller skribent. Grunden för självvärderingen är att den studerande känner till kursernas mål och innehåll och på detta sätt kan följa med sin egen utveckling. Studieprogram De obligatoriska kurserna d.v.s. kurserna 1-6 läses i rätt ordning. Kurs 7 (fördjupad) kan läsas tidigast efter kurs 2. Kurserna 8 och 9 (fördjupade) kan läsas tidigast efter kurs 6. Rekommenderad studieplan: Under första året läses kurserna 1-3, under andra året kurserna 4, 5 och ev. 7, under tredje året kurs 6 och ev. 8 och 9. Kurs 10 samt kan läsas utan förkunskaper vilket år som helst. Kurs 11 lämpar sig bäst för andra eller tredje studieåret. Provet i muntlig kommunikation Under sista skolåret kan man avlägga ett prov i muntlig kommunikation. Provet är landsomfattande och består av två delar: ett individuellt tal och en gruppdiskussion. Över ett avlagt prov utfärdas ett diplom, som upptas som bilaga till avgångsbetyget. Diplomet kan ge extra poäng när man söker till en högskola. Provet hålls i januari, anmälan sker i samband med anmälan för vårens studentskrivningar. Förkunskaper: kurs 7 och gärna kurs 10. Obligatoriska kurser Kurserna är uppbyggda så att de integrerar de olika modersmålsfärdigheterna och bildar funktionella helheter. På alla kurser fördjupar den studerande sina kunskaper om språk och litteratur, utvecklar färdigheterna i muntlig och skriftlig kommunikation och läser rikligt med fiktion och fakta. Då den studerande har läst alla de obligatoriska lärokurserna har han eller hon fått en fördjupad språkkännedom och ökad språkfärdighet. Den studerande har också fått en bred kunskap om vårt litterära arv och de litterära genrerna i funktionella sammanhang samt fördjupat sin förmåga att analysera, producera och reflektera över olika textgenrer och deras funktion i samhället. MO 1, En värld av texter Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Kursens mål är att de studerande skall: förstå vad det vidgade textbegreppet innebär fördjupa sin medvetenhet om olika textgenrer känna till olika sätt att läsa, analysera, tolka och producera texter kunna välja stilnivå i sitt språk enligt situation kunna tolka episka texter kunna grundprinciperna för hur man skriftligt relaterar till annan skriven text delta konstruktivt i gruppdiskussioner skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet 11

12 introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation MO 2, Epik och medietexter Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Kursens mål är att de studerande skall: kunna använda retorikens grundprinciper producera olika typer av medietexter kunna bearbeta och analysera längre episka texter planera, framföra och utvärdera ett muntligt anförande retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys källkritik analys av språkets strukturer romanen som litterär genre gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt recensioner MO 3, Texter, kultur och identitet Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Kursens mål är att de studerande skall: kunna uttrycka sina tankar, känslor och åsikter kring den egna identiteten i både tal och skrift förstå begreppet kulturell pluralism kunna diskutera frågor kring det finlandssvenska med utgångspunkt i tryckta och digitala källor av olika slag kunna diskutera och analysera texter av finlandssvenska författare från olika tidsperioder känna till de drag som kännetecknar det finlandssvenska språkbruket kunna utveckla sina texter och analysera språkets form utgående från den språkvårdsteori som behandlas det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter analys av text-, sats- och ordstrukturer den finlandssvenska litteraturen och dess historia förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet 12

13 MO 4, Texter i norden Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. Kursens mål är att de studerande skall: känna igen de olika nordiska språken i både talad och skriven form besitta grundläggande strategier för att kunna göra sig förstådda i Norden kunna läsa och tematisera medietexter på nordiska språk, närmast danska och norska behärska den grundläggande terminologin inom dramatiken kunna diskutera dramatiska texter både utgående från skriven text och dramatiska framföranden känna till principerna för välläsning de nordiska språkens gemensamma bakgrund skillnader och likheter mellan de nordiska språken samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys och teaterbesök läsning, dramatisering och gestaltning av texter MO 5, Moderna texter Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Kursens mål är att de studerande skall: känna till olika stilmedel och kunna kommentera bildspråket i en text, speciellt i lyriska texter kunna tolka, analysera och gestalta texter och relatera dem till den kulturella kontexten förstå hur man sett på litteraturen och dess uppgift under olika tidsperioder och strömningar under den moderna litteraturens historia produktion av reflekterande och analyserande texter och 2000-talets litteratur och litterära ismer litterära diskussioner inför publik MO 6, Textens makt Kursen handlar om det maktbruk som kan ske genom språket. Kursens mål är att de studerande skall: kunna analysera argumentationen i en text både skriftligt och muntligt och kritiskt kunna värdera medietexter och andra slag av saktexter producera både skriftliga och muntliga texter som innehåller en effektiv argumentation utveckla sin förmåga att analysera en skönlitterär text utgående från ett läsarorienterat perspektiv kunna diskutera hur författare använder språk, stil och innehåll som maktmedel kunna och våga uttrycka och motivera sina åsikter i en debatt utöka sin medvetenhet om hur bild- och textflödet påverkar samhället och den enskilda individen 13

14 Fördjupade kurser argumentationsanalys analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning reklamanalys källkritik skillnader mellan kvinnligt och manligt språk äldre och nyare tendenslitteratur teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt MO 7, Muntlig kommunikation Kursen ger den studerande möjligheten att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i alla sociala sammanhang. Kursens mål är att de studerande skall: fördjupa sina kunskaper om interaktion och muntlig kommunikation utveckla sin säkerhet att uttrycka sig samt utveckla sin förmåga att uppträda, lyssna och samtala känna till och kunna analysera faktorer som påverkar såväl talarens som budskapets trovärdighet typiska drag i olika interaktionssituationer verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner kulturbundna särdrag vid muntlig kommunikation MO 8, Fördjupad skriv- och textkompetens Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Kursens mål är att de studerande skall: fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt bygga upp en till innehållet, strukturen och stilen enhetlig och logisk text Följande teman repeteras och fördjupas: textgenrer textanalys och textanalytiska begrepp textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form språkstruktur och språkriktighet MO 9, Litteratur som glädje och kunskap Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Kursens mål är att de studerande skall: hitta nya vägar för sitt kreativa tänkande genom läsning göra jämförelser mellan olika tiders sätt att behandla teman och motiv i skilda kulturer och relatera dem till sin egen tid och sin egen livssituation förstå att litteraturen belyser människans eviga frågeställningar 14

15 fördjupa sin förmåga att använda sig av olika litteraturvetenskapliga perspektiv vid studiet av texter tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer intertextualitet att skriva analytiskt om litteratur att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande Tillämpade kurser MO 10, Drama Kursen ger ökade färdigheter i konstämnet drama och ökade kunskaper om drama/teater. Kursens mål är att de studerande skall: utveckla sina färdigheter i att skapa, utföra, uppleva och bedöma drama dramaövningar arbete med en pjäs teaterbesök MO 11, Översättningskurs (kursen är samma som FINA 9 och FIM 10) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Antalet kursdeltagare får inte överstiga antalet datorer i skolans datasal. Kursen kan inte tenteras. Kursen är gemensam för modersmålet och finskan och genomförs i samarbete med båda ämnena. Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. översättningsövningar av olika slag från finska till svenska och från svenska till finska under kursen analyserar och översätter de studerande olika texter och lär sig därmed att kartlägga och bearbeta specifika problem med hjälpmedel kursen är en portfoliokurs, d.v.s. de studerande samlar en egen översättningsportfolio med reflektioner över arbetets gång MO 12, Mediekurs Kursens deltagare skriver skolans årsberättelse. Kursens mål är att de studerande skall känna till hur en tidning blir till. att bekanta sig med alla skeden i en tidnings produktion att skriva texter och fotografera för årsberättelsen och sedan redigera den besök av journalist och/eller besök på tidningsredaktion/tryckeri MO 13, Skrivarkurs Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sitt skrivande på ett mångsidigt sätt. Kursens mål är att de studerande skall: utveckla sitt kreativa skrivande få uttrycka sina känslor i text öva att diskutera andras texter 15

16 att skriva poesi och prosa processkrivning besök av författare MO 14, Kulturkurs 1 De studerande bekantar sig med det som är aktuellt inom teater, litteratur och film. Kursens mål är att de studerande skall öka sina färdigheter i att analysera film, teater och litteratur. att gå på teater, se på film och läsa böcker/texter som är aktuella att diskutera och recensera det studerandena sett och läst under kursen MO 15, Kulturkurs 2 Kulturkurs 2 är en fördjupning av kurs 1. De studerande bekantar sig med det som är aktuellt inom teater, litteratur och film. Kursens mål är att de studerande skall öka sina färdigheter i att analysera teater, film och litteratur. att gå på teater, se på film och läsa böcker/texter som är aktuella att diskutera och recensera det studerandena sett och läst under kursen en kulturresa ingår (i Finland eller utomlands) MO 16, Nordenkurs Kursen är ett samarbetsprojekt med gymnasier i andra nordiska länder. Kursens mål är att de studerande skall: bekanta sig med ett eller flera nordiska länder; deras skolsystem, kultur och språk skapa kontakter med ungdomar i andra nordiska länder arbeta kring ett tema tillsammans med ett eller flera gymnasier i minst ett annat nordiskt land en resa ordnas till ett annat nordiskt land om finansiering kan ordnas 16

17 4.4 Finska Syftet med undervisningen i finska i de svenska gymnasierna i Finland är att ge studerande en så god grund som möjligt för högskole- och yrkesstudier, där det också kan ingå kurslitteratur och undervisning på finska. Samtidigt fördjupas de studerandes kunskaper och färdigheter från den grundläggande utbildningen, så att de även reder sig i samhälleliga och mera formella språksituationer. Finskundervisningen bidrar sålunda till att fördjupa studerandenas kännedom om det finländska samhället och den nationella kulturen samt ökar deras medvetenhet om språkets betydelse och funktioner FINA, A-lärokurs en för undervisningen är att de studerande skall: lära sig förstå och bli kapabla att delta i alldagliga samtal, också när samtalet förs i relativt snabbt tempo och delvis behandlar ämnen utöver de alldagliga vänja sig vid att ta del av text och program på finska i massmedierna samt följa allmänt hållna anföranden, föredrag och föreläsningar på finska, så att de kan redogöra för innehållet i dem, svara på frågor och diskutera dem på svenska eller finska lära sig att skriva sammandrag, redogörelser, uppsatser och korta anföranden samt vid behov med hjälpmedel översätta text från och till finska i ovannämnda sammanhang och vid behov i internationellt umgänge kunna uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället, den finländska kulturen och den finska litteraturen. en för A-lärokursen motsvarar i huvuddrag kriterierna på nivå B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) för språkförståelse samt nivå B1.2 (flytande grundläggande språkfärdighet) för språkanvändning i tal och skrift på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6). Bedömning Vid bedömningen av A-lärokursen i finska i gymnasiet skall både den muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursens ämnesområden beaktas. För enspråkigt svenska studerande fästs uppmärksamhet vid text- och hörförståelse samt vid behärskningen av språkets grundstrukturer och basordförråd, för tvåspråkiga studerande särskilt vid språklig medvetenhet och skriftlig förmåga. Studieprogram Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 10 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter avlagda första årets obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 9 läses efter avlagda obligatoriska kurser. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. Byte av FINA till FINB Byte från A- till B-lärokurs går enligt följande: FINA 1 till FINB 1 FINA 2 till FINB 2 FINA 3 till FINB 5 FINA 4 och FINA 5 till FINB 3 FINA 2 och FINA 5 till FINB 4 FINA 6 till FINB 7 Om både FINA 4 och FINA 5 eller både FINA 2 och FINA 5 inte är avlagda, krävs tilläggsprestationer för att få FINB 3 respektive FINB 4 godkända. 17

18 Obligatoriska kurser FINA 1, Människans vardag och fritid I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Under kursen bekantar sig de studerande främst med olika verksamheter, situationer och tjänster i närsamhället och läser någon vardagsskildring ur skönlitteraturen. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om sin skol- eller arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen eller intressanta händelser. Grammatik: verbböjning och grundläggande objektsregler FINA 2, Natur och miljö Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist- och rekreationssynvinkel. De studerande skall läsa några saktexter om natur och miljö samt iaktta och diskutera företeelser och frågor i anslutning till dem. Som komplement läses och refereras utdrag ur någon litterär rese- eller naturskildring. Under kursen skall de studerande på finska presentera sevärdheter på sin hemort, berätta om en resa, upplevelse i naturen eller ett väderleksfenomen samt kunna ta del av diskussioner om miljöfrågor. Grammatik: nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck FINA 3, Handel, teknik och kommunikation I denna kurs skall de studerande via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar på finska bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särskilt med fordon och trafikregler, och något om datateknik. Under kursen skall de studerande redogöra för olika konsumtionsvanor eller en teknisk apparat samt diskutera vardagsteknik och trafik. De studerande skall även läsa en finsk detektivroman och hålla ett föredrag om den. Grammatik: particip och participuttryck samt de satsmotsvarigheter som bygger på dem FINA 4, Samhället och massmedia Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle med hjälp av en text om Finlands samhällsskick och om närsamhället. I finska tidningar läses nyhetsreportage eller ledare med hänsyn till deras huvudinnehåll och aktuella debattämnen. De studerande uppmanas under kursens gång att följa med lämpliga nyhets- och aktualitetssändningar i teve eller radio så att de kan redogöra för eller diskutera innehållet i dem. Under kursen skall de studerande ta del av huvudinnehållet i en finsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem på finska. Grammatik: infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dem FINA 5, Utbildning, yrkes- och näringsliv I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningar och yrken samt näringsliv och tjänster i Finland. De studerande skall ta del av utbildningen och studierna på ett särskilt område och läsa texter, annonser eller broschyrer om något eller några yrken enligt eget val. Under kursen skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie- och yrkesplaner, per telefon och e-post begära upplysningar på finska samt svara på frågor om sig själv och sina önskemål, till exempel i en antagnings- eller platsintervju. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning på finska. Grammatik: objektet och adverbial. FINA 6, Finsk kultur och litteratur Under kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök viktiga 18

19 kulturområden och konstarter i Finland samt behandlas några internationellt kända finska konstnärer och författare. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och muntligt eller skriftligt redogöra för och diskutera innehållet i det. Finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kända finska konstnärer, kompositörer och författare, berätta litet om dem och nämna något av deras huvudverk. Grammatik: attribut samt stil- och variationsfrågor. Fördjupade kurser FINA 7, Skriv och tala finska bättre! Under kursen skall de studerande på basis av innehållet och prestationerna i de tidigare avlagda kurserna öva upp sin förmåga att skriva och tala finska om olika ämnen. I anslutning till skrivövningar repeteras och fördjupas efter behov finskans grammatik samt vokabulären och idiomatiska uttryckssätt på olika områden. Den muntliga språkfärdigheten uppövas med sikte på en lämplig nivå (B1.2) i det nationella muntliga språkprovet. Till kursen hör ett obligatoriskt muntligt prov för vilket särskilt intyg utfärdas. FINA 8, Världen och vi I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden, särskilt på de allmänna temaområdena. Kursen fokuserar även mera djupgående än i kurs 6 skönlitterära textutdrag med hänsyn till författarnas intentioner och texternas samhälleliga och kulturella bakgrund. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna. Betydelse- och stilfrågor diskuteras. Tillämpade kurser FINA 9, Repetitionskurs för studentskrivningen (kursen är samma som FIM 9) I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i studentskrivningen. Kursen bedöms som avlagd (A) eller som underkänd (U). FINA 10, Översättningskurs (kursen är samma som MO 11 och FIM 10) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Antalet kursdeltagare får inte överstiga antalet datorer i skolans datasal. Kursen kan inte tenteras. Kursen är gemensam för modersmålet och finskan och genomförs i samarbete med båda ämnen. Kursen bedöms som avlagd (A) eller som underkänd (U). Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Översättningsövningar av olika slag från finska till svenska och från svenska till finska. Under kursen analyserar och översätter studerande olika texter och lär sig därmed att kartlägga och bearbeta specifika problem med hjälpmedel. 19

20 4.4.2 FIM, modersmålsinriktad A-lärokurs Syftet med den modersmålsinriktade lärokursen i finska är att ge tvåspråkiga studerande i svenska gymnasier en möjlighet att förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i finska och göra dem mera medvetna om sin tvåspråkighet och sitt dubbla kulturarv. I den modersmålsinriktade lärokursen betonas särskilt språkmedvetenhet, språkkännedom, språkriktighet och litteratur. Tvåspråkiga studerande som studerar enligt denna lärokurs skall: bli mera medvetna om finskans byggnad och användning i jämförelse med svenskan, så att de kan nyansera och förbättra sitt språk samt undvika interferens mellan språken fördjupa och nyansera sitt ordförråd så att de kan läsa, tolka och utnyttja texter och källor på sådana ämnesområden som kan anses höra till allmänbildningen eller tangerar studierna förbättra sin förmåga att samtala, berätta och argumentera på finska i enlighet med situationens krav på språkvarietet och utförlighet förbättra sin förmåga att skriva en god standardfinska för olika ändamål, så att de kan avfatta redogörelser, sammandrag, essäer och berättelser av olika typer samt vid behov även översätta från och till finska i ovannämnda sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om finsk kultur och litteratur samt ha läst och kunna kommentera några lämpliga finska skönlitterära verk och texter. en motsvarar åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) för alla delområden på nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6). Bedömning Vid bedömningen av den modersmålsinriktade lärokursen i finska i gymnasiet skall både den muntliga och skriftliga språkfärdigheten på lärokursens ämnesområden beaktas. Studerande som avlägger gymnasiets studier i finska enligt den modersmålsinriktade lärokursen skall ges en särskild anteckning om det både i kursbetygen och i avgångsbetyget. Studieprogram Kurserna 1 och 2 kan läsas i valfri ordningsföljd, resten läses i rätt ordning. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt den tillämpade kursen 10 kan läsas i valfri ordningsföljd men först efter avlagda första årets obligatoriska kurser. Den tillämpade kursen 9 läses efter avlagda obligatoriska kurser. De fördjupade kurserna 7 och 8 samt de tillämpade kurserna 9 och 10 kan inte tenteras. Obligatoriska kurser FIM 1, Människans vardag och fritid I kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket i närmiljön och i litteratur. Under kursen skall de studerande hålla ett föredrag om en finsk roman, som innehåller slang eller dialekt. Grammatik: verbläran, objektet, unipersonella uttryck och subjektets och predikatets kongruens FIM 2, Natur och miljö Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd visavi naturen samt diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor. Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. Texturvalet breddas med några skönlitterärt 20

21 hållna texter, till exempel rese- och naturskildringar, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. Grammatik: nomenböjningen, adjektivens och adverbens komparation, räkneord och pronomen FIM 3, Handel, teknik och kommunikation I kursen diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Som underlag för detta läses lämpliga artiklar och bruksanvisningar på dessa områden samt även reklam och annonser. Studerande skall till exempel på finska kunna redogöra för något varuslag, någon uppfinning eller kommunikationsmedel. Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel ur detektivromaner. Grammatik: infinitiv, particip och satsbyggnaden FIM 4, Samhället och massmedia I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. De studerande skall läsa och analysera någon tidning, tidningsavdelning eller något program i radio eller teve. De skall även ges möjlighet att själva, på basis av händelser eller intervjuer, utarbeta ett reportage eller en artikel på finska samt lära sig att avfatta annonser och annonssvar. Grammatik: satsmotsvarigheterna, textens stil och byggnad, disposition, styckeindelning och interpunktion FIM 5, Utbildning, yrkes- och näringsliv I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Som underlag studeras olika slag av dokument som behövs i utbildning och yrkesliv. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. De studerande skall fördjupa sig i något yrkesområde och redogöra både i tal och skrift för yrket och utbildningen. De studerande skall även skriva en arbetsplatsansökan och en meritförteckning. Grammatik: attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarigheter till svenskans prepositionsattribut, dessa belyses och övas även genom översättning från och till finska FIM 6, Finsk kultur och litteratur I kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer med hänsyn till sina intressen, även finsk litteraturhistoria behandlas i huvuddrag. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det samt hålla ett föredrag om någon annan finsk konstform än litteratur. Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare. Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik. I kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök. Fördjupade kurser FIM 7, Muntlig uttrycksförmåga Kursen går ut på att studera språklig växelverkan samt olika regler och sätt för formell och informell kommunikation. De studerande skall förkovra sig i att tala och uppträda på finska. De skall lära sig att kritiskt iaktta sin framställning och sitt språk samt vänja sig vid att både ge och ta kritik. Kursen kan utmynna i ett muntligt föredrag, en uppläsning eller ett drama. Den muntliga språkfärdigheten uppövas med sikte på en lämplig nivå (B2.2) i det nationella muntliga språkprovet. Till kursen hör ett obligatoriskt muntligt prov för vilket särskilt intyg utfärdas. 21

22 FIM 8, Skrivandets konst I denna kurs skall de studerande analysera olika slag av texter på finska och lära sig att skriva redogörelser, protokoll, utredningar, kommentarer, analyser, essäer med mera utifrån ett bestämt material. Skrivprocessen från planering till redigering och korrekturläsning genomgås med hjälp av tillgänglig datateknik och program. Syftet är att lära sig att kritiskt granska och bearbeta en text både innehållsligt och språkligt samt därvid kunna använda ordböcker, språkriktighetsguider och andra källor. Bilder, bildtexter och diagram beaktas. Vid behov ges övning och handledning även i att skriva fiktiv text. Antalet kursdeltagare får inte överstiga antalet datorer i skolans datasal. Tillämpade kurser FIM 9, Repetitionskurs för studentskrivningen (kursen är samma som FINA 9) I denna kurs skall de studerande repetera grammatiken och öva de olika delarna i studentskrivningen. Kursen bedöms som avlagd (A) eller som underkänd (U). FIM 10, Översättningskurs (kursen är samma som MO 11 och FINA 10) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att översätta texter till och från finska. Antalet kursdeltagare får inte överstiga antalet datorer i skolans datasal. Kursen kan inte tenteras. Kursen är gemensam för modersmålet och finskan och genomförs i samarbete med båda ämnen. Kursen bedöms som avlagd (A) eller som underkänd (U). Kursens mål är att de studerande skall bli medvetna om specifika fallgropar och problem som de kan ställas inför vid översättning av de inhemska språken. Översättningsövningar av olika slag från finska till svenska och från svenska till finska. Under kursen analyserar och översätter studerande olika texter och lär sig därmed att kartlägga och bearbeta specifika problem med hjälpmedel Finska, B-lärokurs Allmänna mål en för undervisningen är att de studerande skall: förstå och kunna delta i ett vardagligt samtal när talet är tydligt, förs i normalt tempo och det sagda vid behovkan upprepas kunna ta del av radio- och teveprogram som behandlar allmänna frågor samt läsa allmänt hållen finsk saktext och lättare fiktiv text, så att de kan föra anteckningar, svara på frågor om innehållet och sammanfatta det, åtminstone på svenska kunna skriva enkla men i någon mån detaljerade brev, redogörelser och berättelser om alldagliga ämnen och teman som behandlats i kurserna, med nöjaktig behärskning av det centrala ordförrådet och finskans basstrukturer i ovanstående sammanhang uppvisa grundläggande kännedom om det finländska samhället och finsk kultur samt kunna nämna åtminstone några kända finska författare och ha bekantat sig med något smakprov ur deras produktion. 22

23 Obligatoriska kurser FINB 1, Vardagsfinska I den första kursen skall de studerande lära sig förstå och använda finska i tal och skrift i alldagliga servicesituationer, t.ex. i butiker, telefon, banker, på posten och på resor, samt litet utförligare än i den grundläggande utbildningen berätta om sig själva och sin närmiljö samt skriva personliga meddelanden och små berättelser om den. I grammatiken repeteras och utvidgas finskans verblära i aktiv och passiv och i anslutning därtill de viktigaste objektsreglerna, pronomina och unipersonella uttrycken. FINB 2, Människor, natur och sevärdheter i Finland I denna kurs läser de studerande texter och lämpliga broschyrer om platser, sevärdheter och naturen på olika orter i Finland samt även utdrag ur någon lättare skönlitterär skildring om människorna och livet där. De skall lära sig att kort presentera sin hemort och berätta om iakttagelser och upplevelser på resor samt, till exempel med hjälp av annonser, guider och webbsidor på Internet, söka reda på fakta, tidtabeller, evenemang med mera. I grammatiken repeteras kasus- och pluralböjningen med särskild uppmärksamhet på finskans konsonant och vokalväxlingar. FINB 3, Utbildning, intressen och fritid I kurs 3 skall de studerande öva sig att samtala och berätta om sin skolgång, sin fritid och sina framtidsplaner. Via tryckta guider, webbsidor eller artiklar skall de bekanta sig närmare med någon utbildning och läsa, titta eller lyssna på reportage om fritidssysslor som intresserar dem. Under kursen skall de studerande göra en liten utredning eller presentation på finska om ett utbildningsområde eller en hobby. I grammatiken behandlas satsers huvuddelar (subjekt, objekt, predikat och predikativ) samt infinitiv I och III. FINB 4, Affärs- och yrkesliv I denna kurs skall de studerande öva sig att läsa och ta reda på fakta ur reklam och broschyrer samt läsa någon artikel om yrkesliv och lämpliga eller intressanta yrken. Konsumtionsvanor och arbetsvanor diskuteras med hänsyn även till människans hälsa och omgivningens förväntningar. Studerandena skall kunna svara på frågor om texternas innehåll och i enkla ord redogöra för det även på finska. I grammatiken behandlas finskans räkneord och användningen av dem i pris- och tidsuttryck, samt adjektiv och adverb. FINB 5, Trafik, teknik och miljö I den sista obligatoriska kursen skall de studerande läsa några lättare texter om trafik och fortskaffningsmedel, vanliga tekniska hjälpmedel samt exempel på bruksanvisningar. Deras förtjänster och nackdelar diskuteras både ur användnings- och miljösynvinkel. I texterna studeras även användningen av finskans particip och viktigaste nominaluttryck samt typexempel på hur finskans ordförråd är uppbyggt genom sammansättningar och avledningar. Vid kursens slut skall de studerande på finska kunna beskriva något färdmedel eller annat tekniskt hjälpmedel och sina erfarenheter av det. Fördjupade kurser FINB 6, Att förstå, tala och skriva finska bättre I denna kurs skall de studerande öva upp förmågan att förstå talad finska i olika sammanhang, till exempel under guidningar, föredrag och program i massmedierna, och kunna svara på frågor, sammanfatta innehållet och skriva korta uppsatser i anslutning till dem. Samtidigt repeteras finskans basordförråd och basstrukturer i olika sammanhang och uppövas förmågan att tala och reagera på 23

24 finska i situationer och uppgifter av den typ som också förekommer i muntliga test. Det nationella provet i muntlig språkfärdighet på medellång nivå ingår som en del av kursen. FINB 7, Finland i dag I denna kurs skall de studerande via massmedier och lämpliga faktatexter bekanta sig med det finländska samhälls- och kulturlivet i dag. De studerande skall genom artiklar, teve eller radioprogram fördjupa sig på något område eller i någon genre och bekanta sig med en berömd finländsk person eller kända inhemska alster på området. I texterna iakttas vid sidan av innehållet även förekomsten av idiomatik, nominalformer och satsmotsvarigheter. 24

25 4.5 Engelska Syftet med undervisningen i engelska är att utveckla de studerandes förmåga till interkulturell kommunikation. De studerande ska få insikt i, förståelse för och uppskattning av kulturen i den engelskspråkiga världen. Undervisningen syftar till att ge de studerande färdigheter till självständiga studier i språket och visa på det engelska språkets variationsrikedom och uttrycksmöjligheter samt göra dem uppmärksamma på kulturella skillnader i språket Lärokurs som påbörjats i årskurs 5 i den grundläggande utbildningen (A) för undervisningen enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6): Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift B2.1 B2.1 B2.1 B2.1 Studieprogram De obligatoriska kurserna 1-6 bör avläggas i rätt ordning. Vid tentamen av någon av dessa kurser måste den studerande kunna påvisa att den muntliga övningen har erhållits på annat håll. De fördjupade kurserna 7 och 8 kan väljas fritt efter att de obligatoriska kurserna är avklarade. Obligatoriska kurser ENA 1, De unga och deras värld att sammanlänka undervisningen i grundskolan med undervisningen i gymnasiet och befästa kunskaperna enligt den studerandes behov att träna sig i användningen av ett informellt och familjärt språk att befästa grundstrukturerna i språket det dagliga livet och situationer vid umgänge människor emellan temaområden: välfärd och trygghet strategier och studiemetoder: diskussion, förmåga att uttrycka åsikter vid muntlig kommunikation skriftlig träning av strukturer och uttryck Bedömning Grunden för bedömning utgör allt arbete som gjorts under kursens gång, både muntligt och skriftligt. Studerandena handleds i att bedöma sina egna svaga och starka sidor. Ordförråd och skriftlig uttrycksförmåga utvärderas i ett avslutande skriftligt prov. ENA 2, Kommunikation och fritid att lära sig ord och uttryck som berör fritiden och hobbyverksamheten samt turismen och resandet att lära sig att berätta om det egna landet för dem som kommer ifrån andra kulturer att bli medveten om kulturella olikheter i vardagslivet i olika länder att repetera och fördjupa strukturer 25

26 fritid och intressen samt tjänster i samband med dem temaområden: kommunikation och mediekunskap välfärd och trygghet strategier och studiemetoder: muntlig kommunikation med betoning på studerandenas säkerhet att uttrycka sig skriftlig träning av språket med hjälp av kommunikativa uppgifter muntlig och skriftlig träning av strukturer Bedömning Muntlig och skriftlig bedömning under hela kursen. Skriftlig bedömning i form av ett slutprov (Se kurs 1) ENA 3, Studier och arbete Att kunna förstå och använda ett språk som är typiskt för formella situationer inom studier och arbete studier inom det egna landet samt utomlands olika arbetssituationer och arbetsansökningar temaområden: aktivt medborgarskap och entreprenörskap strategier och studiemetoder: muntlig och skriftlig kommunikation hörförståelser och textförståelser träning av strukturer Bedömning Muntlig och skriftlig bedömning under kursen. Skriftlig utvärdering genom ett slutprov (Se kurs 1). ENA 4, Samhället och omvärlden Tal och textförståelse på en mera krävande nivå Samhället i det egna landet och i andra länder Temaområden Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Strategier och studiemetoder strategier för läsförståelse skriftlig framställning övas genom att de studerande skriver texter för olika ändamål fördjupning och träning av strukturer hörförståelseövningar Bedömning Muntlig och skriftlig bedömning under kursen Skriftlig bedömning i form av ett slutprov innehållande textförståelse (Se kurs 1) ENA 5, Kultur att lära sig ord och uttryck från litteraturens och den övriga konstens område att befästa förståelsen av skönlitterära alster att förstärka sin egen roll inom den egna kulturen 26

27 att producera ett omfattande arbete Litteratur från Shakespeare till modern tid, musik från klassisk till dagens musikaler, konst från medeltiden till modern konst samt olika genrer inom filmkonsten Temaområden kulturell identitet och kulturkännedom kommunikation och mediekunskap strategier och studiemetoder: att använda sig av information via datorn att sammanställa ett material som presenteras inför gruppen att lära sig att utrycka sig fritt inför publik skriftlig kommunikation i form av film-, konsert- eller teaterrecensioner skriftlig träning av strukturer hörförståelseövningar Bedömning Muntlig och skriftlig bedömning under kursen. Skriftlig bedömning i form av ett slutprov innehållande textförståelse (Se kurs 1) ENA 6, Vetenskap, ekonomi och teknik att förstå mera krävande texter och att förstärka användningen av ett mera avancerat uttryckssätt att kunna begagna sig av ett för sammanhanget lämpligt språkregister Olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, rymdforskning, olika former av kommunikation och näringslivet Temaområden teknologin och samhället framtidsvisioner världen av idag strategier och studiemetoder: diskussioner och debatter övningar i lässtrategier skriftlig framställning av texter för olika ändamål skriftliga strukturer hörförståelseövningar Bedömning Både under kursens gång i form av muntliga och skriftliga framställningar samt i form av ett slutprov Fördjupade kurser I dessa läggs tonvikt vid en mångsidig utveckling av språkfärdigheten. ENA 7, Naturen och en hållbar utveckling Färdigheter att förstå och använda språket inom de givna ämnesområdena. naturen och naturvetenskaperna miljöfrågor temaområden: en hållbar utveckling inom miljön 27

28 naturkatastrofer klimatförändringar strategier och arbetsmetoder: textstudier, Internet, diskussioner, debatter, argumenterande skriftliga uppgifter repetition av strukturer hörförståelseövningar Bedömning Både under kursens gång och genom ett avslutande skriftligt prov. ENA 8, Tala och förstå bättre Att lära sig att tala och använda språket muntligt i olika situationer. Aktuella händelser samt en fördjupning av ämnesområden från de tidigare kurserna. Strategier och arbetsmetoder Under kursen övas den muntliga förmågan med hjälp av olika slags kommunikativa övningar t.ex. rollspel, debatter, diskussioner samt tal. Aktuella texter från olika temaområden utgör grunden för de olika övningarna. Skriftliga övningar t.ex. att skriva ett tal samt övningar i hörförståelse ingår. Bedömning Ett avslutande kursprov samt det av Utbildningsstyrelsen utarbetade provet i muntlig språkfärdighet. Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. Tillämpade kurser ENA 9, Preparation inför studentskrivningarna Att repetera lärokursens innehåll Strategier och arbetsmetoder hörförståelseövningar textförståelseövningar strukturövningar uppsatsskrivning Bedömning Aktivt deltagande och gjorda uppgifter. Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). ENA 10, Språket ute i världen En studerande som vistas en längre tid t.ex. som utbytesstuderande i engelskspråkig miljö kan erhålla en kurs för aktiv övning av språkkunskapen. Den studerande skall skriftligt redogöra för sina upplevelser och kunna reflektera över kulturskillnaderna. Bedömning Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). 28

29 4.6 Franska Undervisningen i franska sträva efter att de studerande lär sig ordentligt grunderna i franska, så att de kan uttrycka sig korrekt både skriftligt och muntligt. Genom varierande texter och hörförståelseprogram skall de bekanta sig med franska seder och bruk i Frankrike och i andra fransktalande länder. Den muntliga kommunikationen tränas regelbundet under lektionerna och utvärderas under hela kursen. Den skriftliga utvärderingen baserar sig mest på det avslutande skriftliga provet i slutet av varje kurs. I provet ingår textförståelse, struktur- och ordförrådsuppgifter och uppsats Valfri lärokurs som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen (B2) Man kan studera åtta fördjupade kurser i franska (FRB2) samt en tillämpad kurs (konversation). Kurserna studeras i rätt ordning, förutom konversationskursen som kan väljas när som helst. Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått motsvarande muntlig träning på annat håll. för undervisningen enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6): Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 Fördjupade kurser FRB21, Fritid och intressen Inom denna kurs behandlas varierande ämnen som anknyter till de ungas vardag i Frankrike. Det handlar om studier, resor, uppköp, kafébesök, matlagning, diskussioner etc. Talförståelse och muntlig kommunikation övas vid sidan om det skrivna språket. Grundskolans kunskaper repeteras och texterna blir lite mera krävande. Både det skrivna och det talade språket utvärderas. FRB22, Världen och vi Kursen handlar om umgänge bland människor och om sevärdheter, geografi, historia och rekreationsmöjligheter i Frankrike och i Finland. Talförståelse och muntlig kommunikation övas vid sidan om det skrivna språket. Grundstrukturerna befästs och både det skrivna och det talade språket utvärderas FRB23, Förr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är bl.a. hälsa och välfärd. Talförståelse och muntlig kommunikation övas vid sidan om det skrivna språket och grundstrukturerna befästs. Både det skrivna och det talade språket utvärderas. FRB24, Studier och framtidsplaner Innehållet i denna kurs handlar främst om skola, studier och de ungas framtid, både i Finland och i Frankrike. De studerande skall lära sig att kommunicera på franska kring frågor som berör bl.a. deras studier och framtida arbetsliv. Både det skrivna och det talade språket tränas och utvärderas. 29

30 FRB25, Kultur Inom denna kurs bekantar sig de studerande med kultur, sport och aktualiteter både i hemlandet och i den fransktalande världen. De studerande kan i mån av möjlighet delta i något franskt evenemang. Studierna sker på franska så att språket övas mångsidigt, både skriftligt och muntligt. Både det skrivna och talade språket tränas och utvärderas. FRB26, Vår gemensamma jord Texterna kan variera under denna kurs. Vid sidan om läroboken, tas med även tidningar, Internet och övrig media som berikande material. Förutom situationen i Frankrike och Finland skall även aktuella världshändelser behandlas. Studierna sker främst på franska och språket övas både skriftligt och muntligt. De studerande skall hålla korta referat på franska. Både det skrivna och det talade språket utvärderas. FRB27, Vetenskap och teknik Under kursen skall de studerande skaffa sig allmän kunskap på franska om olika vetenskapsområden och om olika former av kommunikation. Det skrivna språket används mest i läsning av texter i läroboken och tidningsartiklar. Referat av olika artiklar kan även avges på svenska. Främst det skrivna språket utvärderas efter denna kurs. FRB28, Naturen och en hållbar utveckling Under denna kurs behandlas naturen med olika naturfenomen främst i Frankrike och i Finland men även i andra fransktalande länder. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter och således utvärderas främst textförståelse och skriftlig prestation. Tillämpad kurs FRB29, Konversation Kursen i konversation kan väljas lika väl av studerande med elementära kunskaper i franska som av studerande på högre nivå. Utvärderingen baserar sig helt på det talade språket och betygsätts med avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U) Valfri lärokurs i franska som påbörjas i gymnasiet (B3) Lärokursen omfattar antingen åtta fördjupade kurser som läses i ordningsföljd eller två kurser enligt läroplanen för B3-språket plus åtta kurser enligt B2 beroende på antalet studerande. Dessutom finns en tillämpad kurs i konversation gemensam för FRB2 och FRB3. Alla studerande har rätt att välja FRB3 för att repetera grunderna. Slutmålet d.v.s. studentexamen i kort lärokurs i franska är densamma för FRB2 och FRB3. Kurserna studeras i rätt ordning, förutom konversationskursen som kan väljas när som helst. Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått motsvarande muntlig träning på annat håll. för undervisningen enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6): Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 Fördjupade kurser FRB31, God dag, trevligt att träffas De studerande lär sig att klara sig i vardagssituationer på franska. De lär sig att hälsa, ta farväl och att presentera sig på franska. De lär sig att ställa frågor och svara på enkel franska i fransk miljö. De studerande lär sig både det skrivna och det talade språket från första början, men tonvikten ligger främst på muntlig kommunikation, liksom utvärderingen. 30

31 FRB32, Så ska saker och ting skötas Temat för denna kurs är de ungas vardag i enkla situationer med släkt, vänner och nya kontakter. Texterna behandlar ofta en ung finländares första besök i Frankrike. De studerande lär sig att klara sig på enkel franska som turist i Frankrike. Tonvikten ligger på muntlig kommunikation, dock så att även grunderna i det skrivna språket lärs och tränas. Båda det talade och det skrivna språket utvärderas. FRB33, Fritid och intressen Inom denna kurs behandlas varierande ämnen som anknyter till de ungas vardag i Frankrike. Det handlar om studier, resor, uppköp, kafébesök, matlagning, diskussioner etc. Talförståelse och muntlig kommunikation övas vid sidan om det skrivna språket. Grundskolans kunskaper repeteras och texterna blir lite mera krävande. Både det skrivna och det talade språket utvärderas. FRB34, Världen och vi Kursen handlar om umgänge bland människor och om sevärdheter, geografi, historia och rekreationsmöjligheter i Frankrike och i Finland. Talförståelse och muntlig kommunikation övas vid sidan om det skrivna språket. Grundstrukturerna befästs och både det skrivna och det talade språket utvärderas. FRB35, Förr och nu I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Teman är bl.a. hälsa och välfärd. Talförståelse och muntlig kommunikation övas vid sidan om det skrivna språket och grundstrukturerna befästs. Både det skrivna och det talade språket utvärderas. FRB36, Studier och framtidsplaner Innehållet i denna kurs handlar främst om skola, studier och de ungas framtid, både i Finland och i Frankrike. De studerande skall lära sig att kommunicera på franska kring frågor som berör bl.a. deras studier och framtida arbetsliv. Både det skrivna och det talade språket tränas och utvärderas. FRB37, Kultur Inom denna kurs bekantar sig de studerande med kultur, sport och aktualiteter både i hemlandet och i den fransktalande världen. De studerande kan i mån av möjlighet delta i något franskt evenemang. Studierna sker på franska så att språket övas mångsidigt, både skriftligt och muntligt. Både det skrivna och talade språket tränas och utvärderas. FRB38, Vår gemensamma jord Texterna kan variera under denna kurs. Vid sidan om läroboken, tas med även tidningar, Internet och övrig media som berikande material. Förutom situationen i Frankrike och Finland skall även aktuella världshändelser behandlas. Studierna sker främst på franska och språket övas både skriftligt och muntligt. De studerande skall hålla korta referat på franska. Både det skrivna och det talade språket utvärderas. Tillämpad kurs FRB39, Konversation Kursen i konversation kan väljas lika väl av studerande med elementära kunskaper i franska som av studerande på högre nivå. Utvärderingen baserar sig helt på det talade språket och betygsätts med avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U). 31

32 4.7 Tyska Undervisningen i tyska i Kyrkslätts gymnasium syftar inte enbart till att ge språkliga färdigheter. Texterna och övningarna väljs så att de studerande får en mångsidig och aktuell bild av de tyskspråkiga länderna. Skillnaderna mellan dessa länder och Finland framhålls så att de studerande lär sig uppträda naturligt i Europa och förhålla sig fördomsfritt till olika kulturer och deras representanter Valfri lärokurs som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen (B2) Lärokursen omfattar åtta fördjupade kurser som läses i ordningsföljd. Dessutom finns en tillämpad kurs i konversation. Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått motsvarande muntlig träning på annat håll. för undervisningen enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6): Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.2 A2.1-A2.2 A2.2-B1.1 A2.1-A2.2 Fördjupade kurser TYB21, Fritid och intressen Att befästa det ordförråd och de strukturer den studerande har lärt sig i den grundläggande utbildningen, att utvidga kännedomen om språkets grundstrukturer och att kunna använda språket i situationer som anknyter till de ungas dagliga liv, fritidsverksamhet och hobbyer och tjänster i anslutning till dem. Temaområden Hälsa och trygghet. Strategier och studiemetoder Textläsning, hörförståelseövningar, kommunikativa muntliga och skriftliga strukturövningar, korta skrivuppgifter, övningar med hjälp av video- och dataprogram, Internet som informationskälla. Talförståelse och muntlig kommunikation tränas genom parövningar, gruppdiskussioner, rollspel osv. Bland annat förmågan att uttrycka åsikter övas. Bedömning Bedömningen baserar sig på allt arbete som utförts under kursen, både muntligt och skriftligt, samt ett skriftligt slutprov som består av flera olika typer av uppgifter: ordkunskap, strukturer, läsförståelse, korta skrivuppgifter. De studerande bereds möjlighet att själva utvärdera sina kunskaper och reflektera över sina starka sidor och inlärningsstrategier. TYB22, Världen och vi Att lära sig ord och uttryck som behövs när man berättar om mänskor, geografi, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland eller ett tysktalande land. Att befästa grundstrukturerna. Temaområden Kulturell identitet och kulturkännedom. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Hållbar utveckling. Strategier och studiemetoder Jfr kurs 1. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. Skrivfärdigheten övas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Bedömning Jfr kurs 1. 32

33 TYB23, Förr och nu Att lära sig ord och fraser som behövs för att berätta om livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Att befästa grundstrukturerna. Temaområden Hälsa och välfärd. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Hållbar utveckling. Teknologi och samhälle. Strategier och studiemetoder Jfr kurs 1. Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. Grundstrukturerna övas. Den skriftliga förmågan tränas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Möjlighet att göra ett projektarbete om turism. Bedömning Jfr kurs 1. Alla språkets delområden ingår i bedömningen. TYB24, Studier och framtidsplaner Att kunna uttrycka sig både i tal och skrift om skola, studier, arbetsliv och framtidsplaner. Att förstå en något mer komplicerad formell text. Att repetera och fördjupa strukturer. Temaområden Hållbar utveckling. Teknologi och samhälle. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Strategier och studiemetoder Muntlig och skriftlig kommunikation. Strategier som övar läsförståelse. Längre skriftliga arbeten. Bedömning Alla språkets delområden ingår i bedömningen. Tyngdpunkten förskjuts mot skriftliga arbeten. Slutprov med olika typer av uppgifter. TYB25, Kultur Att bekanta sig med olika former av kultur inom det tyska språkområdet, t.ex. litteratur, bildkonst, musik, film, teater eller idrott och lära sig motsvarande ordförråd. Att lära sig de strukturer som behövs för att förstå t.ex. litterära texter och för att muntligt och skriftligt kunna behandla ämnesområdet. Att lägga märke till kulturella olikheter och främja förståelse mellan folken. Temaområden Kulturell identitet och kulturkännedom. Kommunikation och mediekunskap. Strategier och studiemetoder Att läsa texter valda enligt de studerandes intressen. Att använda datorn som informationskälla. Att skriva ett kort arbete om någon kulturform. Muntliga diskussioner. Hörförståelseövningar. Bedömning Alla områden av språkfärdigheten bedöms. Slutprov med olika slags uppgifter. TYB26, Vår gemensamma jord Att förstå lättfattliga texter, också medietexter, om samhället i Finland och det tyska språkområdet, om jordens tillstånd och om framtiden. Att repetera och fördjupa tidigare inlärda strukturer. Temaområden Hållbar utveckling. Informations- och mediekunskap. 33

34 Strategier och studiemetoder Datorn som hjälpmedel och informationskälla. Textförståelseövningar, muntliga och skriftliga skildringar, korta referat och strukturövningar. Bedömning Alla områden av språkfärdigheten bedöms. Slutprov där längre textförståelse och uppsats ingår. TYB27, Vetenskap och teknik Att förstå allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation och använda ett för ämnesområdet lämpligt språk. Att ytterligare befästa och fördjupa strukturerna. Temaområden Samtliga temaområden kan behandlas. Strategier och studiemetoder Tonvikten läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Bedömning Hörförståelse, textförståelse och skriftlig produktion bedöms. TYB28, Naturen och hållbar utveckling Förmåga att förstå och använda ett språk som behandlar naturen, naturfenomen, mänskans förhållande till naturen i Finland och inom det tyska språkområdet. Temaområden, strategier och studiemetoder samt utvärdering som i kurs 7. Tillämpade kurser TYB29/TYB311, Konversation Under kursen övas den muntliga färdigheten genom olika övningar t.ex. dialoger och diskussioner. Även kulturella kommunikativa skillnader diskuteras. Som utgångspunkt för diskussioner kan texter eller material från andra medier fungera. Bedömning Aktivt deltagande samt genomförande av uppgifter. Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). TYB210/TYB312, Repetitionskurs inför studentskrivningarna Att repetera lärokursens innehåll Strategier och arbetsmetoder Hörförståelseövningar, textförståelseövningar, strukturövningar och skrivövningar Bedömning Aktivt deltagande och gjorda uppgifter. Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). TYB211/TYB313, Språket i kulturen Kursen omfattar ett samarbete mellan tyska och ett annat ämne (t.ex. historia). Vid sidan om språket betonas ett annat tyngdpunktsområde vilket bestäms utgående från samarbetsämnet. Under kursen kan en exkursion till ett tyskspråkigt land göras för att bekanta sig med kulturen och för att öva språket. Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). 34

35 4.7.2 Lärokurs som påbörjas i gymnasiet (B3) Lärokursen omfattar antingen åtta fördjupade kurser som läses i ordningsföljd eller två kurser enligt läroplanen för B3-språket plus åtta kurser enligt B2 beroende på antalet studerande. Dessutom finns en tillämpad kurs i konversation gemensam för TYB2 och TYB3. Tentamen är möjlig endast i undantagsfall och då bör den studerande ha fått motsvarande muntlig träning på annat håll. för undervisningen enligt nivåskalan för språkkunskaper (bilaga 6): Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrift A2.1-A2.2 A2.1 A2.1-A2.2 A1.3-A2.1 Fördjupade kurser TYB31, God dag, trevligt att träffas Att klara sig i enkla vardagliga språksituationer som att hälsa, ta avsked och presentera sig. Att berätta om sig själv och familjen. Att träna grundläggande strukturer och lära sig ett naturligt uttal. Temaområden Hälsa och trygghet. Strategier och studiemetoder Muntlig språkfärdighet tränas t.ex. genom parövningar, diskussioner, rollspel och kommunikativa strukturövningar. Bedömning Bedömningen baserar sig på allt arbete som utförts under kursen, både muntligt och skriftligt, samt ett skriftligt slutprov som består av flera olika typer av uppgifter: ordkunskap, strukturer, korta skrivuppgifter. De studerande bereds möjlighet att själva utvärdera sina kunskaper och reflektera över sina starka sidor och inlärningsstrategier. TYB32, Så ska saker och ting skötas Att kunna berätta om släkt och vänner och andra mänskliga relationer. Att klara sig i alldagliga situationer i vardagslivet som att göra uppköp, uträtta ärenden på posten och banken, besöka läkare, utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster. Att ytterligare träna grundstrukturerna. Temaområden, strategier och studiemetoder samt utvärdering som i kurs 1. TYB33, Fritid och intressen Att kunna tala om de ungas dagliga liv, fritidsverksamhet och hobbyer och uttrycka åsikter om dem. Att utvidga kännedomen om språkets grundstrukturer. Temaområden Hälsa och trygghet. Kulturell identitet och kulturkännedom. Strategier och studiemetoder Textläsning, hörförståelseövningar, kommunikativa muntliga och skriftliga strukturövningar, korta skrivuppgifter, övningar med hjälp av video- och dataprogram, Internet som informationskälla. Bedömning Jfr kurs 1. TYB34, Världen och vi Att lära sig ord och uttryck som behövs när man berättar om mänskor, geografi, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland eller ett tyskspråkigt land. Att befästa grundstrukturerna. 35

36 Temaområden Kulturell identitet och kulturkännedom. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Hållbar utveckling. Strategier och studiemetoder Talförståelse och muntlig kommunikation betonas. Kommunikativa skriftliga uppgifter. Bedömning Jfr kurs 1. TYB35, Förr och nu Att lära sig ord och fraser som behövs för att berätta om livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Att ytterligare befästa grundstrukturerna. Temaområden Hälsa och välfärd. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Hållbar utveckling. Teknologi och samhälle. Strategier och studiemetoder Tonvikten ligger på talförståelse och muntlig kommunikation. Grundstrukturerna och den skriftliga färdigheten tränas med hjälp av kommunikativa uppgifter. Möjlighet att göra ett projektarbete om turism. Bedömning Jfr kurs 1. Alla språkets delområden ingår i bedömningen. TYB36, Studier och framtidsplaner Att kunna uttrycka sig både i tal och skrift om skola, studier, arbetsliv och framtidsplaner. Att repetera och fördjupa strukturer. Temaområden Hållbar utveckling. Teknologi och samhälle. Aktivt medborgarskap och entreprenörskap. Strategier och studiemetoder Muntlig och skriftlig kommunikation. Strategier som övar läsförståelse. Längre skriftliga arbeten. Bedömning Alla språkets delområden ingår i bedömningen. Tyngdpunkten förskjuts mot skriftliga arbeten. Slutprov med olika typer av uppgifter. TYB37, Kultur Att bekanta sig med olika former av kultur inom det tyska språkområdet, t.ex. litteratur, bildkonst, musik, film, teater eller idrott och lära sig motsvarande ordförråd. Att lära sig de strukturer som behövs för att förstå t.ex. lättare litterära texter och för att muntligt och skriftligt kunna behandla ämnesområdet. Att lägga märke till kulturella olikheter och främja förståelse mellan folken. Temaområden Kulturell identitet och kulturkännedom. Kommunikation och mediekunskap. Strategier och studiemetoder Att läsa texter valda enligt de studerandes intressen. Att använda datorn som informationskälla. Muntliga diskussioner. Hörförståelseövningar. Bedömning Alla områden av språkfärdigheten bedöms. Slutprov med olika slags uppgifter. 36

37 TYB38, Vår gemensamma jord Att förstå lättfattliga texter, också medietexter, om samhället i Finland och det tyska språkområdet, om jordens tillstånd och om framtiden. Att repetera och fördjupa tidigare inlärda strukturer. Temaområden Hållbar utveckling. Informations- och mediekunskap. Strategier och studiemetoder Datorn som hjälpmedel och informationskälla. Textförståelseövningar, muntliga och skriftliga skildringar, korta referat och strukturövningar. Bedömning Alla områden av språkfärdigheten bedöms. Slutprov där längre textförståelse och uppsats ingår. TYB39, Vetenskap och teknik Att förstå allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation och använda ett för ämnesområdet lämpligt språk. Att ytterligare befästa och fördjupa strukturerna. Temaområden Samtliga temaområden kan behandlas. Strategier och studiemetoder Tonvikten läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Bedömning Hörförståelse, textförståelse och skriftlig produktion bedöms. TYB310, Naturen och hållbar utveckling Förmåga att förstå och använda ett språk som behandlar naturen, naturfenomen, mänskans förhållande till naturen i Finland och inom det tyska språkområdet. Temaområden, strategier och studiemetoder samt Bedömning som i kurs 7. Tillämpade kurser TYB29/TYB311, Konversation Under kursen övas den muntliga färdigheten genom olika övningar t.ex. dialoger och diskussioner. Även kulturella kommunikativa skillnader diskuteras. Som utgångspunkt för diskussioner kan texter eller material från andra medier fungera. Bedömning Aktivt deltagande samt genomförande av uppgifter. Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). TYB210/TYB312, Repetitionskurs inför studentskrivningarna Att repetera lärokursens innehåll Strategier och arbetsmetoder: Hörförståelseövningar, textförståelseövningar, strukturövningar och skrivövningar Bedömning Aktivt deltagande och gjorda uppgifter. Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). TYB211/TYB313, Språket i kulturen Kursen omfattar ett samarbete mellan tyska och ett annat ämne (t.ex. historia). Vid sidan om språket betonas ett annat tyngdpunktsområde vilket bestäms utgående från samarbetsämnet. Under kursen kan en exkursion till ett tyskspråkigt land göras för att bekanta sig med kulturen och för att öva språket. Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). 37

38 4.8 Matematik Matematikens ställning i den moderna kulturen förutsätter förmåga att förstå, utnyttja och producera information i matematisk form. Syftet med undervisningen i matematik är att introducera matematikens grundidéer och strukturer samt modeller för matematiskt tänkande för de studerande. De skall lära sig använda matematikens språk i tal och skrift samt utveckla förmågan att kalkylera och lösa matematiska problem. Byte av lärokurs Vid byte från den långa lärokursen till den korta gäller följande kursmotsvarigheter: MAA 1 MAB 1, MAA 3 MAB 2, MAA 6 MAB 5, MAA 7 MAB 4 och MAA 8 MAB3 Temaområden I matematikundervisningen berörs följande temaområden: Aktivt medborgarskap och entreprenörskap Teknologi och samhälle Informations- och mediekunskap samt dessutom i den korta lärokursen Hållbar utveckling Lång lärokurs Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska färdigheter som behövs i yrkesstudier och högskolestudier. De som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt att lära sig förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och av dess tillämpningsmöjligheter i vardagsliv, vetenskap och teknik. en för undervisningen enligt den långa lärokursen i matematik är att de studerande skall vänja sig vid långsiktigt arbete och därigenom lära sig att lita på sin matematiska förmåga, sina färdigheter och sin tankeförmåga uppmuntras till experimentell och undersökande verksamhet samt till att hitta och kritiskt bedöma lösningar förstå och kunna använda matematikens språk, det vill säga kunna följa en matematisk framställning, läsa matematisk text och samtala om matematik samt lära sig att sätta värde på en exakt framställning och klara motiveringar lära sig att se matematisk kunskap som en logisk struktur utveckla sin förmåga att bearbeta uttryck, dra slutsatser och lösa problem bli kapabla att behandla information på ett för matematiken karakteristiskt sätt, vänja sig vid att göra antaganden, att undersöka antagandenas riktighet och motivera dem samt vid att bedöma motiveringarnas giltighet och resultatens generaliserbarhet bli vana att ställa upp matematiska modeller i praktiska problemsituationer och att utnyttja olika strategier för att lösa dem kunna använda ändamålsenliga matematiska metoder, tekniska hjälpmedel och olika informationskällor. Bedömning Det skriftliga slutprovet och den studerandes aktivitet under kursens gång utgör grunden för bedömningen. Samtliga kurser bedöms med siffror, förutom kurserna MAA 14 och MAA 15 som med en anteckning om avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U). 38

39 Studieprogram Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom kurserna MAA 3, MAA 6 och MAA 11 som kan läsas i valfri ordning. Obligatoriska kurser MAA 1, Funktioner och ekvationer Kursens mål är att de studerande skall: förkovra sig i att lösa ekvationer och utföra procenträkningar fördjupa sin förståelse för begreppen proportionalitet, kvadratrot och potens vänja sig vid reglerna för kvadratrots- och potensberäkningar fördjupa sina insikter i funktionsbegreppet genom att undersöka potens- och exponentialfunktioner lära sig att lösa potensekvationer centralt innehåll potensfunktioner potensekvationer rotuttryck och potenser med rationell exponent exponentialfunktioner MAA 2, Polynomfunktioner Kursens mål är att de studerande skall: få rutin i att använda polynomfunktioner lära sig att lösa polynomekvationer av andra graden och undersöka antalet lösningar lära sig att lösa polynomekvationer av högre grad som kan lösas utan att dividera polynomen lära sig lösa enkla polynomolikheter centralt innehåll produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna polynomfunktioner polynomekvationer av andra graden och av högre grader undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer faktorisering av polynom av andra graden lösning av polynomolikheter MAA 3, Geometri Kursens mål är att de studerande skall: träna sig i att gestalta och presentera information om rum och former både i två och tre dimensioner öva sig att formulera, motivera och använda geometriska satser kunna lösa geometriska problem genom att utnyttja figurers och kroppars egenskaper, likformighet, Pythagoras sats samt trigonometrin för rät- och snedvinkliga trianglar likformighet hos figurer och kroppar sinus- och cosinussatserna geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar 39

40 MAA 4, Analytisk geometri Kursens mål är att de studerande skall: förstå hur den analytiska geometrin binder ihop geometriska och algebraiska begrepp förstå begreppet punktmängdens ekvation och lära sig undersöka punkter, räta linjer, cirklar och parabler med hjälp av deras ekvationer fördjupa förståelsen av begreppet absolutbelopp och lära sig att lösa ekvationer med absoluta värden och motsvarande olikheter av typen f(x) = a eller f(x) = g(x) förbättra sin förmåga att lösa ekvationssystem punktmängdens ekvation räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer ekvationer och olikheter med absoluta belopp lösning av ekvationssystem en punkts avstånd från en linje MAA 5, Vektorer Kursens mål är att de studerande skall: förstå vektorbegreppet och bli insatta i grunderna för vektorkalkyl lära sig undersöka figurers egenskaper med hjälp av vektorer kunna undersöka punkter, avstånd och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer. vektorernas primära egenskaper addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet räta linjer och plan i rymden MAA 6, Sannolikhet och statistik Kursens mål är att de studerande skall: lära sig att åskådliggöra diskreta och kontinuerliga statistiska fördelningar samt att bestämma och tolka fördelningarnas karakteristikor bli insatta i kombinatorikens metoder bli förtrogna med sannolikhetsbegreppet och reglerna för sannolikhetsberäkningar förstå begreppet diskret sannolikhetsfördelning och kunna bestämma och tillämpa fördelningens väntevärde bli insatta i begreppet kontinuerlig sannolikhetsfördelning och lära sig tillämpa normalfördelningen diskret och kontinuerlig statistisk fördelning fördelningens karakteristikor klassisk och statistisk sannolikhet kombinatorik reglerna för beräkning av sannolikheter diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning väntevärde för diskret fördelning normalfördelning 40

41 MAA 7, Derivatan Kursens mål är att de studerande skall: kunna bestämma nollställena för rationella funktioner och lösa enkla rationella olikheter få en åskådlig uppfattning av funktionens gränsvärden, kontinuitet och derivata kunna bestämma derivatan för enkla funktioner kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan och bestämma deras gränsvärden kunna bestämma det största och minsta värdet för en rationell funktion i samband med tillämpade problem rationella ekvationer och olikheter gränsvärden, kontinuitet och derivata derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden MAA 8, Rot- och logaritmfunktioner Kursens mål är att de studerande skall: känna till egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner och kunna lösa ekvationer i anslutning till dem kunna undersöka rot-, exponential- och logaritmfunktioner med hjälp av derivatan lära sig derivera sammansatta funktioner kunna undersöka inversa funktioner till strängt monotona funktioner rotfunktioner och rotekvationer exponentialfunktioner och exponentialekvationer logaritmfunktioner och logaritmekvationer derivatan av sammansatta funktioner inversa funktioner derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner MAA 9, Trigonometriska funktioner och talföljder Kursens mål är att de studerande skall: lära sig att undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av symmetrier i enhetscirkeln lära sig att lösa trigonometriska funktioner av typen sin f(x) = a eller sin f(x) = sin g(x) behärska de trigonometriska sambanden sin2x + cos2x = 1 och tan x = sin x / cos x kunna undersöka trigonometriska funktioner med hjälp av derivatan förstå begreppet talföljd lära sig att definiera talföljder med hjälp av rekursionsformler kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och deras summor 41

42 riktade vinklar och radianer trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper trigonometriska ekvationer derivatorna av trigonometriska funktioner talföljder rekursiva talföljder aritmetiska talföljder och summor geometriska talföljder och summor MAA 10, Integralkalkyl Kursens mål är att de studerande skall: förstå begreppet primitiv funktion och lära sig att bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner förstå begreppet integral och dess samband med arean lära sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler göra sig förtrogna med tillämpningar av integralkalkyl primitiva funktioner primitiva funktioner till elementära funktioner integral beräkning av areor och volymer Fördjupade kurser MAA 11, Talteori och logik Kursens mål är att de studerande skall: lära sig att formalisera påståendesatser och undersöka deras sanningsvärden med hjälp av sanningstabeller förstå begreppet öppen sats och lära sig att använda kvantorer lära sig bevisföringsprinciper och öva sig i bevisföring lära sig talteorins grundbegrepp och göra sig förtrogna med primtalens egenskaper lära sig att undersöka hela tals delbarhet med hjälp av delbarhetsekvationer och kongruens mellan hela tal kunna bestämma den största gemensamma faktorn hos hela tal med Euklides algoritm. formalisering av satser sanningsvärden hos satser öppna satser kvantorer direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer Euklides algoritm primtal aritmetikens grundsats kongruens hos hela tal 42

43 MAA 12, Numeriska och algebraiska metoder Kursens mål är att de studerande skall: lära sig förstå begreppen absolut fel och relativt fel och med hjälp av dem förstå reglerna för exakthet hos närmevärden vid grundläggande räknesätt förstå begreppet iteration och lära sig att lösa ekvationer numeriskt lära sig att undersöka delbarheten hos polynom och att bestämma faktorerna till ett polynom lära sig ett algoritmiskt tänkesätt bli vana vid att använda moderna matematiska redskap lära sig att bestämma förändringshastigheter och areor numeriskt absoluta och relativa fel Newtons metod och iterering delbarhetsalgoritmer för polynom delbarhetsekvationer för polynom förändringshastigheter och ytor MAA 13, Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl Kursens mål är att de studerande skall: fördjupa sin kännedom om de teoretiska grunderna för differential- och integralkalkyl komplettera sina färdigheter i integralkalkyl och kunna tillämpa dem bland annat för att undersöka kontinuerliga sannolikhetsfördelningar kunna undersöka gränsvärden för talföljder, serier och deras summor. funktioners kontinuitet och deriverbarhet allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten generaliserade integraler Tillämpade kurser MAA 14, Repetitionskurs Kursens mål är att de studerande skall: se helheter i sina kunskaper finslipa sina mekaniska färdigheter ekvationslösning differential- och integralkalkyl MAA 15, Komplexa tal och differentialekvationer Kursens mål är att de studerande skall: förstå grundbegreppen i de komplexa talens värld och på det sättet inse hur man utvidgat det reella talområdet bekanta sig med enkla differentialekvationer ekvationer med komplexa tal lösning av differentialekvationer 43

44 4.8.2 Kort lärokurs Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier. en för undervisningen i den korta lärokursen i matematik är att de studerande skall: kunna utnyttja matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig verksamhet få positiva inlärningserfarenheter när de sysslar med matematik och lära sig att lita på sin kapacitet, sina färdigheter och sin förmåga att tänka, uppmuntras att lära sig nytt genom experiment, undersökningar och upptäckter skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier anamma matematiken som ett redskap med vars hjälp man kan beskriva, förklara och bygga upp modeller av fenomen samt dra slutsatser få en uppfattning om den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur tränas i att ta emot och analysera den information som massmedierna ger i matematisk form och förmå bedöma uppgifternas tillförlitlighet bli införstådda med matematikens betydelse för den kulturella utvecklingen lära sig att använda figurer, scheman och modeller som tankeredskap. Bedömning Det skriftliga slutprovet och den studerandes aktivitet under kursens gång utgör grunden för bedömningen. Samtliga kurser bedöms med siffror, förutom kursen MAB 10 som bedöms med siffror eller med en anteckning om avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U). Studieprogram Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom kurserna MAB 2, MAB 5 och MAB 7 som kan läsas i valfri ordning. Obligatoriska kurser MAB 1, Uttryck och ekvationer Kursens mål är att de studerande skall: bli vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära sig att lita på sin matematiska förmåga förstå begreppen lineärt samband, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra graden lineära samband och proportionalitet mellan storheter uppställning av ekvationer grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem tolkning och prövning av lösningar polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer MAB 2, Geometri Kursens mål är att de studerande skall: träna sig i att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar 44

45 bli skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella kroppar kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri figurers likformighet en rätvinklig triangels trigonometri Pythagoras sats area och volym hos figurer och kroppar bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet MAB 3, Matematiska modeller I Kursens mål är att de studerande skall: se regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den reella världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet tillämpning av lineära och exponentiella modeller potensekvationer lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer MAB 4, Matematisk analys Kursens mål är att de studerande skall: kunna undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan lära sig fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter derivatan för en polynomfunktion analys av polynomfunktioners tecken och förlopp det största och minsta värdet för en polynomfunktion grafiska och numeriska metoder MAB 5, Statistik och sannolikhet Kursens mål är att de studerande skall: bli vana att handskas med och tolka statistiskt material bekanta sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska uppgifter bli insatta i sannolikhetslärans grunder karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar normalfördelningen och normeringen av den kombinatorik sannolikhetsbegreppet formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem MAB 6, Matematiska modeller II Kursens mål är att de studerande skall få en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer kunna lösa lineära optimeringsproblem i praktiska situationer förstå begreppet talföljd kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och summor 45

46 lineära ekvationer med två variabler lineära ekvationspar grafisk lösning av olikheter med två variabler lineär optimering talföljder aritmetiska och geometriska talföljder och summor Fördjupade kurser MAB 7, Ekonomisk matematik Kursens mål är att de studerande skall: lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi få matematiska grunder för studier i företagsekonomi kunna tillämpa statistiska metoder index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor MAB 8, Matematiska modeller III Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle. Att få hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt. trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln radianbegreppet trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer Tillämpade kurser MAB 9, Integralkalkyl Kursens mål är att de studerande skall: förstå begreppet primitiv funktion och lära sig att bestämma primitiva funktioner till elementära funktioner förstå begreppet integral och dess samband med arean lära sig att bestämma areor och volymer med hjälp av integraler göra sig förtrogna med tillämpningar av integralkalkyl känna till olika talsystem 46

47 primitiva funktioner primitiva funktioner till elementära funktioner integral beräkning av areor och volymer talsystem MAB 10, Repetitionskurs Kursens mål är att de studerande skall se helheter i sina kunskaper och finslipa sina mekaniska färdigheter. ekvationslösning analytisk geometri extremvärdesproblem 47

48 4.9 Biologi Biologi är en naturvetenskap som utforskar den levande naturens uppbyggnad, funktioner och växelverkan allt från molekyl- och cellnivå till biosfären. För biologin som vetenskap är det karaktäristiskt att man når fram till ny kunskap genom observation och experiment. Biovetenskaperna är kunskapsområden som utvecklas snabbt och som kan tillämpas på många områden i samhället. Biologin förser oss med nya fakta om den levande naturens mångfald och om hur man kan främja en hållbar utveckling. Syftet med undervisningen i biologi är att den studerande skall förstå hur den organiska världen är uppbyggd, hur den fungerar, hur den har utvecklats och kan se människan som en del av den. Det är viktigt att inse hur människan genom sin verksamhet påverkar miljön. Gymnasiets biologi skall även skapa en grund för att förstå de möjligheter som biovetenskaperna ger då det gäller att förbättra människosläktets, övriga organismers och ekosystemens välbefinnande. Undervisningen skall utveckla ett naturvetenskapligt tänkesätt hos de studerande, väcka deras intresse för biovetenskaper och hos dem främja ett sådant handlingsmönster som bevarar naturens mångfald och utvecklar ansvar för miljön. Biologiundervisningens mål är att de studerande skall: behärska de centrala begreppen inom biologin kunna identifiera kännetecken på liv och strukturera livets fenomen och de olika systemen från molekylnivå till biosfären lära sig att sätta värde på mångfalden av organismer och förstå hur dessa anpassat sig i olika miljöer förstå arvsmassans och evolutionens betydelse för organismernas utveckling bli förtrogna med olika metoder för att få fram biologisk kunskap och bedriva biologisk forskning samt kritiskt kunna bedöma biologisk information från olika källor kunna planera och genomföra ett enkelt biologiskt experiment och tolka dess resultat känna till biovetenskapernas, till exempel bioteknikens och läkarvetenskapens tillämpningar känna till grunddragen i människans anatomi förstå arvs- och miljöfaktorernas betydelse för hälsan både ur individens och ur mänsklighetens synvinkel bli medvetna om nödvändigheten av en hållbar utveckling och inse att de har ett eget ansvar för ekosystemens framtid Bedömning I biologin bedöms de studerandes förmåga att behärska och använda centrala begrepp inom biologin samt att tillämpa biologisk kunskap. Vid bedömningen fästs uppmärksamhet vid de studerandes förmåga att förstå naturvetenskapliga lagbundenheter, orsak och verkan, insikten om växelverkans betydelse samt helhetsuppfattningen. Vid bedömningen av färdigheterna betonas de studerandes naturvetenskapliga skicklighet, deras förmåga att arbeta i grupp och deras förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt bedöma fakta. Man kan också ta hänsyn till visat intresse för biologins olika delområden. Bedömningen utgår från den studerandes aktivitet samt ett skriftligt slutprov. Slutprovet i kurs BI 6 kan ersättas med ett antal mindre förhör. Kurs 6 är tillämpad och kan bedömas med siffror eller med en anteckning om avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U). Studieprogram De obligatoriska kurserna avläggs i ordningsföljd varefter de övriga kurserna kan avläggas i valfri ordning. Kurs BI 3 kan dock avläggas redan då kurs BI 1 är läst. Repetitionskursen avläggs lämpligen före deltagande i realprovet. 48

49 Obligatoriska kurser BI 1, Organismernas värld Kursens mål är att de studerande skall: känna till karakteristika och grundförutsättningar för liv samt veta hur man undersöker livsfunktionerna förstå vad diversitet innebär inom biosystem på olika nivåer förstå evolutionens kontinuitet, mekanismer och betydelse känna till vad variation, anpassning och relationerna mellan arterna betyder för livets utveckling kunna gestalta strukturen hos biosfären i dag och tyda dess utveckling känna till de centrala principerna för ekosystemens funktion Biologin som vetenskap: livets egenskaper och grundförutsättningar biologiska vetenskaper och forskningsmetoder Hur biodiversiteten kommer till synes: ekosystemens och arternas mångfald djurens beteende som uttryck för mångfalden den genetiska mångfalden Evolutionen livets utveckling: livets ursprung förökningsstrategier och evolutionskrafter arternas uppkomst och undergång biosfären i dag Hur naturen fungerar: växelverkan mellan levande och icke levande natur ekosystemens struktur och funktion egenskaper i populationer förhållanden mellan arter organismernas anpassning till omgivningen och deras utbredning BI 2, Cellen och ärftligheten Kursens mål är att de studerande skall: förstå cellens betydelse som livets grundenhet, känna igen olika celler och deras strukturer förstå hur cellstrukturerna har utvecklats, deras betydelse samt evolutionsprocessen som en helhet kunna redogöra för cellens kemiska byggnad och funktion samt koppla dessa till hur individen fungerar behärska processerna i cellens energihushållning och inse dessa processers betydelse känna till den genetiska informationsstrukturen och informationsöverföringen från cell till cell och från generation till generation veta hur generna styr cellens funktioner kunna grundprinciperna för ärftlighetens lagbundenheter veta hur man undersöker celler och behärska experimentella arbetssätt 49

50 Cellen som grundenhet för livet: hur celler undersöks olika slags celler cellens byggnad och funktion cellens energihushållning bindningen av energi frigörelse av energi Hur cellfunktionerna styrs: DNA-strukturen och DNA:s funktion proteinsyntesen Cellförökningen: mitosen och dess betydelse cellens delning, tillväxt och differentiering Ärftlighetens grunder: gener och alleler könscellerna och deras uppkomst genom meios ärftlighetsmekanismerna Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin Fördjupade kurser BI 3, Miljöekologi Kursens mål är att de studerande skall: kunna ekologins grunder och förstå hur den mänskliga verksamheten inverkar på den levande naturen förstå biodiversitetens betydelse för mänsklighetens framtid gestalta orsaker till miljöproblemen och se deras följder i ekosystemen stifta bekantskap med de finländska ekosystemen och deras särdrag samt vara insatta även i de ekosystem som människan bearbetat känna till och kunna bedöma metoder med vilka man kan analysera miljöns tillstånd och lösa de problem som uppkommit kunna planera och genomföra en liten undersökning av miljöns tillstånd och presentera resultaten av den utveckla sin förmåga att avläsa miljön, inse sitt ansvar för miljöns tillstånd och kunna handla enligt principerna för en hållbar utveckling. Ekologisk forskning: fördjupning av de ekologiska grundbegreppen den ekologiska forskningens syfte indikatorer över miljöns tillstånd planering och genomförande av en egen undersökning Biodiversiteten och dess betydelse: biodiversiteten som en naturresurs utrotningshotade organismarter och livsmiljöer och skyddet av dem biodiversitetens minskning De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar: problem i anslutning till ämnenas kretslopp lokala miljöproblem 50

51 Den finländska naturens ömtålighet: skogarna i norr kärren sjöarna och vattendragen Östersjön En hållbar framtid: ekologiskt hållbar utveckling och individens val den byggda miljön och stadsekologi ekologiskt hållbar produktion miljöteknikens möjligheter BI 4, Människans biologi Kursens mål är att de studerande skall: kunna redogöra för huvuddragen i människocellens differentieringsprocess samt för vävnadernas och organens byggnad och för hur de fungerar förstå regleringsmekanismerna i den kemiska jämvikten och hur de påverkas av yttre och inre faktorer inse betydelsen av nervsystemets verksamhet och hormonsignaler som reglerare av individens funktioner förstå de fysiologiska förändringar som sammanhänger med förökningen och människans livscykel samt det sociala umgängets betydelse för människans hälsa kunna förklara organismens förmåga att anpassa sig till förändringar och försvara sig mot yttre hot och känna till hur de viktigaste sjukdomarna uppstår förstå människans utveckling som art och inse hur arvsmassan och miljön tillsammans bidrar till hälsan kunna åskådliggöra vad de lärt sig med exempel ur vardagslivet, bekanta sig med nyheter på området och bedöma dem kritiskt. Särdragen hos människans celler och vävnader: cellernas uppkomst, tillväxt och differentiering i vävnader samt stamcellernas betydelse hur cellerna åldras och dör cancer Organismens byggnad, funktion och betydelse: matsmältningen och födan andningsorganen och regleringen av andningen blodet och blodomloppet sekretionsorganen och den kemiska jämvikten det muskuloskeletala systemet Regleringen av livsfunktionerna: de inresekretoriska körtlarna och hormonerna nervsystemet och sinnena värmeregleringen Människans förökning: könsutvecklingen och sexualiteten befruktning, graviditet och förlossning 51

52 Människans livscykel och sociala natur: Genotypens betydelse människans evolution och människan som art ärftlighet och hälsa Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer organismens försvarssystem människan och mikroberna giftiga ämnen och mutagener BI 5, Bioteknologi Kursens mål är att de studerande skall: få djupare insikter i cellens finstruktur och i hur de olika celldelarna fungerar förstå hur de molekyler som är viktiga för liv är uppbyggda och hur de inverkar på cellfunktionerna behärska strukturen hos de viktigaste mikrobgrupperna, som hos bakterier och virus, samt principerna för deras funktion och förökning känna till hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras känna till metoder för att söka upp och identifiera gener, kunna redogöra i huvuddrag för tekniken inom genöverföring och behärska de viktigaste begreppen inom gen- och bioteknik vara införstådda med de tillämpningsmöjligheter som biotekniken erbjuder i olika biovetenskaper och i industrin kunna bedöma de möjligheter, risker och etiska problem som den biotekniska utvecklingen för med sig och utifrån dem kunna träffa motiverade val i vardagslivet. Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna: Cellerna som proteintillverkare strukturen hos DNA, gener och genom enzymerna som redskap för cellen och biotekniken Genfunktionerna: hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras mutationer Genteknologin och dess möjligheter: gentekniska metoder och kartläggning av gener genforskning inom medicinska vetenskaper genforskning som ett sätt att identifiera individer Mikroberna och deras betydelse: bakteriernas och virusens struktur, funktion och förökning bakterieodling och bakteriebehandling mikroberna i naturen och i människans tjänst Biotekniken i industrin Växt- och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken Tillämpade kurser BI 6, Repetitionskurs Kursens mål är att de studerande skall: stärka helhetssynen och färdigheterna inom biologin förbereda sig på studentexamensprovet i biologi 52

53 repetition av de obligatoriska och delvis de fördjupade kursernas stoff övningar i att konstruera goda realprovssvar genomgång av studentexamensuppgifter från tidigare år Behandling av temaområden inom biologin: Hållbar utveckling: BI 1 och BI 3 Hälsa och trygghet: BI 4 och BI 5 Teknologi och samhälle: BI 5 Informations- och mediekunskap: BI 5 53

54 4.10 Geografi I geografin undersöks hur den livlösa och levande naturen samt de system som människan har skapat är uppbyggda och hur de fungerar. Undervisningen i geografi skall vägleda de studerande så att de blir medvetna om växelverkan mellan naturen och den mänskliga verksamheten och så att de ser världen som en föränderlig och kulturellt flerformig livsmiljö. I studierna i geografi integreras naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga element. Syftet med undervisningen är att de studerande skall bli kapabla att gestalta regionala miljöfrågor och kunna sträva efter lösningar i enlighet med principerna för en bärkraftig utveckling. Undervisningen i geografi i gymnasiet skall hjälpa de studerande att förstå regionala, globala, och lokala företeelser och problem och ge dem en inblick i hur problemen kan lösas. De studerande skall lära sig hur man med geografisk kunskap bättre kan se de faktorer som bidrar till att världen förändras. De skall lära sig att formulera motiverade åsikter, att ta ställning till de förändringar som pågår både nära inpå och i hela världen samt att medverka aktivt till att främja välståndet för naturen och människan. en för undervisningen i geografi är att de studerande skall: kunna skaffa sig, tolka och kritiskt bedöma geografisk kunskap med hjälp av kartor, statistik och skriftliga, digitala och andra mediala källor och allsidigt utnyttja datatekniken för förmedling av geografiska uppgifter förstå vad regioner, lägen och orter innebär i geografisk kontext kunna beskriva regionala fenomen, strukturer och växelverkan i naturen och i den mänskliga verksamheten och kritiskt kunna ta ställning till det som sker i världen förmå gestalta, analysera och bedöma tillståndet i den naturliga och byggda miljön och de förändringar som pågår i den, samt se hur det står till med den mänskliga välfärden lokalt och globalt förstå begreppet regional utveckling och kunna diskutera olika möjligheter att lösa ekonomiska och sociala jämlikhetsproblem känna till och förstå olika slags kulturer och lära sig att tolerera och respektera olikhet känna till planeringsförfaranden på olika nivåer och veta hur man kan inverka på utformningen av den egna miljön kunna ta ställning till olika frågor som berör omvärlden och handla som aktiva världsmedborgare till förmån för en bärkraftig utveckling Bedömning I geografin bedöms hur förmågan att tänka geografiskt utvecklats visavi kunskaper och färdigheter. Bedömningen inriktas på behärskningen av grundbegreppen, på skickligheten i att motivera geografiska påståenden och ställningstaganden samt på förmågan att se regionala samband. Vid bedömningen beaktas dessutom förmågan att tolka och bedöma geografiskt kunskapsstoff och att tillämpa geografisk kunskap i olika situationer. Färdigheter som bedöms är förmågan att analysera, behandla och lägga fram geografiska uppgifter såsom att läsa kartor och annan grafisk framställning samt förmågan att samarbeta. Bedömningen utgår från den studerandes aktivitet samt ett skriftligt slutprov. Studieprogram De obligatoriska kurserna avläggs i ordningsföljd varefter de övriga kurserna kan avläggas i valfri ordning. 54

55 Obligatoriska kurser GE 1, Den blå planeten Kursens mål är att de studerande skall kunna använda naturgeografiska grundbegrepp förstå de fenomen som beror på jordklotets planetarism kunna beskriva atmosfärens, hydrosfärens och litosfärens struktur och funktioner förstå hur och varför naturlandskap förändras och kunna utläsa landskapens struktur, uppkomst och utveckling ur kartor och bilder förstå indelningen av den livlösa och levande naturen på jordklotet i zoner kunna tillämpa den geografiska kunskap de fått både lokalt och globalt Det geografiska tänkesättet: begreppet geografi geografin som naturvetenskap geografiskt kunskapsstoff, geografiska forskningsmetoder och undersökningsförlopp förändringar i världsbilden och kartbildens utveckling Jordens planetariska karaktär: solsystemets uppkomst och grundläggande struktur solen och dess inverkan på jordklotet jordens planetariska egenskaper och de fenomen som beror på dem Atmosfären i rörelse: atmosfärens struktur och betydelse vindarna och deras uppkomst, planetariska och regionala vindar samt lokala vindfenomen Hydrosfären i rörelse: vattnets kretslopp i naturen regnens uppkomst och spridning havsvattnets rörelser och rörelsernas betydelse Vädret och klimatet: väder och väderprognostisering värme- och klimatzoner väderförändringar Jordklotets föränderliga ytformationer: jordens struktur endogena och exogena processer som bearbetar jordens yta Jordklotets växtzoner växtzonernas läge och avbildningar av dem förutsättningarna för mänsklig verksamhet och verksamhetens inverkan i olika växtzoner Tolkning av naturlandskap med hjälp av kartor och bilder GE 2, En gemensam värld Kursens mål är att de studerande skall: kunna använda kulturgeografiska begrepp och tolka fenomen och strukturer som har att göra med mänsklig verksamhet med hjälp av kulturgeografiska teorier och modeller 55

56 känna till olika kulturer och kunna analysera faktorer som bidragit till deras uppkomst kunna analysera den demografiska utvecklingen och kolonisationen i olika regioner samt orsakerna till och följderna av urbaniseringen kunna bedöma verkningarna av de möjligheter som naturresurserna och miljön erbjuder på olika områden av mänsklig verksamhet och inse betydelsen av en ekologiskt och ekonomiskt bärkraftig utveckling känna till målen för regional planering och olika möjligheter att påverka den känna till de olika uttrycksformerna för olika samhälleliga utvecklingsstadier kunna bedöma det mänskliga välståndet, miljöns tillstånd och hur kulturellt och socialt hållbar utvecklingen är nu och i framtiden i jordklotets olika regioner. Kulturgeografins väsen och uppgifter: betraktelsesätt och infallsvinklar geografisk uppfattning och mentala kartor platsupplevelser och regional identitet Befolkningen och bosättningen: befolkningens utveckling och tillväxt bosättningens regionala fördelning, flyttningsrörelser och urbanisering Naturtillgångar: klassificering och tillgång på resurser Primärproduktionen och miljön: livsmedelsproduktion och tillgång på livsmedel samt hållbart jordbruk och fiske jordbruksformer skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning Industrin och energin: råvaror och energitillgångar industrins lokalisering principerna för en bärkraftig industri och energihushållning Rörelser och växelverkan: trafiksystem turismen och dess betydelse på olika områden världshandeln regionala spridningsfenomen geografisk diffusion Den mänskliga verksamhetens regionala struktur: centrum och periferier markanvändningen på landsbygden och i städerna centralorter och influensområden tolkning av kulturlandskap med hjälp av kartor och bilder Dirigering av utvecklingen och hållbar utveckling: regionplanering och principerna för delaktighet i planeringen utvecklingsskillnader på olika plan internationellt samarbete globaliseringen 56

57 Fördjupade kurser GE 3, Riskernas värld Kursen mål är att de studerande skall: känna till de risker som ansluter sig till naturfenomen, till människans verksamhet samt till växelverkan mellan natur och människa på jorden och kunna bedöma deras betydelse ur människans och miljöns synvinkel veta hurdana risker som förekommer i olika områden på jorden och kunna jämföra och bedöma riskfylldheten både globalt och lokalt kunna bedöma sambandet mellan graden av utveckling i olika områden och de risker som förekommer där kunna följa med och kritiskt bedöma aktuella nyheter i olika medier angående risker och kunna tillämpa det de lärt sig när det gäller att analysera och bedöma sådana nyheter känna till på vilket sätt man kan lösa och undvika risktillstånd eller lindra deras skadeverkningar inse att människan med sin verksamhet påverkar vår planets livsduglighet, vårt välstånd och vår trygghet veta vilka möjligheter det finns att förutsäga och gardera sig mot hot, reglera konflikter och verka enligt principerna för hållbar utveckling. Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse: risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser risker relaterade till rymden, såsom meteoritnedslag endogena risker, såsom jordskalv, tsunamin och vulkanism exogena risker, såsom stormar, översvämningar och torka risker som härstammar från organismer att gardera sig mot risker i naturen Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen: risker på grund av exploateringen av naturen: energifrågor och naturresurser, tillgången på rent vatten, erosion och uppkomsten av öknar, klimatförändringar, föroreningar och utarmningen av biodiversiteten möjligheter att förhindra och minska miljöriskerna med metoder för hållbar utveckling Mänsklighetens risker och riskfyllda områden: befolkningstillväxt och hunger, urbanisering, riskerna med globalisering, samhälleliga och politiska spänningar, krig, flyktingströmmar och social ojämlikhet möjligheter att reglera konflikter Tekniska risker GE 4, Regionstudier Kursens mål är att de studerande skall: kunna grunderna i kartografi känna till principerna för geografiska informationssystem (GIS) och olika möjligheter att tillämpa dem kunna samla in uppgifter om ett område med hjälp av fältobservationer, enkäter och intervjuer och genom att undersöka kartverk, kartor, statistik och andra källor 57

58 kunna utnyttja datanät vid materialsamlandet, vid bearbetningen av det i samverkan med andra och vid publiceringen av resultatet kunna visualisera uppgifter från området i form av kartor, diagram och fotografier kunna analysera och tolka materialet och utifrån det utarbeta en beskrivning av området ifråga känna till grunderna för vetenskapligt skrivande, som vikten av att kritiskt utnyttja källor och utarbeta hänvisningar, och vara medvetna om upphovsrättsliga frågor Kartografins grunder och geografiska källor: fältobservationer, enkäter och intervjuer kartor, kartskalor, kartprojektioner och karttyper, flygfoton och satellitbilder numeriska källor och visualisering av dem i form av kartor och diagram tryckt källitteratur och källor i digital form som datanät och CD-ROMdatabaser Geografiska informationssystem grunderna för geografisk information och informationssystemens tillämpningar exempel på behandling av geografiskt källmaterial, tolkning och visualisering av områden på olika nivåer med hjälp av GIS-program En egen undersökning av ett område: val av ett område för undersökningen insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS-material eller annat källmaterial, behandling och tolkning av materialet samt en mindre områdesrapport ämnesområden: det undersökta områdets läge som en del av större områden, områdets storlek, dess naturförhållanden, befolkning och bosättning, naturtillgångar och markanvändning, näringar, trafik och tjänster, indelning av området i delområden samt områdets problem och utvecklingsmöjligheter Tillämpade kurser GE 5, Repetitionskurs Kursens mål är att de studerande skall: stärka helhetssynen och färdigheterna inom geografin förbereda sig på studentexamensprovet i geografi repetition av de obligatoriska och delvis de fördjupade kursernas stoff övningar i att konstruera goda realprovssvar: analys av material, disposition, kausaliteter samt framställning av kartskisser och diagram 58

59 4.11 Fysik Fysiken är en naturvetenskap, inom vilken vi undersöker naturen, dess uppbyggnad och fenomen med empiriska metoder. et är att ställa upp modeller som beskriver naturen så väl som möjligt. Inom fysiken samlas kunskap via forskning. Forskningsresultaten publiceras och de utsätts för kritik. Undervisningens experimentella karaktär kan bero på ämnesområde som undervisas, vilket skede undervisningen befinner sig i och den utrustning som är tillgänglig. Undervisningen kan bestå av den studerandes självständiga arbete, lärardemonstrationer, studiebesök, videoframställningar eller enbart repetition av tidigare inlärt lärostoff. Den experimentella metoden stöder den studerande att omfatta nya vetenskapliga begrepp, principer och modeller. Den studerandes egna experimentella verksamhet utvecklar förmågan att arbeta empiriskt och i samarbete med andra. Den experimentella verksamheten utvecklar även förmågan att visualisera naturvetenskapens karaktär och att tänka naturvetenskapligt. De studerande lär sig observera naturens strukturer och fenomen i belysning av sina tidigare uppfattningar och förtydliga den egna världsbilden via nyinlärd kunskap. Den studerande lära sig planera experiment i samarbete med andra samt att diskutera det experimentellt inlärda, hur det skall behandlas samt hur pålitligt det är. Gruppen av medstuderande lär sig på detta sätt att dela på den inlärda kunskapen. I naturvetenskapliga studier används experimentella metoder, olika kunskapskällor samt olika sätt att bearbeta information. Den främsta kunskapskällan i fysiken är själva naturen. I skolan utvidgas dessa kunskapskällor dessutom av läro- och uppslagsböcker, digital utrustning och ämnesexperter. en för undervisningen i fysik är att den studerande: ser människan som en del av naturen och förstår fysikens roll när det gäller att beskriva naturen inser betydelsen av experimentell verksamhet och teoretiska resonemang då naturvetenskaplig kunskap byggs upp uppfattar fysikens betydelse inom vetenskap, konst, teknik, kommunikation och näringsliv samt i människans vardagsmiljö verkar aktivt och ansvarsfullt för en hälsosam och trygg miljö strukturerar sin uppfattning om naturens byggstenar och fenomen med hjälp av fysikaliska begrepp och principer kan lösa naturvetenskapliga och tekniska problem på ett kreativt sätt med de verktyg fysikens lagar och begrepp erbjuder kan skaffa och bearbeta information i samarbete med andra studerande på samma sätt som i en expertgrupp lär sig planera och utföra enkla mätningar och att tolka, bedöma och tillämpa resultaten kan utnyttja olika kunskapskällor samt får förmåga att framställa och publicera kunskap, även med hjälp av teknisk hjälputrustning övar upp färdigheten att förstå vilka följder teknologiska tillämpningar kan få i samhället och inom näringslivet Bedömning Kursprovet är riktgivande. Arbetsinsatsen under lektioner, experimentella arbeten, arbete i grupper har stor betydelse vid bedömningen. Samtliga kurser bedöms med siffror förutom FY 9 och FY 10 som bedöms med siffror eller med anteckning om avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U). 59

60 Studieprogram Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom kurs FY 3 som kan läsas i valfri ordning. Studerande som avklarat den obligatoriska kursen i fysik och som är intresserade av något specialområde i fysiken som t.ex. elektricitetslära kan avlägga endast dessa kurser. Obligatorisk kurs FY 1, Fysiken som naturvetenskap Kursens mål är att den studerande: uppfyller sitt behov av kunskap och förståelse och tar emot intryck som väcker och fördjupar intresset för fysik bekantar sig med grundbegrepp om materiens och universums struktur och kan bilda sig en uppfattning om naturens grundelement och fenomen via fysikaliska begrepp och principer förstår hur naturvetenskapliga kunskap bygger på experimentell verksamhet och de modeller vi kan ställa upp via denna kan planera och utföra enkla naturvetenskapliga experiment, tolka och bedöma empiriska resultat och presentera dem för andra kan tolka och framställa experimentresultat i grafisk form kan använda sig av data- och informationsteknik i sitt arbete. fysikens betydelse ur historisk synvinkel samt i nutid materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella processer betydelsen av experiment och modeller då fysikalisk kunskap byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet kraft som orsak till att en rörelse förändras de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelse och att avbilda denna grafiskt Fördjupade kurser et med de fördjupade kurserna är att den studerande: får färdigheter som gör det möjligt att studera naturvetenskapliga läroämnen och läroämnen som utnyttjar naturvetenskap undersöker olika fenomen i naturen, ställer upp modeller och beskriver fenomenen med hjälp av matematiska och grafiska metoder konstruerar fysikaliska modeller och använder dem för att göra prognoser undersöker och åskådliggör modeller med hjälp av data- och informationsteknik bekantar sig med den klassiska fysikens deldiscipliner och med grunderna för modern fysik bekantar sig med fysikens tekniska tillämpningar bekantar sig med fysikens betydelse inom olika samhällssektorer bekantar sig med fysikens tillämpningar och de riskfaktorer dessa medför 60

61 FY 2, Värme Kursens mål är att den studerande: känner till fenomen som sammanhänger med värme får en färdighet att delta i den kritiska diskussion och i beslutsprocess som gäller miljö och teknologi gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning tryck, hydrostatiskt tryck uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad värmelärans huvudsatser, energi i slutna system energikällor FY 3, Vågrörelse Kursens mål är att den studerande får en allmän bild av periodiska fenomen i naturen och bekantar sig med de centrala principer som förklarar dessa. harmoniska krafter och vibrationsrörelser vågrörelsers uppkomst och utbredning vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation reflexion, brytning och totalreflexion ljus, speglar och linser ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud FY 4, Rörelselagarna Kursens mål är att den studerande förstår rörelsefenomen och kan bearbeta modeller som beskriver dem. rörelsemodeller, likformig rörelse, likformig acceleration och Newtons lagar distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft rörelsemängdens invarians och impulsprincipen kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete svängningsrörelsens energi FY 5, Rotation och gravitation Kursens mål är att den studerande fördjupar sitt kunnande i mekanik samt konsten att numeriskt behandla de fenomen som sammanhänger med statik och rotation. kraftmoment och rotationsjämvikt modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse ekvationen för rotationsrörelse rörelsemängdsmomentets invarians rotationsrörelsens energi cirkelrörelse och dess acceleration gravitation och rörelser under inverkan av denna kaströrelse och planetrörelser satelliter och deras användning 61

62 FY 6, Elektricitet Kursens mål är att den studerande förstår de grundbegrepp som ansluter sig till elektricitet, bekantar sig med mätteknik och elsäkerhet. galvaniska element, elström i metalliska ledare mätning av ström och spänning Ohms lag Joules lag resistans, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält kondensatorer, kopplingar och energi elström i halvledare, till exempel i dioder FY 7, Elektromagnetism Kursens mål är att den studerande fördjupar sina kunskaper om elektromagnetiska fenomen. magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält laddade partiklar i homogena el- och magnetfält induktionslagen och Lenz lag induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion energitransport med hjälp av elström mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation elsäkerhet energihushållning FY 8, Materia och strålning Kursens mål är att den studerande bekantar sig med kvantfenomen, dualism och ekvivalensen mellan materia och energi som de principer som styr materiens struktur och dynamiken hos dess beståndsdelar. Fördjupar sin helhetsbild av fysikens utveckling och dess tillämpbarhet vid tolkning av naturfenomen. elektromagnetisk strålning röntgenstrålning svarta kroppars strålning den fotoelektriska effekten strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär atommodeller med Bohrs atommodell som exempel kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram atomkärnans byggnad radioaktivitet och strålsäkerhet ekvivalensen mellan massa och energi kärnreaktioner och kärnenergi materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem 62

63 Tillämpade kurser FY 9, Repetitionskurs Kursens mål är att den studerande: får en bild av den klassiska fysiken som helhet får en helhetsbild av materiens byggnad och dess utforskning känner till invarianslagarnas betydelse för naturvetenskaperna övar problemlösning FY 10, Arbetskurs i fysik Kursens mål är att den studerande får uppfattning om den empiriska metoden som är grund för naturvetenskaperna lär sig planera försök och bygga upp försökssystem, känner till och kan använda mätinstrument, kan utarbeta rapporter över försök vänjer sig vid självständigt arbete och tar ansvar för det Kursens innehåll Den studerande kan välja lämpliga arbeten inom mekanik, värmelära, optik, ellära, atom- och kärnfysik. Gymnasiets temaområden behandlas t.ex. på följande sätt: Aktivt medborgarskap och entreprenörskap: vid experimentellt arbete lär sig den studerande att bilda egna åsikter och att delta i diskussioner och att arbeta i grupp uppfinningar och affärsidéer, ekonomiskt tänkande inom företag och i hemmen Hälsa och trygghet: inom elläran berörs temat vid behandling av elproduktion, eltransport, stora strömmar dvs. elsäkerhet. inom optiken berörs synfel, bullerbekämpning, olika strålbehandlingar Strålsäkerhet, radonproblemet. från mekaniken kan nämnas säkra karosserikonstruktioner, principer för byggande av trafikleder Hållbar utveckling: energiproduktionen, att kunna värdera miljöeffekterna vid olika sätt att producera energi, behandlas i elläran och i atom och kärnfysik speciella komponenter med betydelse för hållbar utveckling är ackumulatorer, batterier och kondensatorer Kulturidentitet och kulturkännedom: elektrifieringen och dess inverkan på samhället norrsken Teknologi och samhälle: mätinstrument, användning och betydelse halvledarnas betydelse Informations- och mediekunskap: elektroniska medier grundar sig helt på fysikaliska tillämpningar, radio, TV, telefon, satelliter informationssökning och kritisk granskning av information rapportskrivning 63

64 4.12 Kemi Syftet med undervisningen i kemi är att stödja utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande och av en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen skall gestalta kemin som en central naturvetenskap som strävar efter att undersöka och utveckla material, produkter, metoder och processer enligt principerna för en hållbar utveckling. Genom att undersöka olika ämnen, deras strukturer, egenskaper och reaktioner med andra ämnen skall de studerande lära sig att förstå vardagslivet, naturen och teknologin samt kemins betydelse för människans och naturens välbefinnande. Karaktäristiskt för kemiundervisningen är att observera och undersöka egenskaper hos kemiska fenomen och ämnen med hjälp av experiment, att undersöka och förklara fenomen med hjälp av modeller och strukturer, att beskriva fenomen med kemins symbolspråk samt att konstruera modeller av kemiska fenomen och bearbeta dem matematiskt. De studerande vägleds med mångsidiga undervisnings- och bedömningsmetoder att utveckla sina kunskaper och färdigheter i kemi samt alla områden av sin personlighet. I kemiundervisningen skall man beakta de studerandes studiefärdigheter och skapa en positiv bild av kemi och kemistudier. en för undervisningen i kemi är att de studerande skall: förstå kemins viktigaste grundbegrepp och känna till kemins samband med alldagliga företeelser samt kemins betydelse för människans och naturens välfärd via experiment och på andra sätt aktivt kunna ta fram och bearbeta information om kemiska fenomen och ämnen som är viktiga för livet och miljön samt bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse kunna planera och genomföra experiment som belyser olika fenomen samt beakta arbetssäkerheten kunna tolka, värdera, presentera och diskutera den information som de skaffat sig experimentellt eller med andra metoder bli insatta i informations- och kommunikationsteknikens möjligheter som verktyg vid informationssökning och vid uppställandet av modeller bli insatta i modern industri- och miljöteknik kunna utnyttja sina kunskaper i kemi i diskussioner och beslut som gäller naturen, miljön och teknologin samt i egenskap av konsument främja ett hälsosamt liv och en hållbar utveckling få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier. Temaområden I kemiundervisningen berörs följande temaområden: Hållbar utveckling Teknologi och samhälle Bedömning Kursprovet är riktgivande. Arbetsinsatsen under lektionerna och vid utförandet av hemuppgifter har stor betydelse vid bedömningen. Samtliga kurser bedöms med siffror, förutom kurserna KE 6 och KE 7 som bedöms med siffror eller med en anteckning om avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U). Studieprogram Kurserna skall läsas i ordningsföljd, förutom laborationskursen KE 6 som kan avläggas när som helst efter det att kurserna KE 1 och KE 2 har slutförts. 64

65 Obligatorisk kurs KE 1, Människans kemi och kemin i livsmiljön Kursens mål är att de studerande skall: få en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse fördjupa sina insikter i kemins grunder i samband med genomgången av kursens stoff kunna redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner och förstå deras betydelse för människan och hennes livsmiljö känna till olika blandningar och begrepp i anslutning till dem utveckla de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska fakta och företeelser lära sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta fakta kunna undersöka organiska föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt, känna till separations- och identifieringsmetoder och kunna framställa lösningar. organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar bindningar i och polaritet hos organiska föreningar olika slags blandningar, substansmängder och halter organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar Fördjupade kurser KE 2, Kemins mikrovärld Kursens mål är att de studerande skall: känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper kunna utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar förstå organiska föreningars strukturer och känna till metoder som används för att bestämma dem med hjälp av olika experiment och modeller kunna undersöka fenomen som hör samman med ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner. grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet elektronhöljets strukturer och atomorbitaler bestämning av oxidationstal och föreningsformler kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer isomeri KE 3, Reaktioner och energi Kursens mål är att de studerande skall: förstå de faktorer som påverkar förloppet av kemiska reaktioner samt inse faktorernas betydelse för livsmiljön (industrin) förstå bindning och den frigörelse av energi som sker vid kemiska reaktioner och inse förändringarnas betydelse i samhället kunna skriva reaktionsformler och bearbeta reaktionslikheter matematiskt 65

66 kunna undersöka fenomen med hjälp av experiment och olika modeller vid reaktioner, reaktionshastigheter och reaktionsmekanismer. symbolspråket för kemiska reaktioner organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen energiförändringar i kemiska reaktioner reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna KE 4, Metaller och material Kursens mål är att de studerande skall: känna till viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem känna till olika oxidations- och reduktionsmedel och kunna skriva redoxreaktioner kunna principerna för elektrokemiska fenomen och kunna redogöra för kvantitativa tillämpningar av dem känna till olika material och deras sammansättning, egenskaper och framställningsmetoder och kunna redogöra för metoder för utvärdering av konsumtionsvarornas inverkan på miljön kunna undersöka fenomen som berör metaller och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys redoxreaktioner metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer KE 5, Reaktioner och jämvikt Kursens mål är att de studerande skall: förstå hur reaktionsjämvikt inställer sig och förstå matematiska tillämpningar utifrån den förstå betydelsen av jämvikt och känna till vilken roll jämvikten spelar i industriprocesser och naturfenomen kunna undersöka fenomen som gäller kemisk jämvikt med hjälp av experiment och modeller reaktionsjämvikt jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse löslighet och mättad lösning grafisk framställning av jämvikt Tillämpade kurser KE 6, Laborationskurs Kursens mål är att de studerande skall få en vana att laborera. Se samband mellan teori, som de fått i tidigare kurser, och praktiskt utförande. 66

67 laborationer inom främst oorganisk kemi men också organisk kemi Kursen kan också avläggas under en vecka på sommaren vid Åbo Akademi de år den anordnas där. KE 7, Repetitionskurs Kursens mål är att de studerande skall få en helhetsbild av hela lärokursen i kemi och få en säkerhet inför studentprovet i kemi. De viktigaste begreppen inom kemin samt en genomgång av tidigare studentprovsuppgifter i ämnet. 67

68 4.13 Religion Evangelisk-luthersk religion Den viktigaste uppgiften för undervisningen i religion är att fördjupa de studerandes förtrogenhet med den egna religionen och dess kulturarv samt med den livssyn och det etiska tänkande som växer fram ur religionen. Med övriga religioner skall de bekanta sig utifrån religionernas egna utgångspunkter. I religionsundervisningen skall religionen granskas ur ett brett perspektiv som en del av kulturen och samhället och som en del av gruppers och individers liv. I religionsundervisningen skall olika synsätt och den enskildes övertygelse respekteras. Vid genomgången av lärostoffet skall den senaste teologiska och religionsvetenskapliga forskningen utnyttjas. Eftersom religionen utgör en del av kulturen och samhället, har religionsundervisningen naturliga kopplingar även till de humanistisk-samhälleliga vetenskaperna och till konstämnena. Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och att använda denna insikt för att analysera världsåskådningar, kultur och samhälle och till att främja kulturell växelverkan. I undervisningen utnyttjas religionernas egna källor, ny forskning och aktuellt material ur olika medier. I undervisningen betonas aktiverande arbetssätt så att lärostoffet kopplas till de studerandes erfarenhetsvärld och de uppmuntras att bearbeta och tillägna sig kursernas innehåll och utvecklas i riktning mot målen. en för religionsundervisningen är att de studerande skall: tillägna sig kulturell läsförmåga i anslutning till olika religioner så att de förstår religionens betydelse och inflytande på den enskilda människan och på grupper samt på samhället och kulturen behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera över och analysera olika religiösa frågor kunna bygga upp, gestalta och bedöma sin världsåskådning och kulturidentitet och värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och i andra kulturer respektera människor med en annan övertygelse och kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor som kommer från andra kulturer och har ett annat tänkesätt och en annan tro förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar som ligger bakom olika etiska ställningstaganden samt om värderingarnas betydelse vara kapabla att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion Bedömning I religionsundervisningen skall bedömningen inriktas på hur väl de studerande kan tänka och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen och samhället. För att en studerande kan godkännas i en enskild kurs krävs vid sidan av deltagande i lektionerna även godkänt skriftligt prov och att de skriftliga uppgifterna är inlämnade och godkända samt att de eventuella föredragen är godkända. Studieprogram Både de obligatoriska och de fördjupade kurserna kan avläggas i valfri ordning. Om man inte har möjlighet att delta i en kurs, kan den tenteras. Detta innebär vid sidan av ett skriftligt prov även ett antal skriftliga arbeten. I vissa fall kan även muntliga föredrag bli aktuella. 68

69 Obligatoriska kurser RE 1, Religionens natur och betydelse Kursens mål är att de studerande skall: få kunskap om religionen som företeelse och känna till Bibelns särart som representant för den sakrala litteraturen förstå religionens globala natur och religiösa föreställningar samt inse hur religionen är integrerad i kulturen och samhället få material och begreppsliga redskap för att analysera sin världsåskådning lära känna Bibelns inflytande på den västerländska kulturen och bibelforskningen som en del av religionsforskningen genom insikter i det heliga lära sig att respektera människor med en annan övertygelse religionsbegreppet och religionsforskning religiösa kärnfrågor religionen i ett samfund och som en personlig upplevelse Bibeln som helig litteratur Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag olika sätt att undersöka och tolka Bibeln Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen RE 2, Kyrkan, kulturen och samhället Kursens mål är att de studerande skall: förstå hur den kristna kyrkan har utvecklats, spritts och inverkat på omgivningen under olika tider och hur den har stått i växelverkan med kulturen och samhället veta hur kyrkans lära är uppbyggd, hur gudstjänstlivet och konsten har påverkat varandra och kunna redogöra för kyrkans politiska och sociala betydelse under olika historiska skeden förstå hur kristendomen verkar i form av olika kyrkosamfund på olika håll i världen kunna analysera uttryck för olika kristna traditioner i våra dagar och förstå den gemensamma ekumeniska grunden den kristna kyrkans uppkomst från urkyrkan till separationen mellan den östra och den västra kyrkan den katolska kyrkan under medeltiden utvecklingen inom den ortodoxa kyrkan reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld dialogen mellan olika kyrkor och religioner RE 3, Människans liv samt etik Kursens mål är att de studerande skall: kunna ställa etiska frågor och förstå betydelsen av livsfrågorna och av etisk reflexion få begreppsliga verktyg för att kunna diskutera etiska frågor förstå att de träffar moraliska val varje dag och veta att de ansvarar för sina beslut 69

70 få baskunskap om människans livsfrågor och aktuella etiska teman och kunna koppla dem till frågeställningar som är centrala ur religiös synvinkel förstå hur Bibeln ansluter sig till livsfrågorna och etiken förstå sambandet mellan kristendom och etik, det viktigaste innehållet särskilt i den lutherska etiken och de teologiska motiveringar som ligger bakom kyrkornas etiska ställningstaganden. de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen begreppen gott och ont den kristna etiken och etiska teorier individualetiska frågor samhällsetiska frågor Fördjupade kurser RE 4, Religionernas värld Kursens mål är att de studerande skall: Lära känna de utmärkande dragen för världsreligionerna förstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället. Förstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika religioner och lära sig att uppskatta den religiösa och etiska traditionen i andra religioner Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från temana nedan. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare religionernas heliga skrifter och läror religionernas etiska regler religiösa kulter och ritualer religiösa inriktningar religionerna och samhället RE 5, Vad tror finländaren på? Kursens mål är att de studerande skall: känna till de uttryck som religionen har tagit sig i Finland från den fornfinska religionen till religiositeten i våra dagar förstå den diskussion om världsåskådningar och religiösa frågor som har förts i Finland och de faktorer som ligger bakom diskussionerna kunna analysera de religiösa rörelserna i Finland utgående från deras verksamhet och viktiga lärofrågor. den fornfinska religionen huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland icke-kristna rörelser i Finland kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället 70

71 Ortodox religion Obligatoriska kurser RO 1, Den ortodoxa världen Kursens mål är att de studerande skall: känna till kyrkans uppkomst och utveckling och de faktorer som har format kyrkan av idag förstå hur den egna kyrkan har utvecklats under historiens gång stifta bekantskap med lokala ortodoxa kyrkor och med deras historiska och kulturella betydelse lära sig se den egna religiösa traditionen som ett led i en historisk kedja fornkyrkan den bysantinska tiden läran och förvaltningen uppkommer separationen mellan den östliga och den västliga kyrkan den ryska kyrkan och de övriga lokala ortodoxa kyrkorna de orientaliska kyrkorna kyrkorna i väst RO 2, Dogmatik och etik Kursens mål är att de studerande skall: känna till källorna och motiveringarna för den ortodoxa kyrkans lära förstå skillnaderna i kyrkornas läror och de orsaker som lett till en divergerande utveckling bli insatta i grunderna för den ortodoxa människosynen och etiken och förstå hur kyrkan utifrån dem etiskt kan ta ställning till nya frågor som dyker upp inse att de ortodoxa kyrkorna i olika länder kan komma till olika etiska tolkningar källorna för den ortodoxa läran och begreppet helig den heliga Treenigheten Gudaföderskan heliga människor och helgandet av tiden den ortodoxa människosynen individualetiska och samhällsetiska frågor RO 3, Bibelkunskap Kursens mål är att de studerande skall: känna till Bibelns tillkomst och uppbyggnad och den kulturhistoria som ligger bakom den förstå hur gudsbilden har utvecklats under historiens lopp och inom Bibeln och hur väntan på Messias uppkom och fick sin fullbordan i Palestina veta hur Bibeln används i den ortodoxa kyrkan och i dess liturgiska liv förstå vad Bibelns olika böcker betyder för kristendomen i våra dagar och speciellt för den ortodoxa kyrkan samt Bibelns betydelse för hur etiken har utformats kunna använda Bibeln på egen hand. 71

72 Gud och människan i Pentateuken vishetslitteraturen profeterna och väntan på Messias evangeliernas tillkomst och särdrag Jesu person Apostlagärningarnas beskrivning av kyrkans första skeden Paulus och hans brev Fördjupade kurser RO 4, Religionernas värld Kursens mål är att de studerande skall: kunna redogöra för de utmärkande dragen för världsreligionerna förstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället förstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika religioner och lära sig att uppskatta den religiösa traditionen i andra religioner Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från nedannämnda teman. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare religionernas heliga skrifter och läror religionernas etiska regler religionernas kulter, ritualer och konst religionernas inriktningar religionerna och samhället RO 5, Det ortodoxa Finland Kursens mål är att de studerande skall: lära känna den finländska ortodoxa kyrkans historia och nutid förstå de olika kyrkornas betydelse i Finlands samhällsutveckling uppfatta hur religionen kommer till uttryck i konsten känna till den mångnationella ortodoxa kulturen i Finland kunna analysera den religiösa situationen i Finland i dag. fornfinsk tro de ortodoxa mellan öst och väst från katolicism till lutherdom den ortodoxa kyrkan i självständighetstidens Finland den ortodoxa traditionen hos invandrare, enhet och särdrag den religiösa situationen i våra dagars Finland Livsåskådningskunskap Livsåskådningskunskapen vilar på en tvärvetenskaplig grund. Förutom filosofi utnyttjar den humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. Olika livsåskådningar och mänskliga handlingssätt skall ses som resultatet av en interaktion mellan individer, samfund och traditioner. Livsåskådningskunskapen bygger på en människosyn som betonar människornas möjlighet att leva fria och jämlika, aktiva och målmedvetna. I undervisningen 72

73 betonas också människans förmåga att undersöka världen och vidga sin kunskap om den samt att i samverkan med andra medvetet styra sitt liv. Från dessa utgångspunkter skall läroämnet hjälpa de studerande att utforma sin livsåskådning och identitet samt att gestalta sina ideal och sina handlingsmönster för ett socialt gott liv. Livsåskådningskunskapen skall genom reflektion och samtal öka de studerandes allmänbildning beträffande kultur och livsåskådningar. Samtidigt utvecklas deras praktiska omdöme och känsla för situationen, deras etiska sinnelag samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. en för undervisningen i livsåskådningskunskap är att stödja de studerande i deras strävan att: bygga upp sin identitet och livsåskådning bredda sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga tillägna sig principerna för mänskliga rättigheter, positiv pluralism, samhällelig och global rättvisa och hållbar utveckling Bedömning I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerande tillägnat sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. I bedömningen och beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt. Obligatoriska kurser LK 1, Ett gott liv Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv. Kursens mål är att de studerande skall: stärka sin förmåga att binda sig vid de moraliska principer de väljer och sin vilja att verka i samklang med sina värderingar bli mera beredda och villiga att bry sig om och ta ansvar för sig själva, för andra människor, för samhället och för naturen utveckla sin förmåga att se helheter i en allt komplexare värld och på detta sätt förbättra sin förmåga att bygga upp en egen identitet och livsåskådning lära sig att bedöma påståenden om trosföreställningar och livsåskådningar utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning och sina känslor och uppfattningar i anslutning till dem tolerant, logiskt och kreativt. grundläggande begrepp: livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott liv, jaget, identiteten ett gott liv: människans grundläggande behov, världsliga och religiösa modeller för ett gott liv de grundläggande frågorna om människans existens som individ: den fria viljan och 73

74 valsituationer, födsel och död, optimism, pessimism och realism livskompetens: individens möjligheter att påverka sitt liv; arvsanlagens och miljöns betydelse utformningen av identiteten under människans levnadslopp och etiska avgöranden i olika levnadsskeden ett individuellt liv tidigare och i våra dagars mångfasetterade samhälle uppfattningar om dygder och laster förr och nu och deras samband med livsstilar och vanor LK 2, Världsbilden Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De studerande skall göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta. Kursens mål är att de studerande skall: lära känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och få mer kunskap om de trossystem som ligger bakom dem lära sig att fråga efter och bedöma de argument som ligger bakom påståenden och trossystem utveckla sin förståelse av olika institutioners betydelse när det gäller att utforma och förmedla en världsbild kunna strukturera en egen världsbild samtidigt som de är öppna för en meningsfull diskussion. begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes förhållande strukturen hos en världsbild och dess kärnfrågor: uppfattningar om människan, samhället, kulturen och naturen samt om verklighetens beskaffenhet världsliga och religiösa åskådningar som grund för världsbilden: gränsdragningen mellan vetenskaper, kvasivetenskaper och religioner skolan, medierna och konsten som skapare och förmedlare av världsbilden omvälvningar och brytningar i den västerländska världsbilden våra erfarenheters, vardagsuppfattningars och föreställningars uppkomst och tillförlitlighet rationell bedömning av världsbilder och kunskapskällor LK 3, Individen och samhället Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas. Kursens mål är att de studerande skall: förstå gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten lära sig att iaktta sin position som individ i en gemenskap och i ett samhälle, som medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system lära sig att bedöma den verksamhet som individer, grupper och institutioner 74

75 bedriver som en del av maktutövningen i samhället lära sig att bedöma politiska mål och medel och öka sin förmåga och vilja till konstruktivt samhälleligt engagemang förstå de mänskliga rättigheternas, demokratins och rättvisans betydelse för ett bra samhälle och för framtiden. människan som en social varelse, växelverkan mellan individerna och gemenskapen, det privata och det offentliga begreppet makt, olika former av makt och maktstrukturer samt möjligheter att påverka olika teorier om hur samhället är uppbyggt och om hur det förändras en god medborgare som finländare, europé och världsmedborgare de mänskliga rättigheterna och deras historia politiska ideal, ideologier, utopier och olika former av demokrati rättvisan som en samhällelig, global och ekologisk fråga Fördjupade kurser LK 4, Det kulturella arvet och identiteten Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande skall göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars finländska samhälle. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig förstå kulturen som en mänsklig verksamhet baserad på betydelser bekanta sig med olika kulturtraditioner och de levnadssätt som ansluter sig till dem utveckla sin förmåga att bedöma människornas uppfattningar och handlingar i förhållande till deras värderingar och trossystem lära sig tolerans gentemot olika övertygelser och identitetsval göra sig förtrogna med uttryck för den finländska identiteten förstå de människorättsliga dimensionerna i rasism, främlingshat och diskriminering kulturens betydelse förr och nu identitet, etnisk börd och kulturarv samiska, finländska och europeiska kulturdrag och deras betydelse i dag inbördes växelverkan mellan kulturer och civilisationer etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen livet i ett pluralistiskt samhälle etnocentricitet samt rasismens och toleransens historia LK 5, Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande skall göra sig förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem. Kursens mål är att de studerande skall: utveckla sin förmåga att bedöma skillnader och likheter i uppfattningar och 75

76 trossystem lära sig att bedöma påståenden om föreställningar och livsåskådningar känna till viktiga trossystem och livsåskådningsmönster i olika kulturer och utöka sin kunskap om bakgrunden till dem och om hur de sprids i våra dagar förstå hur myter och religiösa uppfattningar har uppkommit och inse deras betydelse i våra dagar som förklaringar till företeelserna i världen lära sig att förstå hur världen förklarats och gestaltats i den europeiska kulturtraditionen mytiska förklaringar om världen förr och nu religionens och religiositetens väsen sociologisk, moralisk, antropologisk och psykologisk religionskritik ateism och agnosticism den sekulära humanismens och fritänkandets historia och inriktningar i våra dagar humanismen och kristendomen som grundläggande ideologiska strömningar i västerlandet 76

77 4.14 Filosofi Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens mångfald och människans verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess sätt att strukturera problemen begreppsligt, rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i gymnasiet skall stödja studerandes individuella utveckling och främja den allmänna förmåga till inlärning och reflektion som behövs i ett föränderligt och komplext samhälle. De temaområden som studeras i filosofin är nödvändiga för att man skall förstå kulturarvet och den nutida kulturen. Filosofins praktiska betydelse ligger i att de studerande lär sig att begreppsligt strukturera frågor om värderingar, normer och betydelser. Som motvikt till specialiserade kunskaper och färdigheter lär man sig genom filosofin att gestalta större begreppshelheter och samband. Filosofin hjälper oss att se hur olika uppfattningar om verkligheten, om värderingar och om normer på olika vetenskapsområden och i olika tanketraditioner kan vara antingen konsekventa och förenliga eller stå i konflikt med varandra. Undervisningen i filosofi främjar kreativt och självständigt tänkande. Filosofin erbjuder rikligt utrymme för de studerande att utforma sin personliga uppfattning. Genom att sätta sig in i filosofiska grundfrågor på vilka det inte finns enkla svar lär de sig att utforma och motivera sina tankar och samtidigt att respektera andra väl grundade uppfattningar. en för undervisningen i filosofi är att de studerande skall: lära sig gestalta filosofiska problem och se olika tänkbara lösningar på dem förmå strukturera sina tankar begreppsligt i tal och skrift och identifiera påståenden och motiveringar som stöder dem begripa motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kunna diskutera dem följdriktigt och förnuftigt lära sig behärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och nutida strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella företeelser. Bedömning I filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till filosofiska frågor är individuellt men som grund för en filosofisk diskussion bör ligga tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik. Obligatorisk kurs FI 1, Introduktion i filosofiskt tänkande Kursens mål är att de studerande skall: kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet och värderingar begreppsligt känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta 77

78 vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka Fördjupade kurser FI 2, Filosofisk etik Kursens mål är att de studerande skall: bli insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier kunna bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina omdömen med etiska begrepp förmå strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från den filosofiska etiken lära sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som gentemot andra tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken filosofisk etik och frågan om ett gott liv FI 3, Kunskap och verklighet i filosofin Kursens mål är att de studerande skall: kunna gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i dagligt liv kunna bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar lära sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden lära sig att se den vetenskapliga forskningens och härledningens natur. 78

79 metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap det sannas natur och sanningsteorierna kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp grunderna i argumentation och härledning FI 4, Samhällsfilosofi Kursens mål är att de studerande skall: bli förtrogna med de viktigaste begreppen och inriktningarna inom samhällsfilosofin lära sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas verksamhet kunna bedöma samhällsordningens legitimitet kunna analysera förhållandet mellan samhället och individen samt den samhälleliga och politiska verksamheten. samhällelig rättvisa individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism Tillämpad kurs FI 5, Europeisk filosofi på 1900-talet Kursens mål är att den studerande ska behärska de viktigaste filosofiska riktningarna i västerländsk filosofi på 1900-talet och få en inblick i modern europeisk filosofi. fenomenologi existentialism feminism analytisk filosofi miljöfilosofi 79

80 4.15 Historia Undervisningen i historia skall ge de studerande förutsättningar att förstå olika tidsperioders karaktär, problem och förändringsprocesser i vår tid samt hjälpa de studerande att bilda sig en uppfattning om världen internationellt sett. Historia är ett läroämne som skapar en individuell, nationell och europeisk identitet. Undervisningen utgår från historiens karaktär som vetenskapsgren och från grunderna hur historisk kunskap uppstår. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid hur historiska fakta analyseras och tolkas kritiskt och sträva efter att betrakta företeelserna ur olika perspektiv. Tid, förändring och kontinuitet samt orsakssammanhang utgör centrala historiska begrepp. I egenskap av ett läroämne där analys av förändringar betonas, skapar historien möjligheter att diskutera framtiden och att försöka bedöma vilka möjligheter den för med sig. Förhållandet mellan människan och miljön samt den mänskliga kulturens bredd, förståelse för kulturella olikheter och betydelsen av internationellt samförstånd betonas i undervisningen. Det egna landets förflutna granskas mot den världshistoriska bakgrunden. De temaområden som berör historiekurserna är främst kulturell identitet och kulturkännedom men även hållbar utveckling samt teknologi och samhälle ingår som en del av historieämnet. en för undervisningen i historia är att de studerande skall: lära känna huvudlinjerna och de viktigaste historiska händelserna i Finlands historia och i världshistorien samt händelsernas bakgrund och följder se nuet som ett resultat av den historiska utvecklingen och som utgångspunkt för framtiden, kunna relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och på så sätt bygga upp sin medvetenhet om historien kunna skaffa sig kunskap om det förflutna och bedöma kunskapen kritiskt samt förstå att historiska fakta kan tolkas på olika sätt, att den historiska kunskapen är relativ och att orsakssammanhangen är mångfacetterade kunna bedöma människans handlande i förgången tid och betrakta historiska företeelser både utifrån respektive epok och utifrån vår tid förstå kulturens olika uttrycksformer och se hur dessa skiljer sig från varandra få stoff för att skapa sig en världsbild som värdesätter mänskliga rättigheter och demokrati samt för att kunna handla som en ansvarsmedveten medborgare Bedömning Bedömningen utgår från de färdigheter och tänkesätt som är betecknande för ämnet historia och från hur den studerande behärskar det centrala innehållet i lärokursen. Det fästes speciell vikt vid hur den studerande kan bygga upp strukturerade helheter, skilja på väsentliga och oväsentliga fakta och överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang. Det är också viktigt att den studerande kritiskt kan bedöma historiska fenomen och källor. Kurserna bedöms utgående från skriftliga prov, timkunskaper, instuderingsuppgifter och projektarbeten. Studieprogram De obligatoriska kurserna avläggs i rätt ordningsföljd (1 4) och före de fördjupade kurserna, men HI 5 kan med fördel avläggas innan HI 4. De tillämpade kurserna behöver inte avläggas i rätt ordningsföljd. I samråd med läraren kan kurserna avläggas i avvikande ordning. Kurserna kan tenteras. Obligatoriska kurser HI 1, Människan, miljön och kulturen Kursen tar upp växelverkan mellan människan och naturen samt den uppbyggnad och utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till i dag. 80

81 Kursens mål är att de studerande skall: förstå beroendeförhållandet mellan människan och naturen som en del av en bärkraftig utveckling inse hur människan använder sig av naturresurserna som utkomstkälla och hur detta inverkar på miljön och samhällsstrukturen kunna ange produktionsekonomins utveckling och inverkan på levnadssättet känna till huvuddragen i befolkningstillväxten och de faktorer som bidragit till den Förhistorien fångstkulturens tid: människans utvecklingsskeden samlarnas och jägarnas levnadssätt Jordbruket och de förändringar som det medförde: arbetsfördelningen och kulturens uppkomst de stora floddalskulturerna Medelhavets ekonomiska sfär under antiken: näringslivet i Grekland Rom en miljonstad och ett imperium Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden: feodalsamhället befolkningen, handeln och städerna under medeltiden Upptäcktsfärderna: förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem världsekonomins uppkomst Den industrialiserade världen: tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna förändringarna i stadsstrukturen Det globala konsumtionssamhället: uppdelningen av råvaror och marknader massproduktion och konsumtionssamhället den socialistiska planekonomin utformningen av den tredje världen tillväxtens gränser och nya utmaningar HI 2, Den europeiska människan Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. Kursens mål är att de studerande skall förstå vad europeiskheten grundar sig på genom att bekanta sig med Europas centrala kulturarv inse betydelsen av vetenskapliga rön för människans världsbild kunna analysera olika kulturföreteelser som uttryck för sin tid känna till de idéhistoriska strömningarna bakom samhällsutvecklingen bli förtrogna med levnadssätten och världsbilden under olika tidsperioder 81

82 Antiken: demokratins uppkomst kulturen under antiken Enhetskulturen under medeltiden: den medeltida människans världsbild och sedvänjor religionens inflytande Den nya tidens genombrott: renässansen och kunskapsrevolutionen reformationen barocken som uttryck för envälde och motreformation uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild Upplysningens tidevarv: upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten det ideologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska revolutionen Idéernas århundrade: centrala ideella inriktningar och strömningar i konsten vetenskapen som utmanare av religionen borgerskapets århundrade Nutiden: kulturens splittring populärkulturen som massunderhållning HI 3, Internationella relationer Kursen behandlar de viktigaste händelserna och förändringarna inom den internationella politiken från och med slutet av 1800-talet. Kursens mål är att de studerande skall: känna till den internationella politikens grundbegrepp och teori förstå hur det internationella samarbetet är uppbyggt och vilka motsättningar som finns förstå vilken inverkan ideologiska och ekonomiska intressekonflikter har haft på de internationella relationernas utveckling Stormakternas strävan efter dominans: grundläggande begrepp inom den internationella politiken teori och praxis inom imperialismen första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken Tiden mellan världskrigen samt andra världskriget: ytterlighetsrörelser i Europa, demokratins kris och förföljelser andra världskriget och dess följdfenomen Det kalla kriget: det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär värld det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter* Kan skriva tydliga, detaljerade, formella och informella texter om invecklade verkliga eller fiktiva händelser och erfarenheter för bekanta och tidvis obekanta läsare. Kan 82

83 skriva essäer, formella eller informella redogörelser, göra erforderliga anteckningar och sammandrag. krisernas karaktär under det kalla kriget* Kan skriva klara och välstrukturerade texter, uttrycka sin åsikt, argumentera systematiskt, analysera, resonera samt komprimera uppgifter och tankar. Tyskland som arena för det kalla kriget*det språkliga uttrycksförrådet begränsar inte skrivandet märkbart. Kinas roll i den internationella politiken* Behärskar grammatiken, ordförrådet och textuppläggningen väl. Fel kan förekomma i ovanliga strukturer, i idiomatiska uttryck samt i stilfrågor. En ny tid av osäkerhet: Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning internationella fredssträvanden tredje världen som en del av den internationella politiken Mellanöstern som problemfält nya internationella strukturer HI 4, Vändpunkter i Finlands historia Kursens syfte är att analysera viktiga förändringsprocesser och utvecklingslinjer i Finlands historia från 1800-talet till nutiden. Kursens mål är att de studerande skall: känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland i relation till den allmäneuropeiska och världspolitiska bakgrunden förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella, ideologiska och politiska livet. Arvet från den svenska tiden Maktskiftet Finlands införlivande med Ryssland, autonomins uppkomst Samhällelig och ekonomisk brytning: näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt regeringsformen Från tudelning till enande: högerradikalismens uppkomst levnadsstandardens uppsving kulturen som konsumtionsvara Andra världskriget och dess följder: krigen och återuppbyggande omläggning av utrikespolitiken Välfärdsstatens uppkomst: strukturella förändringar de kulturella och samhälleliga förändringarna på och 1970-talet Finlands nya internationella ställning anslutningen till den internationella integrationen finländarnas framtid som en del av ett globalt system 83

84 Fördjupade kurser HI 5, Finland från förhistorien till autonomin Kursen behandlar de viktigaste utvecklingslinjerna i Finlands historia före 1809 och det finländska kulturarvet. Kursens mål är att de studerande skall känna till de historiska utvecklingslinjerna i Finland och deras beroende av Östersjöområdet känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i Finland inse sambandet mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen lära sig att värdesätta det finländska kulturarvet lära sig att förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia och kunna se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel Förhistorien: förhistoria och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden: Finland i gränsområdet mellan öst och väst ståndssamhällets uppkomst bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar Den nya tidens nya vindar: reformationen och centralmaktens allt starkare ställning Stormaktstiden: stormaktens spår i Finland ekonomi, befolkning, utbildning Frihetens och nyttans tid: den kulturella och ekonomiska utvecklingen reformerna under den gustavianska tiden de första stegen till en nationell medvetenhet HI 6, Kulturmöten Under kursen behandlas särdragen och nuläget i någon eller några utomeuropeiska kulturkretsar. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig förstå värderingar och levnadssätt i kulturer som avviker från den egna kulturen inse sambanden mellan andlig kultur, samhällsstruktur, näringsliv och naturförhållanden känna till den historiska utvecklingen i den kultur som behandlas och dess växelverkan med andra kulturer lära sig att analysera olika uttrycksformer för kulturen i fråga, till exempel i konsten, religionen och de sociala strukturerna kunna beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i interaktionssituationer 84

85 Ett eller flera av följande kulturområden behandlas: Afrika arktiska kulturer ursprungskulturerna i Australien och Oceanien Indien den islamska världen Japan Kina Korea Latinamerika Nordamerikanska ursprungskulturer Tillämpade kurser HI 7, Aktuella världshändelser Under kursen behandlas aktuella världshändelser. De studerande skall göra ett projektarbete där de analyserar och kritiskt granskar den information vi får via massmedia. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig att kritiskt analysera den information som förmedlas via massmedia lära sig att förstå de historiska orsakerna till aktuella händelser i dagens värld kunna analysera dagsaktuella händelser och fenomen Olika aktualiteter i dagens värld behandlas, exempelvis: terrorism minoriteter politiska och samhälleliga konflikter, internationella organisationer HI 8, Förenta staternas historia Kursen granskar Förenta staternas roll som stormakt och hur landet fått den rollen. Kursens mål är att de studerande skall: känna till huvuddragen i Förenta staternas historia förstå hur Förenta staterna har blivit en stormakt kunna bedöma Förenta staternas roll i dagens värld huvuddragen i Förenta staternas historia det europeiska kolonialväldet i Nordamerika Förenta staterna uppstår det amerikanska inbördeskriget samhällsutvecklingen i Förenta staterna ojämlikheterna i det amerikanska samhället Förenta staterna i dag HI 9, Repetitionskurs i historia Preparationskursen riktar sig till studerande som skall skriva studentprovet i historia. Kursens mål är att de studerande skall: förberedas på realprovet i historia kunna använda den kunskap de fått i de tidigare kurserna på ett mångsidigt sätt för att utarbeta utmärkta provsvar kunna skapa en helhetsbild av de centrala avsnitten 85

86 repetition och fördjupning av det centrala innehållet i kurserna svarsteknik analys av olika typer av historiska dokument fördjupning av det källkritiska tänkandet HI 10, Människor i rörelse De omvälvande och 1900-talen studeras mera ingående både ur politiskt och kulturellt perspektiv med betoning på Europa. Globala strukturer och problem återspeglas i ett historiskt perspektiv. Kursens mål är att de studerande skall fördjupa sig i och förstå konsekvenserna av den europeiska världsdominansen få en ökad förståelse för tidsperiodens förändringsprocesser i samhället och i kulturen få en djupare insikt i hur de internationella relationerna har utvecklats förhållandet mellan stormakterna som bakgrund till förändringarna i politiken och kulturen befolkningsomflyttningar på grund av stormaktskonflikter frivilliga omflyttningar mobilitet i dagens samhälle den globaliserade kulturen växer fram och sprider sig HI 11, Arvet efter Ivan den förskräcklige Kursen behandlar de viktigaste händelserna och särdragen i Rysslands och Sovjetunionens historia från 1500-talet till modern tid. Kursens mål är att de studerande skall få en ökad förståelse för och kunskap om Rysslands historia och kultur och kunna bedöma Rysslands roll i dagens värld. huvuddragen i Rysslands och Sovjetunionens historia tsarväldets framväxt och sönderfall sociala och politiska omvälvningar berömda personligheter, både inom politiken och kulturen Sovjetunionens sönderfall Ryssland av idag HI 12, Britannia den romerska kolonin som blev en stormakt Kursen granskar de brittiska öarnas historia från antiken till 1800-talets början. Kursens mål är att de studerande skall få en ökad förståelse för och kunskap om Storbritanniens historia och kultur samt förstå Storbritanniens internationella inflytande under den tid som behandlas. huvuddragen i Storbritanniens historia romarrikets inverkan på området maktkamper under medeltiden kolonialväldet växer fram Storbritannien blir ett imperium den kulturella utvecklingen i området 86

87 HI 13, Kungsvägen vägen till din egen historia De studerandes lokala identitet stärks genom att de lär sig dokumentera och tolka närhistorien genom olika projektarbeten. Kursens mål är att de studerande skall: få en starkare lokal identitet och kunskap om den egna hembygden förstå det lokala samhällets utveckling i ett större historiskt händelseförlopp känna till vändpunkterna i hembygdens historia de studerandes byar granskas ur ett lokalhistoriskt perspektiv hur de viktiga händelserna i Finlands historia har påverkat det lokala samhället hur det förgångna syns i lokalsamhället i dag HI 14, Krigets lagar Brott mot mänskliga rättigheter Olika brott mot folkrätten, alltså folkgruppers rätt att existera utan tvång eller våld studeras i modern tid. Kursen avslutas i mån av möjlighet med en resa till ett område med anknytning till ämnet. Kursens mål är att de studerande skall: fördjupa sig i frågor kring jämlikhet, tolerans och ansvar förstå bakgrunden till de mänskliga rättigheterna samt fördjupa sig i dem känna till brott som har begåtts mot de mänskliga rättigheterna få en ökad förståelse för betydelsen av internationellt samförstånd grundläggande begrepp med anknytning till temat brott mot mänskliga rättigheter förr och nu folkmord genom tiderna områden där brott mot mänskliga rättigheter begåtts, exempelvis Armenien, Tredje riket, Irak, Sovjetunionen, Kambodja, Jugoslavien, Rwanda, Irak åtgärder som vidtagits för att motarbeta intolerans och brott mot mänskliga rättigheter 87

88 4.16 Samhällslära Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa de studerandes uppfattning om det omgivande samhället. Samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på innehållet i samhällsvetenskaper och juridik. Den skall skapa förutsättningar för de studerande att aktivt och kritiskt undersöka aktuella företeelser och delta i samhällelig verksamhet. Undervisningen utgår från centrala samhällsetiska värderingar som rättvisa och jämlikhet, socialt ansvar, respekt för mänskliga rättigheter, uppskattning av arbete och entreprenörskap samt ett aktivt medborgarskap. en för undervisningen i samhällskunskap är att de studerande skall: uppfatta samhällets karaktär som ett resultat av den historiska utvecklingen känna till grunderna för och förfaringssätten i samhällssystemet och näringslivet i Finland och kunna sätta in dem i europeiska och internationella sammanhang behärska de centrala begreppen inom samhälle och ekonomi få klart för sig vilka möjligheter att påverka och delta som finns i ett demokratiskt samhälle och också kunna utnyttja dem kunna skaffa sig aktuella fakta ur olika källor och kritiskt kunna bedöma verbal, visuell och statistisk information kunna bilda sig en motiverad åsikt om kontroversiella sociala och ekonomiska frågor som är knutna till värderingar bli kapabla att bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla, tolerans och respekt för jämlikhet. Bedömning Vid bedömningen av de studerandes insikter i samhällslära fästs vikt vid hur väl de studerande behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp och vid hur väl de kan uttrycka sina kunskaper strukturerat och kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt verbal, numerisk och grafisk information i olika form. Dessa färdigheter bedöms i anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgifter och projektarbeten. Studieprogram Studierna i samhällslära påbörjas helst under andra årskursen. De obligatoriska kurserna avläggs i rätt ordningsföljd före de fördjupade kurserna. Kurserna kan vid behov även tenteras. Obligatoriska kurser SL 1, Samhällskunskap Under kursen orienteras de studerande i politik och samhällssystem med tonvikt på det finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig förstå grundstrukturerna i det finländska samhället känna till medborgarnas grundläggande rättigheter och vilka tillvägagångssätt och möjligheter de har att påverka samhället tillägna sig ett balanserat och analytiskt synsätt på samhället känna till grunderna för välfärdssamhället. 88

89 Det finländska samhällets utveckling: befolkningsstrukturen i Finland välfärdsstatens tillkomst välfärdsstatens möjligheter Makt: maktbegreppet och former för maktutövning olika politiska system Inflytande: demokratin och medborgarsamhället global påverkan utmaningar för medborgarinflytandet Rättsstaten och säkerhetssystemen: grundläggande rättigheter rättsväsendet och ordningsmakten säkerhetspolitik och varierande hotbilder Socialpolitiken: syfte, uppgift och former Bedömning Sifferbedöming SL 2, Ekonomisk kunskap Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor. Kursens mål är att de studerande skall: bli insatta i nationalekonomins grunder, dess viktigaste begrepp och teorier få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och framtidsutsikter bli kapabla att fatta dagliga ekonomiska beslut och granska ekonomiska frågor också ur etisk synvinkel känna till arbetets och företagsamhetens betydelse för samhällsekonomin Finländarnas näringsgrenar: primärproduktionen teknologin och industrialiseringen servicesamhället Den ekonomiska verksamheten och företagen: grundläggande ekonomiska begrepp efterfrågan, utbud och jämvikt i marknadsekonomin olika former av konkurrens företagsverksamhet och konsumtion Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet: ekonomisk tillväxt keynesianism och monetarism som alternativa utvägar ur ekonomiska kriser Penningpolitiken och finansmarknaden: avregleringen av marknaden finansmarknadens struktur penningpolitik och ränta 89

90 Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken: beskattning och finanspolitik politiken och marknadskrafterna inkomstpolitiken Finland i den internationella handeln: den internationaliserade ekonomin och Finland globaliseringens effekter Finlands ekonomiska framtidsutsikter: riskfaktorer, möjligheter och tillväxtgränser Bedömning Sifferbedömning Fördjupade kurser SL 3, Medborgarens lagkunskap Kursen ger de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lär dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig grundläggande fakta om Finlands rättsordning och de viktigaste principerna för den få baskunskaper om domstolsväsendet i Finland och om internationella domstolar som har betydelse för medborgarna lära sig att själva sköta de vanligaste rättsärendena lära känna sina rättigheter, förmåner och skyldigheter som medborgare, arbetstagare och konsument kunna hitta och använda viktiga juridiska källor vilja handla rätt och lagenligt. Grunderna i lagkunskap: Finlands rättshistoria rättsordningen och domstolsväsendet grundläggande begrepp källor för juridisk information Medborgarens vanligaste rättshandlingar: familjerätt arbetsrätt konsumentskydd skuld, borgen och bristande betalningsförmåga boende överklagande av myndigheters beslut Straff- och processrätt: rättegångar och alternativ till dem strafformer internationell rätt och åberopande av den Bedömning Sifferbedömning 90

91 SL 4, Europeiskhet och Europeiska unionen Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen. Kursens mål är att de studerande skall få allsidig och fördjupad information om Europeiska unionen och dess verksamhet lära sig att agera som medborgare i Europeiska unionen lära sig se fördelar och nackdelar, möjligheter och risker som den europeiska integrationen medför kunna skaffa sig jämförande information om Europeiska unionen och dess medborgare förstå betydelsen av den europeiska integrationen för sitt eget liv och för det politiska systemet Den europeiska identiteten: gemensamma europeiska värderingar medborgarskap i Europeiska unionen Påverkan och inflytande inom Europeiska unionen: beslutsprocessen i Europeiska unionen finländarnas ställning i Europeiska unionens beslutsprocesser olika slags medlemmar Europeiska unionens regionala verkningar: de ungas möjligheter att studera och arbeta inom EU regionernas EU ur medborgarens synvinkel Europeiska unionens utmaningar: utvidgningen av EU den gemensamma säkerhetspolitiken EU och de globala systemen Bedömning Sifferbedömning Tillämpade kurser SL 5, Starta företag Kursen ger de studerande kunskaper i att starta och driva företag. SL1 och SL2 behövs som förkunskap. Kursens mål är att studerande skall: bli bekanta med företagande både i teori och praktik få färdigheter i att starta och att driva ett företag få bekanta sig med lokala företagare Företag och företagsamhet ur teoretisk och praktisk synvinkel Utformning av en företagsidé Grundande av ett företag i teori: olika företagsformer tillstånd, ansökningar och anmälningar till myndigheter finansiering Företagarens kontakter och avtal 91

92 Marknadsföring Bokföring och finanser Bedömning Studerande gör en affärsplan som slutarbete. Avlagd/underkänd. SL 6, Repetitionskurs i samhällslära Kursen förbereder de studerande som skall skriva studentprovet i samhällslära. Kursens mål är att de studerande skall: förberedas på realprovet i samhällslära bli bekanta med tidigare realprov i samhällslära bli bekanta med materialbaserade frågor i studentprovet repetera hur diagram och tabeller analyseras bli bekanta med bedömningen i realprovet i samhällslära svarsdirektiv dokumentuppgifter statistikuppgifter bildbaserade frågor bedömningsuppgifter Bedömning Avlagd/Underkänd SL 7, En värld av pengar Kursen ger de studerande fördjupade kunskaper i nationalekonomi och är en fortsättning på SL2. Kursens mål är att de studerande skall förstå grunderna för den finländska nationalekonomin lära sig viktiga begrepp inom nationalekonomi förstå finansväsendets roll inom ekonomin Finlands nationalekonomi: beskattningen och inkomstöverföringar den statliga och kommunala dialektiken globaliseringens effekter på nationalekonomin EU:s inverkan på den finländska ekonomin Finansväsendet: finansinstitutens roll i Finlands ekonomi moderna ekonomiska kriser med rötter i finanspolitiken penningpolitik Bedömning Sifferbedömning SL 8, Juridiska problem I kursen fördjupas studerandes kunskaper om Finlands rättsordning och är en fortsättning på SL3. Kursens mål är att de studerande skall: lära känna sina rättigheter, förmåner och skyldigheter som medborgare, arbetstagare och konsument kunna hitta och använda viktiga juridiska källor tillämpa den kunskap som kursen erbjuder i vardagslivet 92

93 bli bekanta med Finlands rättsväsende, samt juridikens olika områden bli bekanta med samarbetet mellan rättsväsendet och polisväsendet Fördjupad kunskap i lagkunskap: juridikens områden och omfattning grundläggande begrepp Brott och straff: förundersökning åtalsprövning rättegång i brottmål internationella brott och brottmålsdomstolar nationellt och internationellt besvär över dom Hem och boende: finansiering och säkerhet tvister i samband med bostadsköp bostadsaktie fastighetsköp fel vid bostadsköp andra boendeformer Skuld och säkerhet: kreditformer att avsluta ett skuldförhållande betalningssvårigheter och indrivning Arv och testamente: arvsordning bouppteckning arvsbeskattning SL 9, Internationell ekonomi Kursen visar sammanhangen mellan individ, nation, företag och organisationers handlande på världsmarknaden. En fortsättningskurs till SL5 Starta företag. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig internationella ekonomins grunder, dess viktigaste begrepp och teorier bli bekanta med de centrala utvecklingslinjerna i handelns historia förstå internationella handelns betydelse och utveckling bli bekanta med företagens internationella verksamhetsmiljö inse positiva och negativa effekterna av globalisering för företagen handelns historia och uppkomst handelspolitik och ekonomisk integration valutahandel välstånd och utveckling multinationella företag globala handelsmönster företagens etablering utomlands olika affärskulturer företagets anpassning till internationell kontext finanser: minskning av företagens utgifter och investeringar analys av bokslut strategianalys och val av strategi 93

94 Bedömning Sifferbedömning. SL 10, Ledarskap Kursen behandlar ledarskap och organisation. Kursens mål är att de studerande skall: förstå begreppen ledarskap och organisation få bekanta sig med olika ledarstilar och organisationer förstå den individuella aspekten i en organisation och i ledarskap känna till betydelsen av olika arbetsgrupper i en organisation bekanta sig med kommunikation i organisation olika ledarskap och ledartyper olika organisationer rekrytering av personal ur individens och organisationens synvinkel skillnaden mellan arbetsgrupp och team kommunikation och möten i en organisation Bedömning: Sifferbedömning UF, Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet rf:s (UF) syfte är att främja entreprenörsmässig inställning och aktiv verksamhet bland unga i Finland genom att öka de ungas kännedom om företagande, företagarerfarenheter, arbetslivsberedskap och kontroll över den egna ekonomin. Det praktiskt inriktade programmet uppmuntrar till lärande genom eget arbete med hjälp av grupparbete, problemlösning, prövande och förverkligande av egna idéer samt ansvarstagande i det egna arbetet. I programmet UF Eget företag grundar högskolestuderanden ett mini-företag för ett läsår som de sedan driver med riktiga pengar (UF-företag). Företaget fungerar på den verkliga marknaden var studeranden erbjuder sina produkter eller tjänster för potentiella kunder. UF-företaget ger studeranden en chans att lära sig företagsamhet i praktiken och vad det innebär att driva ett eget företag men ändå sker allt i en skyddad miljö. sättningen är att de studeranden som under studietiden deltagit i UF Eget företag har bättre förutsättningar för företagandet i framtiden. Huvudsaken är inte att företaget gör så stor vinst som möjligt utan att studeranden får en uppfattning om processen kring att grunda ett företag och om hur företagandet fungerar i praktiken. UF-Eget företag ger studeranden en chans att pröva sina idéer på samma gång som studerandens färdigheter i företagsamhet utvecklas. De bästa Finlandska UF-företagen belönas och ett utses att representera Finland i en europeisk final i juli/augusti. Under året kan eleverna dessutom delta tävlingar om Bästa affärsidé, Bästa Internethelhet, Bästa grafiska utseende. Bedömning Avlagd/underkänd. Ett fullständigt genomfört UF-år innebär avlagd kurs. 94

95 4.17 Psykologi Psykologi är en vetenskap som undersöker människans handlande. Undervisningen i psykologi vid Kyrkslätts gymnasium skall utveckla de studerande förmåga att allsidigt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp kan de studerande personligen bli medvetna om olika faktorer som styr och påverkar hela människan. Kunskaper och färdigheter i psykologi stöder de studerandes självkänsla och självutveckling och därmed det psykiska välbefinnandet. Psykologiundervisningens undersökande och reflekterande utgångspunkter ger de studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. Undervisningen vid Kyrkslätts gymnasium syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att förstå psykologiska fenomen. De lär sig att se sambandet mellan psykologisk kunskap och sociala och kulturella frågor. Undervisningen skall även underlätta för de studerande att förstå aktuella frågor samt att förstå de psykiska, biologiska och sociala faktorers växelverkan och deras inbördes beroende. I undervisningen behandlas den psykologiska kunskapens karaktär och dess uppkomst med betoning på centrala frågor i aktuell forskning och i forskningstraditionen. Även om psykologiämnet i gymnasiets läroplan är indelad i fem delkurser så är målet att ge de studerande en helhetsuppfattning och en helhetskunskap i ämnet. Kurserna läses i ordningsföljd då innehållet i kurserna bygger på varandra. Inom ramen för de olika delkurserna görs olika temastudier beroende på intresse hos de studerande. Den avslutande kursen i psykologi genomförs som ett arbete i form av ett case studium där alla gymnasiets psykologikursers innehåll knyts ihop. en för undervisningen i psykologi är att de studerande skall: utgående från vetenskapliga fakta lära sig se människans verksamhet som en helhet som grundar sig på växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig information samt känna till psykologiska forskningsresultat och utgående från dem kunna bedöma den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar förstå psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gäller att se sin livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiska tillväxt och sitt välbefinnande, samt kunna studera och utveckla sitt tänkande, sina människorelationer och sin interaktionsförmåga kunna skaffa sig psykologisk kunskap ur olika informationskällor och vara kapabla att bedöma informationens tillförlitlighet bli mogna för social och samhällelig verksamhet, lära sig se och möta samhälleliga och kulturella förändringar - som den tekniska utvecklingen - och lära sig förstå agerandet hos människor med olika kulturell och social bakgrund. Bedömning Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som tar sikte på en kognitivt högtstående fattningsförmåga. Förmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som de läst och kan tillämpa det inlärda i både skriftliga och muntliga redovisningar. Utvärderingar av de olika kurserna skall göras och de studerande skall ges möjlighet till självutvärdering inom ramen för en kurs. 95

96 Studieprogram Kurserna läses i ordningsföljd eftersom innehållet bygger på varandra. I undantagsfall kan en fördjupad kurs tenteras. Överenskommelse om detta sker i förväg. Obligatorisk kurs PS 1, Psykisk aktivitet, lärande och interaktion Kursens mål är att de studerande skall: bekanta sig med psykologin som vetenskap och med psykologins tillämpning på olika områden i samhället förstå olika sätt att undersöka och förklara människans handlande känna till psykologins centrala områden som emotion, motivation och kognitiva funktioner samt kunna iaktta och reflektera över människans handlande med hjälp av begrepp som återger dessa med stöd av psykologisk kunskap förstå vad lärande innebär och med hjälp av denna kunskap kunna reflektera över sina studier kunna tillämpa socialpsykologisk kunskap, ge akt på social interaktion och kunna uppfatta sig själv som medlem av en grupp Psykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin uppkomsten av psykologisk kunskap centrala tillvägagångssätt när det gäller att förklara psykologiska fenomen Den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet, inlärningspsykologins grunder och tillämpningar socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer Fördjupade kurser PS 2, Människans psykiska utveckling Kursens mål är att de studerande skall: förstå de psykologiska, biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för individens psykiska utveckling och inse dessa faktorers beroende av varandra känna till centrala utvecklingspsykologiska teorier och kunna tillämpa utvecklingspsykologisk kunskap på sitt eget liv förstå att människans psykiska utveckling fortsätter i många former under hela livet förstå eventuella problem i anslutning till människans utveckling och vara medvetna om att man kan påverka utvecklingen känna till hur den psykiska utvecklingen undersöks individens psykiska utveckling i livets olika skeden den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska 96

97 utveckling problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem forskningen om den psykiska utvecklingen PS 3, Grunderna för människans informationsbehandling Kursens mål är att de studerande skall: lära sig förstå principerna för de grundläggande kognitiva processerna, som uppmärksamheten, perceptionen och minnesfunktionerna förstå hur aktiviteten kan regleras och inse dess betydelse för människans välmående lära sig grundprinciperna för nervsystemets byggnad och funktion samt känna till nervsystemets samband med de grundläggande kognitiva funktionerna veta hur de grundläggande kognitiva processerna och nervsystemets funktioner utforskas grundläggande kognitiva processer reglering av aktiviteten, sömn och dröm nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras samband med psykiska funktioner störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi PS 4, Motivation, känslor och intelligent aktivitet Kursens mål är att de studerande skall: förstå att människans aktivitet är underkastad såväl medveten styrning som påverkan av omedvetna faktorer sätta sig in i grundläggande teorier om motivation och emotioner och förstå hur vetenskaplig forskning som gäller motivation och emotioner bedrivs utgående från dessa teorier begripa hur motivationen, emotionerna och de kognitiva funktionerna bildar en dynamisk helhet som styr handlandet förstå vilket samband motivationen och emotionerna har med individens och samhällets välmående förstå medvetandets, tänkandets och språkets betydelse för människans handlande förstå förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna för avancerat tänkande, intelligens och kreativitet ur individens och samhällets synvinkel motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på människans handlande betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på individuell och samhällelig nivå motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer samt den biopsykiska grunden för dem högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och beslutsfattande 97

98 PS 5, Personligheten och den mentala hälsan Kursens mål är att de studerande skall: förstå vidden av personlighetsbegreppet och känna till hurdana forskningsmetoder som använts för att komma fram till kunskap om personligheten känna till olika sätt att beskriva personligheten inse svårigheterna när det gäller att definiera mental hälsa och förstå sambandet mellan den mentala hälsan och psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer känna till centrala störningar i den mentala hälsan och olika behandlingsmetoder för dem känna till metoder för att upprätthålla den psykiska hälsan centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och identiteten definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin personlighetsforskning faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem upprätthållande av den psykiska hälsan 98

99 4.18 Musik Gymnasiets musikundervisning utgår från tanken att musiken utgör en betydelsefull del av människans kultur. Musikundervisningen syftar till att de studerande skall utveckla sitt förhållande till musiken och fördjupa det. Ett personligt förhållande till musiken stärker identiteten och människans hela välbefinnande samt stöder självkänslan. De studerande skall lära sig att respektera allehanda former av musik och deras betydelse. De skall erbjudas upplevelser, färdigheter och kunskaper som ökar deras musikaliska bildning och sporrar dem till ett livslångt intresse för musik. Det viktiga i musikundervisningen är att de studerande skaffar sig ett eget uttryckssätt, sporras till kreativitet, ges möjlighet att musicera tillsammans samt att de får positiva erfarenheter. Det musikaliska kunnandet, tänkandet och förmågan att bedöma sin egen verksamhet utvecklas i samverkan med andra. Att musicera tillsammans är en enastående gruppdynamisk verksamhet, som förstärker umgänges- och kommunikationsförmågan. Att producera musik att sjunga, spela och improvisera och att lyssna utgör det centrala innehållet i undervisningen. I valet av lärostoff bör de studerandes olika inriktning och utgångsnivå beaktas. Under kurserna i musik skall man sträva efter att var och en får meningsfulla och tillräckligt utmanande musikaliska uppgifter. I egenskap av ett konstnärligt ämne skall musiken bidra till den kulturella verksamheten i skolan och också skapa sådan. Den utgör en viktig del av skolans fester och andra evenemang. Genom studier i musik fördjupas kännedomen om den egna kulturen och andra kulturer. Den hjälper oss att sätta värde på kulturell mångfald och att förstå den växelverkan som förekommer mellan olika kulturer och konstarter. De studerande skall bli kapabla att uttrycka sig konstnärligt, att engagera sig i kulturellt arbete, att utnyttja modern teknik på musikens område och att kritiskt bedöma det mediala musikutbudet. Musikundervisningens mål är att de studerande skall: varsebli sitt förhållande till musik och kunna utveckla det samt lära sig att respektera olika musikaliska smakriktningar lära sig att uttrycka sig musikaliskt genom sång och spel utveckla sin förmåga att lyssna på musik och muntligt samt skriftligt kunna uttrycka sig om det hörda fördjupa sina insikter i olika musikstilar, musikarter och i musikens historia hitta sin musikaliska identitet, lära sig att förstå mångfalden av musikkulturer och bidra till interaktionen mellan olika kulturer lära sig att förstå musikens och ljudets betydelse i medierna kunna verka ansvarsfullt och träget i aktiv samverkan i sin grupp kunna ställa upp mål för sina musikstudier och bedöma resultaten Bedömning Musikundervisningen skall samtidigt erbjuda flera sätt att utveckla de studerandes musikaliska talang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina musikaliska färdigheter både självständigt och i grupp. Dessa särdrag i musikundervisningen förutsätter en kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och preciserar inlärningsprocessen. Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de studerandes musikaliska förkovran och fördjupa deras förhållande till musiken. Bedömningen skall ske i en förtroendefull och trygg atmosfär och vara inriktad på hela den musikaliska processen och på att de mål som uppställts för studierna nås. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge och se till att hans eller hennes kunnande kan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken. Den studerandes självvärdering utgör en väsentlig del av bedömningen. Det som skall bedömas är de studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna musikalitet. 99

100 Studieprogram Antalet obligatoriska kurser i konstämnen (musik och bildkonst) bör vara 3. Kombination kan vara 2 kurser i musik + 1 kurs i bildkonst eller 1 kurs i musik + 2 kurser i bildkonst. De obligatoriska kurserna i musik bör läsas i ordningsföljd: MU 1,Musiken och jag och MU 2, Ett flerstämmigt Finland De fördjupade kurserna kan läsas i valfri ordningsföljd. Ett musikaliskt projekt (MU 5) kan tenteras och utföras som individuellt arbete Obligatoriska kurser MU 1, Musiken och jag Kursens mål är att de studerande skall finna sin egen nisch på musikens område. De skall reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall ges möjlighet att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktiskt musicerande. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i hörselvård. röstbehandling hörselvård grunderna i gitarr-, bas-, trum- och keyboardspel grunderna i musikens teori konsertbesök eller motsvarande kontakt med musiklivet i Kyrkslätt MU 2, Ett flerstämmigt Finland Kursens mål är att de studerande skall lära känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. Speciell tonvikt bör fästas vid musiklivet i Kyrkslätt. De studerande skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. I studierna utnyttjas allsidiga arbetssätt, särskilt musicerande och musiklyssnande. När man musicerar bör man fästa avseende vid det egna uttrycket och vid utvecklingen av förmågan att lyssna och kommunicera. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik. musiken i Finland den europeiska konstmusikens inverkan på musiken i vårt land fortsättning och fördjupning i gitarr-, bas-, trum- och keyboardspel Fördjupade kurser MU 3, Fritt fram för musik Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig 100

101 djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. folkmusik från hela världen jämförelse av olika musikkulturer exotiska instrument MU 4, Musikens budskap och makt Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studerande själva åstadkommit. musik och media film- och teatermusik egen komposition MU 5, Ett musikaliskt projekt Kursens mål är att de studerande skall självständigt eller i grupp planera och genomföra ett musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan t.ex. vara fråga om en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt. 101

102 4.19 Bildkonst I gymnasiets undervisning i bildkonst utvecklas de studerandes färdigheter att undersöka och uttrycka sig själva och sitt förhållande till yttervärlden med hjälp av konstnärligt arbete. Utgångspunkten för undervisningen är de studerandes egna erfarenheter utifrån vilka de utför mångsidiga bildproduktions- och tolkningsprocesser. Bedömningen Bedömningen i bildkonst skall vara långsiktig och interaktiv. Den skall informera de studerande om deras framsteg och sporra dem att uttrycka sig djärvt med tilltro till sin egen konstnärliga förmåga. Undervisningen i bildkonst skall utveckla de studerandes förmåga att bedöma sig själva. Bedömningen skall gälla arbetsprocesser och resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. Vid kursbedömningen beaktas visuella och skriftliga individuella uppgifter och grupparbeten, skisser, självständiga uppgifter och allmän aktivitet. Studieprogram I bildkonst finns det två obligatoriska kurser KO 1 och KO 2. Antalet obligatoriska kurser i konstämnen (bildkonst och musik) bör vara 3. Kombination kan vara 2 kurser i bildkonst + 1 kurs i musik eller 1 kurs i bildkonst + 2 kurser i musik. Ett godkänt resultat i kurs KO 1 krävs för att studerande skall kunna delta i tillämpade kurser. Kurserna går inte att tentera. Gymnasiediplom i bildkonst Den studerande måste, när arbetet inleds, ha avlagt minst fyra bildkonstkurser med godkänt vitsord. Obligatoriska kurser KO 1, Jag, bilden och kulturen Arbetsmetoder Kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete, utställningsbesök och exkursioner samt sammanställning av en arbetsbok. konstens väsen bildens makt och bilder av makten i kulturen konsten som tolk för kulturen det egna konstnärliga uttrycket olika sätt att analysera konst Bedömning Bedömningen grundar sig på allmän aktivitet, flit och intresse. Vid bedömningen beaktas arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. KO 2, Miljö, plats och rum Arbetsmetoder Kan vara föreläsningar och demonstrationer, självständigt arbete, utställningsbesök och exkursioner samt sammanställning av en arbetsbok. rummet som begrepp grundbegreppen inom arkitektur och formgivning föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar 102

103 modeller reliefer miniatyrer experiment med olika material Bedömning Bedömningen grundar sig på allmän aktivitet, flit och intresse. Vid bedömningen beaktas arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. Fördjupade kurser KO 3, Medierna och bildernas budskap Arbetsmetoder Kan vara föreläsningar, diskussioner och analyser, exkursioner samt studerandes egna projektarbeten. bilden i medierna grafisk planering iakttagelse av kulturen och kritisk analys av idéinnehållet i mediala bilder från olika tider fotografiets roll i medierna film och video samt det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken Bedömning Vid kursbedömningen beaktas visuella och skriftliga individuella uppgifter och grupparbeten, och allmän aktivitet. KO 4, Från bildkonst till egna bilder Arbetsmetoder Kan vara föreläsningar och exkursioner, självständiga studier och projektarbeten. tolkning och analys av konst i bild och ord uttryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika tidsperioder utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen Bedömning Bedömningen grundar sig på godkända projektarbeten samt allmän aktivitet, flit och intresse. Vid bedömningen beaktas arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. KO 5, Verkstad för samkonst Arbetsmetoder Kan vara föreläsningar, exkursioner och självständiga projektarbeten. samtidskonstens väsen samtidskonst och växelverkan mellan olika kulturer visuella subkulturer tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan en egen produktion visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen 103

104 Bedömning Bedömningen grundar sig på aktivt deltagande, förmåga att kritiskt och analytiskt granska samtidskonst, den studerandes eget projekt och processbeskrivning. Tillämpade kurser KO 6, Fotograferingens grunder Arbetsmetoder Kan vara föreläsningar och demonstrationer, fotograferingsexkursioner, utställningsbesök, diskussioner om bilder, självständigt arbete och sammanställning av en arbetsdagbok. teori om fotograferingens grunder genomgång av kamerans funktioner rutiner vid mörkrumsarbetet filmframkallning och kopiering berömda fotografer och verk av dem introduceras Bedömning Bedömningen grundar sig på allmän aktivitet, flit och intresse. Vid bedömningen beaktas arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. KO 7, Formgivning Arbetsmetoder Kan vara föreläsningar och demonstrationer, utställningsbesök, diskussioner kring olika konstnärers skulpturer, självständigt arbete och sammanställning av en arbetsdagbok. olika uttryck, tekniker och material inom skulpturkonsten Bedömning Bedömningen grundar sig på allmän aktivitet, flit och intresse. Vid bedömningen beaktas arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. KO 8, Filmanalys Arbetsmetoder Genomgång och diskussion av olika filmgenren. Filmens språk analyseras: struktur, bildspråk, koder och konventioner, budskap och berättarteknik. Bedömning Bedömningen grundar sig på förmågan att tolka och analysera det vi behandlat under kursen (bl.a. olika filmgenrer, bildstorlekar, kameravinklar och kamerarörelser), samt skriva recensioner kring de filmer som uppvisas. Studerande skriver därutöver ett bildmanus, som sedan görs till en färdig videofilm utgående från de studerandes egna intressen. KO 9, Gymnasiediplom i bildkonst Arbetsmetoder och bedömning Självständigt arbete utifrån de riktlinjer som fastställs på nationell nivå. Genomförandet av det nationella bildkonstdiplomet. 104

105 4.20 Gymnastik Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Positiva erfarenheter av läroämnet stärker den psykiska aktiviteten och hjälper dem att orka i skolarbetet. I gymnastiken uttrycker de studerande sig och får upplevelser. Gymnastik är ett läroämne som förutsätter aktivitet och det utvecklar därför de studerandes fysiska och motoriska egenskaper och stöder en balanserad tillväxt och mognad. Genom gymnastik och idrott stärks också den sociala förmågan och samhörigheten. De studerande skall ledas till att ta ansvar, till att förstå betydelsen av rent spel och till att iaktta goda vanor. Genom att öva upp den fysiska konditionen och iaktta den börjar de studerande inse betydelsen av en god kondition för att orka och kunna arbeta. Genom en mångsidig undervisning i gymnastik skapas förutsättningar för att de självständigt skall kunna utöva olika idrotter och motionsformer. Gymnastiken skall bedrivas allsidigt med hänsyn till årstiderna och till de lokala förhållandena. Den arrangeras i form av individuell undervisning, smågruppsundervisning och gruppundervisning. De finländska idrottstraditionerna skall beaktas i valet av grenar och motionsformer. För studerande som är i behov av särskilt stöd differentieras undervisningen enligt deras individuella behov. Man bör värna om säkerheten och ta hänsyn till särskilda behov för studerande med annan kulturell bakgrund eller religiös övertygelse. en för undervisningen i gymnastik är att de studerande skall: utveckla sina färdigheter och kunskaper i olika gymnastik- och idrottsgrenar lära sig att utöva gymnastik och idrott på egen hand kunna bedöma sin fysiska kondition och ställa upp mål för sig tillägna sig goda vanor och följa dem, lära sig att iaktta överenskomna regler och att ta hänsyn till naturen kunna arbeta i uppbyggande anda, tryggt och ansvarsfullt både självständigt och i grupp Bedömning Vid bedömningen i gymnastik beaktas de studerandes aktivitet, ansvarsfullhet och inställning samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. Obligatoriska kurser I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna skall årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Vid gruppbildningen skall också säkerheten beaktas. GY 1, Färdighet och kondition Kursens mål är att de studerande skall: kunna fortsätta den träning och fördjupa de färdigheter som de har från grundskolan få handledning i allsidig idrottsutövning få positiva erfarenheter av gymnastik och idrott efter råd och lägenhet bekanta sig med nya idrottsformer förstå betydelsen av att bygga upp en mångsidig fysisk kondition och kunna verka till förmån för hälsa, välbefinnande och trygghet 105

106 uppövning av den fysiska konditionen samt egna kunskaper. muskelvård bollspel inomhus och utomhus, bollspel och racketspel gymnastik i olika former vinteridrott simning friidrott motion i naturen GY 2, Träning tillsammans med andra Kursens mål är att de studerande skall: få mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar individuellt få vägledning i hur de aktivt kan utöva hälsofrämjande sporter lära sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp lära sig uppskatta och upprätthålla hälsan och arbetsförmågan utvecklas i socialt umgänge träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel gymnastik i olika former vinteridrott simning konditionsidrott någon ny idrottsgren eller motionsform Fördjupade kurser Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet skall betonas, att deras samverkan skall främjas och att skolans inre samhörighet skall stärkas. Preciseringen av innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande. GY 3, Stimulerande idrott Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. GY 4, Motion tillsammans Syftet med kursen är att främja de studerandes gemensamma motionsintressen. I arbetssätten betonas samverkan i grupp. GY 5, Motionsidrott Olika grenar och annorlunda idrott. Vi spelar nya och gamla bollspel med nya variationer. Testar även nya motionsformer och konditionsträning. Tillämpade kurser GY 6, Gamlas dans Danskurs med traditionella danser inför de gamlas dag. Kursen är i första hand menad för andra årets studerande. 106

107 GY 7 och GY 8, Skolidrott Kursens mål är att de studerande skall: delta i de skollag skolan erbjuder eller i de individuella grenar som SFSI arrangerar tävlingar i delta i stafettkarnevalen träna med skollagen, utan att andra studier störs förbinda sig till att representera skolan genom sin studietid lära sig ta ansvar för sina studier och känner av skolanda Stafettkarnevalen studerande deltar aktivt i träningar som arrangeras inför skolmästerskap i olika grenar. studerande representerar skolan i stafettkarnevalen samt skolfotboll, golfmästerskap, innebandy, skolhandboll, skolbasket, friidrott eller andra individuella grenar. träningar hålls då studerande inte har andra kurser som eventuellt störs studerande förbinder sig till att träna och representera skolan genom sin studietid. Kurskrav till kraven hör att studerande är närvarande vid träningar, av vilka vissa kan vara utanför lektionstid. studerande representerar skolan genom studietiden. studerande representerar skolan med ett utmärkt beteende och följer skolans regler även under evenemang utanför skoltiden och skolområdet. Bedömning Avlagd/Underkänd GY 9, Träningskurs Den studerande kan välja kursen om idrottsverksamheten är ledd och tävlingsinriktad. Den studerande ska diskutera med gymnastikläraren om kursinnehållet innan kursen väljs I denna kurs har studeranden möjlighet att fördjupa sig i sin egen idrott och tränande. träningsdagbok, där tävlingar eller program ingår. Träningsdagboken bör vara godkänd med underskrift av studerandes tränare innan den lämnas in till gymnastikläraren. ett skriftligt arbete: presentation av den egna idrottsgrenen, historia och fakta eller analys kring den egna grenen och målsättningen samt utvärdering av träningen och utvecklingen tränarens utlåtande gällande målsättningar, utveckling och uppnådda resultat. Bedömning Avlagd/Underkänd. För godkänd kurs krävs en träningsdagbok över höst- eller vårterminens träningar. 107

108 4.21 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och vars syfte är att främja ett kunnande som stöder såväl hälsa som välbefinnande och trygghet. Detta kunnande kommer till uttryck i form av kognitiva, sociala, emotionella, funktionella och etiska färdigheter och i förmågan att leta reda på information. Till hälsokunskapen hör också förmågan att ta ansvar för sin egen och andras hälsa. I gymnasiet behandlas hälsa och sjukdom, hälsofrämjande samt förebyggande och vård av sjukdom ur individens, familjens, gemenskapens och samhällets synvinkel. Hälsa kan ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I hälsokunskapen i gymnasiet behandlas företeelser med anknytning till hälsa och sjukdomar utgående från erfarenhet och forskning. Det är dessutom viktigt att resonera om olika värderingar kring hälsan. I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar hälsa och sjukdom utgående från hur man förebygger folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna samt lära sig hur hälsa och välbefinnande kan främjas. Det är också viktigt att utveckla förmågan till egenvård. I de fördjupade studierna studeras mera ingående de hälsoresurser som en ung människa behöver i vardagslivet, hennes hälsovanor och olika sätt att ta vara på sig själv samt andra hälsofrågor med utgångspunkt i ansvarsfull vuxenhet och föräldraskap. Hälsa och sjukdom samt våra möjligheter att påverka dessa betraktas utifrån forskning, yrkespraxis inom hälsovården, tillbudsstående tjänster samt den historiska och samhälleliga utvecklingen. en för undervisningen i hälsokunskap är att de studerande skall: förstå betydelsen av god hälsa och arbetsförmåga samt betydelsen av att förebygga sjukdomar och främja hälsa kunna använda centrala begrepp som gäller främjande av hälsa samt hälsa och sjukdom förstå betydelsen av att förebygga sjukdomar, särskilt folksjukdomar och smittsamma sjukdomar, och känna till de viktigaste möjligheterna att förebygga och behandla dem ur individens och samhällets synvinkel kunna begrunda värdefrågor kring hälsa och motivera sina val samt lära sig att värdesätta hälsa som en resurs och att främja hälsa känna till folkhälsans historiska utveckling och faktorer som leder till hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper känna till basservicen inom hälso- och socialvården i Finland samt medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet bli förtrogna med olika sätt att söka reda på information om hälsa och sjukdom samt kritiskt kunna bedöma informationen och olika företeelser i hälsokulturen Bedömning Vid bedömningen betonas de studerandes förmåga att förstå och tillämpa fakta om hälsa och sjukdom, samt iakttas hur väl de kan använda och kombinera information ur olika källor. Därtill bedöms deras förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom och att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt också deras förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom. Hälsokunskapen kan bedömas genom kursprov, genom arbetsuppgifter som utförs enskilt eller i grupp, genom föredrag, mindre kartläggningar och undersökningar samt på basis av konkreta uppdrag. 108

109 Obligatorisk kurs HÄ 1, Hälsokunskapens grunder Kursens mål är att de studerande skall: känna till faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt på arbetssäkerhet och annan säkerhet och kunna bedöma hur dessa tryggas i det egna levnadssättet och den egna miljön inse betydelsen av att förebygga folksjukdomar och de vanligaste smittsamma sjukdomarna ur individens och samhällets perspektiv samt lära sig att fundera på olika sätt att förebygga dem märka vilka faktorer som inverkar på uppkomsten av hälsoskillnader kunna skaffa sig, använda och bedöma fakta om hälsa och sjukdomar samt begrunda hälsokulturen och den tekniska utvecklingen ur hälsosynvinkel känna till de viktigaste tjänsterna inom hälso- och socialvården faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet Fördjupade kurser HÄ 2, Ungdomar, hälsa och vardagsliv I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas tematiskt. De studerande skall också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra fysiskt, psykiskt och socialt. Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Under kursens gång diskuterar man särskilt värderingar, utför övningar och rollspel individuellt och i grupp samt tränar sociala färdigheter och arbetsformer som utvecklar förmågan att diskutera och argumentera. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig att betrakta sitt liv med utgångspunkt i vuxenhet och föräldraskap lära sig att tänka igenom och granska värden och värderingar som gäller hälsa och sjukdom kunna motivera sina val ur hälsoperspektiv och kunna bedöma hur avgöranden som gäller levnadsvanor och omgivning påverkar hälsan och välbefinnandet kunna beskriva en upplevelse av hälsa och företeelser som förklarar hälsoproblem samt olika tolkningar av dem 109

110 självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö förberedelse för föräldraskap och familjeliv livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld sexuell hälsa kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel HÄ 3, Hälsa och forskning Inom ramen för kursen skall de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande och undersökande metoder. Kursens mål är att de studerande skall: lära sig att reflektera över huvudlinjerna inom folkhälsovetenskap och förebyggande hälsovård ur nationell och global synvinkel lära sig att söka, bedöma och tolka forskningsresultat och praktisk kunskap om hälsa och sjukdom kunna genomföra små kartläggningar av hälsa och hälsobeteende i sin studiemiljö lära sig att använda hälsovårdstjänster och känna till vilka rättigheter man har som kund och patient kunna diskutera och bedöma den teknologiska utvecklingens betydelse ur hälso- och trygghetsperspektiv metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar 110

111 4.22 Studiehandledning I Kyrkslätts gymnasium är studiehandledningen en gemensam uppgift för alla lärare. Syftet är att studerande sporras att bli självständiga så att de klarar av att planera sina studier och sin framtid. De skall lära sig identifiera problem i studierna och ta reda på hur och var de kan få hjälp med problemen. Studiehandledningen utgör ett kontinuerligt och mångfacetterat system där studerande handleds av rektorn, studiehandledaren, grupphandledaren och ämneslärare. En beskrivning på arbetsfördelningen finns som bilaga 1. Bedömning Kurserna i studiehandledning bedöms med avlagd kurs (A) då studerande deltagit aktivt i olika handledningstillfällen och utfört tillhörande uppgifter. Obligatorisk kurs SH 1, Utbildning, arbete och framtid och ansvarspersoner studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter självkännedom förtrogenhet med egna handlingsmönster arbetslivskunskap studentexamen yrkesinriktning och fortsatta studier ansökningsprocedurer för fortsatta studier övergången till arbetslivet Kursen består av grupphandledarkvarter, rektorstimmar, morgonsamlingar och studiehandledartimmar. Fördjupad kurs SH 2, Studier, arbetsliv och yrkesval och ansvarspersoner självkännedom studentexamen fortsatta studier nätet som hjälpmedel vid studieorientering CV och arbetsansökan studiesociala förmåner studiebesök till studiemässor, universitet, högskolor Kursen består av grupphandledarkvarter, rektorstimmar, morgonsamlingar, studiebesök, infotillfällen och studiehandledartimmar. Deltagarna sammanställer en egen portfölj. Tillämpad kurs SH 3, Tutorkurs handledning i tutorns uppgifter informationstillfällen för nya studerande handledning av uppgörande av studieprogram för nya studerande handledning av uppgörande av läsordning för nya studerande informerar med elevkåren om skolans traditioner 111

112 Tutorkursen inleds med en informationskurs i period 6. Under höstterminen deltar tutorerna i handledningen av nya studerande. Tutorerna för en tutordagbok som de sedan lämnar in för bedömning. SH 5, Studiepasset Kursen avklaras genom att delta i studiebesök, utbildningsmässor och göra besök på olika företag. Varje besök ger en delprestation på 5 timmar. När den studerande samlat ihop 35 timmar är studiepasset avklarat. Man kan dessutom få en 5 timmars prestation om man arbetar vid sidan om skolarbetet. För att studiepasset skall godkännas, krävs dessutom att den studerade gör en skriftlig plan inför varje besök, samt lämnar in en skriftlig rapport efter besöket. Det krävs också en skriftlig rapport om den studerande arbetar utanför skolan. Det personliga studiepasset hittas i studieguiden. Kursen kan avläggas under andra och tredje studieåret tillsammans. Bedömning Avlagd/Underkänd SH 6, Studiestarten Kursen består av närstudietillfällen som leds av speciallärare, ämneslärare och/eller inbjudna gäster. Första årets studerande prioriteras, men även äldre studerande kan delta. Aktivt deltagande krävs. et är att skapa en bättre förståelse för den egna inlärningen och utveckla redskap att effektivera den, att förstärka baskunskaperna i modersmål och matematik samt förbereda den studerande för studentexamen. minnesteknik effektiv studieteknik läsförståelse och skrivövningar räkneövningar studentexamensövningar Bedömning Avlagd/Underkänd. 112

113 4.23 Övriga tillämpade kurser Latin LA 1, Grundkurs Kursen är en introduktionskurs i latin. Under kursen studeras enkla texter som behandlar familje- och stadslivet i antikens Rom. Till en början bekantar man sig med satslärans grunder. Småningom lär sig de studerande att förstå och att översätta enkla satser till svenska, innehållande den mest elementära vokabulären, ibland med etymologiska kommentarer. Texterna blir småningom lite mångsidigare. Följande verbformer tas upp: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och imperativ. De studerande får samtidigt lära sig om substantiv, adjektiv och pronomen samt latinets fem kasus: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ och ablativ. Det är önskvärt att de studerande även själva lär sig bilda enkla satser på latin. I samband med texterna tas det upp även kända ordspråk på latin, som de studerande kan lära sig utantill. Utvärderingen baserar sig på aktivitet under lektionerna och eventuella skriftliga prov Informationsteknik att ge färdigheter och kunskaper som behövs för att kunna använda IT som hjälpmedel i det egna arbetet att se IT som ett verktyg som kan tillämpas på många olika områden att inse nyttan med IT när det gäller att söka och bearbeta information att ge visioner om vad framtiden kan föra med sig IT 1, Grundkurs i IT Infaller under den första perioden och riktar sig främst till första årets studerande och räknas som ½ kurs. Kursens mål är att de studerande skall: få tillräckliga kunskaper för användning av IT i skolarbetet behärska filhantering behärska bildhantering ordbehandling, kalkylblad presentationsprogram bildprogram behärska vanligaste kontorsprogram Bedömning Bedömningen baseras på timaktivitet och inlämningsuppgifter som samtliga skall vara godkända för att kursen skall vara avlagd. Bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). IT 2, Webbverktyg Kan kombineras i samband med IT 1. Bedöms som en ½ kurs. Kursens mål är att de studerande skall: kreativt få använda de verktyg som finns på webben ta fasta på aktuella förändringar inom IT 113

114 Bedömning Kursen bedöms som avlagd (A) eller underkänd (U). IT 3, IT-science Genom uppgifter utförda i grupp konkretiseras teoretiska kunskaper. Arbetsskeden och resultat dokumenteras på lämpligt sätt i skolans inlärningsmiljö. Kursens mål är att studerande skall lära sig använda olika arbets- och tankesätt under arbetets gång få möjlighet att tillämpa teoretiska färdigheter som tagits upp i andra ämnen samarbete i grupp dokumentation av ett projektarbete Datakörkortet ECDL Datakörkortet ECDL är en internationellt accepterad standard och ett kompetensbevis på att innehavaren känner till grundbegreppen inom IT, kan använda en persondator samt behärskar datorns vanligaste användningsområden att främja och uppmuntra grundläggande datorkunskap hos alla. att höja kunskapsnivån inom IT och kompetensnivån avseende användning av persondatorer. att öka förståelsen för hur datorer bäst kan användas och ge insikt om fördelarna med användning av datorer. att tillhandahålla ett kompetensbevis på IT-kunskaper för medlemmar i informationssamhället. För att få Datakörkortet ECDL krävs det att man får godkänt resultat på tester inom sju olika områden, s.k. moduler. När alla sju moduler har godkända resultat erhåller man ett diplom och ett plastkort, själva Datakörkortet. Moduler som erbjuds i Kyrkslätts gymnasium: M1 Allmän IT-kunskap M2 Operativsystem och filhantering (t ex Windows 7) M3 Ordbehandling (t ex Word 2007) M4 Kalkylering (t ex Excel 2007) M5 Databaser/List- och registerhantering (t ex Access 2007) M6 Presentation (t ex PowerPoint 2007) M7 Information och kommunikation (t ex Internet Explorer 8 och Outlook 2007) M8 Bildbehandling (t.ex. Photoshop el. Gimp) M9 Webbeditering M10 Datasäkerhet Bedömning Avlagd/underkänd. Kursen är avlagd om studeranden har avlagt Datakörkortet ECDL 114

115 Övriga Kyrkslätts gymnasium sträva efter att regelbundet erbjuda kultur- eller projektkurser som kan bestå av närstudier, distansstudier, virtuellt eller reellt samarbete med högskolor och medborgarinstitut, studieresor i Finland och studieresor som riktar sig utomlands. Dessa kurser fastställs årligen och beskrivs i läsårsplanen och studieguiden. 5 Bedömningen Syftet med bedömningen i Kyrkslätts gymnasium är att den studerande skall få kunskap om hur inlärningen har lyckats. Bedömningen skall sporra den studerande att ställa upp egna mål. För lärarna fungerar utvärderingen som ett mått på hur undervisningen har lyckats. 5.1 Kursbedömning En kurs skall bedömas när den studerande har slutfört den. Syftet med kursbedömningen är att ge den studerande en uppfattning om hur han uppnått kursens mål och gått framåt i studierna. Kursbedömningen skall vara allsidig och skall förutom att utgå från eventuella skriftliga prov grunda sig på fortlöpande observationer av framstegen i studierna och på en bedömning av studerandens kunskaper och färdigheter. Också den studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal om kursen. De studerande erhåller information om bedömningsgrunderna i början av respektive kurs. Den studerande kan i princip genomföra kurser på egen hand utan att delta i undervisningen. Dylika kurser bör dock slutföras med ett godkänt vitsord. I läroplanens beskrivning av ämneslärokurserna framgår huruvida en kurs kan genomföras på egen hand. Om principen hur arbetet skall genomföras avgör respektive lärare. Kurser som genomförs på egen hand bedöms främst genom granskning av skriftliga uppgifter och kursprov. Bedömningen av en studerande skall inte bara delges den studerande utan också hans vårdnadshavare. Skolan strävar efter en aktiv kontakt med studerandens vårdnadshavare. Periodbetyg och andra meddelanden om studerandens skolgång som skolan ger ut till icke ännu myndiga studerande skall vid behov undertecknas av vårdnadshavare. Skolans obligatoriska kurser samt de riksomfattande fördjupade kurserna bedöms med siffror. Bokstaven O (ofullständig) betyder att någon prestation saknas. Komplettering bör göras inom en vecka. Om komplettering inte görs i tid, kan läraren ge ett I (icke bedömd), vitsordet 4 eller ett godkänt men lägre vitsord än de övriga prestationerna annars skulle motsvara. Bokstaven I (icke bedömd) kan man få om man har för många frånvarotimmar, om man avbryter en kurs eller om man inte åtgärdat ett O. Ett I leder till studiestopp, d.v.s. att den studerande måste gå om kursen innan följande kurs i ämnet kan avläggas. De tillämpade kurserna bedöms antingen med siffror eller med en anteckning över avlagd kurs (A) eller underkänd kurs (U). Bedömningen av studerande med t.ex. läs- och skrivsvårigheter kan ske på andra grunder än för de övriga studerandena. Skolan kan tillämpa specialarrangemang som t.ex. att en studerande erhåller längre tid för att skriva provet eller att han får använda hjälpmedel som t.ex. dator för skrivandet. Höjning av vitsord Ett underkänt kursvitsord kan man försöka höja två gånger på förnyat förhör. Om man väljer att gå om en kurs gäller det bättre vitsordet. En studerande har möjlighet att höja ett redan godkänt kursvitsord en gång per läsår på en i läsårplanen och studieguiden utsatt tid. Ifall en studerande försöker höja ett godkänt kursvitsord och inte lyckas blir det ursprungliga vitsordet i kraft. 115

116 Hinder för fortsatta studier Skolan följer kontinuerligt med varje studerandes skolframgång. Studeranden kan få s.k. studiestopp, d.v.s. att en kurs inte får påbörjas förrän tidigare avlagda kurser blir godkända. En studerande kan inte fortsätta sina studier i en lärokurs efter att han har fått underkänt i två tidigare påföljande kurser eller i regel om kursen fått beteckningen I (icke-bedömd). Tillgodoräknande av studier I gymnasielagen stipuleras hur studerande kan avlägga studier hos andra undervisningsanordnare, och den bedömning som den studerande har erhållit i en annan läroanstalt skall gälla även i Kyrkslätts gymnasium. Ifall sifferbedömningen avviker från gymnasiets sifferbedömning bör vitsorden omvandlas enligt tabellen nedan: Skala 1-5 Gymnasiets skala Skala (nöjaktiga) 5 (hjälpliga) 1 2 (nöjaktiga) 6 (försvarliga) 1 3 (goda) 7 (nöjaktiga) 2 4 (goda) 8 (goda) 2 5 (berömliga) 9 (berömliga), 10 (utmärkta) 3 I fall där det är svårt för skolan att bedöma hur ett vitsord skall omräknas skall skolan göra det till den studerandes fördel. Studier i utlandet kan lika väl räknas till godo enligt samma principer som studier i hemlandet. Vitsorden räknas även om enligt samma principer. De studerande kan under studiernas gång övergå från en lång lärokurs till en kort och vice versa (se avsnitt 4.9). I sådana fall räknas de tidigare fullgjorda studierna till godo. 5.2 Bedömning av en ämneslärokurs En ämneslärokurs innehåller de obligatoriska och fördjupade kurserna som en studerande har valt i respektive läroämne. Dessutom kan en lärokurs innehålla tillämpade kurser. Lärokurserna kan alltså innehålla olika antal kurser för olika studerande. Vitsordet för en lärokurs bestäms i allmänhet genom ett aritmetiskt medeltal av de kurser som är avlagda i läroämnet. De studerande kan erhålla en godkänd lärokurs trots att någon enskild kurs är underkänd. Antalet underkända kurser tillåts enligt följande tabell: Obligatoriska och i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade Högsta tillåtna antal kurser enligt studerandes studieprogram underkända kurser 1-2 kurser kurser kurser 2 9 eller fler kurser 3 Lärokursen i ett läroämne innehåller alla de obligatoriska och fördjupade kurserna. Ifall den studerande har avlagt fördjupade kurser som tillhör ett visst läroämne räknas de med i bedömningen. Lärarna har möjlighet att höja en studerandes lärokursvitsord ifall den studerande vid ett särskilt tenttillfälle eller på basis av prestationer i en tillämpad kurs har visat större insikter i ämnet än vad lärokursvitsordet förutsätter. På basis av den studerandes utveckling i ett läroämne kan läraren också ge ett högre vitsord i en lärokurs än vad det uträknade aritmetiska medeltalet skulle förutsätta. 116

117 Avgångsbetyget Alla obligatoriska läroämnen och valfria främmande språk bedöms med siffror i avgångsbetyget. Studiehandledningen bedöms med anteckning om slutförd prestation. Gymnastik och ämnen med bara en obligatorisk kurs bedöms med slutförd prestation om studeranden så önskar. Ifall en studerande endast har valt två kurser i valfria främmande språk kan den studerande om han så önskar bedömas med anteckning om fullgjord prestation. Skolans tillämpade kurser bedöms såsom föreskrivits i läroplanen i samband med kursbeskrivningen i respektive kurs. Fullgörandet av hela gymnasiets lärokurs De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurserna skall av den studerande ha studerats i den omfattning som Statsrådet förordning 955/2002 gällande timfördelningen förutsätter (bilaga 5). En studerande har fullgjort hela gymnasiets lärokurs då han har avlagt minst 75 kurser på det sätt som tidigare nämnts. Tillämpade kurser kan ingå i antalet 75 kurser ifall de är avlagda med ett godkänt vitsord. Enligt gymnasieförordningen har studerande rätt till ny bedömning och rättelse av bedömning. Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframsteg eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter delgivning. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 1 mom.) Om den nya bedömningen avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 2 mom.) 6 Utvärdering Kyrkslätts gymnasium strävar efter att ständigt förbättra och utveckla sin verksamhet. För detta ändamål arrangeras regelbunden intern utvärdering av verksamheten. Syftet med utvärderingen är att kartlägga undervisningens kvalitet, skolmiljön, trivseln och ansvarspersonernas roll i verksamheten. Utvärderingen i sig är även en utvecklingsprocess där skolan försöker hitta nya och bättre sätt att utvärdera verksamheten. Kommunen utvärderar skolornas verksamhet genom extern utvärdering. Gymnasiet utvärderas av personal, studerande och föräldrar. De studerande utvärderar skolan; dess verksamhet och t.ex. utrymmen flera gånger under sin gymnasietid. Abiturienterna utvärderar dessutom hela sin studietid. 117

118 7 Bilagor Bilaga 1 Arbetsfördelning REK rektor BRE biträdande rektor LGR ledningsgruppen GHA grupphandledare ÄLÄ ämneslärare SHA studiehandledare SSE skolsekreterare HVÅ hälsovårdare TUT tutor EK elevkåren STU studerande ARBETSFÖRDELNING REK BRE LGR GHA ÄLÄ SHA SSE HVÅ TUT EK STU Rektorstimme X X Studiehandledningslektion er X X X X Grupphandledningsstimme X X Läsårsplan X X X X X Kursordning X X X Schema X Inmatning av studerandes val X X X X Gruppbildning X X Förändringar i studieprogram Uppföljning av studieprogram Uppföljning av studieframgång X X X X X X X X X X X X X Uppföljning av studiestopp X X X X X 118

119 Uppföljning av studier i ämnen X X Uppföljning av tot.kursantalet X X X X Avbrutna studier X X X Självständiga studier X X X Ersättande kurser X X X Utbytesstudier/-studerande X X X Studier vid andra skolor X X X X Samarbete med andra skolor X X X Förnyat förhör X X X X Höjning av slutvitsord X X X Muntliga förhör X X Anmälan till studentskrivningar X X X X Studentskrivningar X X X Studieteknik/handledning X X X X X Handledning i fortsatta studier X X Handledning av nya stud. X X X X X Uppföljning av frånvaro X X X X X Studerandes pers. problem X X X X X X X X Studiestöd o.dyl. X X 119

120 Information till/från klasser X X X X Infotillfällen X X X X X X Studieguide X X X X X X X Studiekort X X X Kustodieringslistor X X X Föräldra- och infokvällar X X X X X X Kontakt hem skola X X X X X Kontakt till andra skolor X X X X Utvärdering X X X X X X Skolutveckling X X X X X X 120

121 Bilaga 2 Timfördelning i Kyrkslätts gymnasium Ämne Obligatoriska kurser Fördjupade kurser Tillämpade kurser Modersmål och litteratur Engelska A Finska A1 mofi II Franska B 2 Franska B3 Tyska B 2 Tyska B 3 I 6 6 Latin 1 Matematik Kort Matematik Lång 6 10 Biologi Geografi Fysik Kemi Religion/ Livsåskådning 3 2 Filosofi Psykologi 1 4 Historia Samhällslära Musik Bildkonst Studiehandledning 1 1 Skoldemokrati eller kulturkurser 6 Hälsokunskap 1 2 Gymnastik 2 4 Data 3 Prep- kurs i realämnen 2 Kurser sammanlagt minst: minst

122 Bilaga 3 Språkprogram i Kyrkslätts gymnasium obligatorisk fördjupade tillämpade FINSKA A FINSKA modersmålsinriktad ENGELSKA A FRANSKA B2 8 1 FRANSKA B3 8 1 TYSKA B2 8 3 TYSKA B Den valfria lärokursen i franska och tyska som påbörjas i gymnasiet (B3) omfattar antingen åtta fördjupade kurser som läses i ordningsföljd eller två kurser enligt läroplanen för B3-språket plus åtta kurser enligt B2-språket beroende på antalet studerande. Alla studerande har rätt att välja B3-språket för att repetera grunderna. 122

123 Bilaga 4 Ordningsregler för Kyrkslätts gymnasium Ordningsregler för Kyrkslätts gymnasium (reviderade ) Skolan är vår gemensamma arbetsplats. Därför ska alla bemöda sig om att göra denna plats så trivsam som möjligt genom att ta hänsyn till de övriga medlemmarna i skolsamfundet studerande, lärare och personal. Ordningsreglerna gäller under skoltid och på skolans område och 1. Närvaroplikt gäller vid lektioner och skolans tillställningar. 1. Om du insjuknar under skoldagen kontaktar du berörda lärare, eller grupphandledare eller hälsovårdaren, innan du avlägsnar dig från skolan. 2. Om du är frånvarande p.g.a. sjukdom ska din vårdnadshavare redovisa din frånvaro på Helmi. 3. Om du insjuknar under provveckan bör skolan kontaktas omedelbart. Vårdnadshavaren ombeds anmäla detta i Helmi till ifrågavarande ämneslärare före kl under de provdagar du är frånvarande. i. Om du uteblivit utan giltig orsak från ett provtillfälle har du tyvärr inte rätt att delta i förnyat förhör. ii. Om du inte lämnat in godtagbar redovisning så kan frånvaron leda till underkänd prestation i provet: 4, O eller I. 4. Frånvaro av tvingande orsak anhåller du på förhand av grupphandledaren (t.ex. uppbåd, körkortsprov). 5. Frånvaro av personliga orsaker anhåller du skriftligen om, av grupphandledaren (högst tre dagar) eller rektorn. 6. Vid frånvaro är du skyldig att ta reda på vad du gått miste om samt fråga om eventuella kompenserande uppgifter. 7. En kurs kan anses avbruten efter tre lektioners (á 75 minuter) frånvaro, eventuellt med undantag för en studerande som uppvisar läkarintyg. dessutom på alla tillställningar skolan ordnar. Skolans område innefattar skolbyggnaderna, skoltomten, parkeringsplatsen och de avgränsande vägarna. 2. För att upprätthålla arbetsro under lektionerna 1. kommer Du i tid till lektionerna 2. har Du allt material med dig 3. lämnar Du ytterkläderna utanför klassrummet 4. använder Du inte telefon och apparater under lektionstid, om det inte tillåtits av läraren 5. äter och dricker Du inte under lektionstid 3. För att alla ska trivas i skolan 1. är Du hjälpsam och uppmuntrande mot alla du möter i skolan 2. hanterar Du skolans egendom med omsorg 3. röker Du eller snusar Du inte i skolan eller på skolområdet 4. uppträder du inte under påverkan av rusningsmedel (alkohol och narkotika) 5. parkerar Du på parkeringsområdet avsett för studerande 6. bjuder Du inte in utomstående utan rektors tillstånd Se också vad som gäller i gymnasielagen och gymnasieförordningen: 123

124 GyL 25 En studerande skall delta i undervisningen ifall han inte har beviljats befrielse från den. En studerande skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. GyL 26 En studerande som bryter mot ordningen, gör sig skyldig till fusk i studierna eller annars uppför sig olämpligt kan tillrättavisas genom disciplinärt straff. Disciplinära straff är skriftlig varning och avstängning av studeranden från läroanstalten för högst ett år samt uppsägning av studeranden från elevhemmet. Om en studerande är föremål för rannsakan med anledning av brott, kan han för den tid som rannsakan pågår avstängas från studierna om detta är motiverat med hänsyn till det brott som han misstänks ha gjort sig skyldig till eller omständigheter som har samband med detta. Om förfarandet i de ärenden som avses i 1 och 2 mom. föreskrivs, utöver vad som bestäms i lagen om förvaltningsförfarande (598/1982) genom förordning. GyF 11 Innan en studerande avstängs för viss tid, sägs upp från elevhemmet eller ges en skriftlig varning skall den handling eller försummelse som åtgärden grundar sig på preciseras, den studerande höras samt behövlig utredning skaffas. Innan en studerande avstängs för viss tid eller sägs upp från elevhemmet skall också den studerandes vårdnadshavare beredas möjlighet att bli hörd. Över straff skall ett skriftligt beslut utfärdas. 124

125 Bilaga 5 Vårdstrategi för gymnasiestuderande i Kyrkslätt Känslomässiga problem En studerande som lider av känslomässiga svårigheter (t.ex. spänningar, stress, ätstörningar, ångest eller depression) kan kontakta skolkuratorn eller skolhälsovårdaren, som vid behov kan hänvisa studeranden vidare. Skolkuratorn eller skolhälsovårdaren kan hänvisa studeranden till hälsocentralens psykolog, Esbo centrums och Kyrkslätts psykiatriska ungdomsmottagning i Esbo centrum eller om studeranden har fyllt 18 år till Jorvs sjukhus psykiatriska mottagning i Kyrkslätt. Det krävs ingen remiss till hälsocentralens psykolog, vilket innebär att studeranden själv kan beställa tid. Till den ungdomspsykiatriska mottagningen i Esbo centrum krävs remiss, som kan skrivas av skolkuratorn, skolhälsovårdaren, hälsocentralpsykologen eller en läkare. Remiss till vuxenpsykiatriska mottagningen skrivs av läkare. Hälsocentralens krisgrupp erbjuder offer och deras närstående krishjälp efter olyckor och andra plötsliga, oväntade samt traumatiska händelser. Inlärningssvårigheter I Kyrkslätt strävar man efter att känna igen och habilitera inlärningssvårigheter under grundskoltiden. Om en studerande trots det i gymnasiet lider av inlärningssvårigheter, kan studeranden beställa tid hos hälsocentralpsykologen, som gör en inledande kartläggning av arten av inlärningssvårigheter. Vid behov hänvisar hälsocentralpsykologen till vidareutredningar via eller vid Jorvs sjukhus neurologiska poliklinik. Studerande kan söka sig direkt till privata yrkesutövare för läs- och skrivintyg. HERO (Helsingin seudun erilaiset oppijat) erbjuder läs- och skrivutredningar för svenskspråkiga gymnasiestuderande. I samråd med ämnesläraren och specialläraren kan studerande delta i stödundervisning ledd av specialläraren. Missbrukarproblem A-kliniken erbjuder studerande och närstående hjälp vid missbruksproblem. Den unga själv eller en närstående kan söka hjälp. Föräldrar kan kontakta A-kliniken om de misstänker att deras ungdom missbrukar alkohol eller droger. Familjeproblem eller problem i ett parförhållande Studeranden själv eller familjen kan söka hjälp vid familjerådgivningscentralen (upprätthålls av församlingarna med stöd av kommunen) i olika problemsituationer (t.ex. vid föräldrarnas skilsmässa, problem med fostran i familjen, studerandens egna problem i ett parförhållande). Ungdomstjänster Med hjälp av ungdomstjänster strävar man efter att förhindra utslagning av ungdomar. Kommunens ungdomstjänster är avsedda för under 18 åriga ungdomar (t.ex. ungdomsgårdarna). Invandrare Socialväsendets invandrarrådgivare ger råd till studerande med invandrarbakgrund, deras familj och skolan. Utveckling av vårdverksamheten För närvarande arbetar inga skolpsykologer i gymnasierna i Kyrkslätt. et är att få egna psykologer till gymnasierna, för att kunna möta de behov av hjälp som ungdomar i gymnasieåldern har. 125

126 Bilaga 6 Krisplan för Kyrkslätts gymnasium Uppdaterad vid krisgruppsmötet KRISPLAN FÖR WINELLSKA SKOLAN OCH KYRKSLÄTTS GYMNASIUM Medlemmar i krisgruppen i Winellska skolan: Rektor i Winellska skolan Kristiina Koli (sammankallare) Biträdande rektor Sonja Nygård åk 1-6 Jessica MCQuade åk 7-9 Marina Kackur Skolsekreterare Githa Månsson Skolkurator Jessica Hellman Skolpsykolog Helena Björkqvist Skolhälsovårdare Antonina Carlberg Skolhälsovårdare Marica Hellström Vaktmästare Sirpa Puurunen (hemlig) Medlemmar i kripsgruppen i Kyrkslätts gymnasium: Rektor i Kyrkslätts gymnasium Maria Ekman-Ekebom(sammankallare) Vicerektor Stefan Gustafsson Jussi Piehl Johan Lindfors Skolsekreterare Nina Gripenberg Skolkurator Clary Corander Skolhälsovårdare Nina Skibdahl Vaktmästare Sirpa Puurunen Krisgruppen sammankallas när någon yttre händelse förorsakar en kris i skolsamfundet. Det kan handla om att någon har avlidit, att en olycka eller någon traumatisk händelse i samhället har inträffat. Krisgruppens uppgift är att klarlägga: vilken information har getts vilka är drabbade vilken information skall ges vilka andra åtgärder skall vidtas skall utomstående kontaktas (ex krisarbetare från andra organisationer) 126

127 När en studerande eller lärare skadats svårt eller dött under skoltid 1. Vid olycksfall, sjukdomsattack eller dödsfall under skoltid är den lärare som är närvarande förpliktigad att ge första hjälp, kalla på hjälp via 112 och meddela rektorn. Vid dödsfall i skolan är polisen ansvarig att meddela de anhöriga, vilket även kan göras tillsammans med skolans personal När en studerande eller lärare skadats svårt eller dött 2. Då en anhörig meddelar att någon av skolans studerande eller personal eller anhörig till elev avlidit, råkat ut för allvarlig olycka eller liknande, bör den som tar emot samtalet berätta att vi i skolan tillsammans med elever och personal som berörs, brukar ta upp den här typen av händelser för att De anhörigas vilja ska respekteras. 3. Den som fått meddelandet kontaktar skolans rektor förhindra ryktesspridning ta hand om studerande i skolan, eftersom en sådan händelse väcker många tankar och frågor hos barn och ungdomar 4. Skolans rektor Sammankallar vid behov krisgruppen Aktiverar vid behov grupptextmeddelande. Mottagaren ska bekräfta att han/hon mottagit meddelandet. Sköter såväl den interna som den externa informationen 5. Krisgruppen samlas så snabbt som möjligt och Samlar information om det inträffade (polis, hälsocentral osv.) Gör en preliminär handlingsplan i vilken ingår o Vilka som berörs o Hur informationen skall ges och till vem 6. Infosamling för lärare samt personal Information om vad som hänt Vilken information som skall ges till eleverna Vem som ger informationen i de olika klasserna (i första hand är det klassläraren eller klassföreståndaren, som diskuterar med klassen) Vilka grupper berörs mera? Vilka klasser behöver mera tid? 7. Läraren informerar i klassen Låt eleverna få berätta om hur de fick reda på det inträffade av vem och när Ge rum för frågor, samtal (det finns inte svar på alla frågor) Låt eleverna eventuellt skriva och rita Krisgruppen har sammanställt tre krislådor, som innehåller ljus, lämplig musik, litteratur och dylikt material. Lådorna finns placerade utanför biträdande rektorns rum. De innehåller lite varierande material, och är placerade så att låda 1, innehåller det mest omfattande materialet. 127

128 8. Eventuell minnesstund eller tyst minut Kom ihåg att kontakta de anhöriga och berätta om hur minnesstunden skall utformas och vad den skall innehålla. 9. Uppföljning och efterarbete Lärarna bör vara uppmärksamma på elevernas reaktioner dagarna efter händelsen och ge eleverna möjlighet att prata om de önskar det och hänvisar vid behov till elevvårdspersonalen. Vid allvarliga olyckor eller traumatiska händelser i samhället Krisgruppen sammankallas och samlar den information som finns, bl.a. om det bland skolans elever och personal finns direkt drabbade av händelsen. Krisgruppen ger riktlinjer för hur arbetet i skolan skall läggas upp. Det kan innebära Information till eleverna vid en gemensam samling Klassvis information och klassrumssamtal. Viktigt är att hålla klasserna samlade och inte låta ryktesspridning ta fart. Klassrumssamtal kan struktureras enligt o Inledning o Faktadel o Tankar och reaktioner o Information o Avslutning Bilagor under arbete Strategi gällande tobak, alkohol och droger 1. Förebyggande verksamhet saklig och trovärdig information sakkunniga föreläsare elevvårdsgruppen den som är orolig över en speciell studerande kan be rektor ta upp ärendet på ett möte information om möjligheten till vård finns i kommunens vårdstrategi för gymnasiestuderande speciell uppmärksamhet bör fästas vid studerande som har hög frånvaro vilkas vitsord plötsligt sjunker som uppvisar personlighetsförändringar som har genomgått en kris tecken på missbruk trötthet och matthet asocialt beteende småbrottslighet klart förändrad pupillstorlek i kombination med andra symptom (amfetamin förstorar, heroin förminskar) 128

129 aptitlöshet, betydande viktnedgång berusningsliknande tillstånd utan alkohollukt näsblod, sår i munnen och näsan virrighet, trögt tal, osäkra rörelser oförklarliga, negativa förändringar i de grundläggande karaktärsdragen typiska symptom vid användning av hasch rödsprängda ögon, ständigt snytande och hostande starkt begär efter sötsaker stark törst sötaktig cannabislukt i kläderna, håret och andedräkten 2. Åtgärdsprogram enligt tobakslagen (12 ) är det förbjudet att använda tobaksprodukter på skolans område. Vid återkommande brott mot skolans ordningsregler ges den studerande rektorsvarning som förs in i skolans beslutsförteckning enligt lagstiftning är all användning av alkohol förbjuden för minderåriga. Om en studerande använder eller har med sig alkohol i skolan beslagtas alkoholen och i ifråga om minderårig kontaktas vårdnadshavarna av lärare eller elevvårdspersonal. Rektor sköter ärendet med de myndiga studerandena. Vid misstanke om missbruk skall elevvårdsgruppen sammankallas för att planera hur den studerande och föräldrar kontaktas enligt lagen om narkotika råder totalförbud gällande droger. Vid misstanke om drogmissbruk sammankallas elevvårdsgruppen 3. Handlingsplan drog- eller alkoholpåverkad studerande härjar, verkar frånvarande, beter sig aggressivt, avvikande ta hand om den studerande tillsamman med en annan vuxen kontakta föräldrarna som avhämtar sitt barn vid behov kontaktas polisen den studerande väntar i sällskap med de vuxna ärendet följs upp av elevvårdgruppen i samarbete med hemmet Internetadresser: Kontaktuppgifter: Irti Huumeista ry, riksomfattande samtalsjour Folkhälsan, tonårspoliklinik Elämä on parasta huumetta NA-Nimettömät narkomaanit ry

130 Bilaga 7 Statsrådets förordning STATSRÅDETS FÖRORDNING OM ALLMÄNNA RIKSOMFATTANDE MÅL FÖR GYMNASIEUTBILDNINGEN OCH OM TIMFÖRDELNINGEN I GYMNASIEUNDERVISNINGEN (955/2002) Nr 955/2002 Utfärdad i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från undervisningsministeriet, föreskrivs med stöd av 10 1 mom. och 39 gymnasielagen av den 21 augusti 1998 (629/1998), av dessa lagrum 10 1 mom. sådant det lyder i lag 1184/1998: 1 kap Allmänt 1 Tillämpningsområde I denna förordning föreskrivs om de allmänna riksomfattande målen för gymnasieutbildning enligt gymnasielagen (629/1998), samt om hur den tid som används för undervisningen skall fördelas mellan undervisning i olika läroämnen och ämnesgrupper samt studiehandledning (timfördelning). 2 kap Gymnasieutbildningens allmänna riksomfattande mål 2 Gymnasiet som studiemiljö Gymnasiet skall för studeranden utgöra en psykiskt och fysiskt trygg studiemiljö som i en öppen och positiv anda möjliggör inlärning och deltagande. Gymnasiet skall främja växelverkan både inom läroanstalten och i kontakterna till omgivningen. Förutom att studeranden skall uppmuntras till självständig verksamhet och till att ta ansvar betonas studerandens ställning som en del av studiesamfundet. 3 Undervisningens mål Utgångspunkterna i undervisningen är respekt för livet och för de mänskliga rättigheterna. et är att den studerande även lär sig att uppskatta naturens och kulturernas mångfald. Undervisningen skall stödja den studerandes utveckling mot att axla en vuxen människas ansvar för sin egen och andra människors välfärd, för livsmiljön samt för medborgarsamhället. Studeranden orienteras i näringslivet och företagsverksamhet. Hans eller hennes kulturella identitet och kunskap om andra kulturer fördjupas. Undervisningen skall uppmuntra studeranden till att vara aktiv inom studiesamfundet och i 130

131 samhället på lokal, nationell och internationell nivå. et är att studeranden skall lära sig att tillsammans med andra människor verka för de mänskliga rättigheterna, demokrati, jämlikhet och en hållbar utveckling. et är att studeranden tillägnar sig goda seder och kan uttrycka sin kulturella identitet samt blir medveten om sin personliga egenart. 4 Behövliga kunskaper och färdigheter Studeranden skall under gymnasietiden få den goda allmänbildning som är en förutsättning för fortsatta studier, för att fungera som medborgare i samhället och för ett gott liv. Kunskaper och färdigheter skall fördjupas och studeranden skall ges gedigna allmänna kunskaper om människan, samhället, kulturerna och naturen. et är att studeranden skall ha bra färdigheter för informationssamhället. Han eller hon tränas i att utnyttja dem till att söka information samt till kommunikation, i att behärska grunderna i mediekunskap samt i att kritiskt bedöma information. Den studerande skall läras samarbetsförmåga så att han eller hon kan verka självständigt och som medlem av en grupp. Undervisningen skall ge den studerande färdigheter att på ett mångsidigt sätt uttrycka sig kreativt och arbeta i växelverkan med andra. Studeranden skall kunna utrycka sig muntligt och skriftligt på de båda inhemska språken samt på minst ett främmande språk. Undervisningen skall erbjuda estetiska erfarenheter och upplevelser av olika konstformer. 5 Livslångt lärande och utveckling för hela livet Undervisningen skall utveckla den studerandes studiefärdigheter och förmåga att utvärdera färdigheterna. Den studerande stöds i att känna sina styrkor och utvecklingsbehov som inlärare och utnyttja sådana inlärningsmetoder som lämpar sig för honom eller henne. Den studerande övas i att planera och göra egna val och i att ta ansvar för sina val. et är att studeranden tillägnar sig betydelsen av ett livslångt lärande. Han eller hon stöds i att lita på sina studiefärdigheter och i att göra upp planer för fortsatta studier. Undervisningen skall ge studeranden förutsättningar att finna sin uppgift i samhället och i arbetslivet. 6 Särskilda mål för undervisningen för vuxna Undervisningen för vuxna utvecklas som en form av allmänbildande undervisning. Undervisningen skall erbjuda mångsidiga förutsättningar till grundutbildning, vidareutbildning och kompletterande utbildning samt till livslång personlig utveckling som en del av vuxenutbildningen. Undervisningen för vuxna skall förutom examensinriktad undervisning även omfatta sådan undervisning för ämnesstuderande och andra specialgrupper som är prestationsinriktad och som beaktar vuxenutbildningens särdrag. et är att vuxenstuderanden förutom allmänbildande kunskaper tillägnar sig sådana studiefärdigheter, språk- och kommunikationsfärdigheter samt informationstekniska färdigheter, vilka behövs både för fortsatta studier och för sysselsättning och framgång i arbetslivet. 131

132 Undervisningen skall utveckla färdigheter för ett livslångt lärande samt stödja studerandens personlighetsutveckling. 3 kap Timfördelningen i gymnasieundervisningen 7 Strukturen i studierna för ungdomar Studierna i gymnasiet indelas i tre delar: obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. De fördjupade kurserna är huvudsakligen fortsättningskurser som direkt sammanhänger med de obligatoriska kurserna. Skolan skall erbjuda de fördjupade kurserna som valfria för den studerande. De tillämpade kurserna är integrerade kurser, som innehåller stoff från olika ämnen, metodkurser eller av samma eller någon annan utbildningsanordnare ordnade yrkesinriktade studier eller andra studier som är lämpliga för gymnasiets uppgift. De tillämpade kurserna kan även omfatta gymnasiediplom som avläggs i konst- och färdighetsämnen. De tillämpade kurserna är valfria för den studerande. De studerande skall ges möjlighet att såsom tillämpade kurser i sina studier innefatta också sådana ovan avsedda studier som ordnas av andra utbildningsanordnare. 8 Timfördelningen i undervisningen för ungdomar Timfördelningen inom undervisningen för ungdomar är följande: me ;hf=0;cs=dynawe b_print;pt=45041;lang=fi?=

133 Ämne eller temaområde Obligatorisk a kurser Antal riksomfattande kurser i form av fördjupade studier Modersmål och litteratur 6 3 Språk språk som påbörjas i årskurs 1-6 i den grundläggande utbildningen (A-språk) 6 2 språk som påbörjas i årskurs 7-9 i den grundläggande utbildningen (B-språk) 5 2 övriga språk 16 Matematik kort lärokurs 6 2 lång lärokurs 10 3 Miljö- och naturvetenskaper Biologi 2 3 Geografi 2 2 Fysik 1 7 Kemi 1 4 Religion eller livsåskådningskunskap 3 2 Filosofi 1 3 Psykologi 1 4 Historia 4 2 Samhällslära 2 2 Konst- och färdighetsämnen 5 Gymnastik 2 3 Musik Bildkonst Hälsokunskap 1 2 Studiehandledning

134 Obligatoriska kurser Fördjupade kurser minst 10 Tillämpade kurser Kurser sammanlagt minst 75 Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma. Förutom lektioner ges de studerande också annan handledning inom ramen för studiehandledningen. Studeranden kan studera flera än ett A-språk. Om han eller hon studerar det andra inhemska språket enligt lärokursen för A-språk är antalet obligatoriska kurser sex. En studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål kan undervisas i modersmål och litteratur enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk. Om en studerande med samiska, rommani eller ett främmande språk som modersmål får modersmålsundervisning i sitt eget modersmål, kan det sammanlagda antalet kurser i modersmål och litteratur och i obligatoriska kurser i övriga språk samt det totala antalet obligatoriska kurser som studeranden skall fullgöra vara mindre än vad som föreskrivs i 1 mom. Det andra inhemska språket studeras då som valfritt ämne. Om en studerande med ett främmande språk som modersmål får undervisning i finska/svenska enligt lärokursen för finska/svenska som andra språk, får timmarna i modersmål och litteratur och i det andra inhemska språket delas i undervisning i de nämnda ämnena så som utbildningsanordnaren beslutar. 9 Timfördelningen inom undervisningen för vuxna Timfördelningen inom undervisningen för vuxna är följande: me ;hf=0;cs=dynawe b_print;pt=45041;lang=fi?=

135 Läroämnen Obligatoris ka kurser Minimiantal riksomfattande kurser i form av fördjupade studier Modersmål och litteratur 5 1 Språk A-lärokurs 6 2 B1-lärokurs 5 2 Andra lärokurser (B2, B3) 6 Matematik kort lärokurs 6 2 lång lärokurs 10 3 Livsåskådningsämnen och samhällsämnen 6 Religion eller livsåskådnings kunskap 1 Historia 3 Samhällslära 1 Filosofi 1 Naturvetenskapliga ämnen 7 Fysik 1 Kemi 1 Biologi 2 Geografi 1 Psykologi 2 Övriga ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift Sammanlagt minst 44 Förutom de obligatoriska och fördjupade kurserna enligt timfördelningen kan även sådana fördjupade kurser och andra ämnen och ämneshelheter som hör till gymnasiets uppgift och som utbildningsanordnaren beslutar om förekomma. 135

136 En studerande skall studera minst ett språk enligt målen för A-lärokursen. Antingen A- eller B1-språket skall vara det andra inhemska språket. Den studerande skall ges möjlighet att studera ett eller flera främmande språk som valfritt ämne. I den undervisning som ordnas i en straffanstalt kan avvikelse göras från 1 mom. enligt vad som bestäms i läroplanen. En studerande som har inlett sina gymnasiestudier innan han eller hon har fyllt 18 år skall utöver de kurser som avses i 1 mom. studera minst en kurs i gymnastik och en kurs i hälsokunskap samt två kurser i bildkonst eller musik eller en kurs i båda de sistnämnda ämnena. Utöver undervisningen i de olika läroämnena ges de studerande handledning i anslutning till studierna. Det är frivilligt för de studerande att delta i handledningen. Vad som bestäms i mom. gäller även timfördelningen inom undervisningen för vuxna. 10 Specialbestämmelse om undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift I undervisning som ges av utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift enligt 3 och 4 gymnasielagen kan avvikelse göras från 7 eller 8 enligt vad som bestäms i tillståndet att ordna utbildning. 4 kap Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 11 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 augusti Genom denna förordning upphävs statsrådets beslut av den 23 september 1993 om timfördelningen i gymnasiet (835/1993) jämte ändringar samt undervisningsministeriets beslut av den 26 september 1994 om timfördelningen i vuxengymnasier (873/ 1994) jämte ändringar. 12 Övergångsbestämmelser En läroplan som gjorts upp enligt ett i 11 2 mom. nämnt beslut kan iakttas tills utbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för läroplanerna enligt denna förordning och om ibruktagandet av de läroplaner som skall utarbetas enligt dem. Utbildningsstyrelsen skall godkänna läroplansgrunderna så att de läroplaner som baserar sig på denna förordning kan tas i bruk senast den 1 augusti De förordnanden som med stöd av de beslut som nämns i 11 2 mom. utfärdats för utbildningsanordnare med en särskild utbildningsuppgift upphör att gälla senast den 31 juli Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. 136

137 Bilaga 8 Nivåskala för språkfärdigheter Nivåskalan är en i Finland utarbetad tillämpning av de skalor som ingår i den allmäneuropeiska referensramen för undervisning, inlärning och bedömning av språk som utvecklats av Europarådet. Färdighetsnivå A1 Begränsad kommunikation i de mest bekanta situationerna Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning A1.1 De första grunderna i språket * Förstår ett mycket begränsat antal av de allra vanligaste orden och fraserna (hälsningar, namn, tal, uppmaningar) i vardagliga sammanhang. * Förstår trots ansträngning inte mer än det allra mest elementära språkstoffet. * Behöver väldigt mycket hjälp: upprepning, gester, översättning. * Kan med korta satser svara på enkla frågor som gäller en själv. Kommunikationen är beroende av samtalspartnern och talaren måste kanske tillgripa sitt modersmål eller gester. * Det kan finnas många långa pauser, upprepningar och avbrott i talet. * Uttalet kan orsaka stora förståelseproblem. * Behärskar ett mycket begränsat ordförråd och några inlärda standarduttryck. * Talaren är oförmögen att uttrycka sig fritt och ledigt, men de få klichéartade uttryck han eller hon behärskar kan vara ganska felfria. * Känner till skriftsystemet men förstår mycket lite av texten. * Känner igen ett litet antal bekanta ord och korta fraser och kan förknippa dem med bilder. * Förmågan att förstå främmande ord ens i mycket förutsebara sammanhang är ytterst begränsad. * Kan delge sina omedelbara behov i mycket korta ordalag.* Kan skriva språkets bokstäver och siffror med bokstäver, anteckna sina personuppgifter och skriva vissa bekanta ord och fraser. * Behärskar ett antal enskilda ord och uttryck. * Är inte förmögen att uttrycka sig fritt men kan skriva vissa ord och uttryck rätt. 137

138 Färdighetsnivå A1 Begränsad kommunikation i de mest bekanta situationerna Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning A1.2 Elementär språkfärdig het stadd i utveckling * Förstår ett begränsat antal ord, korta satser, frågor och uppmaningar som gäller personliga angelägenheter eller den aktuella situationen. * Måste anstränga sig till och med för att förstå enkla yttranden som inte tydligt anknyter till situationen. * Behöver mycket hjälp: långsammare tal, upprepning, gester och översättning. * Kan i någon mån uppge vissa omedelbara behov och fråga och svara i dialoger som handlar om grundläggande personuppgifter. Behöver ofta hjälp av sin samtalspartner. * Pauser och andra avbrott förekommer i talet. * Uttalet kan ofta vålla förståelseproblem. * Har ett mycket begränsat ordförråd, kan vissa situationsbundna uttryck och en del av den elementära grammatiken. * Alla slags fel förekommer i hög grad, också i mycket enkelt fritt tal. * Förstår namn, skyltar och andra mycket korta och enkla texter som anknyter till omedelbara behov. * Känner igen enskilda uppgifter i enkel text om det finns möjlighet att vid behov läsa texten på nytt. *Förmågan att förstå obekanta ord ens i mycket förutsebara sammanhang är begränsad. * Kan delge sina omedelbara behov med korta satser. *Kan skriva ett antal satser och fraser om sig själv och sin närmaste krets (t.ex. svar på frågor eller minneslappar). * Behärskar vissa grundläggande ord och uttryck och är förmögen att skriva mycket enkla huvudsatser. * Utantillärda fraser kan vara rätt skrivna men alla slags fel förekommer t.o.m. i synnerligen elementär fri skrivning. 138

139 Färdighetsnivå A1 Begränsad kommunikation i de mest bekanta situationerna Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning A1.3 Fungerande elementär språkfärdighet * Förstår enkla yttranden (personliga frågor och alldagliga anvisningar, önskningar och förbud) i rutinmässigt samtal med stöd av sammanhanget. * Kan följa med enkla samtal som anknyter till konkreta situationer eller den egna erfarenheten. * Förståelsen förutsätter också då det gäller enkla ärenden talat standardspråk som är långsammare än normalt och riktat till lyssnaren. * Kan berätta kort om sig själv och sin närmaste krets. Reder sig i de allra enklaste dialogerna och servicesituationerna. Behöver ibland hjälp av samtalspartnern. * Kan uttrycka sig flytande om det mest bekanta, annars är pauser och avbrott mycket vanliga. * Uttalet kan ibland orsaka förståelseproblem. * Behärskar ett begränsat antal korta utantillärda uttryck, det mest centrala ordförrådet och grundläggande satsstrukturer. * Elementära grammatikaliska fel förekommer i hög grad också i mycket enkelt tal. * Kan läsa bekanta och en del obekanta ord. Förstår korta meddelanden som handlar om vardag och rutiner eller där det ges enkla instruktioner. * Kan hitta enskilda behövliga uppgifter i en kort text (postkort, väderrapporter). * Läser och förstår också ett kort textstycke mycket långsamt. * Reder sig i enkla lätt förutsebara skrivuppgifter i de mest bekanta situationerna som anknyter till vardagliga behov och erfarenheter. * Kan skriva enkla texter (ett enkelt postkort, personuppgifter, enkel diktamen). * Behärskar de allra vanligaste orden och uttrycken som har att göra med detaljer eller konkreta behov i elevens eget liv. Kan skriva några meningar som består av enkla satser. * Många slags fel förekommer i elementär fri skrivning. 139

140 Färdighetsnivå A2 Grundförutsättningar för direkt socialt umgänge samt kort redogörelse Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning A2.1 Den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede * Kan förstå enkelt tal eller följa med i en diskussion om ämnen som är direkt viktiga för honom eller henne. * Förstår det mest centrala innehållet i korta, enkla diskussioner som intresserar (anvisningar, meddelanden) och upptäcker när man på teve övergår från ett ämne till ett annat. * Förståelse av också ett enkelt budskap förutsätter tydligt standardspråk i normalt tempo, och kräver dessutom ofta upprepning. * Kan med korta satser berätta om sin närmaste krets. Reder sig i enkelt umgänge och i de vanligaste servicesituationerna. Kan inleda och avsluta en kort dialog men sällan själv uppehålla en längre diskussion. * Vissa bekanta avsnitt är flytande, men det förekommer många klart uppenbara pauser och felaktiga inledningar i talet. * Uttalet är förståeligt trots att den främmande accenten är mycket uppenbar och trots att det felaktiga uttalet kan vålla enstaka problem med förståelsen. * Behärskar det lätt förutsebara basordförrådet och många av de viktigaste strukturerna (såsom konjunktioner och tempusformer i förfluten tid ). * Behärskar i fritt tal den allra enklaste grammatiken på elementär nivå, men fortfarande förekommer det många fel även i språkets grundstrukturer. * Förstår enkla texter som innehåller det allra vanligaste ordförrådet (privata brev, korta nyhetsartiklar, vardagliga bruksanvisningar). * Förstår huvudtankarna i texter och vissa detaljer i en text på några stycken. Kan lokalisera och jämföra enskilda uppgifter och klarar lätt av enkel slutledning utgående från sammanhanget. * Läser och förstår också korta textstycken långsamt. * Reder sig i skrivuppgifter i de mest rutinmässiga vardagssituationerna. * Kan skriva korta, enkla meddelanden (personliga brev, lappar) som har att göra med vardagliga behov och enkla, katalogmässiga beskrivningar om mycket bekanta ämnen (verkliga eller fiktiva personer, händelser, egna och familjens planer). * Behärskar ett konkret ordförråd som anknyter till grundbehov samt grundläggande tempusformer och satser som är samordnade med enkla bindeord (och, men). * Kan skriva de allra enklaste orden och strukturerna ganska rätt men gör gång på gång fundamentala fel (tempusformer, böjning) och använder många klumpiga uttryck i fri skrivning. 140

141 Färdighetsnivå A2 Grundförutsättningar för direkt socialt umgänge samt kort redogörelse Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning A2.2 Grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling * Förstår tillräckligt för att kunna tillfredställa sina konkreta behov. Kan i stora drag följa tydligt tal om fakta. * Kan i allmänhet känna igen ämnet i en pågående diskussion. Förstår vanlig vokabulär och ett mycket begränsat antal idiom i situationsbundet tal som handlar om bekanta eller allmänt kända ämnen. * Förståelsen också av enkla budskap förutsätter standardspråk som uttalas långsamt och tydligt och dessutom rätt ofta behöver upprepas. * Kan ge en kort, katalogmässig beskrivning om sin närmaste krets och dess vardag. Kan delta i rutinsamtal om egna angelägenheter eller sådant som är viktigt för en själv. Kan behöva hjälp för att diskutera och måste undvika vissa ämnesområden. * Talet är tidvis flytande men olika slags avbrott är mycket uppenbara. * Uttalet är förståeligt trots att den främmande accenten är uppenbar och felaktigt uttal förekommer. * Behärskar ett vanligt, vardagligt ordförråd och några idiomatiska uttryck ganska bra. Behärskar flera enkla och även några mera krävande strukturer. * Förstår huvudtankarna och vissa detaljer i meddelanden på några stycken i alldagliga sammanhang som i viss mån är krävande (reklam, brev, matsedlar, tidtabeller) samt faktatexter (bruksanvisningar, smånotiser). * Kan skaffa ny lätt förutsebar information om bekanta ämnen i välstrukturerade texter på några stycken. Kan utgående från formen och kontexten sluta sig till betydelsen av obekanta ord. * Upprepad läsning och hjälpmedel är ofta nödvändiga för förståelsen av ett textstycke. * Reder sig i skrivuppgifter i rutinmässiga vardagssituationer. * Kan skriva en mycket kort, enkel beskrivning av händelser, tidigare aktiviteter och personliga erfarenheter eller om alldagliga ting i sin livsmiljö (korta brev, minneslappar, ansökningar, telefonmeddelanden). * Behärskar det grundläggande alldagliga ordförrådet, strukturerna och de vanligaste sätten att binda ihop ord och satser. * Skriver enkla ord och strukturer rätt men gör fel i ovanligare strukturer och former och använder klumpiga uttryck. * I mera omfattande fritt tal förekommer många fundamentala fel (t.ex. i verbens tempusformer) som tidvis kan göra talet svårförståeligt 141

142 Färdighetsnivå B1 Att reda sig i vardagslivet Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning B1.1 Fungerande grundläggande språkfärdighet * Förstår huvudtankarna och viktiga detaljer i tal som behandlar teman som återkommer i skolan, på arbetet eller under fritiden, inklusive korta referat. Får tag i huvudpunkterna i radionyheter, filmer, tv-program och tydliga telefonmeddelanden. * Kan följa tal som baserar sig på gemensam erfarenhet eller allmänbildning. Förstår det gängse ordförrådet och ett visst antal idiom. * Förståelse av längre talsekvenser förutsätter tydligare och långsammare standardspråk än normalt. Upprepningar behövs då och då. * Kan berätta också vissa detaljer om bekanta saker. Reder sig i de vanligaste alldagliga situationerna och inofficiella samtal på språkområdet. Kan kommunicera om sådant som är viktigt för eleven själv även i lite mer krävande situationer. En lång framställning eller abstrakta ämnen ger upphov till uppenbara svårigheter. * Kan uppehålla förståeligt tal men pauser och tveksamhet förekommer i längre talsekvenser. * Uttalet är klart förståeligt trots att den främmande accenten tidvis är uppenbar och uttalsfel i viss mån förekommer. * Kan använda ett ganska omfattande vardagligt ordförråd samt några allmänna fraser och idiom. Använder många olika slag av strukturer. * Kan läsa många slags texter på några sidor (tabeller, kalendrar, kursprogram, kokböcker) om bekanta ämnen och utan förberedelser följa huvudtankar, nyckelord och viktiga detaljer i texten. * Kan följa huvudtankarna, nyckelord och viktiga detaljer i en text på ett par sidor som behandlar ett bekant ämne. * Förståelsen kan vara bristfällig då det gäller ämnesområden som avviker från alldagliga erfarenheter samt detaljer i texten. * Kan skriva förståelig text som i viss mån förmedlar detaljerad vardagskunskap om verkliga eller fiktiva ämnen som intresserar. * Kan skriva en klart utformad koherent text genom att foga ihop enskilda uttryck till längre avsnitt (brev, beskrivningar, berättelser, telefonmeddelanden). Kan effektivt förmedla bekant information genom de vanligaste formerna av skriftlig kommunikation. * Behärskar ett tillräckligt ordförråd och de strukturer som behövs för texter i de flesta bekanta situationer, trots att interferens och uppenbara omskrivningar förekommer. * Det rutinmässiga språkstoffet och grundstrukturerna är redan relativt felfria, men en del mer krävande strukturer och ordfogningar orsakar problem. * I längre fritt tal är grammatikfel vanliga (t.ex. artiklar och ändelser saknas), men de stör sällan förståelsen. 142

143 Färdighetsnivå B1 Att reda sig i vardagslivet Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning B1.2 Flytande grundläggande språkfärdighet * Förstår tydlig, faktabaserad information som anknyter till bekanta och relativt allmänna ämnen i sammanhang som i viss mån är krävande (indirekta förfrågningar, arbetsdiskussioner, förutsebara telefonmeddelanden). * Förstår huvudpunkterna och de viktigaste detaljerna i en pågående, formell eller informell mera omfattande diskussion. * Förståelse förutsätter standardspråk eller en relativt bekant accent samt sporadiska upprepningar och omformuleringar. Diskussioner mellan infödda i snabbt tempo samt okända detaljer om främmande ämnesområden orsakar problem. * Kan med beskrivningar, specificeringar och jämförelser berätta om vanliga, konkreta ämnen och kan också redogöra för andra ämnen såsom filmer, böcker eller musik. Kan kommunicera säkert i de flesta vanliga situationer. Den språkliga framställningen är kanske inte särskilt exakt. * Kan uttrycka sig relativt obehindrat. Trots att pauser och avbrott förekommer fortsätter talet och eleven gör sig förstådd. * Uttalet är mycket lätt att förstå trots att intonationen och betoningen inte helt motsvarar målspråkets. * Kan använda ett ganska omfattande ordförråd och vanliga idiom. Använder även många slags strukturer och komplicerade satser. * Grammatikfel förekommer i viss mån men stör sällan ens mer omfattande kommunikation. * Kan läsa texter på några stycken om många slags ämnesområden (tidningsartiklar, broschyrer, bruksanvisningar, enkel skönlitteratur) och klarar också av texter som kräver en viss slutledningsförmåga i praktiska situationer som är viktiga för en själv. * Kan söka fram och kombinera uppgifter ur olika texter på några sidor för att utföra en viss uppgift. * Vissa detaljer och nyanser i långa texter kan förbli oklara. Kan skriva personliga och mer offentliga meddelanden, och i dem innefatta nyheter och uttrycka tankar om bekanta abstrakta ämnen och om kultur som exempelvis musik eller film. * Kan skriva en disponerad text på några stycken (anteckningar, korta sammandrag och redogörelser utifrån en klar diskussion eller framställning). Kan i viss mån motivera sina huvudtankar och ta hänsyn till läsaren. Behärskar ordförråd och satsstrukturer som behövs för många slag av skrivande. Kan uttrycka samordning och underordning. Kan skriva ett förståeligt och relativt felfritt språk, låt vara att det förekommer fel i krävande strukturer, i textens disposition och stil och att påverkan från modersmålet eller något annat språk är uppenbar. 143

144 Färdighetsnivå B2 Att klara sig i regelbundet umgänge med infödda Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning B2.1 Självständig språkfärdighet, grundnivå * Förstår de centrala tankarna i muntlig framställning som är invecklad till språk och innehåll och som behandlar konkreta eller abstrakta ämnesområden. Kan följa detaljerade framställningar av allmänt intresse (nyheter, intervjuer, filmer, föreläsningar). * Förstår huvudpunkterna i det talade, talarens avsikter och attityder, stil och grad av formalitet. Kan följa omfattande tal och invecklad argumentation om talets gång är tydligt markerad (t.ex. genom bindeord eller rytmisering). Kan komprimera innehållet eller återge de centrala detaljerna i det hörda. * Förstår en stor del av en pågående diskussion men kan uppleva det svårt att förstå ett samtal i snabbt tempo som förs mellan infödda talare om dessa inte på något sätt försöker förtydliga budskapet. * Kan presentera klara och exakta beskrivningar av många slags erfarenheter, berätta om sina känslor samt redogöra för vilken personlig betydelse händelser och erfarenheter har. Kan aktivt delta i de flesta praktiska och sociala situationer samt i relativt formella diskussioner. Är kapabel att regelbundet kommunicera med infödda utan att oavsiktligt göra sig löjlig eller irriterande. Den språkliga framställningen är inte alltid helt elegant. * Kan tala i ganska jämnt tempo och längre pauser i det talade förekommer endast sällan. * Uttalet och intonationen är tydliga och naturliga. * Kan mångsidigt använda språkets strukturer och ett relativt omfattande ordförråd som inkluderar idiomatiska och abstrakta ord. Visar en växande förmåga att reagera på de formkrav som situationen ställer.situationen ställer. * Behärskar grammatiken rätt väl och sporadiska fel försvårar i allmänhet inte förståelsen. * Kan självständigt läsa texter på några sidor (tidningsartiklar, noveller, underhållningsoch faktalitteratur, rapporter och detaljerade anvisningar) inom den egna branschen eller på allmänna ämnesområden. Texterna kan handla om abstrakta eller fackmässiga ämnen och innehålla fakta, attityder och åsikter. * Kan känna igen skribentens avsikt och textens syfte och lokalisera flera olika detaljer i en lång text. Kan snabbt se textinnehållet och bruksvärdet i ny information för att besluta om det lönar sig att bekanta sig närmare med texten. * Endast idiom och kulturella anspelningar i långa texter vållar problem. * Kan skriva klart och detaljerat om många ämnesområden som intresserar, om bekanta abstrakta ämnen, rutinmässiga saktexter samt mer formella sociala meddelanden (kritik, affärsbrev, anvisningar, ansökningar, sammandrag). * Kan effektivt uttrycka sina kunskaper och åsikter i skrift samt kommentera andras synpunkter. Kan i sina texter kombinera eller komprimera information från olika källor. * Behärskar ett omfattande ordförråd och krävande satsstrukturer samt språkliga medel för att åstadkomma en klar och koherent text. Följsamheten i olika nyanser och stilar är begränsad och i en lång framställning kan hopp från en sak till en annan förekomma. * Behärskar rättskrivning, grammatik och användning av skiljetecken rätt bra och felen leder inte till missförstånd. Modersmålets inflytande kan synas i det skrivna. Krävande strukturer samt följsamheten i uttryck och stil kan vålla problem. 144

145 Färdighetsnivå B2 Att klara sig i regelbundet umgänge med infödda Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning B2.2 Fungerande självständig språkfärdighet * Förstår pågående eller bandat, klart disponerat standardspråk i alla situationer inom det sociala livet, utbildning och arbetsliv (inklusive officiella samtal och livliga samtal mellan infödda). * Kan för krävande uppgifter kombinera invecklad och detaljerad information utifrån omfattande diskussioner eller framställningar. Kan sluta sig till outtalade attityder och sociokulturella anspelningar samt kritiskt bedöma det hörda. * Förstår främmande talare och språkformer. Kraftigt bakgrundsbuller, språklig humor, ovanliga idiom samt kulturella anspelningar kan ännu vålla svårigheter. * Kan hålla en förberedd framställning om många slags allmänna ämnen. Är kapabel att umgås och fritt och behändigt kommunicera med infödda talare. Kan diskutera och underhandla om mångahanda saker, framföra och kommentera krävande tankegångar och haka på andras inlägg. Kan uttrycka sig säkert, tydligt och artigt enligt situationens krav. Framställningen kan vara schematisk och talaren måste ibland tillgripa omskrivningar. * Kan kommunicera spontant, ofta mycket flytande och obehindrat trots sporadisk tveksamhet. * Uttalet och intonationen är mycket tydliga och naturliga. * Behärskar omfattande språkliga medel för att uttrycka konkreta och abstrakta, bekanta och obekanta ämnesområden säkert och tydligt i enlighet med situationens formella krav. Språkliga orsaker begränsar mycket sällan framställningen. Behärskar grammatiken väl. Talaren korrigerar ofta själv sina fel och felen stör inte förståelsen. * Kan självständigt läsa invecklade texter på flera sidor som skrivits för olika ändamål (dagstidningar, noveller, skönlitteratur). En del av dem kan vara obekanta eller endast delvis bekanta men betydelsefulla för personen själv. * Kan känna igen skribentens attityd och textens syfte. Kan lokalisera och kombinera flera abstrakta uppgifter i invecklade texter. Förstår tillräckligt för att kunna komprimera huvudpunkterna eller uttrycka dem på ett annat sätt. * Endast idiom och kulturella anspelningar i långa texter vållar problem. 145

146 Färdighetsnivå C1- C2 Att klara sig i många olika slag av krävande språkbrukssituationer Hörförståelse Tal Läsförståelse Skrivning C1.1 Avancerad språkfärdighet grundnivå * Kan relativt lätt förstå längre tal eller framställningar (filmer, föreläsningar, diskussioner, debatter) om olika bekanta och allmänna ämnen även om det talade inte är tydligt strukturerat och innehåller idiomatiska uttryck och registerbyten. * Har lätt för att förstå olika slags inspelningar i detalj och lägger märke till relationen mellan talarna samt deras avsikter. * En främmande accent eller mycket dialektalt talspråk vållar svårigheter. * Är kapabel att hålla en längre, förberedd och även formell framställning. Kan aktivt delta i invecklade situationer med abstrakta och detaljerade ämnen samt leda rutinmässiga möten och smågrupper. *Kan använda språket för social interaktion av många slag. Variationen mellan olika stilarter och språkformer vållar svårigheter. Kan kommunicera flytande, spontant och nästan obehindrat. * Kan variera intonationen och placera satsbetoningen rätt för att uttrycka också de allra finaste betydelsenyanserna. * Behärskar ett omfattande strukturoch ordförråd som synnerligen sällan begränsar kommunikationen. Kan uttrycka sig säkert, tydligt och artigt enligt situationens krav. * Behärskar grammatiken väl. En del slumpmässiga fel försvårar inte förståelsen och talaren kan ofta korrigera dem själv. * Kan självständigt läsa invecklade texter på flera sidor som skrivits för olika ändamål (dagstidningar, noveller, skönlitteratur). En del av dem kan vara obekanta eller endast delvis bekanta men betydelsefulla för personen själv. * Kan känna igen skribentens attityd och textens syfte. Kan lokalisera och kombinera flera abstrakta uppgifter i invecklade texter. Förstår tillräckligt för att kunna komprimera huvudpunkterna eller uttrycka dem på ett annat sätt. * Endast idiom och kulturella anspelningar i långa texter vållar problem. * Kan skriva tydliga, detaljerade, formella och informella texter om invecklade verkliga eller fiktiva händelser och erfarenheter för bekanta och tidvis obekanta läsare. Kan skriva essäer, formella eller informella redogörelser, göra erforderliga anteckningar och sammandrag. * Kan skriva klara och välstrukturerade texter, uttrycka sin åsikt, argumentera systematiskt, analysera, resonera samt komprimera uppgifter och tankar. *Det språkliga uttrycksförrådet begränsar inte skrivandet märkbart. * Behärskar grammatiken, ordförrådet och textuppläggningen väl. Fel kan förekomma i ovanliga strukturer, i idiomatiska uttryck samt i stilfrågor. 146

147 Bilaga 9 Säkerhetsplan för Kyrkslätts gymnasium Se PDF fil: KG bilaga 9 147